Category Archives: Återvinning och matavfall

Varför det är så himla viktigt med matjord.

Varför pratar ingen om jord?

Alla tjatar jämt om vatten, om energi, om utrotningshotade djur, om luft. Och så ska det vara. Men jord då?

Det har blivit så tyst.

Nu har den stora globala organisation Food and Agriculture Organisation (FAO) kommit igång med några riktigt bra filmer. På engelska, visst, men det kommer kanske översättningar sedan.

Soil organic  carbon heter den första här nere, organiskt kol i jorden –“Skatten under våra fötter”. En riktig bra rubrik som sätter fingret på just det som är så viktigt: att en av de viktigaste skatter vi har är precis det som finns i marken. Brun och osynlig, liksom.

Att tillföra kol tillbaka till jorden är en av de viktigaste saker vi kan göra på planeten nu. Ordet “kol” representerar ju allt som har varit levande, om det nu är matrester, skörderester, naturlig gödsel, gröngödsel. Whatever. Bara vi ger tillbaka minst lika mycket som vi tar. Och börjar att ge tillbaka lite till, vi har ju skördat och förstört ofattbart mycket jord de senaste åren utan att ens tänka på det.

Att ge tillbaka. Varenda bokashihink vi gräver ner i backen är faktiskt ett steg i rätt riktning. Det gör skillnad.

Det är precis det som FAO uppmanar oss till — att ta hand om skatten under våra fötter.

Det räcker inte, förstås. Men ju fler vi är som håller på med bokashi, som uppmanar våra grannar, kollegor och släkt att komma igång, ju större skillnad gör vi. Och oftast blir man också mer uppmärksam på allt matspill när man väl börjar med bokashi, det blir så påtagligt när man behöver slänga något som skulle kunna har ätits upp.

Kolla gärna dessa filmer. Har du möjlighet att visa upp någon av dem på skolan, i någon förening, i en studiecirkel, på jobbet: gör gärna det. Det är dags att våga prata om jord!

Många bäckar små. Men vi är i alla fall på rätt spår. Lite grann, i alla fall.

 

Om skatten under våra fötter — matjord, helt enkelt.

 

Om varför matjord är så himla viktigt.

 

Om matjord och vart den tar vägen. Tror inte vi fattar hur mycket som går förlorad precis hela tiden.

 

Om matspill globalt. Det är så ofattbart mycket som går förlorad. Vad ska man göra?

 

 

Vad säger kommunen om bokashi?

Behöver man säga till kommunen när man börjar bokashikompostera? Egentligen, ja. De vill ju ha koll.

Men det skiljer sig så oerhört mycket mellan våra svenska kommuner hur de vill ha det. Vissa känner mycket väl till bokashi och hejar på alla som börjar. Andra har nyinvigda tjänstemän som inte kan så mycket om kompostering och är rädda för att göra fel. Vissa har krångliga system med ansökningar och godkännande, andra har ingenting, det räcker bara att man gör rätt  hemma.

Dock för det mesta vill de veta hur var och en gör med sitt matavfall, speciellt om man vill ta hand om det själv. Det blir blanketter hit och ansökningar dit. Byråkratiskt som bara den, men lätt att förstå om man tittar tillbaka till hur det var förr med råttor och ohygieniskt skräp lite varstans. Inte vill vi tillbaka dit.

De flesta kommuner utgår från att om man vill ta hand om sitt eget matavfall (alltså inte låta det hämtas för energi- eller biogasutvinning) ska det ske i rejäla tunnor som är skadedjurssäkra. Traditionell kompostering är ju baserat på detta: trädgårdsavfall går bra att ligga på hög och där kan man även har lite vegetabiliska rester (potatisskal, kaffesump mm) utan att det är riskfyllt. Börjar man lägga till animaliskt eller kokt matavfall i mixen, då ska högen vara inkapslad. En traditionell varmkompost alltså.

Man skulle kunna tro att de flesta kommuner borde känna till bokashi nu efter 8-9 år och tusentals användare. Men så är inte fallet. Och det är meningslöst att hålla på att skicka information, försöka informera, utbilda. Vi får vänta ut dom helt enkelt. Inte kan de undgå att i all evighet att se bort från bokashi som alternativ, även om det är ett rätt så annorlunda i hanteringssätt.

Vi som håller på med bokashi förstår ju att det inte är krångligt, inte skapar oreda i kommunen och inte skräpar ner.

Tvärtom, faktiskt. Tillsammans gör vi en miljögärning som är mycket viktigare i längden än jag tror vi har förstått. Att bli av med matavfall som problem och att istället göra det till en del av lösningen är faktist precis vad vi behöver.

Nu är jag kanske lite negativ här. Många i kommunvärlden har förstått mycket väl hur vettigt bokashi är. Bokashi används i många förskolor, skolor, kommunala fikarum och äldreboende runt om i Sverige. Men i de nästan 300 miljökontor som finns i landet går det lite trögare, förordningar och rutiner skrivs inte om i onödan.

Men det vi vet är att tusentals ansökningar från oss som bor i vanliga villor, radhus och lägenheter har hamnat på alla dessa skrivbord i byråkrati-Sverige och ALLA dessa ansökningar har hittills blivit godkända.

De flesta blir godkända direkt, andra tar längre tid. Vet inte tjänstemannen bakom skrivbordet vad bokashi är för något kan det blir en del frågor fram och tillbaka. Med sin ansökan skickar många av våra kunder med en kopia av den lilla bokashibroschyren som följer med alla våra paket, det gör oftast susen. Men med ett tips om vår hemsida kan de läsa till sig vad bokashi är och hur det fungerar. Då brukar det går fort. Krånglar det mer kan de ringa till oss, det har många tjänstemän gjort under åren. Oftast är de nyfikna hellre än tvära och det blir en intressant diskussion. Med godkännande efteråt.

Det är långt ifrån alla kommuner som behöver godkänna en komposteringsansökan. En gång i tiden gick jag igenom alla de nästan 300 hemsidor hos våra kommuner och läste mig till hur de vill ha det, la upp alla länkar i ett tabell. Det blev för svårt att underhålla tabellen i slutänden så den fick vi plocka bort, men det jag lärde mig var att det finns väldig många varianter. Med blanketter, utan blanketter; anmälan på miljökontoret, anmälan på fritids- eller gatukontoret; med anmälningsavgift, utan avgift; med plikt att vänta godkännande, med plikt att bara informera.

Det är bara att kolla upp hur just din kommun vill ha det och köra på.

Vill de har någon slags skiss över hur du har lagt upp din kompoststrategi får du anpassar dig så gott det går till deras tankesätt. Många kommuner vill fortfarande har en skadedjurssäker tunna på tomten någonstans — känns det enklast att göra precis som de vill kan du lägga ut en bottenlös tunna i tjockplast i trädgården. Med en finmaskig nät under mot eventuella skadedjur. Detta kan faktiskt vara en bra idé i väldigt utsatta områden, typ mitt i storstäderna som Stockholm där det redan finns utbredda problem med skadedjur.

Annars, som vi allra flesta bokashianvändare känner till, går det oftast väldigt bra att gräva ner direkt i landet. Känner du att det är rätt strategi för dig att göra så, gör det! Men du behöver kanske beskriva något för kommunen som de vill höra.

Frågan är, varför ska man egentligen bryr sig att anmäla sin bokashi då det mest är jobbigt? Vissa kommuner lägger även till en saftig anmälningsavgift som man gott kunde vara utan.

Men vi allra flesta vill ju göra rätt för oss, så är det bara. Det gäller mest om man bor i villa då ingen förväntar sig att någon skulle bli galen nog att kompostera i lägenhet (haha! inte känner de oss!).

Mer relevant dock är att det oftast finns en hel del att vinna ekonomiskt att sköta sitt eget matavfall. Eller i alla fall få ner mängden sopor.

Plockar man bort matavfallet från soporna och sorterar resten så finns det oftast nästan inga sopor kvar. Och den lilla soppåsen man då  och då lägger i soptunnan väger nästan ingenting. Inte heller luktar det då det inte är något ruttet i den.

Och det betyder att man kan kolla avgifterna lite noga hos kommunen. Kan du gå ner till en mindre soptunna? Kan du få hämtning månadsvis istället för varannan vecka? Det går oftast att spara en rejäl slant här.

Vissa kommuner tar betalt per kilo. Då vinner man direkt om man tar hand om det mesta själv.

Men sophämtningsavgifterna blir man aldrig av med. Det finns alltid en basavgift som man inte kommer undan, den täcker sopsortering och annat i kommunen som man förväntas hjälpa till
med. Att gå off-grid blir sällan accepterat när det gäller sopor!

Sedan har vi detta med de bruna tunnorna. Som finns i över hälften av svenska kommuner numera. Kolla avgifterna och tänk ut en strategi, även detta varierar från kommun till kommun. Ibland kan man lämna tillbaka den bruna tunnan och sparar pengar om man tar hand om matavfallet själv. Ibland blir det tvärtom; de är så ivriga att få ditt matavfall att du får betala att använda det själv!

Vi har diskuterat detta fram och tillbaka i Facebook-gruppen (“bokashi”) och kommit fram till en gerillalösning. Man lägger ett bananskal i tunnan till varje hämtning så man gör “rätt för sig”. Sedan lägger man resten i bokashihinken. Känns helt rätt, faktiskt.

Avgifterna och sophämtnings- och sorteringssystem hos kommunerna ändras då och då så det är faktiskt värt att ha lite koll. Ibland kan man stuva om och spara en hel del, ibland inte. Vet man
hur det funkar kan man i alla fall tipsa grannarna hur de kan trimma in sina utgifter, det finns ju alltid något roligare att lägga några hundralappar på än just sopor.

Men slutligen, det som är viktigt att komma ihåg här är att bokashi ÄR accepterat av alla kommuner i Sverige som komposteringsmetod. Det är bara att ibland de känner inte själva till det. Och då får vi hjälpas åt.

Funderar du hur det är hos dig är det bara att ringa din kommun och kolla. Läsa på hemsidan. Fråga gärna på facebooksidan “bokashi” hur andra i din kommun har gjort. Kör det ihop sig är det bara att ringa till oss eller be tjänstemännen att höra av sig till oss, då får vi ordning i det.

Och skicka gärna med den lilla broschyren med din ansökan. De kanske blir till och med inspirerade att börja själva!!!

 

 

 

 

 

Kaffesump. Guldvärt i trädgården!

Foto: Jenny Harlen

“Hello gardeners! Please take some coffee grounds for your garden!”

Tänk om man gjorde så oftare. Enklare än så kan det inte vara — en korg med dagens kaffesump och en trevlig skylt till förbipasserande odlare. Ta gärna en påse kaffesump hem med dig till trädgården!

Kaffesump innehåller mycket näring som växter uppskattar. Som med allt annat finns det plus och minus med det (ska lägga upp några länkar) men hur man än gör är det bra att ta hand om det på ett bra sätt.

En gång i tiden växte alla dessa kaffebönor på en buske i Colombia eller Kenya eller någon annan stans, och näring har tagits från marken för att de skulle odlas. De har fraktats långt innan de kom till en kaffekopp nära dig, miljökostnaden har alltså varit rätt så hög. Klart vi inte kan skicka sumpen tillbaka till den exotiska marken den kom ifrån men vi kan i alla fall sluta kretsloppet hos oss. Så det som en gång var jord kommer tillbaka till jorden igen.

Även om man inte komposterar fullt ut kan man kaffekompostera!

Ta hem kaffesump från jobbet, från ditt lokala café, från en granne. Lägg den i bokashihinken eller strö ut direkt på rabatten. Det spelar ingen roll, bara den kommer ut på landet.

Har du ingen trädgård kan du kanske smyg-kaffekompostera under buskar och träd i närheten?

Allra bäst är om man kombinerar bokashimikroberna med kaffesumpen på något sätt. Finns det inte plats i bokashihinken i köket kunde man kanske göra en separat bokashihink till just kaffesump i all enkelhet. Kolla bara dräneringen (eller lägg lite biokol eller papper i hinken först).

Annars funkar det lika bra att lägga ut sumpen direkt och vattna då och då med bokashivätskan. Mikroberna blir lika pigga och glada av kaffe som oss!

Kaffe i odlingen då.
Fördelar: kvävet förstås. Rätt mycket! Plus en del andra bra-att-ha näringsämnen.
Kaffet kan funka som en snigelbarriär (har dock inte testat själv).
Det jag tycker själv är mest praktiskt med kaffesump är att den är brun från början, smälter in i jorden direkt. Plus att det kostar inget.

Nackdelar: det brukar finnas tungmetaller i kaffesump och det får man ta ställning till. Dricker man mycket kaffe borde man egentligen ta ställning till detta innan man fikar och får det i sig, men det gör inte jag heller.

Men fundera lite över hur du vill göra.

Finns det mer kaffesump i närheten som du kunde ta hand om? Om du visade bilden här till din lokala barista, vad skulle de säga? Kanske vore det något de kunde tänka sig börja med?

Det här med kaffesump löser förstås inte världens alla problem men lite vettigt är det i alla fall. Många bäckar små…

Scientists have discovered a new way to use coffee grounds to help save the Earth

How to use used coffee grounds in your garden

Composting with coffee grounds

 

 

 

Funkar det med Bokashi från skolor, kontor och kaféer? Vi testar!

Så här kan det se ut hos oss ibland. Och ibland undrar man verkligen vad man håller på med…

Vi får in rätt mycket Bokashi hemma hos oss. Oftast i form av biopåsar i sopsäckar. Just nu hämtar vi all matavfall från en förskola i stan, all kaffesump från ett lokalt kafé och all matavfall från ett kontorshus där uppemot 40 personer  jobbar. Plus det lilla vi producerar själv hemma hos oss.
Så det blir ju en hel del att ta hand om!

Och varför kan man fråga sig! (Och det gör vi faktiskt ibland :-))
Egentligen för att vi behöver en hel del Bokashi till vår egen lilla köksträdgård. Odlar man så kommer man inte långt med det lilla matavfallet man producerar själv. Men också för att vi vill veta hur det är att ta emot Bokashi på det sättet, hur man gör rent praktiskt, om det är jobbigt eller inte.

Från förskolan Eldflugan hämtar vi nu under vintern eftersom det är svårt för dem att ta hand om sina hinkar själva. Resten av året är de jätteduktiga att göra jord i pallkragar och odla tillsammans med barnen. Men som de flesta andra förskolor producerar de mer Bokashi under året än de har behov av själva, visst är det bra om man kan hjälpas åt då. Nästa år är det kanske någon annans tur att hämta, men just nu är det intressant för oss att se hur det fungerar.

Det blir 40-50 liter i veckan tror jag (har inte räknat så noga). Vi har en nyckel till deras förråd och hämtar säcken var eller varannan vecka. Hem med den, in i skottkärran och sedan droppar vi påsarna i komposten.

Dessa två komposterna flyttade vi under hösten till ett ställe där vi ska bygga en ny odlingslåda nu till våren. Vi har tänkt bygga lådan runt dem och sedan bara skakar ut innehållet på plats, direkt i lådan. Täcker över med jord och planterar sedan. Så egentligen använder vi komposterna bara som förvaring just nu, och sedan ska vi flytta dem till nästa byggplats och köra samma grej. (Detta kunde man göra med vilken bottenlös tunna som helst egentligen, men man tager vad man haver…)

Samma sak gör vi med Bokashipåsarna vi hämtar från kontorshuset “Huvudkontoret” i Säffle. Det blir nog 30-40 liter i veckan, mycket kaffesump.  Vi har testat Bokashi där nu under ett år och det har funkat klockrent — vi är alla lika glada över att det blev av! Ska ta lite bilder snart och visa hur det går till ren praktiskt där i huset och vad vi har lärt oss.

Säckarna hämtar vi när vi har vägen förbi (Säffle är ju inte så stort!), de förvaras lufttätt i den varma källaren tills de är färdigjästa. Nästa steg är att göra en liten stadsodling bakom huset så all Bokashi hamnar på samma plats som det produceras. Visst vore det kul? Men ett steg i taget, vi vill ju först vara säkert att vardagen fungerar.

Och kaffehinkarna då? De är ju guld värda! Vi hämtar från Holgers ett mysigt konditori mitt i stan, det har vi gjort i ett par år nu. De samlar all kaffesump i hinkar i köket, staplar dom på bakgården och sedan hämtar vi när det passar oss. (Det låter ju som vi bara håller på med säckar och hinkar men det blir annat också!). Kvantiteten varierar, 2-3 kaffehinkar i veckan blir det nog. Själva hinkarna lämnar vi tillbaka eller ger bort, de är utmärkta som Bokashihinkar.

Kaffehinkarna gör vi inte jord av utan dumpar direkt under buskarna i trädgården. Det ser ju lite konstigt ut men vi bor ganska stort här på landet så det är inte så noga att allt ska vara snygg jämt. Kaffehögarna syns ju inte under snön och när våren väl kommer är det bara att kratta över lite löv eller något för att snygga till. Jag lovar, buskarna blir hur nöjda som helst. Eftersom jag är Bokashi-nörd vill jag även har EM under buskarna, då går jag bara runt då och då under sommaren och strör ut en näve Bokashiströ under varje buske. Detta kan vi lätt göra eftersom vi har så mycket strö här i huset, men det blir ju samma sak om man doserar lite utspädd Bokashi vätska från hinken på kaffehögarna. Mikroberna sprider sig i kaffet och ner i jorden.

Förra året hade vi inte lika många biopåsar att ta hand om varje vecka och då samlade vi många av dem i en vanlig soptunna på altanen. Det var smidigt och enkelt. Det spelar ju egentligen ingen roll hur man gör, bara att det inte är krångligt. Och att det blir av!

Viktigast av allt tycker vi här är att det går att hjälps åt. Vi har kommit fram till att det är inte alls lika jobbigt som vi hade tänkt oss när vi väl kom igång. Kan vi, så kan många andra! Vi är ju ingea proffsodlare, bara helt vanliga människor med en helt vanligt hus — detta kunde man även göra mitt i stan.

Det blir kanske inte så i framtiden att kommunen måste ta hand om allting. Kan vi hitta på egna lösningar som är bra för alla parter, varför inte? Riktig bra matjord kommer att vara en av de finaste resurserna vi har i framtiden. Men det är faktiskt något vi kan börja med att bygga här och nu.

På köpet är det ju ganska kul att hjälpas åt lokalt. Så mycket roligare när vi kan samarbeta med små enkla saker som inte kostar något och bara ger en bra känsla.

Men jag måste säga jag ser fram emot de tre nya odlingslådor som kommer till våren. Fullt med finfin bokashijord! Det gör vintern lite lättare att klara av!

Bli fadder till ett kafé!

Holgers är ett riktigt mysigt gammaldags konditori på torget i Säffle. Och sedan ett par år tillbaka har jag adopterat det!

Nja, inte så att jag sitter och fika jämt (fast det skulle vara lyxigt!) men att jag hämtar all kaffesump därifrån. Och det blir förvånansvärt mycket! Minst ett par stora hinkar i veckan, 20-25 kilo tippar jag.

Jag erkänner att jag var lite nervös när jag frågade första gången — skulle de tycker jag var en galning som går och rotar i andras sopor? Men nej. De var glatt överraskad, tyckte det var riktigt kul att kaffesumpen skulle komma till rätta. Sedan dess har de tömt all kaffesump i en hink under diskbänken där bak. Och varje vecka hämtar jag hinkarna. Svårare än så är det inte. Och det har blivit en trevlig liten veckorutin på köpet.

Nu har det blivit mycket kaffesump i trädgården hemma hos oss under de två åren! I början gjorde jag en Bokashi blanding ut av det men för att förenkla livet strö jag bara ut hinkarna direkt nu. Sköljer dem och slänger in i bilen till nästa turen. Det finns tydligen många delade meningar om kaffesump i trädgården men jag tycker det funkar bra till det mesta.

På vintern får buskarna var sin hink i tur och ordning, kaffet ligger som en brun klump tills det snöar igen. Till våren sprider jag bara ut klumparna under buskarna, så värst mycket jobb är det inte.

På sommaren tömmar jag hinkar direkt i rabatterna, de får alla sin kaffekick under säsongen. Rätt mycket kväve är det nog, det märks att växterna mår bra.

Men igår stod jag där med så många hinkar att jag visst inte vad jag skulle göra med dem. En hel skottkärra full med kaffesump — skulle ha tagit kort det såg så lustigt ut. Men som tur är håller vi på med en ny häck så det blev lösningen. Häcken har vi gjort det från sticklingar så den ser också rätt lustigt ut än så länge, några stora och några små. Men det blir nog bra till slut!

Först blev det lite kaffesump runt var och en. Sedan på med tidningspapper längs hela sträckan, en rejäl dos med kaffesump på varje och sedan några skottkärror med Bokashi jord från “jordfabriken”. Fullt med maskar och alldeles underbart! Sedan några fler skottkärror träflis som vi hade flisat i våras och nästan glömt bort. Klart!

Ingen aning hur detta kommer att gå men det blir nog bra?

Känns i alla fall helt rätt att ta hand om så mycket som skulle annars har slängt — och får en fin häck på köpet.

Men helt allvarligt — Holgers är ett litet kafé i en liten stad i ett ganska litet land. Slänger de 25 kaffesump i veckan hur mycket slänger vi inte totalt från våra kafér runt om kring i landet? Tänk om vi var och en kunde vara fadder till ett kafé och gör något gott med deras kaffesump.

Visst skulle det göra skillnad i slutänden?

Det går lite sådär med matåtervinning här i landet

Det har funnits ett fint mål i Sverige — att till år 2010 skulle 35 procent av allt matavfall i landet återvinnas.

Men nu har de räknat och kollat och det blev inte riktigt som de hade tänkt sig. Tyvärr.

Det blev 20 procent.

Många kommuner har gjort bra insatser — det finns jättemånga bruna matavfallskärl utspridd i landet och tusentals människor har gått fram och tillbaks otaliga gånger med sina läckande bruna påser med familjens matavfall. Här i Säffle kommun fick många gratis varmkompost och även det har hjälpt till. Men ändå — vi har en lång väg att vandra.

Sveriges Radio rapporterar att färre än hälften av landets kommuner har infört insamling av matavfall från hushållen. Ett 60-tal kommuner har planer på att införa insamling av matavfall men har hittills avstått av kostnadsskäl. Det insamlade matavfallet går främst till produktion av biogas och biogödsel, ett växande segment men ett område med höga startkostnader.

Bokashi är inte lösningen till allt. Men det är ändå lösningen till väldigt mycket. I all sin enkelhet gör det möjligt för oss att själv ta hand om vårt matavfall. Och skapar världens minsta kretslopp på köpet.

Köket–>köksträdgården–>köket…

Släng inte maten!

Diskussionen om att vi slänger mycket mat i onödan har väckt uppseende och fått svenskarna att ändra beteende, det visar Konsumentföreningen Stockholms (KfS) undersökning.  14 procent uppger att de slänger mindre mat nu jämfört med vad de gjorde innan debatten startade för ett par år sedan. Förra året var den siffran 10 procent. KfS har lanserat en skruvad filmkampanj, ämnad för sociala medier, för att få ännu fler att slänga mindre mat.

– Det kan tyckas lite med 14 procent, men beteendeförändringar tar tid och det är mycket positivt att siffran har ökat från förra året. Man kan också lägga till de 33 procent som svarade att de kanske slänger mindre mat ibland, de har troligen också förändrat sitt beteende, säger Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö på KfS.

KfS undersökning visar att så många som 94 procent har uppmärksammat debatten om att vi slänger mycket mat i onödan, för cirka ett år sedan var den siffran 81 procent. Det tyngsta skälet till att slänga mindre mat är att spara pengar, efter det kommer miljön och sist matsituationen i världen.
I filmkampanjen som KfS lanserar idag träffar vi bland annat Sivert Citrus och Margareta Mejeri, matrester som båda går i terapi hos psykolog Appelqvist. De är båda oroliga för att inte bli uppätna, inte bli nåt. Louise Ungerth beskriver kampanjen som lite skruvad.
– Vi har seriösa rapporter och informativa foldrar som vi använder flitigt, men den här gången använder vi oss av humor. Filmerna är lite skruvade och det kan tänkas att de kommer att väcka en del känslor.

Källa: Konsumentföreningen Stockholm

Minister vill stoppa matsvinn

YES!!!

Miljöminister Andreas Carlgren har i en intervju i Dagens Nyheter uttalat att han vill minska matsvinnet med 20 procent, fram till 2010.

Han vill också verka för att minst hälften av den mat som ändå slängs ska komposteras eller förvandlas till biogas.

– DET KÄNNS i hjärtat för var och en som slänger mat att det varken är bra för naturen eller befolkningen i en värld där miljontals människor svälter, säger han till tidningen.

Vart tar alla julstjärnorna vägen — sedan?

Foto: ulriksdal.blogspot.com

Jag kom själv hem med fem stycken för ett par veckor sedan. Julstämning direkt!

Men det jag undrar, är vad händer med alla våra julstjärnor sedan? När dem har slockat i fönstret och gjort sitt. Dom är inte så lätta att spara och återuppliva, inte heller att plantera ut. Jag kan tänka mig att de flesta bara slängs.

Några få hamnar säkert i villakomposter runt om i landet (phew!). De andra… ja, sophinken är det nog.

Sorgligt när man tänker på det. Jättemycket jord (miljö-dyrbart torv för det mesta) som slängs. Växtmaterial som hör hemma i jorden. Plastkrukan, ja det sorteras för sig i bästa fall.

Just Ulriksdals Slottsträdgård odlar 20 000 julstjärnor. Och 30+ sorter! I Sverige säljs runt 9 miljoner julstjärnor varje år, sextio till sjuttio procent kring första advent.

Det är alldeles för mycket värdeful jord och växter att slänga när vi dansat ut julen. Gör något för miljön nu efter jul och kompostera alla dina julstjärnor!

För övrigt, det finns en hel webbsida om just… julstjärnor! Märkligt vad man hittar på internet… Och en hel del julstärna tips här på odla.nu och jultips.nu. Plus en Gallup poll om vilken blomma man mest associera med jul — julstjärnan så klart!

Osorterad sopa kostar mer

Foto: www.gp.se

Inte så konstigt med det. Alltså att det kostar mer om man inte orkar sortera. Men vore det inte istället bättre med riktig bra rabatt när man själv tar hand om matavfallet?

Det snackas mycket om närproducerat mat men i princip ingenting om näråtervinning. Göteborgs-Posten skriver om ett nytt system för sopsortering som föreslås i Härryda kommun. För de som inte vill sortera sitt matavfall väntar en taxehöjning på 60 procent. Tanken är att de ska köra med de nu ganska vanliga brun-och-gröna kärlsystemen. Och det är klart att ett sådant system kostar, så därför ska priset upp ordentligt för de som inte vill vara med.

I dag har 50 procent av villaägarna i Härryda kommun kompost eftersom kommunen genom kampanjer och samarbete med olika företag lobbat för kompostering. Även när det nya systemet införs blir det mest ekonomiskt fördelaktigt att fortsätta med egen kompost eftersom taxan är viktbaserad.
Men kommunen hoppas ändå att en del kommer att byta till bruna tunnor. Målet på sikt är att 60 procent av kommunens renhållningsabonnenter ska sortera på det sättet.

Avfallet från Härryda är tänkt att förbehandlas i Renovas anläggningar i Göteborg för att sedan omvandlas till biogas.

Det låter inte som så många där har hört talas om Bokashi!