All posts by JennyH

Närproducerat bokashiströ

Häromdagen besökte Malin vår lokala producent av bokashi-strö. Nils-Erik och Gunnar på Assareby kvarn heter herrarna som maler vetekliet i sin kvarn, fermenterar det i många veckor och packar det till sist i påsar.

Knappt en timme från oss – det kan man kalla närproducerat!! Och vilka omgivningar dom har, helt otroligt vackert!

En gång i månaden hämtar vi sedan ströet, och denna gången passade Malin på att praoa lite och lära sig hur allt går till. Besöken avslutas alltid med att man bjuds på kaffe! Hur mysigt som helst!

Glad prao-elev

Vi ska öka vår egen svenska produktion av bokashiströ här på bokashi.se, inte minst för att slippa de långa transporterna samband med import från andra länder. Och eftersom Jenny och Bertil sedan starten för 10 år sedan själva har tillverkat strö vet vi precis hur man gör! När företaget växte hanns det inte med att tillverka allt själva och därför köper vi en del från Holland. Nu har vi större möjligheter igen att göra mera strö själva, och det ska vi!

EM-1 och melass är vi noga med att alltid köpa från certifierade EMRO-leverantörer eftersom vi vill ha den patenterade mikrobblandningen och inte någon av alla de kopior som finns hos andra leverantörer.

Kvarnentrén

Tack för titten!

/Malin & Jenny på bokashi.se

Bokashi i Myanmar del 1

Visste ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar (Burma)? Vi vill såklart berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 1 av berättelsen:

Myanmar. Inte så långt ifrån Thailand, fast som en helt annan värld. De flesta av oss känner igen det som Burma, det var så det kallades fram till 1989 eller så. Inte något land man brukar åka till på semester då det har varit en militärdiktatur sedan 60-talet — avskärmat och isolerat som få andra länder.

Ja, här har vi hamnat med vårt bokashiprojekt. Och det känns så himla rätt!!

Vi satsar långsiktigt och seriöst med detta, det kommer ta många år och vi vill att det ska funka på riktigt. Inte bara en sådant där flumprojekt där man pratar mycket och får lite gjort. Här ska vi komma igång med Bokashi, sprida budskapet kors och tvärs över landet, och se till att allt mindre organisk avfall hamnar på soptippen. Att det blir möjligt att odla på gathörnen mitt i storstaden, och enklare att skapa mer stadsgrönska. 

Krukväxter hängande från husväggar på en vanlig gata i Myanmar
Gröna växter finns det här och där

Det väcker så många frågor när jag väl börjar berätta, men häng med så ska jag beskriver varför vi är här, hur vi har tänkt jobba och vad vi har för mål. 

Det här är inget stort, offentligt projekt. Det är något vi har hittat på själv för att vi brinner så extremt mycket för Bokashi. Än så länge finansierar vi hela projektet privat, genom vår försäljning på bokashi.se (all vinst går till detta) och med egna besparingar. Förhoppningsvis kan vi få stöd utifrån så småningom, när vi har visat vad vi går för, då kan vi verkligen komma någonstans!Läget nu är att jag, Jenny, är i Myanmar sedan en månad tillbaka och kör igång projektet. Det är min tredje besök i år: för precis ett år sedan var jag här som turist (och blev blixtförälskad i landet) och i mars/april var hela vårt team här för att kolla om det verkligen var så smart som vi trodde. Svaret var ja, så i juli körde vi igång! Jag räknar med att vara här fram och tillbaka under några år för att driva detta på riktigt.

Så här kan produktion av bokashiströ se ut!

Vi är ett blandat gäng av lokala människor och européer, men främst är det vi (bokashi.se) som driver projektet och står för kostnaderna. Vi har haft en sådan otroligt tur att vi hittade ett par fantastiska människor här som är med från början; och vi har träffat några till som vi kunde gott tänka oss ha med sedan när vi har råd.

Några ur gänget som jobbar med Bokashi Myanmar

Vad vill vi?
Jo, precis som i Sverige, vill vi att folk ska sluta slänga matavfall!Att det ska bli jord av alltihop. 

Det här handlar om två av de stora problemen här i världen, mängden mat- och organiskt avfall som skapar klimatgaser och är svåra att hantera, och brist på bra jord, jord som är ren, och näringsrik och mättad med kol. 

Ni vet så väl hur detta hänger ihop: gör vi Bokashi av organiskt avfall får vi bra jord. Så enkelt är det. Man löser två problem samtidigt och får otroligt mycket på köpet!

Bokashi fungerar överallt, till och med i Myanmar där det mest finns sand!

Vi vill att kolet hamnar i marken!
Något som jag verkligen bryr mig om är detta med kol i marken. Det kan vara lite abstrakt men vi kommer att höra SÅ mycket mer om det i framtiden. Kol är ju allt som en gång har levt, C i det periodiska systemet. Allt som lever är i princip kol: var enda en av oss, varje djur, växt, träd, fisk, mikrob, you name it — tillsammans utgör vi “biomassan”. Det finns tre andra ställen där kol (carbon, C) finns i mängder: i atmosfären, i havet och i marken. 

Det vi vet mycket väl är att det finns alldeles för mycket kol i luften. Det finns rätt mycket i havet. Men kol i jorden är en bristvara. Det är det vi kallar för humus, mull; det är det som gör en bra jord fertil och bra. 

Så det är inte svårt att räkna ut – vi behöver se till att så mycket kol som möjligt hamnar i jorden. Vi behöver anstränga oss på varje nivå, i varje land, i varje villa, stuga, lägenhet, kolonilott, gård och skola för att se till att allt som kan hamna i jorden faktiskt gör det. 

Och då menar jag att det ska hamna under jorden. Hamnar det på ytan är det självklart bättre än om det hamnar på soptippen (marktäckning ÄR ju bra), men hamnar det i gott skick under jorden så är det optimalt. 

Plast, organiskt avfall och allt möjligt annat dumpas överallt

Och det är precis detta vi gör med varenda bokashihink. Mer storslaget än så kan det egentligen inte vara.

Tillbaka till Myanmar
Alltså, min drivkraft här i Myanmar är precis det samma som i Sverige: mer kol i marken. Vi har kört i gång Bokashi i Sverige och tillsammans med våra kollegor även i Norge och Danmark. (Steffi som är med i vårt team här startar nu även bokashi i Belgien.). Under åren har jag jobbat med bokashifolk i många länder (jag driver ju bloggen Bokashiworld på engelska) — vi är många som samarbetar runt detta, att sprida bokashibudskapet runt hela jorden. 

Men det är trots allt ett långt steg till Myanmar. Hur i hela världen blev det just Myanmar, brukar folk fråga mig….

Så konstigt är det inte egentligen. Jag har rest mycket under mitt liv, var ut och luffade länge i mitten på 80-talet, och upplevde Asien som det var då. Fattigt, enkelt, magiskt och nästan ingen plast. Jag kom aldrig till Burma då fast jag försökte, verkligen. Landet var så gott som avstängt. Sedan fick jag aldrig till det tills min dotter ringde för ett år sedan, från Columbo eller någonstans, och undrade om jag ville träffa henne efter många månader hemifrån. OM jag ville? Ja! Och två veckor senare sågs vi i Yangon, den största staden i Myanmar, som förr i tiden hette Rangoon. 

Jenny & Stina i Myanmar juli 2017

Det var som ett tidsresa att landa här. Ja det finns bilar, och mobiler, och internet sedan några år tillbaka, och ett par stycken KFC. Lite el här och var. Men annars var det ungefär som det Asien jag hade lärt känna på 80-talet. Alla går i sina longyis (typ sarong), folk är vänliga och charmiga och öppna, och det finns så lite materiellt att bry sig om att det materiella inte står i vägen jämt. Nej, jag är inte naiv när det gäller fattigdom och politik och brist på demokrati, men jag känner en värme här jag har inte upplevt någon annanstans. Och det var just detta som gjorde att jag vill vara här. Ofta, och länge, och försöka använda min kunskap och erfarenhet och i viss mån pengar till att göra något vettigt. 

Företaget därhemma
Företaget i Sverige driver vi helhjärtat, Malin tar hand om allt på kontoret, vi har fyra killar som fixar all produktion, leveranser och annan logistik. Jag jobbar varje dag med det jag kan härifrån och Malin och jag håller tätt kontakt. Så på inget sätt har vi tappat fokus! 

Om något, är det tvärtom. Jag kan tycka att det är lite svårt att driva företag ibland, inte för att jag inte kan, (jag har ju hållit på med företagande i typ 30 år) men för att just detta med att tjäna så mycket pengar som möjligt, att maxa vinsten jämt jämt jämt – det är ingen större drivkraft hos mig. Med bokashi.se vill jag att vi ska förändra Sverige (och det gör vi ju); med Bokashi Myanmar vill jag att vi ska förändra livet här (och det kommer vi att göra).

Men nu är jag så taggad att tjäna pengar där hemma! Ju mer vi säljer, ju mer vinst vi får att kunna driva projektet här. Ju mer ni köper av oss i Sverige, ju mer vi kan få gjort här! Så! Kom och köp!! 

Jenny tittar ut genom ett fönster i ett tempel i Myanmar
Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Diana har gjort en väldigt fin 5-minuterfilm som berättar mer om hela projektet. Se den här!

Potatis, äntligen potatis!

Hur går det med dina potatisar? Trivs de i bokashijord hos dig? Det gör de hos oss!

Jag bryr mig inte om det där att de inte vill ha för mycket näring. I tio år har jag odlat i bokashijord som har blivit mer och mer porös för varje år! Jag kör en 6-lådors-rotation med mina lådor och för det mesta går det bra. Men förra året fick jag faktiskt lite problem med brunröta så i år har jag hoppat över potatis helt. Jag tror nog att det ordnar sig sedan. 

Det är inte mycket som slår egenodlad potatis!

Något som är viktigt i sammanhang är att bokashi och EM gör jorden stark och motståndskraftig. Det löser ju inte allt, men en frisk jord ger växterna en mycket större chans att må bra!

Hur gör du?

/Jenny på bokashi.se

Surjordsväxter och Bokashi

Många undrar om bokashi skulle vara extra bra till just surjordsväxter som rhododendron, funkia eller blåbär, då bokashi är väldigt surt i sig själv.

Svaret är ja — bokashi funkar perfekt! Men inte för att det är surt, utan för att det tillför bra näring och energi till jorden. Det gör faktiskt inte jorden surare än den är, så det spelar ingen roll om dina växter är surjordsväxter eller vanliga. 

Surjordsväxter gillar bra jord – bokashijord!

Bokashi har ett lågt pH när du tömmer den ur hinken, med ett pH-värde runt 3,5-4. Men efter ett par veckor i jorden har den samma pH som omgivningen. Och därför passar den överallt. Har du tillgång till en pH-mätare kan du testa själv, eller fixa en burk med lite jord och vatten och köra ett pH-test med lackmuspapper! Det är alltid spännande att lära sig mer om hur jorden fungerar!

/Jenny på Bokashi.se

Planteringsjord – ja eller nej?

Köper du hem säckar med jord för att blanda med bokashi i krukor och urnor? Lugn, det gör vi med. Om man ständigt skapar nya projekt hemma (ehmm…) är det svårt att inte släpa hem några säckar här och där. Men det blir MYCKET mindre jordinköp än om man inte hade bokashi.

Byttor och hinkar med Bokashi i botten, halm och spån i mitten och sist lite planteringsjord på toppen – växer fantastiskt bra!

Läs mer om hur man kan kombinera köpejorden med Bokashi direkt i krukor och hinkar för att få riktigt fin jord här!

Något att tänka på är att de flesta jordar man köper är gödslade på något sätt, naturligt eller med kemikalier. Rent tekniskt spelar det ingen roll för bokashins skull, det blir en bra resultat hur man än gör. Det som är viktigt är att man får en bra torvkonsistens i jorden, och det får man med köpjord. 

2 nygjorda odlingslådor med en lasagne av olika sorters organiskt material i, och bara lite planteringsjord på toppen!

Läs mer om hur man bygger jord i en ny pallkrage här!

Gödseln som följer med i jorden håller oftast runt 4 veckor. Så när du blandar med bokashi blir det lite väl mycket näring i första början; det är kanske svårt att reglera men bra att känna till.

Har du inte möjlighet att blanda ut ditt köpjord med bokashi innan du planterar, kan du ändå få med bokashimagi i jorden sedan — vattna med lakvatten eller vår fermenterade näring “EM flytande gödsel”.

EM flytande gödsel – som lakvatten, fast kontrollerad näring och ingen lukt!

Lycka till med allt!

/Jenny & Malin på Bokashi.se

Kål + bokashi = sant

Det är första året jag odlar kål. Jag började med att låta mina plantor nästan torka ut i tunneln (inte med mening förstås!). Och hade alltså litet hopp om att dessa krävande plantor skulle klara sig.

Jag planterade ut dom i min bästa pallkrage där jag grävt ner bokashi i flera år, där jag odlade ärtor förra året, och för att ge dom ännu större chans grävde jag innan planteringen ner två kranhinkar med färdigjäst bokashi. Det såg ut så här:

Åh vad ynkliga dom små kålplantorna såg ut när dom äntligen fick komma ut… Detta var den 13 maj:

Efter 10 dagar:

Och nu, efter 1,5 månad (utan gödsling):

Häftigt, eller hur!

Det jag lärt mig till nästa kålplantering är att inte sätta plantorna så tätt, att allt som jag sätter bredvid (sallat, dill, morot) kommer att bli antingen utträngt eller fullständigt överskuggat… Och att göra precis så med jorden som jag gjort! Proppa i bokashi!! 😊

Hur gör du med din kål? Vad samplanterar du med? Hur gödslar du?

/Malin

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Vetenskap: EM & Mikroferm — mikrobiell teknik på friland

En sammanställning av ett urval vetenskapliga artiklar:

1. Lök, Ärtor & Majs

Journal of Sustainable Agriculture, 1999 ( Peer review )

I studien blev avkastning när EM + melass ingick i odlindsmetoden:29% högre för lök
31 % högre för ärtor
23 % högre för majs
För lök steg antalet klass 1 lökar med 76

Läs mer:  http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1300/J064v14n02_04#.VLI1JCjvX_A

2. Veteodling

European Journal of Agronomy, 2013 ( Peer review )

En 11 år lång studie som visar signifikant högre skörd & kvalité i odling av bland annat vete. Artikeln innehåller många referenser till andra studier som i de flesta fall har liknande resultat.

Läs mer:  Wheat production in China

3. Vinodling

New Zealand Nature Farming Society, 2004

Den mikrobiella tekniken har stor betydelse enligt odlaren och artikelförfattaren på följande områden:

Fertilare jord & bättre motståndskraft för vinrankorna bättre effekt av gödsling en högre kvalité i komposteringen rening av avloppsvatten.

Läs mer: EM in winegrowing

4. EM & organiskt gödsel effektiviserar och sänker givorna av NPK

Bioresource Technology 97 (2006) 967–972 ( Peer review )

Citat: En ekonomisk analys kommer fram till att om NPK används i förhållandet 1/2 med EM + organiskt material så spar odlaren 50 % av utgiftena för gödsel.
( Economic analysis suggested the use of 1/2 mineral NPK with EM + OM saves the mineral N fertilizer by almost 50% compared to a system with only mineral NPK application )

Läs mer: EM and NPK in Pakistan

5. En sammanställning av den mikrobiella tekniken inom lantbruket i Nya Zeeland, 2004
New Zealand Nature Farming Society, 2004

Artikeln presenterar och beskriver den snabba utvecklingen och spridningen av den mikrobiella odlings-tekniken i Nya Zeeland.

Läs mer:  EM in New Zealand

De aktiva mikroberna i EM bokashi.

EM konsortiet består av gedigna isolat av fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och probiotiskajästsvampar. Gruppen samverkar och bryter effektivt ned organiskt material i jord & vatten. Under nedbrytningen och mineraliseringen producerar EM mikroberna en mängd bioaktiva ämnen som växterna kan assimilera direkt; t.ex: antioxidanter, vitaminer, enzymer, aminosyror m.m.

De isolat och kloner som ingår och har valts ut är 100% naturliga jordmikrober som inte GMO förändrats. Det ligger 30 årsforskning och urval bakom sammansättningen i EM. Samverkan mellan mikroberna i gruppen ger preparaten effektivitet och möjlighet till att verka i många olika miljöer.

Följande mikrober ingår i konsortiet: 

Lactobacillus plantarum
En probiotisk mjölksyrebakterie som ofta används i ensilagemedel. Mjölksyran har en antiseptisk verkan och påskyndar nedbrytningen av organiskt material i jorden.

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus casei En vanlig mjölksyrebakterie och naturlig jordmikrob som producerar mjölksyra. De organiska syrorna frigör näring i jorden.

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae En probiotisk jästsvamp. Svamparnas metaboliter är viktiga i EM konsortiet eftersom de stimulerar tillväxten av fotosyntesbakterier,mjölksyrebakterierna och andra probiotiska mikrober som finns i jorden naturligt, t.ex aktinomyceter.

Foto: Bob Blaylock

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Fotosyntesbakterier
Fotosyntesbakterierna är den i särklass viktigaste gruppen i EM konsortiet. De går också under namnet fotoautotrofa bakterier eftersom de har förmåga att fixera CO2 genom fotosyntes med hjälp av solljus, kemisk eller organisk energi. De är fakultativa och kan växa till i både aerob och anaerob miljö. Fotosyntesbakterierna har förmåga att fixera kväve och producerar genom sin metabolism vitaminer.
De är en grupp ursprungliga mikrober med stor användbarhet i miljösammanhang i och med att de kan bryta ned och oskadliggöra organiska bekämpningsmedel. I naturen är de vida spridda och finns i både vattensystem och i jorden. De förekommer naturligt i daggmaskens tarmflora. 
Rhodopseudomonas palustris En viktig jordbakterier som finns naturligt i både jord och vatten. Används aktivt ibioremedation för att sanera gifter och föroreningar i jord och vatten.

 

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Eftersom R. rubrum kan leva både i syrerika och syrefria miljöer är det en mikrob som finns i ett brett spektrum av miljöer. Naturligt finns den i många akvatiska miljöer och är vanligt förekommande i lera och avloppsslam. Precis som R. palustris är det en effektiv mikrob vid mikrobiell sanering och rening av övergödda vattensystem och i jord.

Foto: Munk et al. 2011.

https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

Omplantering av sparris

Förra sommaren frösådde jag sparris för första gången. Den blev rangligare och rangligare och i november någon gång satte jag ner dom i en pallkrage i kartong-krukor för att dom skulle få övervintra. Idag tittade de första små sparrisstänglarna upp – hurra!! Dom var inte döda som jag trodde… Så dagen till ära planterade jag om dom försiktigt på en plats med bra och lucker jord efter många nergrävda hinkar med bokashi!

Se hur det såg ut i denna video:

www.youtube.com/watch