Apelsinskal – i bokashihinken eller inte?

Det här är en av våra vanligaste frågor!

Egentligen borde de besprutad frukt såklart inte finnas alls i butikerna. Men det gör de, och vi köper hem dem trots att vi egentligen inte vill. Än så länge kan man inte heller förvänta sig att det alltid finns eko-apelsiner på hyllan. Ekobananer hittar man oftast men clementiner, citron och en och en annan apelsinpåse får man blunda för när man lägger i korgen. Tyvärr.

Annars kan man avstå. Valet är ju fritt.

Men en vacker dag står man där i köket med en hög apelsinskal i handen. Vad ska man göra? Slänga i Bokashihinken eller i soporna?

Det finns inget rätt eller fel egentligen. Man får helt enkelt ta ställning själv – gör det DU tycker är bäst, då blir det rätt.

Tre varianter:

Släng i soporna
Vill man vara absolut helt säker på bekämpningsmedel och andra gifter inte hamnar i grönsaksodlingen till våren så är det här ett alternativ. Bor man i stan kan man skicka dem till biogas-insamlingen.

Gör en citrus-bokashihink
Äter du mycket apelsiner (eller gör juice) är det kanske värt att starta en egen Bokashihink till just citrusskal. Jag har inte testat detta själv men antar att det skulle gå bra. Det är nog värt att hacka skalen lite extra och platta till ordentligt i hinken för att hjälpa processen. Man skulle kunna kombinera med kaffesump eller något annat man har gott om.

En sådan hink vill man nog inte ha i grönsakslandet men skulle vara perfekt till en framtidsrabatt, häck eller något. Gifterna kommer att neutraliseras i jorden över tid.

Släng i bokashihinken
Det gör både jag och Malin hemma och säkert de flesta. Inte bara för att det är enkelt när man väl håller på med Bokashi, men för att det är med all sannolikhet helt ok.

Gift i landet vill  inte jag ha mer än någon annan. Men med allt jag har lärt mig om EM-mikroberna i Bokashi-processen är att de tar hand om och oskadliggör en mängd kemikalier. I andra delar av världen används EM i restaurering av radioaktiv mark i Fukushima i Japan, i omvandling av kemikaliebaserade jordbruk till ekologiska, och i rengöring av förorenade vattendrag runt omkring i världen. Att ta hand om gift är inget konstigt för bokashibakterier. Det är det de gör. Och mina odlingslådor har nu så gott om “goda bakterier” att jag tror de bearbetar det mesta rätt fort.

Därför är jag inte ett dugg orolig över de “fula” apelsinskal som hamnar i Bokashihinken då och då. Funkar det att odla i EM-jord i Fukushima, funkar det nog även för mig där hemma i mina odlingslådor. Med eller utan apelsinskal i hinken.

Vill du läsa mer har jag samlat några länkar här nere. De är tyvärr bara på engelska (om inte du kan japanska), det är mycket intressant att kolla lite vad som är möjligt med EM. Mycket mer än man tror!

/Jenny

Foto: Uncannyterrain.com

Här kan du läsa mer:

As you are aware, EM activities have been extremely effective not only in dealing with issues arising from the earthquake, such as environmental sanitation, salt damage, and health care, but has also proven effective in dealing with previously intractable issues such as removing and cleaning up radioactive materials, internal radiation exposure, and dealing with radiation exposure of farm animals.

Hitta komposten…

Nu har vi snö så det räcker.

Så himla lätt att hitta komposten är det inte just nu. Och att skotta dit jämt är inte så kul det heller.

Detta var faktiskt en av de sakerna som gjorde mig så glad när vi hittade till Bokashi. Vad himla skönt att slippa det här vinterkomposterings elände. Känner du igen det? — Ja, jag får väl gå ut med komposten imorgon då, säger man till sig själv. Men inte just idag.  Sedan blir det aldrig av och man har en gegga på diskbänken…

Med Bokashi är det lite annorlunda. Har man en kökskompost man vill kombinera med Bokashi så funkar det utmärkt, men man behöver inte. Det finns så mycket annat man kan göra.

Bokashi på vintern är inte alls lika kul som Bokashi på sommaren men å andra sidan finns det så pass många olika tillvägagångssätt att man kan hitta det som bäst passar just dig. Vinterförvaring i källaren, i växthus, i vedskjulen, i garaget, på altanen… Finns inget rätt svar — funkar det för dig så ÄR det bra!

Här hemma har vi testat det mesta känns det som, men jag ser fram emot nya idéer som är värt att testa, än har vi inte upptäckt alla så-här-kan-man-göra grejer med Bokashi.

Här brukar vi göra lite ut av varje under året. På våren och hösten gräver vi ner det mesta direkt i odlingsbäddarna. Mitt på sommaren hamnar en hel del i jordfabriken om inte vi har något speciellt projekt på gång. På vinter använder vi jordfabriken så långt det går, sedan kan det vara biopåsar i en tunna i vedboden eller på altanen eller en och en annan hink som får bara sitta och vänta i glasverandan.

Just nu är vi, lustigt nog, tillbaka till komposten ett tag. Vi har två stora varmkomposter som vi har haft sedan länge (fick dem gratis av Säffle kommun faktiskt) och de är jag glad för. Vi komposterar inte “på riktigt” nu längre, istället använder vi dem som flyttbar vinterförvaring.

Varje år flyttar vi dem till ett nytt ställe — just nu står dem faktiskt mitt i kökslandet där jag håller på att göra i ordning ett nytt land. I hösta la vi ut en massa tidningar direkt på marken och täckt med allt vi hade till hands — löv, grässklipp, träflis, lite Bokashi — med en tjock lager ensilage på toppen. Komposterna hade vi placerat mitt i detta, utan bottenplattor för att förenkla.

Nu till våren (känns oändligt långt bort!) är det bara att lyfta bort tunnorna och sprida ut innehållet. Troligtvis blir det inte jord än i komposterna men blandningen av vinterns Bokashi och en hel del tidningar har nog kommit en bit på väg. Viktigast för oss egentligen är att inte behöva jobba så mycket, alla är vi lite lat innerste inne….

Smeten kommer vi sprida ut och täcka över med en del av ensilaget. Eftersom vi har lärt oss av våra alla misstag kommer det blir fiberduk över det hela direkt. Skatorna är helt hopplösa på våren!

Bädden har jag tänkt mig till tulpaner och sedan dahlior, en mysig inlägg mellan alla fyrkantiga odlingslådor i kökslandet. Vi bor ju på landet och har rådjur överallt men i köksträdgården får de inte komma in. En chans, äntligen!, att få frossa med tulpaner.

Så det var inte så dumt med de gamla kökskomposter trots allt. Skillnaden är vi nu behöver inte gå ut var och varannan dag med komposten som man gjorde förr. Det räcker att träska ut med hinkarna när det känns överkomligt och man orkar skotta.

Det är ju drömbilden man ser framför sig: Bara tänk hur vackert det kommer att se ut varje vår framöver med en hel ö av tulpaner!