Category Archives: Bokashi i trädgården

Använd din gamla varmkompost på vintern.

Här hemma har vi haft varmkomposter i många år. Vi fick dem av kommunen när de ville inspirera vi-som-bor-på-landet att kompostera mera. De funkade ju bra.

Men det var innan vi kände till bokashi…

När vi kom igång med bokashi och började täckodla för fullt behövdes de inte längre. Det mesta hamnar ju direkt i landet. Till och med det som är lite svårsmält (kvistar och grenar) hamnar nu i landet efter en tur genom kompostkvarnen.

Vad skulle vi ha varmkomposterna till?

Nu använder vi dem igen — fast på ett helt annat sätt. Har du också hamnat i samma sits kan det kanske vara något för dig?

Det vi gör är att vi ställer dem direkt i landet där vi vill fixa till en odlingsyta. Och vi flyttar dem ganska ofta, från projekt till projekt.

Under vintern (och även då och då under andra årstider) tömmer vi bokashihinkar i tunnan och toppar med jord, löv eller annat som finns till hands. Det blir som en flyttbar jordfabrik, helt enkelt. Ren förvaring när de är kallt och ett otroligt enkelt sätt att förbättra jorden på plats när värmen kommer igång.

Här i bilderna (tagna för några år sedan) har vi ställt våra två tunnor mitt i köksträdgården där vi skulle bygga en ny odlingslåda. Vi plockade bort bottenplattorna för att få mer kontakt med jorden.

Att de står mitt i trädgården känns kanske lite konstigt men det går över. Det gör livet så mycket enklare när det är dags att fixa odlingsbädden när all jord är på plats. Bara att bygga lådan runt tunnorna och sedan plocka bort dem. Innehållet, färdigt eller ej, ramlar ut på plats och allt är liksom färdigt. Skönt att dricka kaffe istället för att skyffla jord…

Och är bokashi-jordkombon i tunnan inte “färdig” gör det inget. Sprid ut geggan precis som den är och täck med jord och annat som ska med i odlingslådan. Då kan du i princip börja odla direkt.

Enklare kan man inte ha det!

Så här gör du steg för steg…

STEG ETT.

Ställ dina komposter på platsen du har tänkt odla till våren. Det kan vara ett ställe där du har tänkt bygga en odlingslåda eller fixa en ny rabatt så småningom. Eller ställ dem på ett land eller i en odlingslåda du redan använder och som står tom under vintern.

Har du inga problem med råttor eller sork hemma kan du gott ta bort bottenplattan, det snabbar på processen sedan. Annars kan du lägga ut en finmaskig nät under tunnan, vad du nu tycker är praktiskt.

Foto: Jenny Harlen

STEG TVÅ.

Samla ihop all färdigjäst bokashi du har liggande i hinkar, biopåsar och ofärdiga jordfabriker. Samla även ihop andra bra-att-ha grejer som löv, gammal jord, rivna tidningspapper, sågspån, halm, träflis, biokol.


Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Töm bokashin i komposttunnan och varva med annat (löv, papper etc). Dels för att späda ut den näringsrika bokashin, men mest för att skapa så mycket jord som möjligt. Det går åt mycket jord till en ny odlingslåda!

Om du har biopåsar är det värt att hacka upp dem lite med en spade om du kan. Är de redan frysna spelar det ingen roll, de blir till jord ändå, tar bara lite tid på sig. Du kan eventuellt hacka upp dem lite sedan när du sprider ut innehållet i tunnan.

(Orsaken att vi har biopåsar här i bilderna är att vi hämtar en hel del bokashi från ett kontorshus i staden. Egentligen tycker jag de är lite jobbiga att ha med i landet då de tar ganska lång tid att bryta ner, men de fungerar så otroligt bra i kontorsköket så det är värt det för oss att stå ut. Och försvinner i jorden gör de ju. I sinom tid…)

Foto: Jenny Harlen

STEG FYRA.

Toppa med löv, papper, jord eller vad du nu har. Är det mitt i vintern och minusgrader är det inte så noga om du inte får till det, men så fort det börjar tina är det bra att fixa något slags jordlock på det hela. I brist på allt annat, lägg på några tidningar.

Så här kan du fylla på hela vintern om du vill. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite du har. Det går fort att fylla en komposttunna och är det kallt kommer det inte hända mycket den första tiden. Men så fort det börjar bli någorlunda varmt kommer processen igång. Då börjar både jord- och bokashimikroberna återhämta sig och jobba igen. Mängder med maskar brukar hitta fort till kalaset — och det är vi glada för!

När det börjar tina upp i komposten kan du passa på att ta fram en spade och packa ner innehållet en del, syftet är att få så få lufthål som möjligt. Dels för att spara plats och dels för att förbättra processen. Det är absolut inte nödvändigt att vrida och vända i tunnan, mikroberna sköter nedbrytningsprocessen och luftning behövs inte när man håller på med bokashi. Men det är bra att hålla innehållet lagom välpackad (fast inte hårtpackad).

Innehållet börjar även sjunka ihop då vätskan i bokashin dräneras av.   Detta är ju en av anledningarna att ställa komposterna på platsen där man ska odla sedan: näringen som sippras ner i backen gör nytta i jorden.

Foto: Jenny Harlen

STEG FEM.

Sätt på locket, gå in och ta en kopp kaffe. Till våren har du en fantastisk resurs att bygga din nya odlingslåda runt! Eller vad du nu ska ha för projekt.

Foto: Jenny Harlen

 

STEG SEX.

Experimentera!

Det tar tid att bygga ett köksträdgård. Hur man än gör så ska jorden förbättras jämt och ständigt. Oavsett om man odlar i lådor, på markbäddar eller i containers.

Bygga jord kan man göra på många sätt. Men detta är ett sätt som är otroligt enkelt och ger mycket. Mindre slit på ryggen (ja…!) och mindre tungt jobb. Lite smartare alltså,

Alla har vi olika trädgårdar (och jag förstår att inte alla är lika stora som vår). Så det finns inget rätt eller fel. Men testa kan man ju göra jämt. Och med lite fantasi och experimenterande kommer man långt.

Lycka till!

Foto: Jenny Harlen

Bokashi-lakvatten på vintern


Bokashivätska – guld värt under sommaren och våren. Men nästan lite jobbigt på vintern. Här kommer några tips om hur man kan göra!

Hur mycket lakvatten man får från en kranhink varierar från familj till familj. Oftast blir det mer på sommaren än på vintern då man brukar äta mer frukt och grönt, som är ju är lite vattnigt. En kvarts liter till en halvliter vätska i veckan kanske, om man fyller en hink på en och en halv, till två veckor.

På sommaren och våren är det lätt att använda allt lakvatten i odlingen: på balkongen, krukväxter, grönsakslandet, i kolonin, rabatter, gräsmattan. De flesta växter mår bra av det. Men några, som änglatrumpeter, verkar inte trivas i längden och då kan man turas om med något annat.

Men på vintern har man ju inte lika mycket växter att ge lakvattnet till, vilket gör att man får en hel del över. Några tips på vad man istället kan göra med det:

  • Samla lakvattnet i mindre PET-flaskor och frys in dem. Etikett rekommenderas!
  • Gör isbitar av lakvattnet i istärningspåsar eller isbrickor. Det passar perfekt att stoppa en eller två i en vattenkanna med vatten sedan.
  • Ladda gammal jord med lakvatten så den får ny energi till våren. Tänk gamla krukväxter, misslyckade frösådd, påsjord med låg kvalitet. Samla din “fuljord” i en säck, låda, kruka eller liknande och dosera ut lakvattnet under vintern. Det finns inget recept, håll bara lite koll på hur stark du har gjort blandningen. Om du övergödslar din fuljord kan du nog använda den som femstjärnig gödsel sedan, eller blanda ut med något svagare.
  • Ladda biokol med lakvatten. Biokol är en ett superbra tillägg till de flesta jordar men en sak är viktig att känna till: det ska laddas med kväve innan det grävs ner i jorden. Annars kommer det att ta kväve från landet istället och det uppskattas nog inte av dina växter. Biokol suger åt sig väldigt mycket vätska, en säck kan absorbera mycket lakvatten under en vinter. Se till att det är lagom krossad så det är lättare att ladda (och fungerar bättre i landet sedan).
  • Ladda annat smått och gott med lakvattnet; organiska material som du kan tänka dig berika din odling med till våren. Tänk säckar med löv (helst torra), träflis, gammal kompost, hö, halm, vad du nu än har helt enkelt. Täck till om möjligt för att förbättra processen. Desto mer näring och mikroliv man kan stoppa in i diverse organiska grejer nu, desto mer värdefullt de blir sedan.
  • Pigga till en trög kompost med lakvatten. Det tillför näring och mikrober och skyndar på processen så fort värmen räcker till.

Ska man späda ut lakvattnet eller inte? Egentligen behöver du inte späda ut det om inte något växer, så gör det som känns praktiskt för dig. Å andra sidan kan det vara värt att vattna ut med en kanna om man vill få en större spridningsyta, typ köra igång en kompost eller en större hög med löv, flis eller liknande. Tänk på att slutresultatet ska inte vara för torrt  eller för blött, det berömda lagom är alltid bäst.

Känns det som överkurs att hålla på med sådant är det inget som helst problem att hälla lakvattnet rätt ner i vasken. Mikroberna gör nytta på vägen ner i rören, de hjälper till att ta hand om fettansamlingar och annat äckligt som sitter fast där. Men tänk på att inte spola med varmvatten direkt (då dör de). Då vätskan ofta luktar ganska illa kan det vara bra att hälla ner den sent på kvällen så det kan vila i avloppet under natten utan att någon störs.

Om man bor på landet är det faktiskt väldigt värt att få ner en del bokashivätska i avloppet under året, mikrober jobbar sig genom processen och stannar oftast kvar i trekammerbrunnen sedan och gör avloppet lite friskare och trevligare. Inte för att man är där och luktar precis men det känns bra att veta att det är lite hälsosammare än det kunde annars har varit.

På sommaren och våren är det oftast inget problem att använda upp allt lakvatten som finns,  då det oftast är en bristvara hur man än gör om man har en större trädgård. Då är det bra att kunna ta fram lite till från frysen och känna att man inte behövt slösa bort vinterns lakvatten.

Under åren har förvånansvärt många sagt till oss att de har bokashivätska som en lite annorlunda gå-bort present. Uppskattas nog inte av alla men vi odlare är ju en helt annan sak!

 

 

Hur snabbt blir bokashi-kompost jord? Ny film av Sara Bäckmo.

 

Skillnadens Trädgård känner väl de flesta av oss till nu i odlings Sverige — Sara Bäckmo är storodlare, inspiratör och testar det mesta som har med odling att göra. Allt för att se hur mycket man kan odla på ett riktigt smart sätt.

Sara kom igång med bokashi för några år sedan då hon höll på att etablera sitt odlingsland. Ett tag hämtade hon hem matavfall från lanthandeln, grannar och lite varstans. Allt för att göra sin jord så bra som möjligt. Nu när odlingen gödslas mest med ogräs och trädgårdsrens hinner hon inte med att hämta hem så mycket matavfall utifrån, men familjen tar fortfarande hand om sina egna matrester med hjälp av bokashi.

En fråga hon ofta får är hur fort det går. För bokashi blir till jord alltså. Här i filmen pratar hon om just detta. Varsågod!

Och stort tack, Sara.

 

Filmen är producerat av Sara Bäckmo för LRF Media. Se mer från Skillnadens Trädgård på www.skillnadenstradgard.se.

Foto: blogg.land.se.

 

Hur gör man bokashi? Vi har gjort ett par filmer!

I somras gjorde vi ett par filmer om hur man gör bokashi. Hoppas de kan vara till hjälp om du nu funderar på att börja med Bokashi!

I den första pratar vi om hur man gör i köket för att fylla en bokashihink.

 

I den andra tar vi hinken ut i trädgården och visar olika sätt man kan använda det syrade innehållet:

 

Farbror Grön har också gjort en film om hur man gör bokashi. Lite kortare och väldigt bra!

Omvandla en bikupa till bokashi jordfabrik!

Du vet nog hur det är: man sparar något för att den måste väl vara bra att ha. Till något. En dag. Och plötsligt händer det — man vet precis vad man ska ha det till.

En jordfabrik!

Känner du någon som håller på med biodling kan du kanske få tag i en bikupa, ny eller pre-loved. De har olika delar, man staplar dem på varandra och sätter på locket. Det finns även en plastgaller i systemet som kan vara bra att ha mot marken.

IMG_1145

Eftersom bikupan var ny och vi höll på att måla garaget slängde jag på lite rödfärg. Gör inte det! Färgen fastnar inte riktigt, vanlig färg är nog mycket bättre.

IMG_1144

Men trots den ojämna färgen kommer bikupan att vara toppen som jordfabrik. I all enkelhet.

IMG_3292

Nu står den utanför vedskjulen på en unken markbit som en vacker dag ska omvandlas till rosrabatt. Under sommaren har jag dumpat en massa grenar och löv från trädgården där och tanken är att flytta bikupan några decimeter då och då så det kan kör igång hela landet.

IMG_1147

En sådan bikupa är faktiskt ganska stor, det var inget problem att dumpa två bokashihinkar i den och gott om plats kvar. Här har jag täckt över bokashin med en del uppklippta grenar för att ge maskarna något mer att jobba med. Slängde även i en hink gammal jord som nog hjälper till. Gick förbi igår med en hink helt vanlig trädgårdsrens och lastade in det. Som en minikompost helt enkelt.

Jag tror det kommer bli toppen, speciellt på vintern när man ibland står med en bokashihink i handen och ingen plats att bli av med det.

Misstänker dock att locket kommer blåsa bort i den första höststormen så ska leta fram en passande sten att ha på toppen.

Berätta gärna om du har gjort något liknande!

 

Jordfabrik — hur gör man?

Foto: Jenny Harlen

De senaste veckorna har det varit väldigt många sökningar på just “jordfabrik”. Härligt, eftersom det betyder att många funderar över hur de ska göra jord hemma hos sig. Och bor man i lägenhet är det inte alltid så lätt.

Det var länge sedan jag skrev något om hur man gör en jordfabrik och under tiden har vi nog lärt oss en hel del — av våra misstag, av våra succé, av varandra. Så jag ska försöka sammanfatta här så gott jag kan.

Jag kommer ihåg dagen för sju år sedan då vi satt och stirrade på en plastlåda, en hink med Bokashi och en halvsäck med planteringsjord. Och funderade om inte vi skulle kunna göra jord i backen istället för i marken. Det var ganska tidigt i Bokashihistorien och hittils hade det mesta gått ut på att man grävde ett hål i marken, stoppade ner sin Bokashi, och planterade något. Vilket är jättebra om man nu har en markbit; och att den inte är frysen eller uppodlade.

Mitt på den svenska vårvintern, när man behöver finfin jord att plantera om sina små chili- och tomatplantor och fixar med pelargonerna, så är det en annan sak.

“Jordfabrik” tänkte vi den genomskinliga backen vi hade hittat i boden kunde heta. Så blev det. Sedan har det utvecklats, en jordfabrik kan vara vilken plats som helst man gör jord, inomhus eller utomhus. En plastlåda från Biltema eller en pallkrage som är bara till för jordtillverkning.

Så hur gör man en jordfabrik? Vi börjar med inomhus.

JORDFABRIK INOMHUS

Två saker som är viktigt, bara:

VÄRMEN. Leta efter det varmast ställe du har i huset eller lägenheten. Helst över 20 grader om det ska bli någon fart på det. Över 15 grader kommer det att funka, men räknar med att det tar tid. Kallare än så är det bara förvaring, det kommer inte händer något i lådan.

FUKTEN. Lagom fuktig i lådan är hemligheten. För blött och det hela kommer lukta illa. För torrt och aktiviteten kommer stanna upp. Hur lagom är lagom? Ungefär som bra jord. Att man kan krama ihop en näve utan att det faller isär som damm eller skvätter ut vatten.

Vilken låda som helst kommer att funka. Ta något du hitta hemma bara. Med eller utan lock, spelar ingen roll för processen. Du kan se din låda som ett hål i marken. Man gräver ner sin Bokashi i lådan istället för i hålet, täcker med jord och väntar för processen att göra sitt.

De flesta använder lock, det känns mer bekvämt inomhus. Har du inte lock kan du lägga över en tidning, trasmatta eller vad du vill för att behålla en lagom fuktighet i din jordfabrik.

Ta då din låda, bottna med lite “fuljord” (gamla krukväxter och liknande), lägg på ett lager med Bokashi och på med lite fuljord. Har du inte fuljord hemma är det självklart helt ok med vanlig påsjord, helst ska det vara lite torr för att kunna ta upp fukten från Bokashin. Du kan fylla din jordfabrik på en och samma dag eller varva med hinkar och jord allt eftersom, det som är praktiskt för just dig.

Det spelar ingen roll hur stor eller liten lådan är, tänk bara att om du har en större variant att den kan vara tung att flytta sedan.

Något som är VIKTIGT är att överste lagret ska alltid vara jord. Själva matresterna ska inte ligga överst. (Precis som när man gräver ner i jorden). Risken är då att de börjar ruttna i luften och det vill man inte.

Du kan använda trädgårdsjord om du vill, konsistensen du får sedan i lådan blir som jorden du väljer. Alltså torvaktigt om man har mest köpjord och leraktigt om du har mest lera. Helt upp till dig.

Ett praktist tips kan vara att bottna lådan med något absorberande. Träpellets, kattströ (typ papperspellets), biokol. Det beror på vilken blandning du har i lådan för övrigt, men råkar det blir blött längst ner så har du något att ta upp fukten. Testa dig fram bara.

Samma sak med en jordfabrik som med en bokashihink för övrigt: ser du kondens på undersidan av locket är det för fuktigt i lådan. Lägg på en tidning, helt enkelt. Eller något annat absorberande för att ta upp fukten.

Ska man hacka och vända? Ju mer man blandar ihop jorden och bokashin när man lägger i den ju snabbare det går, processen kommer igång när de kommer i kontakt med varandra. Ju mindre matbitar du har ju snabbare det går också, det blir flera ytor.

Men när man väl har fixat med jordfabriken behöver man inte greja mer med den om man inte vill. Risken är att om man håller på ofta och röra om att man introducerar mycket syre, då kan processen går över till en aerobisk (vanlig varmkompostering) process istället för den syrefri man helst vill ha. Men för all del kollar och kikar, det gör jag 🙂

Hur lång tid tar det? Svårt att säga. Det beror helt och hållit på värmen, på fukten och på hur mycket kontakt det finns mellan jorden och bokashibitarna. Har man optimerat allting kan det gå i några få veckor. Annars får den ta den tiden den tar, några månader kanske. Behöver man lite jord till ett projekt kan man plocka ut något som är färdigt och lämnar resten.

Du kan ha din jordfabrik låda utomhus i solen om du vill. Lägg helst en svart sopsäck över eller välj en mörk låda för värmens skull. Helst ska inte mikroberna exponeras till direkt dagsljus så undvik en transparent låda i solljuset. Max temp i jorden ska vara 40 grader, över det tar mikroberna stryk.

Foto: Jenny Harlen

Hur mycket jord? Gör som du vill men 50:50 jord till Bokashi kan vara en bra början. När du använder den färdiga bokashijorden kan du späda ut den lite mer, oftast är det bra för plantering med 70:30 jord till Bokashi. Gör man en svagare blandning i jordfabriken från början behöver du inte späda ut den, å andra sidan tar det mer plats.

Ibland får man vitt fluffigt mögel på jordytan. Bara bra, det. Precis som i Bokashihinken är det ett tecken att processen är på gång.

Svårare än så är det inte.

Efter du har gjort ett par rundar har du fattat grejen och kan improvisera så mycket du vill.

Det är inte tänkt att man ska ta hand om all sin matavfall inomhus i en plastlåda, men har man väldigt lite matavfall kan det kanske gå. Allra bäst funka det som en mellanlösning, något man kan göra då och då för att få fram riktig bra planteringsjord till våren på balkongen. Utöver det behöver man kanske en annan strategi att odla upp sin Bokashi. Direkt i odlingscontainrar, kanske?

JORDFABRIK UTOMHUS

Jordfabrik utomhus är en helt annan grej. Egentligen är det ett ställe där du kan gräva ner din Bokashi jämt. Typ en pallkrage man inte odlar i, eller en del av rabatten man har avsätt till jordtillverkning. När man behöver lite färdig Bokashijord är det bara att trilla dit med skottkärran eller en hink och plocka det man behöver. Återstående hålet kan man fylla med nästa hink man får från köket.

Funkar självklart bäst på sommaren om inte man kommer på en fiffig överjordslösning. Men är ett otroligt praktiskt sätt att tillverka jord utan att behöver fundera hela tiden över var man ska gräva ner sin nästa hink.

Så lycka till nu med jordtillverkning, hur du nu gör! Hör gärna av dig om du kommer på något fiffigt som andra kan ha glädje av!

/Jenny

ps En tråkig sak kan vara att tidningspapper kan filta ihop sig och tar lång tid att omvandlas till jord i jordfabriken. Plocka bort de delarna som är i vägen om du vill. Tidningsfiltarna är ändå värdefulla eftersom de är indränkta i näring och mikrober, du kan kanske använda de som marktäckning runt rabarbern eller någon bärbuske?

 

Vanliga frågor om bokashi

En lista av vanliga frågor från bokashi.se

Det blir inte jord i hinken, varför?

Nej, det blir det aldrig. Matresterna konserveras under första steget (i köket) och ser ut som vanligt. När de sedan kommer i kontakt med jord börjar omvandlingen till jord.

Ingenting händer i hinken!

Så ser det ut men det händer mycket vi inte kan se. Proteinerna i matresterna spjälkas upp av mikroberna till mindre aminosyror. Det är därför det går så fort i jorden sedan, halva jobbet är redan gjort.

Hur lång tid tar det att fylla en hink?

Omöjligt att säga, vi är ju alla olika. En ”vanlig” familj (2-3 människor) producerar kanske 10 liter i veckan. Det spelar ingen roll för själva bokashiprocessen om det tar längre eller kortare tid. Tar det flera veckor att fylla en hink räcker det med en kortare efterjäsning. Tryck gärna ner innehållet i hinken för att få plats med mer, ju mindre syre desto bättre.

Hur länge kan en hink står på ”efterjäsning”?

Minst två veckor är bra (om inte man har fyllt hinken väldigt långsamt, i vilket fall det räcker med några dagar). Sedan kan den stå upp till ett år utan att bli dålig. Kolla bara att det inte är för blött i hinken, då kommer den att lukta.

Vita svamptrådar – är det ok?

Bara bra. Det fluffigt vita är en mognadstecken, processen är på gång. Det gör dock inget om man inte får det. Mögel som är grönt, blått eller svart är inte bra, något har gått snett. Är det bara lite mögligt försök att skrapa bort det värsta. Är hela hinken möglig, släng innehållet (eller gräv ner avsides).
Ibland får man det vita fluffet i landet eller i en kruka, även det är helt ok.

Det luktar i hinken – hjälp!

Orsaken är nästan alltid att det är för blött i hinken, det är fukten som luktar. Kolla undersidan av locket. Kondens? Lägg en tidning eller något absorberande överst i hinken. Byt ut om det behövs.

Kan det vara för torrt i hinken?

Ja. Mikroberna vill ha det lagom fuktigt. Ungefär lika fuktigt som bra jord. Blir det för torrt i hinken kommer inget att hända.

Hur ofta kan hinken öppnas?

Helst inte mer än 1-2 gånger om dagen. Så himla noga är det inte, man lär känna sina hinkar efter ett tag. Men risken är stor att familjen börjar slarva med locket om det är fritt fram att öppna, och det är ju viktigt att hinken är stängd och lufttät.

Hur varmt eller kallt får det vara för hinken?

Första steget måste ske inomhus hos oss i Sverige. Temperaturen ska helst vara runt 20 grader, men absolut mellan 15 och 25. Utomhus får man för stora temperatursvängningar, och direkt solljus är ingen bra idé. Värmen gör att ”våra” mikroberna förökar sig, om det är kallt förökar de sig mycket långsamt och risken är att maten börjar ruttna under tiden.

Vad kan jag ha i hinken?

I princip allt! Som nybörjare kan man testa sig fram om man vill. Dela upp större bitar om du vill att det ska gå fortare. Strö på lite extra Bokashiströ om du har proteinrika rester (ost, kött, fisk). Ben, avokadoskal och annat som tar tid kan man själv ta ställning till hur man vill göra. Det blir jord till slut men tar lång tid.

Kan jag slänga apelsinskal i hinken?

Ja, det kan du. Har du mycket är det bra att varva med något annat. Eftersom hela processen är sur spelar det ingen roll att just citrusskal är sura. Hur du gör med besprutade apelsiner får du bestämma själv. Eftersom bakterierna i Bokashiströ är bra på att ta hand om gifter kan du räkna med att det blir tillräckligt bra i jorden sedan.

Blir jorden sur där jag har grävt ner Bokashi?

Nej. De två första veckorna blir den sur (och därför ska man vara försiktig med att plantera direkt i nynedgrävd  Bokashi) men sedan blir pH:t normalt, samma nivå som omgivningen.

Hur mycket strö ska jag använda?

1-2 matskedar till varje liter matavfall, 2 är oftast bättre – det går inte att överdosera! En liter matavfall väger oftast runt ett kilo. Till proteinrika, ”svåra” matrester (kött, fisk, ost) kan man strö på lite extra. Annars kan man använda så lite strö som möjligt, mikroberna förökar sig gratis ändå.

Hur mycket strö går åt under ett år?

Det beror förstås på hur mycket matavfall man har. Men 2-4 påsar är ganska vanligt för en genomsnittlig familj. En påse (1 kilo) räcker till 200 liter matavfall om man nu är rätt noga.

Måste man köpa strö hela tiden?

EM-mikroberna måste man använda för att det ska bli Bokashi. Man kan göra eget strö, receptet finns på bokashi.se, greenfoot.se och farbrorgrön.blogspot.se. Man kan brygga EM-A (Mikroferm) och använda det som spray istället för strö. Man kan även ta vätskan från en kranhink och använda det istället för bokashiströ. Men helst ska man börja varje ny hink med ”riktigt” bokashiströ för att behålla mikrob-balansen i processen. Annars är risken att “receptet” spårar ur och man får en annan mikrobuppsättning allt eftersom.

När kommer vätskan från min kranhink?

Det kan ta lite tid, oftast kommer den under den andra eller tredje veckan. Det beror på vad man har i hinken, blöta rester som sallad producerar mer vätska. Har du mycket absorberande mat som ris/pasta/bröd blir det mindre vätska. Testa att vattna om du vill (helst efter att du är van med processen).

Hur ofta borde jag tömma vätskan?

Ett par gånger i veckan eller oftare om du vill. Det beror på vad man har i hinken.

Hur länge håller vätskan?

Den är en färskvara och ska helst användas under dagen. Men det är ingen kris om man inte gör det, men det luktar ju och mikroberna blir svagare. Tappa av vätskan i en PET-flaska med lock för att konservera den bättre under några dagar (mindre syre), ställ flaskan helst i kylen då. Många fryser vätskan under vintern och tycker det fungerar bra.

Hur ska man späda vätskan?

Vätskan är alldeles för sur och stark för att användas direkt. Späd 1:100 till vanliga krukväxter och köksträdgården (=1dl vätska i en 10-liters kanna). Till småplantor och känsliga växter är det bättre med 1:1000. Efter ett tag kan man lätt höfta med spädningen, du behöver inte mäta varje gång.

Vad mer kan man göra med bokashiströ?

Man kan blanda lite strö i planteringsjord för att få igång mikrolivet om man inte vill använda den näringsrika vätskan. Testa att strö på lite bokashiströ på sådden, lite mikroliv i jorden är aldrig fel. Sug upp ett par matskedar strö i dammsugaren för att reducera lukten när man dammsuger. Strö lite i sneakers och andra skor som luktar illa, ett bättre mikroliv där är inte heller fel.

Hur djupt ska man gräva ner sin Bokashi?

Minst 10 cm. Men helst mer om det finns risk för grävande hundar, kråkor och annat. Eller täck över ett par veckor med fiberduk, ett galler, några brädor. Tänk även på vad du kommer att plantera, hur djupt kommer rötterna vara där de söker näring.

Hur är det med råttor och möss?

Oftast tycker de Bokashi är för surt. De vill hellre ha rutten mat om inte det är en bristsituation i vilket fall de går på allt. Räkna med att i städer är de hungriga jämt och därför får man gräva ner sin bokashi 40-50 cm djupt eller försäkra det med en finmaskig nät. Har man redan sork i trädgården får man ta hänsyn till det, de gräver gärna. En bottenlös tunna i landet med lock och en finmaskigt nät under kan vara en lösning.

Jag har grävt ner en hink Bokashi. När kan jag plantera?

Som regel ska man vänta två veckor. Orsaken är att Bokashi är väldigt surt när man gräver ner det, otrevligt för växterna. Efter två veckor är pH:t normalt och då är det fritt fram att plantera. Om man har småplantor eller frön som ändå inte kommer hitta ner till bokashin under de första två veckorna kan man plantera samtidigt.

Vinter, hur ska man göra?

Det finns många olika lösningar, det beror på hur man bor och hur man odlar. Man kan även skippa bokashi över vintern och komma igång igen till våren (men då får man inte mycket ”gödsel” till vårbruket). Efter att första steget är avklarat i värmen inne kan man förvara Bokashi kallt eller varmt tills det är dags att gräva ner den eller vad man nu ska göra. Det gör inget om bokashi fryses ned utomhus under vintern. Se vårt inlägg om vinterlösningar här!

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage? I en tomathink?

Man tager vad man haver, men till krukor/hinkar/urnor och annat kan det vara bra att testa med 25-30% Bokashi och resten jord. Köpejord behöver då inte ha så hög kvalitet. Man kan ha all bokashi i en klump i hinken där det kommer att passa rötterna eller blanda ihop allt i en skottkärra innan man fyller krukorna. Toppa alltid med lite ”finjord” så det blir snyggt. Till en pallkrage där du ska ha näringskrävande grönsaker kan man gräva ner 2-3 kranhinkar. Vanliga hinkar (grönhinkar) kan man ha flera eftersom de är mindre och de har oftast mycket papper i.

Är det farligt med trycksvärta i tidningarna?

Ingen fara alls. Svenska dagstidningar använder ofarliga ämnen i trycksvärta nu för tiden. Annat är det med färgglada broschyrer och förpackningar tryckt i Kina.

Hur lång tid tar det för bokashi att bli till jord när den är nergrävd?

Det beror på värmen i marken. Tidigt på våren och på hösten kan det tar upp till sex veckor. Mitt på sommaren kan det gå så fort som två-tre veckor. Men det går bra att plantera ändå, växterna bryr sig inte om maten syns eller inte.

Hur lång tid tar ben att brytas ner?

Det går snabbare med hjälp av Bokashi men tar ändå tid, ibland några månader. Hittar du ben i landet kan du banka sönder dem med en hammare eller sten, då blir de till benmjöl. Eller stoppa ner dem i jorden igen, eller släng dem helt enkelt.

Hur gräver jag ner min Bokashi?

Tänk på vilka växter du kommer att plantera. Har de djupa rötter är det bra med djupare Bokashi. Bönrännor? Då kan du peta ut din Bokashi i strängar och täcka över. Ett träd eller en buske? Fixa ett hål med Bokashi, lagom djupt. Allmänt land eller rabatt? Smeta ut Bokashin över ytan och täck över ordentligt. Blanda även med jord först i skottkärran för att snabba på processen. Hur helst man gör så ska inte bokashi ligger öppet, det ser fult ut och kan lätt börja ruttna då. Fiberduk över snabbar på processen och håller fåglarna borta.

Hur länge varar näringen i Bokashi?

Rätt länge, det är svårt att säga precis och beror på vad man odlar. Ett par år kanske. Men trivs mikroberna (det gör de så länge det finns organiskt material i jorden) så kommer mikrolivet att förbättras allt eftersom då de förökar sig. För varje år blir jorden mer levande.

Tycker maskar om Bokashi?

Ja! De stormtrivs. Även om det är lite surt i början så hittar de dit ganska fort och förökar sig som bara den.

Är det farligt att hålla på med mikrober så här?

Nej, det är det inte. Det finns fem olika grupper av mikrober i Bokashiströ (och EM för övrigt) och i och för sig är de ganska vanliga ”Europeiska” mikrober. Det som är märkvärdigt är hur bra just den här kombinationen samarbetar för att förbättra jorden. De är helt ofarliga att hålla på med (antagligen är de ganska sunda för oss). Och de stör inte ekosystemet på något sätt. Naturen ser till att det blir en bra balans.

Hur gör jag en jordfabrik?

Du kan göra en jordfabrik inomhus eller utomhus för att omvandla din Bokashi till jord istället för att gräva ner den direkt. Praktiskt på vinter när man behöver fin jord till omskolning och tidig sådd, och även på sommaren när man inte har plats.

Inomhus: Ta en plastback med eller utan lock och ställ på ett varmt ställe. Blanda 50:50 jord och bokashi. Använd helst trött krukjord om du har, den renoveras i processen. Eller billig påsjord. Toppa med 5-10 cm jord överst, ett sk jordlock. En tidning eller handduk över är oftast bättre än plastlock. Blandningen ska vara lagom fuktig, för blött och det kommer lukta, för torrt och processen kommer inte igång. Rör om då och då om du vill att det ska gå snabbare, har du tid är det bättre att vänta då en del näring (i form av kol) omvandlas till koldioxid och släpps ut när man rör om. Tar 2 till 6 veckor beroende på värmen och hur små matrester man har.

Utomhus: Använd en pallkrage eller liknande till att göra jord istället för att odla. Gräv ner successiva Bokashihinkar i samma pallkrage och gräv upp det som är färdigt och redo att flyttas till odlingen. Går oftast snabbare än inomhus då man får ett väldigt levande mikroliv i jordfabriken.

 

Hund, råtta, rådjur, fåglar — tycker de om Bokashi?

Detta ser inte särskilt vackert ut men det var en nödvändig snabblösning en sommar då familjehunden Tim var extra nyfiken på allt vi hade i lådorna. Så kul det var att gräva just där och då! Tyckte han…

Egentligen var det mitt fel, jag hade slarvat och grävt ner ett par Bokashihinkar väldigt ytligt. Själva processen hade nog funkat men frestelsen var för stort för en liten grävmaskin.

Kan gott tänka mig ni är flera som känner igen detta?!

Här tänkte jag gå igenom de olika djur som vill ibland hälsa på i Bokashi-landet  och lite tips om vad man kan göra.

Hundar. Ja, våra bästa kompisar men har du en som är nyfiken och tycker om att gräva är det bara att gilla läget. Lägg ett kompostgaller eller en presenning över nynedgrävd Bokashi med några stenar eller brädor på för att hålla det på plats. Det räcker med ett par veckor, sedan är det inte så intressant för hunden längre. Eller gräv hinkarna ner djupare helt enkelt.

Fåglar. På våren kan det vara helt hopplöst med kråkor, de pickar sönder allt. I alla fall hos oss. Plastsäckar med bokashi som har klarat sig bra hela vintern kan helt plötsligt bli attackerade. Köp tjocka säckar eller använd dubbla! Och samma sak i landet, lägg ut en bit fiberduk, plast, brädor eller vad som helst tills doften har lugnat ner sig. Det räcker oftast med en vecka eller två. Eller gräv djupare 🙂

Rådjur. Inget som helst problem. Vi har alltid en liten flock hos oss och de ratar bokashi av någon anledning. Fast de är så klart förtjust i allt annat i grönsakslandet… Det samma gäller älg, ointresserad av bokashi.

Grävlingar. Som tur är har vi inga men dem jag har pratat med som har grävlingar hemma har lärt sig att vara lite försiktiga med hur de hanterar sin Bokashi. Hönsnät över  tills faran är över eller bottenlösa tunnor med en stor sten på locket. Tråkigt men så är det.

Råttor och möss. Länge sa vi att råttor och möss inte tycker om Bokashi eftersom det är för surt, men nu har vi faktiskt fått tänka om.  Vi (som bor på landet) har aldrig haft problem med dessa djur, men vi har fått flera mail och kommentarer från människor som faktiskt har problem med det. Bor du där det finns möss och råttor så kan du anta att de vid en mat-bristsituation letar upp allt. I städer är mat nog en bristsituation jämt och då får man vara lite försiktigt med att gräva ner Bokashi tills man vet om det drar till sig gnagare eller inte.

Helst vill råttor och möss äta annat (gärna rutten mat) och de flesta som bor på landet som vi gör med gott om gnagare i trakten upplever att råttor och möss helst letar upp något annat än Bokashi. Mycket sällan ett problem normalt, men är de hungriga på våren kan de frestas.

Vill man vara på den säkra sidan är det bäst att göra en jordfabrik i en plastback inomhus eller med lock utomhus, eller ordnar en bottenlös tunna i landet med ett finmaskig nät under. Lock på! Det ordnar sig, men det gäller att vara lite försiktigt tills man vet hur det är.

Sork. Tycker om bokashi så man får tänka ut en lösning i förväg om man har sork hemma. Bottenlösa tunnor med nät under kan vara  en lösning, eller en jordfabrik som de inte kommer åt. Typ pallkragar med nät under, eller en stor murbruksbaljor med lock eller liknande.

Räv. Räv går på Bokashi har vi fått höra, så om de finns i trakten är det bara att lägga ut en bit hönsnät eller liknande. (Malin hälsar att hennes lokala rävar struntar fullständigt i hennes Bokashi, så det kan vara lite olika).

Katter. Ointresserade. I alla fall hos oss, och jag inte hört något annat.

Har jag missat något? Säg bara till om du har andra erfarenheter än dessa, och skriv gärna en rad om vad du gör åt ovälkomna besökare i Bokashi-landet. Ju mer vi kan om detta ju bättre.

Det kan låta nästan avskräckande allt det här, men så farligt är det egentligen inte. Det gäller bara att tänka sig för lite grann, och det gäller ju allt i trådgården.

Egentligen har vi inga större beskymmer här i Sverige. Jag fick en mejl här om dagen från en kvinna i Kanada som var tacksam för alla våra vintertips (de kämpar ju med samma klimat som vi) men hon undrade hur vi gjorde med bears and racoons, björnar och tvättbjörnar. Oj. Det var faktiskt skönt att inse att vi har det ganska lätt här, trots allt!

Bild: Tim var med i DN för några år sedan, lätt att se hur engagerad han är…

Foto: Jenny Harlen

/Jenny på Bokashi.se

Snabbt vinterpyssel med Bokashi

Fixa ett snabbt och bra julpynt på altanen. Och bli av med några hinkar Bokashi på köpet!

Du behöver murbruksbaljor (finns på typ Biltema). Lecakulor, gammal  skräpjord, några hinkar Bokashi och en säck finjord. Plus tulpanlökar eller liknande.

Borra ett dräneringshål i murbruksbaljorna, typ 10 cm upp på sidan (så man inte förlorar för mycket näring ur dräneringshålet). Lägg i ett lager med lekakulor och skräpjord, till och med löv kan vara bra. Töm sedan i dina bokashihinkar och toppa med “finjord”. Stoppa i dina tulpaner (även om det är väl lite för sent nu…) och täck med julris.

Under vintern får du en mysig inslag på altanen, till våren kommer blommorna (förhoppningsvis!), och så fort de har blommat över kan du plantera sallad snigelfritt på altanen. Till hösten är det bara att förnya med lite ny Bokashi i lådorna. Och sedan är det jul igen…

Enklare kan inte det vara. Och bra jord blir det!

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täck med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara den.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa sig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja – man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan – det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du planterar. Eller häll över det hela i en skottkärra, rör om och lägg tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!