Bokashi på hösten (och vinter-förberedelser)

Många frågar oss hur de kan göra med sin bokashi nu under hösten, och hur man kan förbereda inför vintern. Här kommer en rad tips och idéer!

1. Gräv ner så länge det går.
Så länge det inte är tjäle i marken kan du fortsätta att förbättra dina land och pallkragar med bokashi. Egentligen är detta den perfekta årstiden för det! Det mesta har skördats så det finns plats. Du har kanske lite mer trädgårdstid nu än du hade i våras?

Och även om det är kallare i marken och omsättningen av bokashi till jord tar lite längre tid än på sommaren, gör det faktiskt inget. Just nu har vi inte bråttom utan vill ha bra odlingsjord till våren!
Om näringen ska lakas ut under vintern? Nej, det gör den inte. Det är en av de fina grejerna med bokashi! All näring och energi låses in i jorden på ett fint sätt tack vare all hjälp vi får av bokashimikroberna. De förvandlar “näringspartiklarna” till en form som är mycket fast och i princip permanent. Det heter mineralisering på fackspråk, jag har skrivit mer om det i bloggen här.

Lättast bara att gräva ner

En smart sak som vissa gör är att förbereda några hål i marken nu när det går att gräva. Sedan kan man bara gå ut i tofflorna och tömma en bokashihink i varje hål när det passar. Se till att du har en hög med tinad jord eller höstlöv att täcka med. Om du förvarar lite extrajord i säckar kan du ta in dem en och en för att tina efter behov. 

2. Fyll på i odlingslådor
Oftast sjunker jordnivån i mina odlingslådor ganska mycket under sommaren, varje höst brukar jag passa på att fylla på i dem igen. Dels är det för att växterna använder en del av jorden när de växer, men också för att en del av det organiska materialet jag har laddat jorden med blir mer kompakt och absorberas in i den övriga jorden. 

Fyll på efter skörd

För att göra det enkelt kan du bygga jord uppåt. Alltså, istället för att gräva kan du smeta ut innehållet av en bokashihink och täcka över med jord, höstlöv, täckmaterial, vad du nu har. Lager på lager liksom. Metoden kallas ofta för lasagne-metoden, lätt att förstå varför!

3. Fyll på i nya odlingslådor och pallkragar
Egentligen samma som nr 2. Ställ dina pallkragar på plats, med en lager kartong eller tidningspapper under för att kväva ogräset. Fyll på lager på lager med färdigfermenterad bokashi och jord, löv eller annat material. Om du använder mycket som inte är jord, eller välförmultnade höstlöv, se till att slänga ut lite riktig jord eller kogödsel mellan skikten. Detta för att kunna tillföra de viktiga jordmikroberna som behövs för att bokashi ska omvandlas till jord. 

Tidningar, Bokashi och jord = klart!

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage egentligen? Jo, man tager vad man haver, men har du möjlighet att lägga in 3 fulla kranhinkar i en vanlig pallkrage, gör det! Annars kan du förbättra allt eftersom. Och! Se till att du ALLTID täcker över din bokashi, den ska inte ligger öppet. Dels för att man förlora fermenteringen då, dels för att det blir alldeles för lockande för djur och fåglar, och dels för att det skulle se alldeles skräpigt ut.

Om du vill se mer om hur man enkelt fixar nya odlingsplatser, finns blogginlägg och film här!

4. Starta en jordfabrik ute
En jordfabrik kan se ut precis som du vill. Utomhus kan det vara en pallkrage som är utan växter för stunden; där kan du gräva ner mängder med hinkar nu under hösten och flytta på jorden sedan. Styrkan i mixen får du bestämma själv — du kan göra vanlig bokashijord (30-50% bokashi och resten jord) eller du kan göra en riktig stark blandning som du använder som gödsel. Perfekt att strö ut på perennrabatter till våren!
Du kan även använda ett ledigt hörn i en vanlig perennrabatt eller köksland för att göra jordfabrik. Det behöver inte vara permanent, bara något som passar dig här och nu.

Gräv ner bokashin där det passar

Själv har jag en stor odlingslåda (5m x 1,2m) som jag använder som jordfabrik, och det funkar kanonbra. Ibland får jag stora högar med höstlöv, fallfrukt, träflis och annat som jag inte vet vad jag ska göra av. Då hamnar allt i denna stora jordfabrik. Vi får hem ganska mycket bokashi från ett kontor i stan, och har jag inget projekt på gång så läggs det här.

Men egentligen, mina favorit-jordfabriker är ett par murbruksbaljor jag har stående på altanen året runt. Jag brukar tömma dem tidigt på hösten och sedan fylla på under hösten och vintern. Inte så systematiskt, bara då och då när det passar mig. Ibland ska det vara enkelt! Jag varvar med fuljord från överblivna växter mm, det passar bra in i höststädningen att samla lite smått och gott där. Till våren har jag ett praktiskt ställe att fylla en hink eller en kruka med bra jord när jag går förbi – enkelt och praktiskt och det passar mig!
Vill du läsa mer om att göra jordfabrik så finns ett blogginlägg här!

5. Starta en jordfabrik inne
Vi har skrivit en massa om detta och Malin har gjort ett par bra filmer, som finns nedanför. Om du börjar odla inomhus på våren är detta absolut värt att testa! Börjar du nu får du fram en hel din fantastisk fin jord till omplantering och allt annat på våren, utan att du behöver släpa hem en massa säckar. Börja samla på “fuljord” (gamla krukor mm) och skaffa dig ett par rejäla plastlådor, hinkar, baljor. Ställ dem så varmt som möjligt inomhus. Sköter du det på rätt sätt kommer det inte lukta.

Viktigast med en jordfabrik är att den ska andas – sätt inte på locket! Att den inte är för blöt — då luktar den. Att den inte är för torr – då stannar processen upp. Lagom fuktig, alltså, precis som god odlingsjord. Värme är viktigt. Rör helst inte om för då introducerar du syre som oxiderar processen och det kommer liknar mer traditionell kompostering vilket är ett slöseri på jordenergi alltså. Bokashi ska inte vara mer än 35 grader. Och mikroberna vill helst jobba i fred! 

6. Fixa ett “bokashitorn”
Detta är ett fiffigt sätt att mata jorden utan att behöva gräva. Det fungerar både på vintern när marken är frusen och på sommaren när du har så många växter att du inte har någon plats att gräva ner din bokashi på. 

Tunna med blivande fantastisk jord

Egentligen är det bara en bottenlös tunna av någon sort. Tänk dig en blå tunna som du kapar bottnat av (se blogginlägg här), skruvar ned i jorden och börjar fylla på med bokashi. Lager på lager alltså, bokashi-jord-bokashi-jord etc. Det går inte lika fort som nergrävd bokashi men är en enkel och bra lösning. Maskarna kommer hitta härligheten underifrån och hjälpa till. Är du rädd för gnagare kan du sätta en finmaskigt nät under tunnan. Passa på att även slänga in lite ogräs eller skörderester i tunnan då och då, allt blir till fin jord. 

7. Använd dina gamla varmkomposter
Många av oss har varmkomposter ståendes nu när vi har börjat med bokashi. Ett tips är att flytta dem till landet, till en blivande rabatt, till en pallkrage och börja fylla på på plats. Det är ju precis som bokashitornet i tipset ovan, fast modell större! Plocka bort bottenplattan om du inte har problem med gnagare, eller ersätt med finmaskig nät.
Varva bokashi – jord – höstlöv – tidningspapper – skörderester, vad du nu vill i tunnan. Ju mer jord ju lägger i desto snabbare kommer processen att gå, men tiden beror ju egentligen på temperaturen i omgivningen. Bokashi gör att processen oftast klarar sig längre in i kylan än en vanlig varmkompost, och kommer igång tidigare, men det får ta den tid det tar — vi rår ju inte över naturen! Läs mer om att använda varmkomposter på vintern i blogginlägget här!

Gör jordfabrik i en gammal varmkompost

Grejen med detta är att du gör jord på plats. Även om allt inte har omvandlats när du behöver göra i ordning dina bäddar till våren kan du bara lyfta bort tunnan och smeta ut innehållet, snygga till på något sätt. Så enkelt kan det vara!
Testa själv lite olika lösningar, snart kommer du fram till det som passar dig bäst. Du kan kanske även tipsa dina grannar — många funderar över just detta med bokashi i ett såpass fruset land som Sverige. Men det går! Med lite fantasi och stollighet haha. Det är vi bra på 😉

Denna odlingssommar år 2018 har ju varit extremt torr. Vädret kan vi ju inte göra så mycket åt, men med varje hink bokashi du gräver ned gör vi jorden kraftigare och mer hållbar. Den kommer kunna stå emot utmaningar i de kommande åren. Ju mer organiskt material du har i jorden desto bättre den kan hushålla med vatten, om det nu blir för lite eller för mycket. 

Stark jord med Bokashi

Hur gör du? Har du några fler tips vi kan dela med oss här på bloggen? Vi skulle vara jättetacksamma i så fall!

/Jenny och Malin på bokashi.se

Hälsningar från Jenny & Malin

BOKASHI I MYANMAR DEL 2

Har du inte läst första delen av Myanmarberättelsen så finns den här – Bokashi i Myanmar del 1!

Vid det här laget vet ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar! Vi kommer att fortsätta att berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 2:

Hur kom vi igång här?
Av en slump, råkade jag (Jenny) träffa två fina tjejer som nu är delaktiga i projektet här. Diana, från Tyskland, som är utbildad filmskapare och har pluggat språket Myanmar i Berlin (något som typ INGEN gör!!). Och Steffi, från Belgien, som är farmacist, är van att driva företag i andra branscher, håller på nu att starta upp bokashi i Belgien och är, som Diana och jag, fullständigt lockad av Myanmar. Tillsammans pratar vi sju språk. 

Ursprungliga Myanmar-gänget – Steffi, Jenny, Diana & Inda

Här i Myanmar är det Inda och Aye som är kärngänget just nu. Inda råkade jag träffa när jag var här med min dotter för ett år sedan.

Inda pratar bra engelska och var när vi träffades munk. Munkar får prata med folk, men märkligt nog gör han inte det jämt — vi hade bara tur att vi kände båda två att det viktigt att prata med varann, den där dagen på tempeltrapporna. Vi höll kontakt i många månader, engelskträning för honom och jag fick lära mig mycket om allt möjligt. Han är en superhärlig kille med så mycket potential.

Inda, Jenny & Stina på tempeltrapporna

Under tiden gick jag och funderade om inte jag skulle starta ett Bokashiprojekt i Myanmar, att jobba med Bokashi utomlands är något jag har velat göra sedan många år tillbaka och nu var ju Malin anställd hemma i Sverige, min dotter hade flyttat hemifrån och hag hade avslutat en lång relation. Ett bra tillfälle, med andra ord.

Sedan ändrades läget över en natt. Det visade sig att Inda hade lärt sig koreanska i smyg, för att kunna lämna munklivet och skaffa jobb i Korea. Ett så-kallad 3D-jobb, dangerous, dirty and demanding. Det finns en lång, lång historia bakom detta, men det var den enda utvägen, det förstår jag nu efter många långa diskussioner. Jag var lite chockad, han är alldeles för smart och utbildad för att kasta sig in i denna tuffa och farliga värld. Så jag “kom ut” med mina Bokashiplaner, skulle han kunna tänka sig vara med på detta istället? Med en riktig lön och allt som hör till. Det kunde han, och gärna! Det visade sig att han hade en flickvän sedan många år tillbaka (munkar är inte alltid vad man tror!), och i hans fall var detta med att vara munk ytterst ofrivilligt. Han hade varit munk sedan han var 6 år, utan att kunna välja själv, och utan att kunna hitta en utväg. Finns det inga pengar i familjen har man inte många val i livet här.

Små munkar Bokashi Myanmar

Det var en jättechansning för mig, och för honom med, vi kände inte varann egentligen. Men ibland leds man rätt rent instinktivt, och just denna gång var det så. Jag, Diana och Steffi kunde inte ha hittat en bättre kille att göra detta med. Och han trivs lika bra med oss, det är inte ett dugg komplicerat.

Och flickvännen? Det är ju Aye. De förlovade sig offentligt för två veckor sedan efter alla dessa år, en stor sak här och något som de nästan inte trodde själv på längre då de hade kämpat så länge för att få livet att funka för dem. Det är otroligt härligt att få vara med på denna resan med dem (och igen, allt hänger på att man har lite, bara lite pengar att komma igång med).

Bokashi Myanmar
Inda & Aye

Vad vill vi göra?
Vi har ju andra som vill vara med här i Yangon, många förstår att detta med Bokashi och EM är framtiden och att vi kommer lyckas. De vill vara med, om de kan. Just nu fokusera vi på att etablera organisationen här, att komma igång med vår “Bokashi yard” där vi kan köra demos och utbildningar, och visa rent praktiskt hur man gör med allting.

Ströproduktion och begynnande trädgård på Bokashi Myanmars bakgård

Vi har en rad riktiga projekt som är startklara, jag ska berätta mer om dem sedan. Men helst vill vi ha lite mer struktur i det vi gör, ha en fungerande produktion  av Bokashiströ och andra produkter och tillräckligt med egen erfarenhet för att kunna säga “gör så här, inte så här”. Och vi är så väldigt glada att ha ett hus vid vår “yard” , det hade inte gått annars i det här monsundränkta landet.

Monsun Bokashi Myanmar
Monsunsäsong i Myanmar

Livet i Myanmar
Länge var vi inte säkra på var vi skulle ha vår bas, men det blev klart och tydligt efter ett tag att mest miljöintresse och flest potentiella samarbetspartners fanns i Yangon (Rangoon). De flesta organisationer har sin bas här – det är en mångmiljonstad med allt kaos som hör till, och det är många som vill och kan göra skillnad på olika sätt. Samtidigt är det en väldig utsatt stad, med en ständigt växande befolkning, ett allt större gap mellan de som har och de som inte har, och stora områden som vi lätt skulle kunna kalla för slum. 

Fattigt område i Rangoon, Myanmar

Fast nu, när jag har rört mig här ett tag, känner en del folk, och blivit lite hemtam i några av dessa områden, skulle jag inte använda ordet slum. Det har någon innebörd som inte riktigt passar, folk har ju sina liv och sin värdighet; sina familjer och sina affärer, deras liv är lika nyanserat som våra, bara lite enklare. Efter ett tag ser man det inte längre, det är som det är. Men inofficiella områden finns det gott om, shantytowns som har vuxit upp bredvid tågspåren, floden och industriområdena. Inte mycket är reglerat här, fast det som är reglerat är så otroligt byråkratiskt det går inte att fatta ändå. 

Hur folk lever här har jag börjat förstå så smått, men det som stör mig varenda minut av varenda dag när jag är ut och rör på mig är alla sopor. Det här landet drunknar i plast, precis som alla andra. 

Plast, matavfall, djurmat?

Vad kan man göra åt skräpet?
Det finns många organisationer och andra krafter som är med och försöker göra skillnad, de flesta vill att vi ska samarbeta mer med dem så fort det går. Vi har varit med på några cleanup days, men så oändligt mycket mer behövs. Och i ett land som detta, där det inte ens finns el till ens hälften av invånarna och något så enkelt som trottoarer inte funkar, kan man inte förlita sig på att “någon” ska fixa det.  “Någon” är ju vi! Och medan hela världen pratar om plast helt plötsligt (bra! bra! bra!), ser jag som vanligt bara allt organiskt avfall. 

Här i Yangon gör staden faktist en rimligt bra insats att samla upp soporna och köra dem till de överfulla deponier. Ute på landet är det något annat, det finns ingen sophämtning överhuvudtaget.

Ihopsamlat skräp – mest plast och matavfall

Soporna bränns, eller grävs ner, eller ligger bara på marken.
Det är ju ingen idé att skylla på folk, bakgrunden i ett sådant här land är inte som vi är vana med. Folk förstår inte. De kämpar med så mycket annat. Det skulle behövas en jätteinsats med utbildning för att ändra sopsituationen här. Men samtidigt, behövs det ju en jätteinsats för nästan allt möjligt, så varför ska vi tro att just detta ska prioriteras?

Skillnaden mellan skräp och skräp

Organiskt avfall är inte skräp!

Grundproblemet, som jag ser det, är att ingen förstår skillnaden mellan organiskt och icke-organiskt avfall. Mellan plast och frukt/grönt och matrester. Helt ofattbart för oss nu kanske, men tänk tillbaka. Det var inte så länge sedan vi gjorde samma dumheter själva. Så där någonstans får vi börja. Vårt slagord är att “Organic waste is not trash”.
Genom att jobba ihop med de andra “avfalls”-organisationerna, kan vi komma in i detta. Vi kan ju inte stå för en massiv utbildningskampanj, men andra kan. Däremot så har vi en fantastiskt enkel och fin metod som kan vara som en pusselbit i lösningen. Bokashi vill vi lära ut till så många vi kan!

Vill du stötta Bokashi Myanmar? Vi använder det vi tjänar på Bokashi.se för att sponsra projektet i Myanmar. Du kan stötta projektet direkt genom att skänka en slant här!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Närproducerat bokashiströ

Häromdagen besökte Malin vår lokala producent av bokashi-strö. Nils-Erik och Gunnar på Assareby kvarn heter herrarna som maler vetekliet i sin kvarn, fermenterar det i många veckor och packar det till sist i påsar.

Knappt en timme från oss – det kan man kalla närproducerat!! Och vilka omgivningar dom har, helt otroligt vackert!

En gång i månaden hämtar vi sedan ströet, och denna gången passade Malin på att praoa lite och lära sig hur allt går till. Besöken avslutas alltid med att man bjuds på kaffe! Hur mysigt som helst!

Glad prao-elev

Vi ska öka vår egen svenska produktion av bokashiströ här på bokashi.se, inte minst för att slippa de långa transporterna samband med import från andra länder. Och eftersom Jenny och Bertil sedan starten för 10 år sedan själva har tillverkat strö vet vi precis hur man gör! När företaget växte hanns det inte med att tillverka allt själva och därför köper vi en del från Holland. Nu har vi större möjligheter igen att göra mera strö själva, och det ska vi!

EM-1 och melass är vi noga med att alltid köpa från certifierade EMRO-leverantörer eftersom vi vill ha den patenterade mikrobblandningen och inte någon av alla de kopior som finns hos andra leverantörer.

Kvarnentrén

Tack för titten!

/Malin & Jenny på bokashi.se