Category Archives: Återvinning och matavfall

Bokashi på hösten (och vinter-förberedelser)

Många frågar oss hur de kan göra med sin bokashi nu under hösten, och hur man kan förbereda inför vintern. Här kommer en rad tips och idéer!

1. Gräv ner så länge det går.
Så länge det inte är tjäle i marken kan du fortsätta att förbättra dina land och pallkragar med bokashi. Egentligen är detta den perfekta årstiden för det! Det mesta har skördats så det finns plats. Du har kanske lite mer trädgårdstid nu än du hade i våras?

Och även om det är kallare i marken och omsättningen av bokashi till jord tar lite längre tid än på sommaren, gör det faktiskt inget. Just nu har vi inte bråttom utan vill ha bra odlingsjord till våren!
Om näringen ska lakas ut under vintern? Nej, det gör den inte. Det är en av de fina grejerna med bokashi! All näring och energi låses in i jorden på ett fint sätt tack vare all hjälp vi får av bokashimikroberna. De förvandlar “näringspartiklarna” till en form som är mycket fast och i princip permanent. Det heter mineralisering på fackspråk, jag har skrivit mer om det i bloggen här.

Lättast bara att gräva ner

En smart sak som vissa gör är att förbereda några hål i marken nu när det går att gräva. Sedan kan man bara gå ut i tofflorna och tömma en bokashihink i varje hål när det passar. Se till att du har en hög med tinad jord eller höstlöv att täcka med. Om du förvarar lite extrajord i säckar kan du ta in dem en och en för att tina efter behov. 

2. Fyll på i odlingslådor
Oftast sjunker jordnivån i mina odlingslådor ganska mycket under sommaren, varje höst brukar jag passa på att fylla på i dem igen. Dels är det för att växterna använder en del av jorden när de växer, men också för att en del av det organiska materialet jag har laddat jorden med blir mer kompakt och absorberas in i den övriga jorden. 

Fyll på efter skörd

För att göra det enkelt kan du bygga jord uppåt. Alltså, istället för att gräva kan du smeta ut innehållet av en bokashihink och täcka över med jord, höstlöv, täckmaterial, vad du nu har. Lager på lager liksom. Metoden kallas ofta för lasagne-metoden, lätt att förstå varför!

3. Fyll på i nya odlingslådor och pallkragar
Egentligen samma som nr 2. Ställ dina pallkragar på plats, med en lager kartong eller tidningspapper under för att kväva ogräset. Fyll på lager på lager med färdigfermenterad bokashi och jord, löv eller annat material. Om du använder mycket som inte är jord, eller välförmultnade höstlöv, se till att slänga ut lite riktig jord eller kogödsel mellan skikten. Detta för att kunna tillföra de viktiga jordmikroberna som behövs för att bokashi ska omvandlas till jord. 

Tidningar, Bokashi och jord = klart!

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage egentligen? Jo, man tager vad man haver, men har du möjlighet att lägga in 3 fulla kranhinkar i en vanlig pallkrage, gör det! Annars kan du förbättra allt eftersom. Och! Se till att du ALLTID täcker över din bokashi, den ska inte ligger öppet. Dels för att man förlora fermenteringen då, dels för att det blir alldeles för lockande för djur och fåglar, och dels för att det skulle se alldeles skräpigt ut.

Om du vill se mer om hur man enkelt fixar nya odlingsplatser, finns blogginlägg och film här!

4. Starta en jordfabrik ute
En jordfabrik kan se ut precis som du vill. Utomhus kan det vara en pallkrage som är utan växter för stunden; där kan du gräva ner mängder med hinkar nu under hösten och flytta på jorden sedan. Styrkan i mixen får du bestämma själv — du kan göra vanlig bokashijord (30-50% bokashi och resten jord) eller du kan göra en riktig stark blandning som du använder som gödsel. Perfekt att strö ut på perennrabatter till våren!
Du kan även använda ett ledigt hörn i en vanlig perennrabatt eller köksland för att göra jordfabrik. Det behöver inte vara permanent, bara något som passar dig här och nu.

Gräv ner bokashin där det passar

Själv har jag en stor odlingslåda (5m x 1,2m) som jag använder som jordfabrik, och det funkar kanonbra. Ibland får jag stora högar med höstlöv, fallfrukt, träflis och annat som jag inte vet vad jag ska göra av. Då hamnar allt i denna stora jordfabrik. Vi får hem ganska mycket bokashi från ett kontor i stan, och har jag inget projekt på gång så läggs det här.

Men egentligen, mina favorit-jordfabriker är ett par murbruksbaljor jag har stående på altanen året runt. Jag brukar tömma dem tidigt på hösten och sedan fylla på under hösten och vintern. Inte så systematiskt, bara då och då när det passar mig. Ibland ska det vara enkelt! Jag varvar med fuljord från överblivna växter mm, det passar bra in i höststädningen att samla lite smått och gott där. Till våren har jag ett praktiskt ställe att fylla en hink eller en kruka med bra jord när jag går förbi – enkelt och praktiskt och det passar mig!
Vill du läsa mer om att göra jordfabrik så finns ett blogginlägg här!

5. Starta en jordfabrik inne
Vi har skrivit en massa om detta och Malin har gjort ett par bra filmer, som finns nedanför. Om du börjar odla inomhus på våren är detta absolut värt att testa! Börjar du nu får du fram en hel din fantastisk fin jord till omplantering och allt annat på våren, utan att du behöver släpa hem en massa säckar. Börja samla på “fuljord” (gamla krukor mm) och skaffa dig ett par rejäla plastlådor, hinkar, baljor. Ställ dem så varmt som möjligt inomhus. Sköter du det på rätt sätt kommer det inte lukta.

Viktigast med en jordfabrik är att den ska andas – sätt inte på locket! Att den inte är för blöt — då luktar den. Att den inte är för torr – då stannar processen upp. Lagom fuktig, alltså, precis som god odlingsjord. Värme är viktigt. Rör helst inte om för då introducerar du syre som oxiderar processen och det kommer liknar mer traditionell kompostering vilket är ett slöseri på jordenergi alltså. Bokashi ska inte vara mer än 35 grader. Och mikroberna vill helst jobba i fred! 

6. Fixa ett “bokashitorn”
Detta är ett fiffigt sätt att mata jorden utan att behöva gräva. Det fungerar både på vintern när marken är frusen och på sommaren när du har så många växter att du inte har någon plats att gräva ner din bokashi på. 

Tunna med blivande fantastisk jord

Egentligen är det bara en bottenlös tunna av någon sort. Tänk dig en blå tunna som du kapar bottnat av (se blogginlägg här), skruvar ned i jorden och börjar fylla på med bokashi. Lager på lager alltså, bokashi-jord-bokashi-jord etc. Det går inte lika fort som nergrävd bokashi men är en enkel och bra lösning. Maskarna kommer hitta härligheten underifrån och hjälpa till. Är du rädd för gnagare kan du sätta en finmaskigt nät under tunnan. Passa på att även slänga in lite ogräs eller skörderester i tunnan då och då, allt blir till fin jord. 

7. Använd dina gamla varmkomposter
Många av oss har varmkomposter ståendes nu när vi har börjat med bokashi. Ett tips är att flytta dem till landet, till en blivande rabatt, till en pallkrage och börja fylla på på plats. Det är ju precis som bokashitornet i tipset ovan, fast modell större! Plocka bort bottenplattan om du inte har problem med gnagare, eller ersätt med finmaskig nät.
Varva bokashi – jord – höstlöv – tidningspapper – skörderester, vad du nu vill i tunnan. Ju mer jord ju lägger i desto snabbare kommer processen att gå, men tiden beror ju egentligen på temperaturen i omgivningen. Bokashi gör att processen oftast klarar sig längre in i kylan än en vanlig varmkompost, och kommer igång tidigare, men det får ta den tid det tar — vi rår ju inte över naturen! Läs mer om att använda varmkomposter på vintern i blogginlägget här!

Gör jordfabrik i en gammal varmkompost

Grejen med detta är att du gör jord på plats. Även om allt inte har omvandlats när du behöver göra i ordning dina bäddar till våren kan du bara lyfta bort tunnan och smeta ut innehållet, snygga till på något sätt. Så enkelt kan det vara!
Testa själv lite olika lösningar, snart kommer du fram till det som passar dig bäst. Du kan kanske även tipsa dina grannar — många funderar över just detta med bokashi i ett såpass fruset land som Sverige. Men det går! Med lite fantasi och stollighet haha. Det är vi bra på 😉

Denna odlingssommar år 2018 har ju varit extremt torr. Vädret kan vi ju inte göra så mycket åt, men med varje hink bokashi du gräver ned gör vi jorden kraftigare och mer hållbar. Den kommer kunna stå emot utmaningar i de kommande åren. Ju mer organiskt material du har i jorden desto bättre den kan hushålla med vatten, om det nu blir för lite eller för mycket. 

Stark jord med Bokashi

Hur gör du? Har du några fler tips vi kan dela med oss här på bloggen? Vi skulle vara jättetacksamma i så fall!

/Jenny och Malin på bokashi.se

Hälsningar från Jenny & Malin

Bokashi i Myanmar del 1

Visste ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar (Burma)? Vi vill såklart berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 1 av berättelsen:

Myanmar. Inte så långt ifrån Thailand, fast som en helt annan värld. De flesta av oss känner igen det som Burma, det var så det kallades fram till 1989 eller så. Inte något land man brukar åka till på semester då det har varit en militärdiktatur sedan 60-talet — avskärmat och isolerat som få andra länder.

Ja, här har vi hamnat med vårt bokashiprojekt. Och det känns så himla rätt!!

Vi satsar långsiktigt och seriöst med detta, det kommer ta många år och vi vill att det ska funka på riktigt. Inte bara en sådant där flumprojekt där man pratar mycket och får lite gjort. Här ska vi komma igång med Bokashi, sprida budskapet kors och tvärs över landet, och se till att allt mindre organisk avfall hamnar på soptippen. Att det blir möjligt att odla på gathörnen mitt i storstaden, och enklare att skapa mer stadsgrönska. 

Krukväxter hängande från husväggar på en vanlig gata i Myanmar
Gröna växter finns det här och där

Det väcker så många frågor när jag väl börjar berätta, men häng med så ska jag beskriver varför vi är här, hur vi har tänkt jobba och vad vi har för mål. 

Det här är inget stort, offentligt projekt. Det är något vi har hittat på själv för att vi brinner så extremt mycket för Bokashi. Än så länge finansierar vi hela projektet privat, genom vår försäljning på bokashi.se (all vinst går till detta) och med egna besparingar. Förhoppningsvis kan vi få stöd utifrån så småningom, när vi har visat vad vi går för, då kan vi verkligen komma någonstans!Läget nu är att jag, Jenny, är i Myanmar sedan en månad tillbaka och kör igång projektet. Det är min tredje besök i år: för precis ett år sedan var jag här som turist (och blev blixtförälskad i landet) och i mars/april var hela vårt team här för att kolla om det verkligen var så smart som vi trodde. Svaret var ja, så i juli körde vi igång! Jag räknar med att vara här fram och tillbaka under några år för att driva detta på riktigt.

Så här kan produktion av bokashiströ se ut!

Vi är ett blandat gäng av lokala människor och européer, men främst är det vi (bokashi.se) som driver projektet och står för kostnaderna. Vi har haft en sådan otroligt tur att vi hittade ett par fantastiska människor här som är med från början; och vi har träffat några till som vi kunde gott tänka oss ha med sedan när vi har råd.

Några ur gänget som jobbar med Bokashi Myanmar

Vad vill vi?
Jo, precis som i Sverige, vill vi att folk ska sluta slänga matavfall!Att det ska bli jord av alltihop. 

Det här handlar om två av de stora problemen här i världen, mängden mat- och organiskt avfall som skapar klimatgaser och är svåra att hantera, och brist på bra jord, jord som är ren, och näringsrik och mättad med kol. 

Ni vet så väl hur detta hänger ihop: gör vi Bokashi av organiskt avfall får vi bra jord. Så enkelt är det. Man löser två problem samtidigt och får otroligt mycket på köpet!

Bokashi fungerar överallt, till och med i Myanmar där det mest finns sand!

Vi vill att kolet hamnar i marken!
Något som jag verkligen bryr mig om är detta med kol i marken. Det kan vara lite abstrakt men vi kommer att höra SÅ mycket mer om det i framtiden. Kol är ju allt som en gång har levt, C i det periodiska systemet. Allt som lever är i princip kol: var enda en av oss, varje djur, växt, träd, fisk, mikrob, you name it — tillsammans utgör vi “biomassan”. Det finns tre andra ställen där kol (carbon, C) finns i mängder: i atmosfären, i havet och i marken. 

Det vi vet mycket väl är att det finns alldeles för mycket kol i luften. Det finns rätt mycket i havet. Men kol i jorden är en bristvara. Det är det vi kallar för humus, mull; det är det som gör en bra jord fertil och bra. 

Så det är inte svårt att räkna ut – vi behöver se till att så mycket kol som möjligt hamnar i jorden. Vi behöver anstränga oss på varje nivå, i varje land, i varje villa, stuga, lägenhet, kolonilott, gård och skola för att se till att allt som kan hamna i jorden faktiskt gör det. 

Och då menar jag att det ska hamna under jorden. Hamnar det på ytan är det självklart bättre än om det hamnar på soptippen (marktäckning ÄR ju bra), men hamnar det i gott skick under jorden så är det optimalt. 

Plast, organiskt avfall och allt möjligt annat dumpas överallt

Och det är precis detta vi gör med varenda bokashihink. Mer storslaget än så kan det egentligen inte vara.

Tillbaka till Myanmar
Alltså, min drivkraft här i Myanmar är precis det samma som i Sverige: mer kol i marken. Vi har kört i gång Bokashi i Sverige och tillsammans med våra kollegor även i Norge och Danmark. (Steffi som är med i vårt team här startar nu även bokashi i Belgien.). Under åren har jag jobbat med bokashifolk i många länder (jag driver ju bloggen Bokashiworld på engelska) — vi är många som samarbetar runt detta, att sprida bokashibudskapet runt hela jorden. 

Men det är trots allt ett långt steg till Myanmar. Hur i hela världen blev det just Myanmar, brukar folk fråga mig….

Så konstigt är det inte egentligen. Jag har rest mycket under mitt liv, var ut och luffade länge i mitten på 80-talet, och upplevde Asien som det var då. Fattigt, enkelt, magiskt och nästan ingen plast. Jag kom aldrig till Burma då fast jag försökte, verkligen. Landet var så gott som avstängt. Sedan fick jag aldrig till det tills min dotter ringde för ett år sedan, från Columbo eller någonstans, och undrade om jag ville träffa henne efter många månader hemifrån. OM jag ville? Ja! Och två veckor senare sågs vi i Yangon, den största staden i Myanmar, som förr i tiden hette Rangoon. 

Jenny & Stina i Myanmar juli 2017

Det var som ett tidsresa att landa här. Ja det finns bilar, och mobiler, och internet sedan några år tillbaka, och ett par stycken KFC. Lite el här och var. Men annars var det ungefär som det Asien jag hade lärt känna på 80-talet. Alla går i sina longyis (typ sarong), folk är vänliga och charmiga och öppna, och det finns så lite materiellt att bry sig om att det materiella inte står i vägen jämt. Nej, jag är inte naiv när det gäller fattigdom och politik och brist på demokrati, men jag känner en värme här jag har inte upplevt någon annanstans. Och det var just detta som gjorde att jag vill vara här. Ofta, och länge, och försöka använda min kunskap och erfarenhet och i viss mån pengar till att göra något vettigt. 

Företaget därhemma
Företaget i Sverige driver vi helhjärtat, Malin tar hand om allt på kontoret, vi har fyra killar som fixar all produktion, leveranser och annan logistik. Jag jobbar varje dag med det jag kan härifrån och Malin och jag håller tätt kontakt. Så på inget sätt har vi tappat fokus! 

Om något, är det tvärtom. Jag kan tycka att det är lite svårt att driva företag ibland, inte för att jag inte kan, (jag har ju hållit på med företagande i typ 30 år) men för att just detta med att tjäna så mycket pengar som möjligt, att maxa vinsten jämt jämt jämt – det är ingen större drivkraft hos mig. Med bokashi.se vill jag att vi ska förändra Sverige (och det gör vi ju); med Bokashi Myanmar vill jag att vi ska förändra livet här (och det kommer vi att göra).

Men nu är jag så taggad att tjäna pengar där hemma! Ju mer vi säljer, ju mer vinst vi får att kunna driva projektet här. Ju mer ni köper av oss i Sverige, ju mer vi kan få gjort här! Så! Kom och köp!! 

Jenny tittar ut genom ett fönster i ett tempel i Myanmar
Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Diana har gjort en väldigt fin 5-minuterfilm som berättar mer om hela projektet. Se den här!

EM flytande gödsel

Vi är så glada över att kunna ha en fantastisk ny gödselprodukt i butiken! Den kommer att göra underverk i varje trädgård! Vi kommer att skicka med den med alla startkit istället för ströare eftersom vi tror att dom flesta redan har en glas- eller plastburk hemma och det är mycket roligare att kunna skicka med denna fina produkt! Det går även att köpa gödningen i provflaska 250 ml i webbshopen för 29 kr. Så småningom kommer vi även att ha den i 1 liter och 2,5 liter.
Det närmaste vi har kommit en fermenterad flytande växtgödning hittills är det egna Bokashi-lakvattnet som kommer ut ur kranhinkarna. Fantastisk näring och välgörande mikrober. Nackdelen med lakvattnet är att det luktar väldigt mycket, det är svårt att veta exakt vad det innehåller eftersom det beror på vad man har haft i just den hinken, och sist men inte minst – man kan inte vara säker på att alla hinkar ger något lakvatten så det är inte alltid man har tillgång till denna fina näring. Dessutom är det inte alla som har kranhinkar!
Inte att förväxla med sirap!

Här följer en ingående beskrivning om fördelarna, användning, dosering och forskning. Trevlig läsning! /Malin på Bokashi.se

Så här stor sallad kan man få när man vattnar med lakvatten!

EM flytande gödsel är en fermenterad växtnäring som bygger på ekosystemets principer och återför energi, växtnäring & levande fotosyntesbakterier till jorden. Kolcykeln sluts och varje användning blir  en god insats, både för mikrolivet och för klimatet. Väl i jorden  fungerar den som en katalysator och skapar ett aktivt biologiskt liv med en stor tillväxtfrämjande effekt.

Hur Fungerar det?
De levande fotosyntesbakterierna i EM flytande gödsel fixerar både CO² och kväve. De fermenterande EM-mikroberna producerar även en mängd bioaktiva ämnen som växten kan ta upp direkt och som stimulerar tillväxten.
Bland dessa finns antioxidanter, vitaminer, enzymer och aminosyror. Mikroberna i EM-konsortiet är 100% naturliga, de bryter ned och mineraliserar organiskt material med samma processer som utvecklats under evolutionen. Det ger näring i en form som är anpassad efter växternas behov. Samtliga mikrober i EM-konsortiet är gedigna isolat och produceras av EMRO, Japan.

Fördelar med den nya kretsloppsbaserade näringen EM flytande gödsel:

  • EM flytande gödsel är full av energi och naturligt mineraliserad
  • De levande EM-mikroberna effektiviserar mineraliseringen och humifieringen
  • EM flytande gödsel innehåller fotosyntesbakterier som fixerar CO2 och kväve
  • EM flytande gödsel bygger med tiden upp biomassan i jorden och ger en mer fertil jord med bättre struktur med en större förmåga att hålla näring, vatten och luft
  • EM flytande gödsel är kretsloppsbaserad, klimatsmart och sluter kolcykeln

EM flytande gödsel skiljer sig från ren mineralgödning på följande sätt:

  • Den stimulerar tillväxten av mykorrhiza och andra probiotiska mikrober
  • De levande EM-mikroberna besätter snabbt organiskt material och skapar ett stabilt system med litet utrymme för patogena arter
  • Näringen är naturligt mineraliserad av jordmikrober, dvs med samma processer som utvecklats under evolutionen och därför väl anpassad för växterna
  • EM-mikrobernas metaboliter är tillväxtfrämjande, t.ex antioxidanter, enzymer, aminosyror, vitaminer och organiska syror
  • Den innehåller humus och fulvolsyror
  • Näringen stimulerar och upprätthåller en god mikroflora som samarbetar med växten i rhizosfären (rotzonen)
  • Fotosyntesbakterierna fixerar både kväve och koldioxid
  • Den innehåller lätt tillgänglig energi som stimulerar mikrolivet

ANVÄNDNING

  • Odling på friland och växthus
  • Planteringar, Parker och kyrkogårdar
  • Jordbruk
  • Trädgård
  • Betesmarker

DOSERING
Tillsätt näringen direkt i vattenkannan en till två gånger i veckan och vattna som vanligt. Normal dos är 20 ml växtnäring per liter vatten (två matskedar), men näringskrävande växter som tomater kan behöva upp till 40 ml.För yrkesodling kontakta Jan Röed, jan@botanic-culture.com

FÖRVARING
Förvara EM flytande gödsel i rumstemperatur men ej över 38 grader! (den tål minusgrader). Ej i sol. Det kan bildas en hinna som ser ut som vit snö på ytan när den inte används. Det är mjölksyra från de levande mjölksyrebakterierna och är ett positivt tecken på att mikroberna mår bra.

INNEHÅLL
Fermenterad häst-/hönsgödsel, grönt matavfall, nässlor, humus & fulvolsyror samt de aktiva mikroberna: Kväve- och CO² fixerande fotosyntesbakterier: Rhodopseudomonas palustris, Rhodospirillum rubrum. Mjölksyrebakterier: Lactobacillus plantarum, Lactobacillus casei. Jästsvampen: Saccharomyecs cerevisiae.

Kväve g/L 8,9
Fosfor g/L 1,0
Kalium g/L 4,0
Magnesium g/L 0,9
Svavel g/L 2,7
Mangan Mg/L 15
Järn Mg/L 195
Zink Mg/L 18
Bor Mg/L 2,2

Så småningom kommer vi att sälja EM flytande gödsel på  flaska 1L och dunk 2,5 L. För yrkesodlare finns 20 L dunk och 1000 L IBC.

EM/VETENSKAP
Ett av världens högst rankade universitet – MIT/Cambridge, gav EM-tekniken bekräftelse under den vetenskapliga hållbarhetskonferensen Universal Village i Nagaoy oktober 2016. Peer-review vetenskapliga rapporter kan beställas från: jan@botanic-culture.com.

Ett flertal pek finns även under fliken vetenskap. Nedan finns några utvalda pek:

  1. Bra inledande beskrivning av fotosyntesbakterien Rhodopseudomonas palustri:

Nature Biotechnology 22, 55 – 61 (2004)  Complete genome sequence of the metabolically versatile photosynthetic bacterium Rhodopseudomonas palustris.

  1. Metastudie som summerar 22 peer-review studier

Journal of Horticultural Science & Biotechnology (2013) 88 (4) 380–386, Effective microorganisms and their influence on vegetable production – a review

  1. Om EM:s funktion i jorden, mineralisering och humifiering:

Bras. Ci. Solo, 27:519-525, 2003Assesment of soil properties by organic matter and EM-microorganism incorporation

  1. Om fermentation och EM:s förmåga att konservera klimatgaser och kväve:

Universal Village 2016 Fermentation (Bokashi) versus Composting of Organic Waste Materials: Consequences for Nutrient Losses and CO2-footprint, Marlou Bosch et.al, Wageningen 2016.

Så direkt i pallkragar

Hur gör man en enkel pallkrageodling från ingenting? Kan man verkligen bara sätta ramarna rakt ner på gräsmattan? Måste man fylla upp med dyr, tråkig köpejord eller kan man använda sådant som man har hemma? Kan man så ute i mars fastän snön ligger kvar och det är riktigt kallt på nätterna?

Inspirerande Sara
För mig som är en odlings-rookie var det rena rama ögonöppnaren att gå en helgkurs för Sara Bäckmo på Rinkaby Gård i början av mars.  Det viktigaste jag tog med mig från kursen (förutom alla fina möten med odlingsintresserade, en massa nya fröer och ett helt lass med inspiration) var att det är inte svårt. Och att man ska våga prova! På kursen sådde vi i pallkragar rakt ner på gräsmattan, som var täckt med snö, ett lager tidningar längst ner, sedan jord och frön – klart!

Malin och Sara med sitt minsta barn på axlarna ser glada ut.
Så här glada var vi på kursen!

Dyr, tråkig köpejord
Jag vill köpa så lite dyr, tråkig köpejord som jag kan, och istället använda mig av det som jag har hemmavid. För några veckor sedan sådde jag i 3 pallkragar och totalt använde jag bara 1 påse jord till allihopa! Hur är det möjligt? Jo, jag fyllde dom istället med färdigfermenterad Bokashi – 1 kranhink eller 2 vanliga hinkar i varje krage, löv (där de viktiga jordbakterierna blandades ner i bokashin för att den snabba omvandlingen till jord ska kunna ske), urstädat spån och halm från hönshuset och kaningården, jord från en 3 veckor gammal inomhusjordfabrik och sist, ett lager med vanlig planteringsjord.

Grodd efter tre veckor
I dessa pallkragar sådde jag spenat, dill, ringblommor och sallat. Spenaten var snabbast och grodde efter knappt två veckor, resten har börjat komma upp nu, efter knappt tre veckor!

En pallkrage med små spenatplantor dels dolda under en fiberduk.
Spenat efter knappt tre veckor, sådd i mars.

Här kan du se hur jag gjorde:

Film: Så direkt i pallkragar

I slutet av filmen har jag en hälsning till alla er andra nybörjare i världen som liksom jag kämpar med kunskapsbrist, rädsla för misslyckande och allmän osäkerhet när det gäller odling. Vi kan väl hålla ihop och stötta varandra! Och ni som kan en massa och har hållit på länge – ha tålamod med oss och kom ihåg att vi gör så gott vi kan! 🙂

Och lilla musen från filmen? Den “gömde” sig under kratthandtaget!

En liten mus sitter på snöklädd mark.

/Malin på Bokashi.se

Se även “Vanliga frågor om Bokashi” och “Tomater + Bokashi = sant“.

Tomater + Bokashi = sant!

Har du varit tidigt ute med att så tomater så börjar plantorna antagligen att bli riktigt hungriga på näring snart!

Föregående år har jag varit riktigt duktig på att ge dem ordentligt med näring – planterat dem i krukor med mycket Bokashi i botten, vattnat med Bokashi-vatten och täckt med gräsklipp. Och det har verkligen gjort  stor skillnad i stor tomatskörd!

Bokashivatten luktar rätt illa när man tappar av det men är superbra gödning för växterna eftersom det innehåller både mikroberna och flytande matrester. Som en slags snabbmat för plantorna. Näringen kan de använda direkt, rätt mikrober finns för att växterna skall kunna ta hand om proteinerna och omsätta i sin växt.

Se bara till att späda ut Bokashivattnet – det är för starkt som det är och måste blandas rejält. En del på ett hundra (1 dl i en 10 liters vattenkanna) om du ska vattna etablerade växter. En dl på tusen (1 matsked i en stor vattenkanna) om du ska vattna småplantor.

Så tomatodling i Bokashi rekommenderas varmt. Av mig här och nu och säkert av många fler i framtiden. Lycka till själv!

/Jenny på Bokashi.se

Blomlökar älskar Bokashi!

Grävde du ned många tulpaner och narcisser i höstas? Då är det snart din tur att njuta!
Vårlökar behöver mycket näring, så på hösten kan man gräva ner dem tillsammans med bokashi-jord. Nu är det nog lite för sent då de blommar från näringen de har laddat in i knölarna. Men efter att de har blommat måste de ladda på igen. Tänk på det när de har jobbat klart, att du kan gå runt med en ganska generös dos av bokashi-lakvatten till dem! Låt dem vara kvar i jorden tillräckligt länge för att ta upp näringen, om du ska plocka upp dem. Annars kan de vara kvar.
Om du ska gräva ned en ny omgång till hösten kan du förberedda tjock och fet bokashi-jord i förväg. Men gör det i god tid, minst ett par veckor men helst längre, innan du planterar dem. Då får du bäst resultat!
/Jenny på bokashi.se

Vårpaket i samarbete med Impecta!

För att fira att våren äntligen börjar visa sig här och där har i samarbete med Impecta satt ihop ett vårpaket med ett startkit kranhinkar, riktigt bra trädgårdshandskar och spenatfröpåse “Viking” som är en härdig sort som går att odla större delen av året! 200 st paket finns här, 840 kr – först till kvarn!

Handske Fogelsta är en snygg och mycket smidig allroundhandske som står emot fukt. Den har en bakhand av räfflad syntet och gummerad struktur i innerhanden som ger ett extra bra grepp. Design Impecta.

Spenatsorten ‘Viking’, Spinacia oleracea, får stora, mörkgröna blad. Den är lämplig för odling under hela säsongen, går sent i blom och är bra resistent mot bladmögel. Den kan användas färsk, kokt eller stuvad och är bra för infrysning.
Viking sås direkt på friland när jorden reder sig. Vattna jorden före sådd och håll fuktigt under grotiden. Sås i omgångar för tillgång hela säsongen men gör ett uppehåll i juli då plantan lättare går i stock. Bladen skördas efterhand. Kan även höstsås för tidig vårskörd.

Glad vår allihopa!!

/Malin på Bokashi.se

Bakjäst och Bokashi?

Ibland har man större ambitioner än man orkar med. Det har jag i alla fall. Jag tror att jag ska baka så mycket bröd och sedan blir det inget. Datumet på jästen går ut och så måste den slängas. I bokashihinken eller inte?
Ingen fara, det funkar fint att slänga det i hinken. Bokashi är ju en levande process, inte så olik brödjäsning, och bakjäst passar in i processen utan att krångla till.
Jag är lite lat, så jag brukar slänga mina med papper och allt. Självklart är det bättre att smula dom. Men gör som du vill, det funkar ändå!
/Jenny på bokashi.se

Besprutad frukt och Bokashi

Ja ja, egentligen ska man bara köpa hem ekologiska grejer. Men livet funkar inte alltid som man har tänkt sig. Hur ska man göra med skalen i så fall, ner i bokashihinken eller inte? Läs mer här: (https://blogg.bokashi.se/apelsinskal-i-bokashihinken-eller…/) om du är nyfiken, men här på bokashi.se brukar vi slänga dem i bokashihinken. Besprutade grejer tar ju mycket längre tid att bli till jord, inte konstigt det, men det är inte så farligt som det verkar då bokashimikroberna tillsammans med jordmikroberna gör ett helt fantastiskt jobb med att bryta ner olika slags gifter. Men hacka gärna upp större bitar. Det gör processen avsevärt snabbare.
/Jenny på bokashi.se

Bokashiströ vid sådd av frön

Nu är det högsäsong för frösådd. Vilken jord använder du? Såjord? Eller planteringsjord? Fröer vill oftast inte ha så mycket näring och då är bokashijord ingen bra idé, men ett enkelt sätt att få lite mikroliv i en steril köpjord är att mylla ner lite bokashiströ i jorden. Du kan lika gärna använda EM om du har det hemma, det är i princip samma sak. Men bokashiströ har man hemma ändå, och då är det enkelt. Inte mycket, strö bara ut lite med fingertopparna. Testa gärna några plantor med och några utan, det vore intressant att höra vad du kommer fram till!
/Jenny på Bokashi.se