Alla inlägg av Malin Sairio

Bladmögel på hösten – hjälper Bokashi och EM?

Vår expert på bokashi.se poängterar att bladmögel är flera arter av naturligt förekommande organismer, och att man aldrig helt kan bli av med dem. För att en växt ska bli angripen måste vissa miljöförhållanden vara gynnsamma för bladmögels-svampen. Till exempel ska det vara rätt temperatur och luftfuktighet plus att ju svagare en växt blir desto mer mottaglig blir den för angrepp. I fallet med tomater är det naturligt att det sker när temperaturen går ner och luftfuktigheten upp, och plantan börjat försvagas inför hösten.

Riktigt aggressiv röta – som potatisbladmögel – är säkrast att bränna. ”Snällare” bladmögelsarter kan man behandla med EM-mikrober eftersom de till viss del kan konkurrera ut dessa sporer. Och behandlar man jorden med EM (Mikroferm eller Bokashi) hela året så ger man både jorden och växternas störst möjliga motståndskraft. Att välja resistenta växtsorter är också bra. Men potatisbladmögel går inte att behandla, bara bränna!

Vill du veta mer om potatisbladmögel? Kolla in Sara Bäckmos jättebra och viktiga serie om just detta:
https://sarabackmo.se/sa-sprids-potatisbladmogel/

Höstiga kramar från Malin & Jenny

Bokashi för livet

Vi vill att du ska använda våra Bokashi-hinkar länge! Vissa delar på hinken är ömtåligare än andra (locket till exempel). Och ibland råkar en del bli bortappad eller går till slut sönder. Du som har köpt din Bokashi-hink av oss kan nu beställa delar gratis i webbshoppen, för alltid. Bokashi för livet!

Våra norska kollegor inspirerade oss för några månader sedan med sitt ”Bokashi for life”. Ni vet när man ser en bra idé och tänker att: – Det här skulle vi ha gjort för länge sedan!

Hinkarna är riktigt hållbara, men tillbehören är lite mer ömtåliga och utsatta. Självklart ska man kunna använda sin Bokashi-hink så länge som möjligt! Därför kan du som har köpt Bokashi-hinkarna hos oss nu beställa delar (lock, sil, kran och tillplattare) gratis i webbshoppen. Utan dessa delar fungerar inte hinken ordentligt. Oavsett om du råkat köra över locket, eller tappat bort silen i någon odlingsrabatt eller något annat som livet bjuder på! 

Så här gör du: 
Vid beställning av delar till Bokashi-hinkar mailar du oss på info@bokashi.se så hjälper vi dig! Beställer du bara delen tillkommer frakt. Beställer du delen tillsammans med någon annan vara så tillkommer ingen extra frakt på den delen du beställt. 

Reklamationer är alltid fraktfria!
Är någon del i din Bokashi-hink trasig eller defekt från fabriken, eller går sönder inom ett år, så ersätter vi delen kostnadsfritt (och fraktfritt). Är det själva hinken som inte fungerar som den ska vid vanlig inomhus-användning så skickar vi en ny hink. Alla delar på Bokashi-hinken går lätt att byta ut. Ta en bild av den trasiga delen eller hinken och maila oss helt enkelt på info@bokashi.se så hjälper vi dig!

Du som inte har köpt hinkarna från oss kan ändå köpa dessa delar här i vår webbshop till inköpspris!

Läs mer:
Vad är Bokashi?
Hur fungerar Bokashi i jorden?
Hur snabbt blir Bokashikompost jord? Film av Sara Bäckmo.

Gör eget syrligt doftande nässelvatten

Nässelvatten och guldvatten är fantastiskt enkla sätt att göra eget kraftfullt gödsel på! Men stanken…
Visste du att du kan använda EM-mikroberna till att göra både nässelvatten och guldvatten som inte stinker, utan bara doftar syrligt? Här är receptet!

Lycklig gödsling!

/Malin & Jenny på bokashi.se

Läs gärna: Våra 8 bästa vintertips för Bokashi

Tack för året 2018!

Vilket år vi har haft! I januari hade vi medlemserbjudande hos Sara Bäckmo, under våren blev vi kompisar med Impecta och skickade med deras handskar och spenatfröer, vi fyllde hela 10 år i maj, Jenny startade upp Bokashi-projekt i Myanmar, många har gett bort julklapps-Bokashi, och för att avsluta ett fantastiskt Bokashi-år, så blev ordet Bokashi intaget i Svenska Akademins Ordlista!

Jag (Malin) har nu jobbat på Bokashi.se i 1 år. Och vilket år!! Vi har världens bästa kunder! Många är ni som har ringt oss, mailat oss, frågat och tipsat på Facebook och Instagram, gett oss ris och ros när vi förtjänat det. Utan er vore vi ingenting! Ni har också inspirerat mig personligen så mycket! För det här med kretslopp och jord och odling sker mitt i livet med alla motgångar och medgångar, och så som vi alla stöttar och hjälper varandra, det är otroligt häftigt att få vara en del av!

Så tack för det här året! Det ska bli så spännande att fortsätta att driva Bokashi-användningen framåt kommande år med er hjälp. Vi vet att de flesta av er som håller på med Bokashi utbildar många många flera människor i er omgivning om vad det handlar om och varför det är så bra. Vi skulle inte klara det här utan er!

Vi har så mycket spännande på gång under 2019 och det ska bli så roligt att dela det med alla er kunder och Bokashi-fantaster! Så ha ett fantastiskt nyår och tack för att ni vill vara med vår Bokashi-familj!

Gott nytt år önskar Malin & Jenny på Bokashi.se

BOKASHI I MYANMAR DEL 4

Vi på bokashi.se driver ett projekt i Myanmar (Burma) där vi hjälper människor att komma igång med Bokashi i sina lokalområden. Vårt motto är ”Organic waste is not trash”. Det kommer ta tid men det kommer göra skillnad.

Har du inte läst de första delarna av Myanmarberättelsen så finns de här – Bokashi i Myanmar del 1 och Bokashi i Myanmar del 2 och Bokashi i Myanmar del 3

Ward 67 – ett slumområde för klimatflyktingar
Varje vecka åker vi nu ut till ett officiellt slumområde i utkanten av Yangon, hem till 20.000 människor som kämpar för att tjäna pengar nog för att överleva. Ursprungligen var detta ett slags inflyttningsområde för klimatflyktingar som skapades för ungefär tio år sedan. Det finns ingen sophämtning och inte mycket annat heller. 

Att hitta ett värde för avfallet
En fransk ideell organisation som heter Green Lotus ville att vi skulle samarbeta med dem. De jobbar på det ideella viset med ett ”gör-livet-bättre” program i Myanmar, och en komponent är just avfallshantering. Det vi vill hitta tillsammans med dem är ett sätt att skapa ett värde kring avfallet; att skapa en cirkulär ekonomi runt just organiskt avfall som gör att det får ett värde så som till exempel PET-flaskor har i Sverige. Det skulle kunna vara att man skapar en jordfabrik på riktigt, eller flera, med tillhörande odling och småskaliga affärer. 

På väg till jobbet i Ward 67

För några veckor sedan körde vi igång ett Bokashi-projekt i detta område. Jättespännande och hoppingivande! Vi tar det steg för steg, det som var helt oklart för oss för  inte så länge sedan har nu klarnat upp och vi känner att vi vet vad vi håller på med. De som är med i projektet börjar förstår vad det handlar om och är glada över att det händer något konkret. 

Vi vill vara på plats
Något vi är väldigt klara över är att vi behöver vara på plats ofta och på riktigt för att detta och liknande projekt ska gå vägen. Det fungerar inte att sitta på något kontor och bara åka på besök då och då. Just det kommer vara vår stil, att vara på plats! Hands-on, hot and sweaty, just do it. Vi skapar energi runt oss genom att visa att allt går!

Undersökning av sopor i Ward 67

Vad är det för sopor?
Innan vi kom igång med våra tunnor och Bokashiströ, genomförde Green Lotus en utvärdering av sopläget i området. Vi var med och pratade med ett 30-40 tal familjer i deras hem. De samlade ihop sina sopor under några dagar (utan att egentligen förstå vad vi skulle med dom till), och sedan vi gick igenom alltihop för hand. Det jag var förvånad över var vilka små mängder med matavfall de egentligen slängde.

Foto: Jenny Harlen
Bakom vissa hus bor det grisar

Folk är ju fattiga så de äter upp sin mat så klart. Blir det något över, går det till hundarna som stryker omkring. Några har grisar och höns (grisarna bor typ inomhus eller upphöjt bakom huset och hönsen går fria), och de får en del. De flesta äter väldigt lite frukt och färska grönsaker, det är mest ris och curry som gäller.

Ingen har möjlighet till riktig matlagning, och eftersom man kan köpa väldigt mycket “halvfabrikat” av någon på marknaden till ett rimligt pris, är det oftast enklare att köpa något och värma upp det. Ingen har ju kylskåp (eller el för den sakens skull) så mat är något man handlar måltid för måltid i denna värme. För många är det lika bra att bara skippa matlagningen totalt och äta på marknaden. 

Gemensam måltid under vårt besök i Ward 67

Skillnad på skräp och skräp
Något som jag lärde mig är att ingen förstår skillnaden mellan organiskt skräp och icke-organiskt skräp. Allt sopas undan inne i huset och slängs utanför, på gatan eller till och med på den egna lilla jordplätten utanför huset (de flesta hus står i till stor del i vattnet men det finns oftast en remsa mellan vägen och huset som är någorlunda torr).

De mer ordentliga tar sin sopsäck med sig till den lokala soptippen (som inte laglig och ser helt eländig ut!). Fast när vi kom dit för en vecka sedan fick vi höra att den hade blivit avstängd av någon anledning, så nu finns det ingen lösning alls. Lättast är att låta soporna sköljas bort av vattnet och ut i floden…

Soporna hamnar lite varstans

Skräp på marknaden
Vi gjorde även en liknande undersökning på marknaden — hur mycket organiskt avfall slängs där och hur slängs det? Ja, du kan tänka dig. Mycket! Runt 500 liter om dagen, antagligen mer. Tills de stängde tippen slängde de allt där, nu finns det faktiskt ingen lösning. Bortsett från det vi nu börjar med. 

Blött i monsuntiden

Härlig stämning
Självklart är det marknaden som är målet. Vill de samarbeta med oss? Jo! Folk är trevliga, och vänliga, och vissa fattar grejen och är mycket glada för det. Vi känner en värme när vi går runt med våra tunnor, pratar och skrattar med folk, och samlar in dagens sopor. Andra fattar nog ingenting och tycker vi är knäppa men för det mesta är det bara härligt att gå runt och samla skräp. Vi sorterar bort plasten på plats och ge den tillbaka till butiksägaren. Förhoppningsvis kommer de lära sig att vi är glada i organiskt avfall men inte i plast, och att de lika gärna kan sortera det från början. 

Jag ska berätta mer sedan hur vi gör med allt detta, men vecka för vecka går det framåt. Vi försöker inte göra något storskaligt till att börja med, utan framför allt att få det sociala att fungera, hitta bra rutiner runt att göra jord ut av det, och skapa en bra stämning. Sedan kommer det blir lättare att skala upp det hela. 

Glada miner på marknaden

Fler projekt
Vi lär oss något för varje vecka, och allt eftersom börjar vi alla känna oss lite tryggare i det vi gör. En otrolig utmaning! Men något av det mest givande jag har gjort. Och det kommer funka! Andra projekt har vi på hög, vi tänker ta dem en och en och lära oss hur vi ska göra. Lite mer pengar behöver vi för att kunna klara av mer, inget är gratis och det finns en del kostnader med allt detta.

Vi har startat en ideell organisation
Eftersom vi vill att allt detta i Myanmar ska komma igång på riktigt, och inte stanna vid planer och drömmar, bestämde vi oss tidigt för att bara köra! Någon egentlig finansieringsplan finns det inte, vi sponsrar allt genom bokashi.se och privata besparingar än så länge.

Men för att kunna växa, och det vill vi ju, kommer vi ta in extern finansiering. Vi behöver göra det, faktiskt. Jag är inte den som tycker det är kul att söka projektpengar, och jag hinner inte heller med det eftersom vi har fullt upp att driva företag och projektet här i Myanmar. 

Sponsringsprodukter i webbshoppen
Som en mjukstart har vi lagt upp några sponsringsprodukter i webbshoppen på bokashi.se – där kan man vara med och sponsra något delprojekt här i Myanmar. Typ som att köpa en blå tunna till ett byområde eller sponsra en utbildningspaket. 

Det är lätt att vara med och sponsra projektet i Myanmar

Vi har skapat en NGO (Non-government organisation, en idéell förening helt enkelt) i Sverige för att kunna göra detta bättre, pengarna vi får in där ska gå oavkortat till projektet här. Mina kostnader (och alla andra kostnader så länge) täcker vi via bokashi.se,  men så småningom hoppas vi kunna betala de lokala lönerna och projektkostnaderna genom olika form av sponsring. 

Vill du vara med och hjälpa till skulle vi uppskatta vi det oerhört mycket!

Aye Aye gör bokashi

Hur är det att bo i Myanmar?
Land och stad är två skilda världar i Myanmar, som i de flesta utvecklingsländer. Vi är i Yangon (det för detta Rangoon), en hektisk och kaotisk stad med runt 7 miljoner människor. De flesta bor mycket enkelt, men det finns en medelklass som bor på ett ganska bra sätt. Shoppingcentrum , bilar, privata skolor och bra utbildningar hör livet till för dem. För de flesta andra är det dock ett enklare liv, och många försörjer sig, och några till i familjen, med ströjobb med låga dagslöner. 

Vårt Bokashi-hus
North Dagon, där vi har vår Bokashi-bakgård, är på norra sidan Yangon, cirka en timme med buss från centrum. Det passar oss perfekt, eftersom vi då har råd att hyra vårt lilla hus och vår markbit och även för att det är en oerhört trevlig miljö. Vi stortrivs där allihopa. Som utlänning i Myanmar kan man inte bo var som helst, det har varit en militär diktatur här i många decennier och någon ren demokrati är det inte nu heller. Det finns regler för allt! Man måste bo i officiella hotell och hostels och se till att bli registrerad på rätt sätt. Men det finns sätt att lösa det, och så småningom kommer jag att kunna bo på plats.

Jenny på Bokashi-bakgården

Livet kommer igång tidigt varje dag, när det ljusnar. För det mesta finns det väldigt lite el här i landet, nu byggs det ut överallt, och i städerna funkar det hyfsat även om vi har elavbrott jämt. Men livet och ljuset är ett, och det är också skönt att få saker och ting gjort tidigt innan det blir för varmt. 

Värmen och monsunen
För varmt blir det ju, det ligger runt 30 grader hela tiden. Och under regnsäsongen – monsunen, som varar från juni till september är det väldigt fuktigt jämt. Det regnar oerhört mycket, och oftast går man runt i stora pölar. Det är ingen idé att försöka undvika regnet, man får bara leva med det. Och bära med sig ett stor paraply var man än går! Det är heller ingen idé med en regnjacka, då svettar man bara på insidan. 

Inget kylskåp och ibland ingen el
Vi handlar mat på marknaden tidigt på morgonen, lagar lunch under dagen om vi har el till riskokaren. Ett gasolkök har vi i nödfall. Men inget kylskåp än så länge, så du kan tänka sig hur det är med matförvaring. Märkligt nog har jag inte blivit sjuk, kan det ha med de EM klunkar jag tar med jämna mellanrum?

Frukost, lunch och middag är typ samma sak. Ris. Den klassiska frukosten här är något som heter mohinga, en slags vermicelli-soppa med fisk, chili och vitlök. Väldigt gott faktiskt, och det går att köpa på varje gatuhörn. Annars är det oftast diverse smårätter som man dela på, sallader gjorda av fermenterade teblad till exempel, eller rivna morötter med ingefära, eller uppkokta bönor, stekta pumpablad, eller torkade småfiskar. Allt med chili, vitlök, ingefära och koriander. Är det nylagat och gjort av någon som kan smakar det mesta väldigt gott, men det finns alla variationer och ibland är det lite kämpigt. 

Bananer, kläder och plaststolar att köpa på marknaden

Frukten är fantastisk
Som kompensation är det alltid säsong för någon fantastisk frukt, och vi har unnat oss en mixer för att kunna göra smoothies. Gubben på den lokala hörnbutiken gör is åt oss, och vi springer och hämtar en påse när vi har både el och en hög mangos eller avokados vi vill göra juice av. Så himla gott!

Det är inte dyrt eller märkvärdigt att äta ute här, så det gör vi ofta och gärna. Vi har två “beer stations” inte så långe ifrån vår bakgård, några hundra meter bara, och de gör fantastisk bra ångad fisk, nystekta cashewnötter och olika curryrätter. Priset, inklusive en öl eller två, är runt 20-30 kr, så ingen större kostnad. För oss, i alla fall. 

Busstidtabeller finns inte
Transporter görs med bussar. Det är få människor egentligen som har bil, men vägarna är överfulla i alla fall. Bussarna kör överallt, bara man lär sig systemet, och hur man läser siffrorna på burmesiska. En utmaning i sig! Tidtabeller finns det inte, de kör bara. Inga två bussar ser likadana ut, och det fascinerade mig tills jag förstod att de inte ägs av bussföretaget utan av privata företag som har köpt sig en buss eller två och vill haka på en linje. Man kör liksom när man vill. 

Traditionella kläder är vanligt

Kläder
Kläderna är traditionella för det mesta. Män och kvinnor går i longjis jämt, en slags sarong som är ihopsydd i en cirkel. Mycket praktiskt, och något man är stolt över, en slags identitet som hålls fast. Även många barn går i traditionell klädsel, även om det blir mer och mer inslag av jeans och klänningar. Eftersom Myanmar är ett buddistiskt land, så är det ingenting i klädseln som har med religionen att göra, man behöver inte täcka huvudet eller något. Men det är väldigt ovanligt med shorts och korta klänningar. 

Tunnor med vatten
Något som imponerar mig är hur rena alla är. Även om det är hur varmt och svettigt som helst så går folk i snygga, hela och väldigt rena kläder jämt. De tvättar oftast för hand och skulle aldrig komma på tanken att gå i samma kläder två dagar i rad. Det är lätt att tvätta sig; varje hus har en vattentunna inne eller ute där man skopar vatten över sig själv. Detta göra man med sin longji på, oftast finns vattentunnan framför huset och det finns ingen avskildhet att få. Varmtvatten finns inte och behövs inte heller, vattnet och luften är aldrig kallt!

Vattentunna utanför ett hus

Jag återkommer mer sedan till vardagslivet – det är fascinerande och en omställning men inte heller svårt. Det mesta är enkelt och flyter på, bara man sätter sig in i hur det fungerar. 

Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Jenny med nyfikna barn i Ward 67

EM flytande gödsel

Vi är så glada över att kunna ha en fantastisk ny gödselprodukt i butiken! Den kommer att göra underverk i varje trädgård! Vi kommer att skicka med den med alla startkit istället för ströare eftersom vi tror att dom flesta redan har en glas- eller plastburk hemma och det är mycket roligare att kunna skicka med denna fina produkt! Det går även att köpa gödningen i provflaska 250 ml i webbshopen för 29 kr. Så småningom kommer vi även att ha den i 1 liter och 2,5 liter.
Det närmaste vi har kommit en fermenterad flytande växtgödning hittills är det egna Bokashi-lakvattnet som kommer ut ur kranhinkarna. Fantastisk näring och välgörande mikrober. Nackdelen med lakvattnet är att det luktar väldigt mycket, det är svårt att veta exakt vad det innehåller eftersom det beror på vad man har haft i just den hinken, och sist men inte minst – man kan inte vara säker på att alla hinkar ger något lakvatten så det är inte alltid man har tillgång till denna fina näring. Dessutom är det inte alla som har kranhinkar!

Inte att förväxla med sirap!

Här följer en ingående beskrivning om fördelarna, användning, dosering och forskning. Trevlig läsning! /Malin på Bokashi.se

Så här stor sallad kan man få när man vattnar med lakvatten!

EM flytande gödsel är en fermenterad växtnäring som bygger på ekosystemets principer och återför energi, växtnäring & levande fotosyntesbakterier till jorden. Kolcykeln sluts och varje användning blir  en god insats, både för mikrolivet och för klimatet. Väl i jorden  fungerar den som en katalysator och skapar ett aktivt biologiskt liv med en stor tillväxtfrämjande effekt.

Hur Fungerar det?
De levande fotosyntesbakterierna i EM flytande gödsel fixerar både CO² och kväve. De fermenterande EM-mikroberna producerar även en mängd bioaktiva ämnen som växten kan ta upp direkt och som stimulerar tillväxten.
Bland dessa finns antioxidanter, vitaminer, enzymer och aminosyror. Mikroberna i EM-konsortiet är 100% naturliga, de bryter ned och mineraliserar organiskt material med samma processer som utvecklats under evolutionen. Det ger näring i en form som är anpassad efter växternas behov. Samtliga mikrober i EM-konsortiet är gedigna isolat och produceras av EMRO, Japan.

Fördelar med den nya kretsloppsbaserade näringen EM flytande gödsel:

  • EM flytande gödsel är full av energi och naturligt mineraliserad
  • De levande EM-mikroberna effektiviserar mineraliseringen och humifieringen
  • EM flytande gödsel innehåller fotosyntesbakterier som fixerar CO2 och kväve
  • EM flytande gödsel bygger med tiden upp biomassan i jorden och ger en mer fertil jord med bättre struktur med en större förmåga att hålla näring, vatten och luft
  • EM flytande gödsel är kretsloppsbaserad, klimatsmart och sluter kolcykeln

EM flytande gödsel skiljer sig från ren mineralgödning på följande sätt:

  • Den stimulerar tillväxten av mykorrhiza och andra probiotiska mikrober
  • De levande EM-mikroberna besätter snabbt organiskt material och skapar ett stabilt system med litet utrymme för patogena arter
  • Näringen är naturligt mineraliserad av jordmikrober, dvs med samma processer som utvecklats under evolutionen och därför väl anpassad för växterna
  • EM-mikrobernas metaboliter är tillväxtfrämjande, t.ex antioxidanter, enzymer, aminosyror, vitaminer och organiska syror
  • Den innehåller humus och fulvolsyror
  • Näringen stimulerar och upprätthåller en god mikroflora som samarbetar med växten i rhizosfären (rotzonen)
  • Fotosyntesbakterierna fixerar både kväve och koldioxid
  • Den innehåller lätt tillgänglig energi som stimulerar mikrolivet

ANVÄNDNING

  • Odling på friland och växthus
  • Planteringar, Parker och kyrkogårdar
  • Jordbruk
  • Trädgård
  • Betesmarker

DOSERING
Tillsätt näringen direkt i vattenkannan en till två gånger i veckan och vattna som vanligt. Normal dos är 20 ml växtnäring per liter vatten (två matskedar), men näringskrävande växter som tomater kan behöva upp till 40 ml.För yrkesodling kontakta Jan Röed, jan@botanic-culture.com

FÖRVARING
Förvara EM flytande gödsel i rumstemperatur men ej över 38 grader! (den tål minusgrader). Ej i sol. Det kan bildas en hinna som ser ut som vit snö på ytan när den inte används. Det är mjölksyra från de levande mjölksyrebakterierna och är ett positivt tecken på att mikroberna mår bra.

INNEHÅLL
Fermenterad häst-/hönsgödsel, grönt matavfall, nässlor, humus & fulvolsyror samt de aktiva mikroberna: Kväve- och CO² fixerande fotosyntesbakterier: Rhodopseudomonas palustris, Rhodospirillum rubrum. Mjölksyrebakterier: Lactobacillus plantarum, Lactobacillus casei. Jästsvampen: Saccharomyecs cerevisiae.

Kväve g/L 8,9
Fosfor g/L 1,0
Kalium g/L 4,0
Magnesium g/L 0,9
Svavel g/L 2,7
Mangan Mg/L 15
Järn Mg/L 195
Zink Mg/L 18
Bor Mg/L 2,2

Så småningom kommer vi att sälja EM flytande gödsel på  flaska 1L och dunk 2,5 L. För yrkesodlare finns 20 L dunk och 1000 L IBC.

EM/VETENSKAP
Ett av världens högst rankade universitet – MIT/Cambridge, gav EM-tekniken bekräftelse under den vetenskapliga hållbarhetskonferensen Universal Village i Nagaoy oktober 2016. Peer-review vetenskapliga rapporter kan beställas från: jan@botanic-culture.com.

Ett flertal pek finns även under fliken vetenskap. Nedan finns några utvalda pek:

  1. Bra inledande beskrivning av fotosyntesbakterien Rhodopseudomonas palustri:

Nature Biotechnology 22, 55 – 61 (2004)  Complete genome sequence of the metabolically versatile photosynthetic bacterium Rhodopseudomonas palustris.

  1. Metastudie som summerar 22 peer-review studier

Journal of Horticultural Science & Biotechnology (2013) 88 (4) 380–386, Effective microorganisms and their influence on vegetable production – a review

  1. Om EM:s funktion i jorden, mineralisering och humifiering:

Bras. Ci. Solo, 27:519-525, 2003Assesment of soil properties by organic matter and EM-microorganism incorporation

  1. Om fermentation och EM:s förmåga att konservera klimatgaser och kväve:

Universal Village 2016 Fermentation (Bokashi) versus Composting of Organic Waste Materials: Consequences for Nutrient Losses and CO2-footprint, Marlou Bosch et.al, Wageningen 2016.

Odlings-sjukan…

Vad är det för fel på mig?? Jag ska bara gå ut i trädgården och hämta lite sallad till min lunchlåda, och KAN jag inte LÅTA BLI att gå förbi odlingstunneln. Och där står ju mina små tomatplantor och SKRIKER för att jag ännu inte har planterat ut dom i större krukor! Och allt står färdigt och bara väntar på att göras iordning… Hinkarna med hål i botten, bokashihinken som ska tömmas, det gamla gräset som legat och samlat på sig jordbakterier på marken, jordpåsen som jag ska fördela på toppen…

JAG.KAN.INTE.LÅTA.BLI!!!

Vad är detta för kraft som tagit över min kropp?? Det var ju bara en lunchlåda som skulle göras. Och Jenny sitter och väntar på mig på kontoret…

Så, jag fyller förnöjsamt mina hinkar med Bokashi, gräs, jord och sätter i tomatplantorna i alla hinkar utom en där det fick plats två physalis-plantor. Vattnar med utspädd Mikroferm för att ge extra skjuts till dom goda mikroberna.

Sedan åker jag till jobbet. Med bara lite dåligt samvete… (fast inte egentligen!!)

Och lunchlådan då? Jo, den blev gjord, och äten (3 sorters egenodlad sallad! Jag har aldrig ätit så mycket sallad i hela mitt liv!! 🙂 )

Och Jenny då? Det visade sig att hon också var sen på grund av något projekt som hon höll på med hemma!

Någon som känner igen sig?

/Malin på Bokashi.se

Så direkt i pallkragar

Hur gör man en enkel pallkrageodling från ingenting? Kan man verkligen bara sätta ramarna rakt ner på gräsmattan? Måste man fylla upp med dyr, tråkig köpejord eller kan man använda sådant som man har hemma? Kan man så ute i mars fastän snön ligger kvar och det är riktigt kallt på nätterna?

Inspirerande Sara
För mig som är en odlings-rookie var det rena rama ögonöppnaren att gå en helgkurs för Sara Bäckmo på Rinkaby Gård i början av mars.  Det viktigaste jag tog med mig från kursen (förutom alla fina möten med odlingsintresserade, en massa nya fröer och ett helt lass med inspiration) var att det är inte svårt. Och att man ska våga prova! På kursen sådde vi i pallkragar rakt ner på gräsmattan, som var täckt med snö, ett lager tidningar längst ner, sedan jord och frön – klart!

Malin och Sara med sitt minsta barn på axlarna ser glada ut.
Så här glada var vi på kursen!

Dyr, tråkig köpejord
Jag vill köpa så lite dyr, tråkig köpejord som jag kan, och istället använda mig av det som jag har hemmavid. För några veckor sedan sådde jag i 3 pallkragar och totalt använde jag bara 1 påse jord till allihopa! Hur är det möjligt? Jo, jag fyllde dom istället med färdigfermenterad Bokashi – 1 kranhink eller 2 vanliga hinkar i varje krage, löv (där de viktiga jordbakterierna blandades ner i bokashin för att den snabba omvandlingen till jord ska kunna ske), urstädat spån och halm från hönshuset och kaningården, jord från en 3 veckor gammal inomhusjordfabrik och sist, ett lager med vanlig planteringsjord.

Grodd efter tre veckor
I dessa pallkragar sådde jag spenat, dill, ringblommor och sallat. Spenaten var snabbast och grodde efter knappt två veckor, resten har börjat komma upp nu, efter knappt tre veckor!

En pallkrage med små spenatplantor dels dolda under en fiberduk.
Spenat efter knappt tre veckor, sådd i mars.

Här kan du se hur jag gjorde:

Film: Så direkt i pallkragar

I slutet av filmen har jag en hälsning till alla er andra nybörjare i världen som liksom jag kämpar med kunskapsbrist, rädsla för misslyckande och allmän osäkerhet när det gäller odling. Vi kan väl hålla ihop och stötta varandra! Och ni som kan en massa och har hållit på länge – ha tålamod med oss och kom ihåg att vi gör så gott vi kan! 🙂

Och lilla musen från filmen? Den ”gömde” sig under kratthandtaget!

En liten mus sitter på snöklädd mark.

/Malin på Bokashi.se

Se även ”Vanliga frågor om Bokashi” och ”Tomater + Bokashi = sant”.