Category Archives: Bokashi i trädgården

Träflis. Perfekt kombo med bokashi.

Träflis är underbart! Tycker vi 🙂

Vi har testat lite försiktigt med träflis i några år nu och skalat upp det ordentligt de två senast åren. Eftersom det funkar. Och passar oss perfekt.

Vi har träflis i perennrabatten, träflis runt träd och buskar, träflis på ställen som vi har tänkt göra rabatter i framtiden och träflis som grund i nya odlingslådor.

Vi började så här för några år sedan, med en himla massa ris, en kompostkvarn och en längtar-ut-för-att-det-är-vår känsla i kroppen.

Så här höll vi på i några år. Högar med träflis blev det (eftersom vi har oändliga mängder med ris här hemma). Det var jätteroligt — ett tag. Men sedan insåg vi att vi har för mycket av allt för att orka med. Kompostkvarnen var för liten. Rishögarna för stora.

Nu köper vi hem träflis en lastbil om året från samma företag som hämtar upp ved hos oss (vi har ju ingen gård direkt men det är alltid något som ska kapas frivilligt eller ej).

Kompostkvarnen gav vi bort till någon som har en vanlig villa tomt. Och där passar den perfekt!

Foto: Stina Valheim

Vad vi har lärt oss?

  • Att grenar funkar som bäst i kvarnen när de inte är för torra och inte för gröna. Har man båda och så är det bra att ta några av varje tillsammans i varje laddning.
  • Ha inte bråttom. Det här tar TID. Och stoppar man in för mycket ris på en och samma gång blir det bara stopp. Och frustration. Det kan man visst lösa med en kaffepaus men det blir väldigt många kaffepauser till slut…
  • Det blir en väldig oväsen. Något på öronen är bra. Svårt att lyssna till musik eller något då det blir så mycket ljud. Ingen fara här ute på landet men känslig om man har grannar på stan som vill vara i fred.

Foto: Stina Valheim

Det finns delade meningar om man ska köpa en kvarn med knivar som skär upp grenarna, eller en med rullar som krossar dem. Vi hade en med kross, tycker det funkade bra men ibland får man långa strimlor med nästan-avklippte grenar. Se lite konstigt ut ett tag i landet men inte så farligt.

En blandning med alla slags ris är bra. Om man kan få till det. Smala och tjocka, olika vedtyper. Fräsch och gammal.

Foto: Stina Valheim

Hur passar det här ihop med bokashi?

Jo, utmärkt. Av tre anledningar.

  1. Mikroberna i EM/bokashi tycker om lignin. Lignin är en slags lim i trä som annars tar väldig lång tid att brytas ner. Bokashimikroberna snabbar på processen så näringen och annat i träet kommer ner i jorden och gör nytta.
  2. När du täcker en rabatt/land med träflis så är det första som händer att fliset tar hjälp av kväve från jorden för att brytas ner. Helt ok om du har tillräckligt med kväve i jorden;  katastrof om inte. Har du mycket bokashi i jorden har du antagligen kväve så det räcker till båda växterna och fliset. Har du inte — ja, då stjäls kväve från växterna och det kan inte sluta bra. En quick-fix är att övergödsla på något annat sätt: hönsgödsel, bokashivätska, nässelvatten etc. Så fliset får sitt eget kväve och växterna kan få växa i fred. (Sedan ner fliset har blivit till jord får växterna återbetalning därifrån. Men det kan ta lite tid.)
  3. EM/bokashmikroberna sprider sig lätt in i själva fliset. De hjälper till att föra över näringen, energin (kolet) och fibrer in i jorden. Och de förökar sig frivilligt: bra i odlingssammang eftersom allt blir mer levande.

Det var ju tre saker som är bra med kombinationen bokashi + träflis.

Utöver det finns det alla de traditionella argumenten varför träflis är bra — bara man sköter det där med potentiell kväveförlust.

Träflis är en superbra form av marktäckning. Det hjälper att hålla fuktigheten på en bra nivå och minskar risken för ogräs.

  • Om det regnar mycket: fliset förhindrar jorden från att spolas bort. Det absorberar en del av vattnet för senare användning.
  • Om det regnar lite: fliset förhindrar jorden från att torka ut. Eventuellt fukt i själva fliset kan absorberas av jorden.
  • Om det flyger ogräsfrö i luften: fliset gör det svårare för dem att ta fäste i jorden. Sparar mycket ogräsrensning sedan!
  • Om det finns mycket rotogräs: fliset hjälper (lite grann i alla fall) att sakta ner framfarten. Ogräset får mindre ljus och får kämpa mer för att komma upp till ytan. Då är det enklare att dra upp än när det sitter fast och växer fritt i barjord.
  • Näringen och energin från nedbruten träflis kommer jorden (och växterna) till godo allt eftersom. Ju längre man håller på ju bättre jorden blir. Strukturen i jorden förbättras märkbart då det blir fort mycket mer mull i jorden.

Som med allt annat finns det plus och minus med flis. Många pratar om terpentin och skulle aldrig har träflis i sin trädgård. Att det blir surt (jag testar nu med aska för att plussar på pH:t). Andra tycker barjord ser bättre ut och vill inte har “skräpiga” bäddar med en massa flis i. Detta med kväve är en stor diskussionsämne.

Men trots allt, så tycker jag att det funkar utmärkt för oss med flis. Jag har läst på om vad “alla andra” tycker och tänker och bestämde mig för att testa och experimentera själv. Jag kan inte säga att jag är någon slags expert på detta, tvärtom, vi är helt vanliga hemmaodlare som gör lika många misstag som alla andra.

Men jag tycker det är kul att testa. Och detta med träflis tycker jag verkligen är bra. Bara man testar sig fram och har lite koll på vad som är bra och vad som är mindre bra.

Om inte annat, så är det fantastisk roligt att stå ute i solen en vacker vårdag med snö på marken och hålla på med detta.

Och även skönare att kunna använda de resurserna som finns till hands. Inte ska man bränna upp värdefullt ris eller köra det till tippen! Allt som kan bli till jord är värt att ta hand om!

Foto: Stina Valheim

Gör en jordfabrik utomhus

Många undrar hur de ska kunna gräva ner sin bokashi i sina perennrabatter. Det finns oftast inte plats mellan alla blommor och buskar för att gräva ner bokashi utan att störa växterna.

Hur gör man då?

En enkel lösning är att fixa en jordfabrik utomhus, ett särskilt ställe där man gör jord och inget annat. Det behöver inte vara något märkvärdigt — ett hörn i rabatten eller landet, ett pallkrage, en murbruksbalja, vad som nu är mest praktiskt.

Där gräver du ner hink efter hink med bokashi. Allt eftersom det blir till jord kan du hämta det du behöver och sprida ut på dina perennrabatter.

Jorden blir piggare direkt.

Och enklare kan inte det vara!

Så här kan du bygga en jordfabrik:

STEG ETT.

Skaffa en pallkrage och hitta en bra plats till den. (Egentligen är platsen här i bilden inte helt perfekt då trädrötterna kommer att söka sig in. Men eftersom jag ville bygga ut rabatten här var det praktiskt ändå.)

Samla några hinkar bokashi och några hinkar “fuljord”. Fuljord kan vara jord som har gjort sitt (hinkarna på bilden har haft tomater och är full med rötter), jord från misslyckad sådd eller säckjord som du har över. Du kan lika gärna ta ogräsfri jord från en rabatt eller odlingslåda.

img_1170

STEG TVÅ.

Bottna pallkragen med tidningspapper eller kartong. Snåla inte! Pappret kommer att hålla bort ogräset i några månader tills både papper och ogräs ruttnat bort. Jag brukar lägga papper lite utanför pallkragen för att underlätta med gräsklippningen. Grus eller täckbark över papperskanterna gör det snyggare och hjälper även håller bort ogräs.

Trycksvärta (på svenska dagstidningar) är helt ofarlig nu för tiden. Tänker du använda kartong är det bättre med ofärgade. Riv bort så mycket packtejp du kan från kartongen, annars blir plasten kvar i jorden när kartongen har förmultnat.) Undvik helst färgglada kartonger och veckotidningar då man inte vet vilka kemikalier de innehåller.

Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Fyll på med jord och bokashi, blanda så mycket du kan. I en  jordfabrik kan du ha vilka proportioner som helst, du kommer antagligen att gräva ner många fler hinkar i framtiden så det gör inget om du har mer jord än bokashi i början. Men ha lite koll på ungefär vilka “recept” du har, det är bra att veta när du använder din jord sedan. Om jorden i jordfabriken är väldigt stark kan du använda den lite försiktigt som gödsel eller späda ut med annat: höstlöv, papper, sågspån, halm, fuljord eller vad du nu har.

50/50 bokashi och jord är en bra grundrecept i jordfabriken. Till planteringsjord är 30/70 bokashi-jord ett bra utgångspunkt. Men detta får man fort en känsla för, så krångligt är det inte.

img_1190

STEG FYRA.

Snygga till det hela med ett lager jord överst. Dels för att bokashin inte skall oxidera (exponeras till luft) men även för att förhindra nyfikna katter, hundar och fåglar från att gräva runt.

img_1194

STEG FEM.

Lägg gärna på ett kompostgaller eller någon form av enkelt lock för att hålla bort nyfikna djur. Är du orolig för möss, råttor eller sork kan du lika gärna bottna pallkragen med ett finmaskigt nät och lägga något tätt på toppen.

Eftersom vi har väldigt många björkar hemma brukar jag har en presenning (eller markduk) över mina jordfabriker, speciellt under tiden då alla frön svävar runt i luften.

img_1198

STEG SEX.

Vänta några veckor så har du färdig jord!

Behöver du finjord till ett odlingsprojekt eller till att gödsla en perennrabatt eller buskar, är det bara att gå förbi med skottkärran eller några hinkar och hämta det du behöver.

Jag brukar gräva ner nya hinkar i den ena änden och hämta jord från den andra ett tag, sedan byta plats. Annars kan det vara praktiskt att gräva ut en hink eller två med färdig jord och använda hålen till att tömma nästa hink. Gör det som är enklast för dig och som passar dina odlingsprojekt.

PÅ VINTERN

På vintern kan du fortfarande använda din jordfabrik om du vill. En idé är att gräva några färdiga groper som du kan fylla på med bokashihinkar även om marken är frusen. Se till att ha en säck med upptinade höstlöv, fuljord eller annat som du kan toppa med. Annars kan du breda ut innehållet i bokashihinken i jordfabriken och toppa med annat efteråt. Precis som om man skulle göra en lasagne…

Det kommer inte att hända särskilt mycket under vintern när det är kallt men till våren kommer det snabbt igång. Maskarna brukar hitta dit själva och stortrivs så fort det blir lite varmare i jorden.

Det tar lite tid att fixa en jordfabrik men det är det värt. Det är otroligt lyxigt att alltid ha tillgång till fin jord — och ännu roligare att kunna göra den själv!

Använd din gamla varmkompost på vintern.

Här hemma har vi haft varmkomposter i många år. Vi fick dem av kommunen när de ville inspirera vi-som-bor-på-landet att kompostera mera. De funkade ju bra.

Men det var innan vi kände till bokashi…

När vi kom igång med bokashi och började täckodla för fullt behövdes de inte längre. Det mesta hamnar ju direkt i landet. Till och med det som är lite svårsmält (kvistar och grenar) hamnar nu i landet efter en tur genom kompostkvarnen.

Vad skulle vi ha varmkomposterna till?

Nu använder vi dem igen — fast på ett helt annat sätt. Har du också hamnat i samma sits kan det kanske vara något för dig?

Det vi gör är att vi ställer dem direkt i landet där vi vill fixa till en odlingsyta. Och vi flyttar dem ganska ofta, från projekt till projekt.

Under vintern (och även då och då under andra årstider) tömmer vi bokashihinkar i tunnan och toppar med jord, löv eller annat som finns till hands. Det blir som en flyttbar jordfabrik, helt enkelt. Ren förvaring när de är kallt och ett otroligt enkelt sätt att förbättra jorden på plats när värmen kommer igång.

Här i bilderna (tagna för några år sedan) har vi ställt våra två tunnor mitt i köksträdgården där vi skulle bygga en ny odlingslåda. Vi plockade bort bottenplattorna för att få mer kontakt med jorden.

Att de står mitt i trädgården känns kanske lite konstigt men det går över. Det gör livet så mycket enklare när det är dags att fixa odlingsbädden när all jord är på plats. Bara att bygga lådan runt tunnorna och sedan plocka bort dem. Innehållet, färdigt eller ej, ramlar ut på plats och allt är liksom färdigt. Skönt att dricka kaffe istället för att skyffla jord…

Och är bokashi-jordkombon i tunnan inte “färdig” gör det inget. Sprid ut geggan precis som den är och täck med jord och annat som ska med i odlingslådan. Då kan du i princip börja odla direkt.

Enklare kan man inte ha det!

Så här gör du steg för steg…

STEG ETT.

Ställ dina komposter på platsen du har tänkt odla till våren. Det kan vara ett ställe där du har tänkt bygga en odlingslåda eller fixa en ny rabatt så småningom. Eller ställ dem på ett land eller i en odlingslåda du redan använder och som står tom under vintern.

Har du inga problem med råttor eller sork hemma kan du gott ta bort bottenplattan, det snabbar på processen sedan. Annars kan du lägga ut en finmaskig nät under tunnan, vad du nu tycker är praktiskt.

Foto: Jenny Harlen

STEG TVÅ.

Samla ihop all färdigjäst bokashi du har liggande i hinkar, biopåsar och ofärdiga jordfabriker. Samla även ihop andra bra-att-ha grejer som löv, gammal jord, rivna tidningspapper, sågspån, halm, träflis, biokol.


Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Töm bokashin i komposttunnan och varva med annat (löv, papper etc). Dels för att späda ut den näringsrika bokashin, men mest för att skapa så mycket jord som möjligt. Det går åt mycket jord till en ny odlingslåda!

Om du har biopåsar är det värt att hacka upp dem lite med en spade om du kan. Är de redan frysna spelar det ingen roll, de blir till jord ändå, tar bara lite tid på sig. Du kan eventuellt hacka upp dem lite sedan när du sprider ut innehållet i tunnan.

(Orsaken att vi har biopåsar här i bilderna är att vi hämtar en hel del bokashi från ett kontorshus i staden. Egentligen tycker jag de är lite jobbiga att ha med i landet då de tar ganska lång tid att bryta ner, men de fungerar så otroligt bra i kontorsköket så det är värt det för oss att stå ut. Och försvinner i jorden gör de ju. I sinom tid…)

Foto: Jenny Harlen

STEG FYRA.

Toppa med löv, papper, jord eller vad du nu har. Är det mitt i vintern och minusgrader är det inte så noga om du inte får till det, men så fort det börjar tina är det bra att fixa något slags jordlock på det hela. I brist på allt annat, lägg på några tidningar.

Så här kan du fylla på hela vintern om du vill. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite du har. Det går fort att fylla en komposttunna och är det kallt kommer det inte hända mycket den första tiden. Men så fort det börjar bli någorlunda varmt kommer processen igång. Då börjar både jord- och bokashimikroberna återhämta sig och jobba igen. Mängder med maskar brukar hitta fort till kalaset — och det är vi glada för!

När det börjar tina upp i komposten kan du passa på att ta fram en spade och packa ner innehållet en del, syftet är att få så få lufthål som möjligt. Dels för att spara plats och dels för att förbättra processen. Det är absolut inte nödvändigt att vrida och vända i tunnan, mikroberna sköter nedbrytningsprocessen och luftning behövs inte när man håller på med bokashi. Men det är bra att hålla innehållet lagom välpackad (fast inte hårtpackad).

Innehållet börjar även sjunka ihop då vätskan i bokashin dräneras av.   Detta är ju en av anledningarna att ställa komposterna på platsen där man ska odla sedan: näringen som sippras ner i backen gör nytta i jorden.

Foto: Jenny Harlen

STEG FEM.

Sätt på locket, gå in och ta en kopp kaffe. Till våren har du en fantastisk resurs att bygga din nya odlingslåda runt! Eller vad du nu ska ha för projekt.

Foto: Jenny Harlen

 

STEG SEX.

Experimentera!

Det tar tid att bygga ett köksträdgård. Hur man än gör så ska jorden förbättras jämt och ständigt. Oavsett om man odlar i lådor, på markbäddar eller i containers.

Bygga jord kan man göra på många sätt. Men detta är ett sätt som är otroligt enkelt och ger mycket. Mindre slit på ryggen (ja…!) och mindre tungt jobb. Lite smartare alltså,

Alla har vi olika trädgårdar (och jag förstår att inte alla är lika stora som vår). Så det finns inget rätt eller fel. Men testa kan man ju göra jämt. Och med lite fantasi och experimenterande kommer man långt.

Lycka till!

Foto: Jenny Harlen

Bokashi-lakvatten på vintern


Bokashivätska – guld värt under sommaren och våren. Men nästan lite jobbigt på vintern. Här kommer några tips om hur man kan göra!

Hur mycket lakvatten man får från en kranhink varierar från familj till familj. Oftast blir det mer på sommaren än på vintern då man brukar äta mer frukt och grönt, som är ju är lite vattnigt. En kvarts liter till en halvliter vätska i veckan kanske, om man fyller en hink på en och en halv, till två veckor.

På sommaren och våren är det lätt att använda allt lakvatten i odlingen: på balkongen, krukväxter, grönsakslandet, i kolonin, rabatter, gräsmattan. De flesta växter mår bra av det. Men några, som änglatrumpeter, verkar inte trivas i längden och då kan man turas om med något annat.

Men på vintern har man ju inte lika mycket växter att ge lakvattnet till, vilket gör att man får en hel del över. Några tips på vad man istället kan göra med det:

  • Samla lakvattnet i mindre PET-flaskor och frys in dem. Etikett rekommenderas!
  • Gör isbitar av lakvattnet i istärningspåsar eller isbrickor. Det passar perfekt att stoppa en eller två i en vattenkanna med vatten sedan.
  • Ladda gammal jord med lakvatten så den får ny energi till våren. Tänk gamla krukväxter, misslyckade frösådd, påsjord med låg kvalitet. Samla din “fuljord” i en säck, låda, kruka eller liknande och dosera ut lakvattnet under vintern. Det finns inget recept, håll bara lite koll på hur stark du har gjort blandningen. Om du övergödslar din fuljord kan du nog använda den som femstjärnig gödsel sedan, eller blanda ut med något svagare.
  • Ladda biokol med lakvatten. Biokol är en ett superbra tillägg till de flesta jordar men en sak är viktig att känna till: det ska laddas med kväve innan det grävs ner i jorden. Annars kommer det att ta kväve från landet istället och det uppskattas nog inte av dina växter. Biokol suger åt sig väldigt mycket vätska, en säck kan absorbera mycket lakvatten under en vinter. Se till att det är lagom krossad så det är lättare att ladda (och fungerar bättre i landet sedan).
  • Ladda annat smått och gott med lakvattnet; organiska material som du kan tänka dig berika din odling med till våren. Tänk säckar med löv (helst torra), träflis, gammal kompost, hö, halm, vad du nu än har helt enkelt. Täck till om möjligt för att förbättra processen. Desto mer näring och mikroliv man kan stoppa in i diverse organiska grejer nu, desto mer värdefullt de blir sedan.
  • Pigga till en trög kompost med lakvatten. Det tillför näring och mikrober och skyndar på processen så fort värmen räcker till.

Ska man späda ut lakvattnet eller inte? Egentligen behöver du inte späda ut det om inte något växer, så gör det som känns praktiskt för dig. Å andra sidan kan det vara värt att vattna ut med en kanna om man vill få en större spridningsyta, typ köra igång en kompost eller en större hög med löv, flis eller liknande. Tänk på att slutresultatet ska inte vara för torrt  eller för blött, det berömda lagom är alltid bäst.

Känns det som överkurs att hålla på med sådant är det inget som helst problem att hälla lakvattnet rätt ner i vasken. Mikroberna gör nytta på vägen ner i rören, de hjälper till att ta hand om fettansamlingar och annat äckligt som sitter fast där. Men tänk på att inte spola med varmvatten direkt (då dör de). Då vätskan ofta luktar ganska illa kan det vara bra att hälla ner den sent på kvällen så det kan vila i avloppet under natten utan att någon störs.

Om man bor på landet är det faktiskt väldigt värt att få ner en del bokashivätska i avloppet under året, mikrober jobbar sig genom processen och stannar oftast kvar i trekammerbrunnen sedan och gör avloppet lite friskare och trevligare. Inte för att man är där och luktar precis men det känns bra att veta att det är lite hälsosammare än det kunde annars har varit.

På sommaren och våren är det oftast inget problem att använda upp allt lakvatten som finns,  då det oftast är en bristvara hur man än gör om man har en större trädgård. Då är det bra att kunna ta fram lite till från frysen och känna att man inte behövt slösa bort vinterns lakvatten.

Under åren har förvånansvärt många sagt till oss att de har bokashivätska som en lite annorlunda gå-bort present. Uppskattas nog inte av alla men vi odlare är ju en helt annan sak!

 

 

Hur snabbt blir bokashi-kompost jord? Ny film av Sara Bäckmo.

 

Skillnadens Trädgård känner väl de flesta av oss till nu i odlings Sverige — Sara Bäckmo är storodlare, inspiratör och testar det mesta som har med odling att göra. Allt för att se hur mycket man kan odla på ett riktigt smart sätt.

Sara kom igång med bokashi för några år sedan då hon höll på att etablera sitt odlingsland. Ett tag hämtade hon hem matavfall från lanthandeln, grannar och lite varstans. Allt för att göra sin jord så bra som möjligt. Nu när odlingen gödslas mest med ogräs och trädgårdsrens hinner hon inte med att hämta hem så mycket matavfall utifrån, men familjen tar fortfarande hand om sina egna matrester med hjälp av bokashi.

En fråga hon ofta får är hur fort det går. För bokashi blir till jord alltså. Här i filmen pratar hon om just detta. Varsågod!

Och stort tack, Sara.

 

Filmen är producerat av Sara Bäckmo för LRF Media. Se mer från Skillnadens Trädgård på www.skillnadenstradgard.se.

Foto: blogg.land.se.

 

Hur gör man bokashi? Vi har gjort ett par filmer!

I somras gjorde vi ett par filmer om hur man gör bokashi. Hoppas de kan vara till hjälp om du nu funderar på att börja med Bokashi!

I den första pratar vi om hur man gör i köket för att fylla en bokashihink.

 

I den andra tar vi hinken ut i trädgården och visar olika sätt man kan använda det syrade innehållet:

 

Farbror Grön har också gjort en film om hur man gör bokashi. Lite kortare och väldigt bra!

Omvandla en bikupa till bokashi jordfabrik!

Du vet nog hur det är: man sparar något för att den måste väl vara bra att ha. Till något. En dag. Och plötsligt händer det — man vet precis vad man ska ha det till.

En jordfabrik!

Känner du någon som håller på med biodling kan du kanske få tag i en bikupa, ny eller pre-loved. De har olika delar, man staplar dem på varandra och sätter på locket. Det finns även en plastgaller i systemet som kan vara bra att ha mot marken.

IMG_1145

Eftersom bikupan var ny och vi höll på att måla garaget slängde jag på lite rödfärg. Gör inte det! Färgen fastnar inte riktigt, vanlig färg är nog mycket bättre.

IMG_1144

Men trots den ojämna färgen kommer bikupan att vara toppen som jordfabrik. I all enkelhet.

IMG_3292

Nu står den utanför vedskjulen på en unken markbit som en vacker dag ska omvandlas till rosrabatt. Under sommaren har jag dumpat en massa grenar och löv från trädgården där och tanken är att flytta bikupan några decimeter då och då så det kan kör igång hela landet.

IMG_1147

En sådan bikupa är faktiskt ganska stor, det var inget problem att dumpa två bokashihinkar i den och gott om plats kvar. Här har jag täckt över bokashin med en del uppklippta grenar för att ge maskarna något mer att jobba med. Slängde även i en hink gammal jord som nog hjälper till. Gick förbi igår med en hink helt vanlig trädgårdsrens och lastade in det. Som en minikompost helt enkelt.

Jag tror det kommer bli toppen, speciellt på vintern när man ibland står med en bokashihink i handen och ingen plats att bli av med det.

Misstänker dock att locket kommer blåsa bort i den första höststormen så ska leta fram en passande sten att ha på toppen.

Berätta gärna om du har gjort något liknande!

 

Jordfabrik — hur gör man?

Foto: Jenny Harlen

De senaste veckorna har det varit väldigt många sökningar på just “jordfabrik”. Härligt, eftersom det betyder att många funderar över hur de ska göra jord hemma hos sig. Och bor man i lägenhet är det inte alltid så lätt.

Det var länge sedan jag skrev något om hur man gör en jordfabrik och under tiden har vi nog lärt oss en hel del — av våra misstag, av våra succé, av varandra. Så jag ska försöka sammanfatta här så gott jag kan.

Jag kommer ihåg dagen för sju år sedan då vi satt och stirrade på en plastlåda, en hink med Bokashi och en halvsäck med planteringsjord. Och funderade om inte vi skulle kunna göra jord i backen istället för i marken. Det var ganska tidigt i Bokashihistorien och hittils hade det mesta gått ut på att man grävde ett hål i marken, stoppade ner sin Bokashi, och planterade något. Vilket är jättebra om man nu har en markbit; och att den inte är frysen eller uppodlade.

Mitt på den svenska vårvintern, när man behöver finfin jord att plantera om sina små chili- och tomatplantor och fixar med pelargonerna, så är det en annan sak.

“Jordfabrik” tänkte vi den genomskinliga backen vi hade hittat i boden kunde heta. Så blev det. Sedan har det utvecklats, en jordfabrik kan vara vilken plats som helst man gör jord, inomhus eller utomhus. En plastlåda från Biltema eller en pallkrage som är bara till för jordtillverkning.

Så hur gör man en jordfabrik? Vi börjar med inomhus.

JORDFABRIK INOMHUS

Två saker som är viktigt, bara:

VÄRMEN. Leta efter det varmast ställe du har i huset eller lägenheten. Helst över 20 grader om det ska bli någon fart på det. Över 15 grader kommer det att funka, men räknar med att det tar tid. Kallare än så är det bara förvaring, det kommer inte händer något i lådan.

FUKTEN. Lagom fuktig i lådan är hemligheten. För blött och det hela kommer lukta illa. För torrt och aktiviteten kommer stanna upp. Hur lagom är lagom? Ungefär som bra jord. Att man kan krama ihop en näve utan att det faller isär som damm eller skvätter ut vatten.

Vilken låda som helst kommer att funka. Ta något du hitta hemma bara. Med eller utan lock, spelar ingen roll för processen. Du kan se din låda som ett hål i marken. Man gräver ner sin Bokashi i lådan istället för i hålet, täcker med jord och väntar för processen att göra sitt.

De flesta använder lock, det känns mer bekvämt inomhus. Har du inte lock kan du lägga över en tidning, trasmatta eller vad du vill för att behålla en lagom fuktighet i din jordfabrik.

Ta då din låda, bottna med lite “fuljord” (gamla krukväxter och liknande), lägg på ett lager med Bokashi och på med lite fuljord. Har du inte fuljord hemma är det självklart helt ok med vanlig påsjord, helst ska det vara lite torr för att kunna ta upp fukten från Bokashin. Du kan fylla din jordfabrik på en och samma dag eller varva med hinkar och jord allt eftersom, det som är praktiskt för just dig.

Det spelar ingen roll hur stor eller liten lådan är, tänk bara att om du har en större variant att den kan vara tung att flytta sedan.

Något som är VIKTIGT är att överste lagret ska alltid vara jord. Själva matresterna ska inte ligga överst. (Precis som när man gräver ner i jorden). Risken är då att de börjar ruttna i luften och det vill man inte.

Du kan använda trädgårdsjord om du vill, konsistensen du får sedan i lådan blir som jorden du väljer. Alltså torvaktigt om man har mest köpjord och leraktigt om du har mest lera. Helt upp till dig.

Ett praktist tips kan vara att bottna lådan med något absorberande. Träpellets, kattströ (typ papperspellets), biokol. Det beror på vilken blandning du har i lådan för övrigt, men råkar det blir blött längst ner så har du något att ta upp fukten. Testa dig fram bara.

Samma sak med en jordfabrik som med en bokashihink för övrigt: ser du kondens på undersidan av locket är det för fuktigt i lådan. Lägg på en tidning, helt enkelt. Eller något annat absorberande för att ta upp fukten.

Ska man hacka och vända? Ju mer man blandar ihop jorden och bokashin när man lägger i den ju snabbare det går, processen kommer igång när de kommer i kontakt med varandra. Ju mindre matbitar du har ju snabbare det går också, det blir flera ytor.

Men när man väl har fixat med jordfabriken behöver man inte greja mer med den om man inte vill. Risken är att om man håller på ofta och röra om att man introducerar mycket syre, då kan processen går över till en aerobisk (vanlig varmkompostering) process istället för den syrefri man helst vill ha. Men för all del kollar och kikar, det gör jag 🙂

Hur lång tid tar det? Svårt att säga. Det beror helt och hållit på värmen, på fukten och på hur mycket kontakt det finns mellan jorden och bokashibitarna. Har man optimerat allting kan det gå i några få veckor. Annars får den ta den tiden den tar, några månader kanske. Behöver man lite jord till ett projekt kan man plocka ut något som är färdigt och lämnar resten.

Du kan ha din jordfabrik låda utomhus i solen om du vill. Lägg helst en svart sopsäck över eller välj en mörk låda för värmens skull. Helst ska inte mikroberna exponeras till direkt dagsljus så undvik en transparent låda i solljuset. Max temp i jorden ska vara 40 grader, över det tar mikroberna stryk.

Foto: Jenny Harlen

Hur mycket jord? Gör som du vill men 50:50 jord till Bokashi kan vara en bra början. När du använder den färdiga bokashijorden kan du späda ut den lite mer, oftast är det bra för plantering med 70:30 jord till Bokashi. Gör man en svagare blandning i jordfabriken från början behöver du inte späda ut den, å andra sidan tar det mer plats.

Ibland får man vitt fluffigt mögel på jordytan. Bara bra, det. Precis som i Bokashihinken är det ett tecken att processen är på gång.

Svårare än så är det inte.

Efter du har gjort ett par rundar har du fattat grejen och kan improvisera så mycket du vill.

Det är inte tänkt att man ska ta hand om all sin matavfall inomhus i en plastlåda, men har man väldigt lite matavfall kan det kanske gå. Allra bäst funka det som en mellanlösning, något man kan göra då och då för att få fram riktig bra planteringsjord till våren på balkongen. Utöver det behöver man kanske en annan strategi att odla upp sin Bokashi. Direkt i odlingscontainrar, kanske?

JORDFABRIK UTOMHUS

Jordfabrik utomhus är en helt annan grej. Egentligen är det ett ställe där du kan gräva ner din Bokashi jämt. Typ en pallkrage man inte odlar i, eller en del av rabatten man har avsätt till jordtillverkning. När man behöver lite färdig Bokashijord är det bara att trilla dit med skottkärran eller en hink och plocka det man behöver. Återstående hålet kan man fylla med nästa hink man får från köket.

Funkar självklart bäst på sommaren om inte man kommer på en fiffig överjordslösning. Men är ett otroligt praktiskt sätt att tillverka jord utan att behöver fundera hela tiden över var man ska gräva ner sin nästa hink.

Så lycka till nu med jordtillverkning, hur du nu gör! Hör gärna av dig om du kommer på något fiffigt som andra kan ha glädje av!

/Jenny

ps En tråkig sak kan vara att tidningspapper kan filta ihop sig och tar lång tid att omvandlas till jord i jordfabriken. Plocka bort de delarna som är i vägen om du vill. Tidningsfiltarna är ändå värdefulla eftersom de är indränkta i näring och mikrober, du kan kanske använda de som marktäckning runt rabarbern eller någon bärbuske?

 

Vanliga frågor om bokashi

VANLIGA FRÅGOR OM BOKASHI

En lista med vanliga frågor från bokashi.se

Varför blir det inte jord i hinken?

Det blir aldrig jord i hinken. Matresterna konserveras under första steget (i köket) och ser ut som vanligt. Omvandlingen till jord börjar först då de fermenterade matresterna kommer i kontakt med jord.

Varför händer det ingenting i hinken?

Så ser det ut men det händer mycket vi inte kan se. Proteinerna i matresterna spjälkas upp av mikroberna till mindre aminosyror. Det är därför det går så fort i jorden sedan, halva jobbet är redan gjort.

Hur lång tid tar det att fylla en hink?

Omöjligt att säga, vi är ju alla olika. En ”vanlig” familj (2-3 människor) producerar kanske 10 liter i veckan. Det spelar ingen roll för själva bokashiprocessen om det tar längre eller kortare tid. Tar det flera veckor att fylla en hink räcker det med en kortare efterjäsning. Tryck gärna ner innehållet i hinken för att få plats med mer, ju mindre syre desto bättre.

Hur länge kan en hink står på ”efterjäsning”?

Minst två veckor är bra (om inte man har fyllt hinken väldigt långsamt, i vilket fall det räcker med några dagar). Sedan kan den stå upp till ett år utan att bli dålig. Kolla bara att det inte är för blött i hinken, då kommer den att lukta.

Vita svamptrådar – är det ok?

Helt ok! Det fluffigt vita är en mognadstecken, processen är på gång. Det gör dock inget om man inte får det. Mögel som är grönt, blått eller svart är inte bra, något har gått snett. Är det bara lite mögligt försök att skrapa bort det värsta. Är hela hinken möglig, släng innehållet (eller gräv ner avsides).
Ibland får man det vita fluffet i landet eller i en kruka, även det är helt ok.

Det luktar i hinken – varför?

Orsaken är nästan alltid att det är för blött i hinken, det är fukten som luktar. Kolla undersidan av locket. Kondens? Lägg en tidning eller något absorberande överst i hinken. Byt ut om det behövs.
LÄS:  Det luktar i min bokashihink, vad ska jag göra?

Kan det vara för torrt i hinken?

Ja. Mikroberna vill ha det lagom fuktigt. Ungefär lika fuktigt som bra jord. Blir det för torrt i hinken kommer inget att hända.

Hur ofta kan hinken öppnas?

Helst inte mer än 1-2 gånger om dagen. Så himla noga är det inte, man lär känna sina hinkar efter ett tag. Men risken är stor att familjen börjar slarva med locket om det är fritt fram att öppna, och det är ju viktigt att hinken är stängd och lufttät.

Hur varmt eller kallt får det vara för hinken?

Första steget måste ske inomhus hos oss i Sverige. Temperaturen ska helst vara runt 20 grader, men absolut mellan 15 och 25. Utomhus får man för stora temperatursvängningar, och direkt solljus är ingen bra idé. Värmen gör att ”våra” mikroberna förökar sig, om det är kallt förökar de sig mycket långsamt och risken är att maten börjar ruttna under tiden.

Vad kan jag ha i hinken?

I princip allt! Som nybörjare kan man testa sig fram om man vill. Dela upp större bitar om du vill att det ska gå fortare. Strö på lite extra Bokashiströ om du har proteinrika rester (ost, kött, fisk). Ben, avokadoskal och annat som tar tid kan man själv ta ställning till hur man vill göra. Det blir jord till slut men tar lång tid.

Kan jag slänga apelsinskal i hinken?

Ja, det kan du. Har du mycket är det bra att varva med något annat. Eftersom hela processen är sur spelar det ingen roll att just citrusskal är sura. Hur du gör med besprutade apelsiner får du bestämma själv. Eftersom bakterierna i Bokashiströ är bra på att ta hand om gifter kan du räkna med att det blir tillräckligt bra i jorden sedan.
LÄS:  Apelsinskal i Bokashi-hinken eller inte?

Blir jorden sur där jag har grävt ner Bokashi?

Nej. De två första veckorna blir den sur (och därför ska man vara försiktig med att plantera direkt i nynedgrävd  Bokashi) men sedan blir pH:t normalt, samma nivå som omgivningen.

Hur mycket strö ska jag använda?

1-2 matskedar till varje liter matavfall, 2 är oftast bättre – det går inte att överdosera! En liter matavfall väger oftast runt ett kilo. Till proteinrika, ”svåra” matrester (kött, fisk, ost) kan man strö på lite extra. Annars kan man använda så lite strö som möjligt, mikroberna förökar sig gratis ändå.

Hur mycket strö går åt under ett år?

Det beror förstås på hur mycket matavfall man har. Men 2-4 påsar är ganska vanligt för en genomsnittlig familj. En påse (1 kilo) räcker till 200 liter matavfall om man nu är rätt noga.

Måste man köpa strö hela tiden?

EM-mikroberna måste man använda för att det ska bli Bokashi. Man kan göra eget strö, receptet finns på bokashi.se, greenfoot.se och farbrorgrön.blogspot.se. Man kan brygga EM-A (Mikroferm) och använda det som spray istället för strö. Man kan även ta vätskan från en kranhink och använda det istället för bokashiströ. Men helst ska man börja varje ny hink med ”riktigt” bokashiströ för att behålla mikrob-balansen i processen. Annars är risken att “receptet” spårar ur och man får en annan mikrobuppsättning allt eftersom.

När kommer vätskan från min kranhink?

Det kan ta lite tid, oftast kommer den under den andra eller tredje veckan. Det beror på vad man har i hinken, blöta rester som sallad producerar mer vätska. Har du mycket absorberande mat som ris/pasta/bröd blir det mindre vätska. Testa att vattna om du vill (helst efter att du är van med processen).
LÄS:  När kommer min vätska?

Hur ofta borde jag tömma vätskan?

Ett par gånger i veckan eller oftare om du vill. Det beror på vad man har i hinken.

Hur länge håller vätskan?

Den är en färskvara och ska helst användas under dagen. Men det är ingen kris om man inte gör det, men det luktar ju och mikroberna blir svagare. Tappa av vätskan i en PET-flaska med lock för att konservera den bättre under några dagar (mindre syre), ställ flaskan helst i kylen då. Många fryser vätskan under vintern och tycker det fungerar bra.
LÄS:  Bokashi-lakvatten på vintern

Hur ska man späda vätskan?

Vätskan är alldeles för sur och stark för att användas direkt. Späd 1:100 till vanliga krukväxter och köksträdgården (=1dl vätska i en 10-liters kanna). Till småplantor och känsliga växter är det bättre med 1:1000. Efter ett tag kan man lätt höfta med spädningen, du behöver inte mäta varje gång.

Vad mer kan man göra med bokashiströ?

Man kan blanda lite strö i planteringsjord för att få igång mikrolivet om man inte vill använda den näringsrika vätskan. Testa att strö på lite bokashiströ på sådden, lite mikroliv i jorden är aldrig fel. Sug upp ett par matskedar strö i dammsugaren för att reducera lukten när man dammsuger. Strö lite i sneakers och andra skor som luktar illa, ett bättre mikroliv där är inte heller fel.
LÄS:  Behandling av buxbomsot med EM

Hur djupt ska man gräva ner sin Bokashi?

Minst 10 cm. Men helst mer om det finns risk för grävande hundar, kråkor och annat. Eller täck över ett par veckor med fiberduk, ett galler, några brädor. Tänk även på vad du kommer att plantera, hur djupt kommer rötterna vara där de söker näring.

Hur är det med råttor och möss?

Oftast tycker de Bokashi är för surt. De vill hellre ha rutten mat om inte det är en bristsituation i vilket fall de går på allt. Räkna med att i städer är de hungriga jämt och därför får man gräva ner sin bokashi 40-50 cm djupt eller försäkra det med en finmaskig nät. Har man redan sork i trädgården får man ta hänsyn till det, de gräver gärna. En bottenlös tunna i landet med lock och en finmaskigt nät under kan vara en lösning.

Jag har grävt ner en hink Bokashi. När kan jag plantera?

Som regel ska man vänta två veckor. Orsaken är att Bokashi är väldigt surt när man gräver ner det, otrevligt för växterna. Efter två veckor är pH:t normalt och då är det fritt fram att plantera. Om man har småplantor eller frön som ändå inte kommer hitta ner till bokashin under de första två veckorna kan man plantera samtidigt.

Vinter, hur ska man göra?

Det finns många olika lösningar, det beror på hur man bor och hur man odlar. Man kan även skippa bokashi över vintern och komma igång igen till våren (men då får man inte mycket ”gödsel” till vårbruket). Efter att första steget är avklarat i värmen inne kan man förvara Bokashi kallt eller varmt tills det är dags att gräva ner den eller vad man nu ska göra. Det gör inget om bokashi fryses ned utomhus under vintern.
LÄS: Våra 8 bästa vintertips för Bokashi!

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage? I en tomathink?

Man tager vad man haver, men till krukor/hinkar/urnor och annat kan det vara bra att testa med 25-30% Bokashi och resten jord. Köpejord behöver då inte ha så hög kvalitet. Man kan ha all bokashi i en klump i hinken där det kommer att passa rötterna eller blanda ihop allt i en skottkärra innan man fyller krukorna. Toppa alltid med lite ”finjord” så det blir snyggt. Till en pallkrage där du ska ha näringskrävande grönsaker kan man gräva ner 2-3 kranhinkar. Vanliga hinkar (grönhinkar) kan man ha flera eftersom de är mindre och de har oftast mycket papper i.

Är det farligt med trycksvärta i tidningarna?

Ingen fara alls. Svenska dagstidningar använder ofarliga ämnen i trycksvärta nu för tiden. Annat är det med färgglada broschyrer och förpackningar tryckt i Kina.

Hur lång tid tar det för bokashi att bli till jord när den är nergrävd?

Det beror på värmen i marken. Tidigt på våren och på hösten kan det tar upp till sex veckor. Mitt på sommaren kan det gå så fort som två-tre veckor. Men det går bra att plantera ändå, växterna bryr sig inte om maten syns eller inte.

Hur lång tid tar ben att brytas ner?

Det går snabbare med hjälp av Bokashi men tar ändå tid, ibland några månader. Hittar du ben i landet kan du banka sönder dem med en hammare eller sten, då blir de till benmjöl. Eller stoppa ner dem i jorden igen, eller släng dem helt enkelt.
LÄS: Hur blir det med ben i Bokashi-jord?

Hur gräver jag ner min Bokashi?

Tänk på vilka växter du kommer att plantera. Har de djupa rötter är det bra med djupare Bokashi. Bönrännor? Då kan du peta ut din Bokashi i strängar och täcka över. Ett träd eller en buske? Fixa ett hål med Bokashi, lagom djupt. Allmänt land eller rabatt? Smeta ut Bokashin över ytan och täck över ordentligt. Blanda även med jord först i skottkärran för att snabba på processen. Hur helst man gör så ska inte bokashi ligger öppet, det ser fult ut och kan lätt börja ruttna då. Fiberduk över snabbar på processen och håller fåglarna borta.
LÄS: När det inte finns plats någonstans

Hur länge varar näringen i Bokashi?

Rätt länge, det är svårt att säga precis och beror på vad man odlar. Ett par år kanske. Men trivs mikroberna (det gör de så länge det finns organiskt material i jorden) så kommer mikrolivet att förbättras allt eftersom då de förökar sig. För varje år blir jorden mer levande.

Tycker maskar om Bokashi?

Ja! De stormtrivs. Även om det är lite surt i början så hittar de dit ganska fort och förökar sig som bara den.

Är det farligt att hålla på med mikrober så här?

Nej, det är det inte. Det finns fem olika grupper av mikrober i Bokashiströ (och EM för övrigt) och i och för sig är de ganska vanliga ”Europeiska” mikrober. Det som är märkvärdigt är hur bra just den här kombinationen samarbetar för att förbättra jorden. De är helt ofarliga att hålla på med (antagligen är de ganska sunda för oss). Och de stör inte ekosystemet på något sätt. Naturen ser till att det blir en bra balans.
LÄS:  De aktiva mikroberna i EM Bokashi

Hur gör jag en jordfabrik?

Du kan göra en jordfabrik inomhus eller utomhus för att omvandla din Bokashi till jord istället för att gräva ner den direkt. Praktiskt på vinter när man behöver fin jord till omskolning och tidig sådd, och även på sommaren när man inte har plats.

Inomhus: Ta en plastback med eller utan lock och ställ på ett varmt ställe. Blanda 50:50 jord och bokashi. Använd helst trött krukjord om du har, den renoveras i processen. Eller billig påsjord. Toppa med 5-10 cm jord överst, ett sk jordlock. En tidning eller handduk över är oftast bättre än plastlock. Blandningen ska vara lagom fuktig, för blött och det kommer lukta, för torrt och processen kommer inte igång. Rör om då och då om du vill att det ska gå snabbare, har du tid är det bättre att vänta då en del näring (i form av kol) omvandlas till koldioxid och släpps ut när man rör om. Denna process tar 2 till 6 veckor beroende på värmen och hur finfördelade matrester man har.

Utomhus: Använd en pallkrage eller liknande till att göra jord istället för att odla. Gräv ner Bokashi-hinkar så fort de har stått sina 2 veckor successivt i en pallkrage och gräv upp det som är färdigt och redo att flyttas till odlingen. Detta går oftast snabbare utomhus än inomhus då man får ett väldigt levande mikroliv i jordfabriken.

LÄS: Jordfabrik inne

LÄS: Jordfabrik inne efter 3 veckor

Hund, råtta, rådjur, fåglar — tycker de om Bokashi?

Detta ser inte särskilt vackert ut men det var en nödvändig snabblösning en sommar då familjehunden Tim var extra nyfiken på allt vi hade i lådorna. Så kul det var att gräva just där och då! Tyckte han…

Egentligen var det mitt fel, jag hade slarvat och grävt ner ett par Bokashihinkar väldigt ytligt. Själva processen hade nog funkat men frestelsen var för stort för en liten grävmaskin.

Kan gott tänka mig ni är flera som känner igen detta?!

Här tänkte jag gå igenom de olika djur som vill ibland hälsa på i Bokashi-landet  och lite tips om vad man kan göra.

Hundar. Ja, våra bästa kompisar men har du en som är nyfiken och tycker om att gräva är det bara att gilla läget. Lägg ett kompostgaller eller en presenning över nynedgrävd Bokashi med några stenar eller brädor på för att hålla det på plats. Det räcker med ett par veckor, sedan är det inte så intressant för hunden längre. Eller gräv hinkarna ner djupare helt enkelt.

Fåglar. På våren kan det vara helt hopplöst med kråkor, de pickar sönder allt. I alla fall hos oss. Plastsäckar med bokashi som har klarat sig bra hela vintern kan helt plötsligt bli attackerade. Köp tjocka säckar eller använd dubbla! Och samma sak i landet, lägg ut en bit fiberduk, plast, brädor eller vad som helst tills doften har lugnat ner sig. Det räcker oftast med en vecka eller två. Eller gräv djupare 🙂

Rådjur. Inget som helst problem. Vi har alltid en liten flock hos oss och de ratar bokashi av någon anledning. Fast de är så klart förtjust i allt annat i grönsakslandet… Det samma gäller älg, ointresserad av bokashi.

Grävlingar. Som tur är har vi inga men dem jag har pratat med som har grävlingar hemma har lärt sig att vara lite försiktiga med hur de hanterar sin Bokashi. Hönsnät över  tills faran är över eller bottenlösa tunnor med en stor sten på locket. Tråkigt men så är det.

Råttor och möss. Länge sa vi att råttor och möss inte tycker om Bokashi eftersom det är för surt, men nu har vi faktiskt fått tänka om.  Vi (som bor på landet) har aldrig haft problem med dessa djur, men vi har fått flera mail och kommentarer från människor som faktiskt har problem med det. Bor du där det finns möss och råttor så kan du anta att de vid en mat-bristsituation letar upp allt. I städer är mat nog en bristsituation jämt och då får man vara lite försiktigt med att gräva ner Bokashi tills man vet om det drar till sig gnagare eller inte.

Helst vill råttor och möss äta annat (gärna rutten mat) och de flesta som bor på landet som vi gör med gott om gnagare i trakten upplever att råttor och möss helst letar upp något annat än Bokashi. Mycket sällan ett problem normalt, men är de hungriga på våren kan de frestas.

Vill man vara på den säkra sidan är det bäst att göra en jordfabrik i en plastback inomhus eller med lock utomhus, eller ordnar en bottenlös tunna i landet med ett finmaskig nät under. Lock på! Det ordnar sig, men det gäller att vara lite försiktigt tills man vet hur det är.

Sork. Tycker om bokashi så man får tänka ut en lösning i förväg om man har sork hemma. Bottenlösa tunnor med nät under kan vara  en lösning, eller en jordfabrik som de inte kommer åt. Typ pallkragar med nät under, eller en stor murbruksbaljor med lock eller liknande.

Räv. Räv går på Bokashi har vi fått höra, så om de finns i trakten är det bara att lägga ut en bit hönsnät eller liknande. (Malin hälsar att hennes lokala rävar struntar fullständigt i hennes Bokashi, så det kan vara lite olika).

Katter. Ointresserade. I alla fall hos oss, och jag inte hört något annat.

Har jag missat något? Säg bara till om du har andra erfarenheter än dessa, och skriv gärna en rad om vad du gör åt ovälkomna besökare i Bokashi-landet. Ju mer vi kan om detta ju bättre.

Det kan låta nästan avskräckande allt det här, men så farligt är det egentligen inte. Det gäller bara att tänka sig för lite grann, och det gäller ju allt i trådgården.

Egentligen har vi inga större beskymmer här i Sverige. Jag fick en mejl här om dagen från en kvinna i Kanada som var tacksam för alla våra vintertips (de kämpar ju med samma klimat som vi) men hon undrade hur vi gjorde med bears and racoons, björnar och tvättbjörnar. Oj. Det var faktiskt skönt att inse att vi har det ganska lätt här, trots allt!

Bild: Tim var med i DN för några år sedan, lätt att se hur engagerad han är…

Foto: Jenny Harlen

/Jenny på Bokashi.se