Kategoriarkiv: Bokashi i trädgården

Vanliga frågor om bokashi

VANLIGA FRÅGOR OM BOKASHI

En lista med vanliga frågor från bokashi.se

Varför blir det inte jord i hinken?

Det blir aldrig jord i hinken. Matresterna konserveras under första steget (i köket) och ser ut som vanligt. Omvandlingen till jord börjar först då de fermenterade matresterna kommer i kontakt med jord.

Varför händer det ingenting i hinken?

Så ser det ut men det händer mycket vi inte kan se. Proteinerna i matresterna spjälkas upp av mikroberna till mindre aminosyror. Det är därför det går så fort i jorden sedan, halva jobbet är redan gjort.

Hur lång tid tar det att fylla en hink?

Omöjligt att säga, vi är ju alla olika. En ”vanlig” familj (2-3 människor) producerar kanske 10 liter i veckan. Det spelar ingen roll för själva bokashiprocessen om det tar längre eller kortare tid. Tar det flera veckor att fylla en hink räcker det med en kortare efterjäsning. Tryck gärna ner innehållet i hinken för att få plats med mer, ju mindre syre desto bättre.

Hur länge kan en hink står på ”efterjäsning”?

Minst två veckor är bra (om inte man har fyllt hinken väldigt långsamt, i vilket fall det räcker med några dagar). Sedan kan den stå upp till ett år utan att bli dålig. Kolla bara att det inte är för blött i hinken, då kommer den att lukta.

Vita svamptrådar – är det ok?

Helt ok! Det fluffigt vita är en mognadstecken, processen är på gång. Det gör dock inget om man inte får det. Mögel som är grönt, blått eller svart är inte bra, något har gått snett. Är det bara lite mögligt försök att skrapa bort det värsta. Är hela hinken möglig, släng innehållet (eller gräv ner avsides).
Ibland får man det vita fluffet i landet eller i en kruka, även det är helt ok.

Det luktar i hinken – varför?

Orsaken är nästan alltid att det är för blött i hinken, det är fukten som luktar. Kolla undersidan av locket. Kondens? Lägg en tidning eller något absorberande överst i hinken. Byt ut om det behövs.
LÄS:  Det luktar i min bokashihink, vad ska jag göra?

Kan det vara för torrt i hinken?

Ja. Mikroberna vill ha det lagom fuktigt. Ungefär lika fuktigt som bra jord. Blir det för torrt i hinken kommer inget att hända.

Hur ofta kan hinken öppnas?

Helst inte mer än 1-2 gånger om dagen. Så himla noga är det inte, man lär känna sina hinkar efter ett tag. Men risken är stor att familjen börjar slarva med locket om det är fritt fram att öppna, och det är ju viktigt att hinken är stängd och lufttät.

Hur varmt eller kallt får det vara för hinken?

Första steget måste ske inomhus hos oss i Sverige. Temperaturen ska helst vara runt 20 grader, men absolut mellan 15 och 25. Utomhus får man för stora temperatursvängningar, och direkt solljus är ingen bra idé. Värmen gör att ”våra” mikroberna förökar sig, om det är kallt förökar de sig mycket långsamt och risken är att maten börjar ruttna under tiden.

Vad kan jag ha i hinken?

I princip allt! Som nybörjare kan man testa sig fram om man vill. Dela upp större bitar om du vill att det ska gå fortare. Strö på lite extra Bokashiströ om du har proteinrika rester (ost, kött, fisk). Ben, avokadoskal och annat som tar tid kan man själv ta ställning till hur man vill göra. Det blir jord till slut men tar lång tid.

Kan jag slänga apelsinskal i hinken?

Ja, det kan du. Har du mycket är det bra att varva med något annat. Eftersom hela processen är sur spelar det ingen roll att just citrusskal är sura. Hur du gör med besprutade apelsiner får du bestämma själv. Eftersom bakterierna i Bokashiströ är bra på att ta hand om gifter kan du räkna med att det blir tillräckligt bra i jorden sedan.
LÄS:  Apelsinskal i Bokashi-hinken eller inte?

Blir jorden sur där jag har grävt ner Bokashi?

Nej. De två första veckorna blir den sur (och därför ska man vara försiktig med att plantera direkt i nynedgrävd  Bokashi) men sedan blir pH:t normalt, samma nivå som omgivningen.

Hur mycket strö ska jag använda?

1-2 matskedar till varje liter matavfall, 2 är oftast bättre – det går inte att överdosera! En liter matavfall väger oftast runt ett kilo. Till proteinrika, ”svåra” matrester (kött, fisk, ost) kan man strö på lite extra. Annars kan man använda så lite strö som möjligt, mikroberna förökar sig gratis ändå.

Hur mycket strö går åt under ett år?

Det beror förstås på hur mycket matavfall man har. Men 2-4 påsar är ganska vanligt för en genomsnittlig familj. En påse (1 kilo) räcker till 200 liter matavfall om man nu är rätt noga.

Måste man köpa strö hela tiden?

EM-mikroberna måste man använda för att det ska bli Bokashi. Man kan göra eget strö, receptet finns på bokashi.se, greenfoot.se och farbrorgrön.blogspot.se. Man kan brygga EM-A (Mikroferm) och använda det som spray istället för strö. Man kan även ta vätskan från en kranhink och använda det istället för bokashiströ. Men helst ska man börja varje ny hink med ”riktigt” bokashiströ för att behålla mikrob-balansen i processen. Annars är risken att “receptet” spårar ur och man får en annan mikrobuppsättning allt eftersom.

När kommer vätskan från min kranhink?

Det kan ta lite tid, oftast kommer den under den andra eller tredje veckan. Det beror på vad man har i hinken, blöta rester som sallad producerar mer vätska. Har du mycket absorberande mat som ris/pasta/bröd blir det mindre vätska. Testa att vattna om du vill (helst efter att du är van med processen).
LÄS:  När kommer min vätska?

Hur ofta borde jag tömma vätskan?

Ett par gånger i veckan eller oftare om du vill. Det beror på vad man har i hinken.

Hur länge håller vätskan?

Den är en färskvara och ska helst användas under dagen. Men det är ingen kris om man inte gör det, men det luktar ju och mikroberna blir svagare. Tappa av vätskan i en PET-flaska med lock för att konservera den bättre under några dagar (mindre syre), ställ flaskan helst i kylen då. Många fryser vätskan under vintern och tycker det fungerar bra.
LÄS:  Bokashi-lakvatten på vintern

Hur ska man späda vätskan?

Vätskan är alldeles för sur och stark för att användas direkt. Späd 1:100 till vanliga krukväxter och köksträdgården (=1dl vätska i en 10-liters kanna). Till småplantor och känsliga växter är det bättre med 1:1000. Efter ett tag kan man lätt höfta med spädningen, du behöver inte mäta varje gång.

Vad mer kan man göra med bokashiströ?

Man kan blanda lite strö i planteringsjord för att få igång mikrolivet om man inte vill använda den näringsrika vätskan. Testa att strö på lite bokashiströ på sådden, lite mikroliv i jorden är aldrig fel. Sug upp ett par matskedar strö i dammsugaren för att reducera lukten när man dammsuger. Strö lite i sneakers och andra skor som luktar illa, ett bättre mikroliv där är inte heller fel.
LÄS:  Behandling av buxbomsot med EM

Hur djupt ska man gräva ner sin Bokashi?

Minst 10 cm. Men helst mer om det finns risk för grävande hundar, kråkor och annat. Eller täck över ett par veckor med fiberduk, ett galler, några brädor. Tänk även på vad du kommer att plantera, hur djupt kommer rötterna vara där de söker näring.

Hur är det med råttor och möss?

Oftast tycker de Bokashi är för surt. De vill hellre ha rutten mat om inte det är en bristsituation i vilket fall de går på allt. Räkna med att i städer är de hungriga jämt och därför får man gräva ner sin bokashi 40-50 cm djupt eller försäkra det med en finmaskig nät. Har man redan sork i trädgården får man ta hänsyn till det, de gräver gärna. En bottenlös tunna i landet med lock och en finmaskigt nät under kan vara en lösning.

Jag har grävt ner en hink Bokashi. När kan jag plantera?

Som regel ska man vänta två veckor. Orsaken är att Bokashi är väldigt surt när man gräver ner det, otrevligt för växterna. Efter två veckor är pH:t normalt och då är det fritt fram att plantera. Om man har småplantor eller frön som ändå inte kommer hitta ner till bokashin under de första två veckorna kan man plantera samtidigt.

Vinter, hur ska man göra?

Det finns många olika lösningar, det beror på hur man bor och hur man odlar. Man kan även skippa bokashi över vintern och komma igång igen till våren (men då får man inte mycket ”gödsel” till vårbruket). Efter att första steget är avklarat i värmen inne kan man förvara Bokashi kallt eller varmt tills det är dags att gräva ner den eller vad man nu ska göra. Det gör inget om bokashi fryses ned utomhus under vintern.
LÄS: Våra 8 bästa vintertips för Bokashi!

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage? I en tomathink?

Man tager vad man haver, men till krukor/hinkar/urnor och annat kan det vara bra att testa med 25-30% Bokashi och resten jord. Köpejord behöver då inte ha så hög kvalitet. Man kan ha all bokashi i en klump i hinken där det kommer att passa rötterna eller blanda ihop allt i en skottkärra innan man fyller krukorna. Toppa alltid med lite ”finjord” så det blir snyggt. Till en pallkrage där du ska ha näringskrävande grönsaker kan man gräva ner 2-3 kranhinkar. Vanliga hinkar (grönhinkar) kan man ha flera eftersom de är mindre och de har oftast mycket papper i.

Är det farligt med trycksvärta i tidningarna?

Ingen fara alls. Svenska dagstidningar använder ofarliga ämnen i trycksvärta nu för tiden. Annat är det med färgglada broschyrer och förpackningar tryckt i Kina.

Hur lång tid tar det för bokashi att bli till jord när den är nergrävd?

Det beror på värmen i marken. Tidigt på våren och på hösten kan det tar upp till sex veckor. Mitt på sommaren kan det gå så fort som två-tre veckor. Men det går bra att plantera ändå, växterna bryr sig inte om maten syns eller inte.

Hur lång tid tar ben att brytas ner?

Det går snabbare med hjälp av Bokashi men tar ändå tid, ibland några månader. Hittar du ben i landet kan du banka sönder dem med en hammare eller sten, då blir de till benmjöl. Eller stoppa ner dem i jorden igen, eller släng dem helt enkelt.
LÄS: Hur blir det med ben i Bokashi-jord?

Hur gräver jag ner min Bokashi?

Tänk på vilka växter du kommer att plantera. Har de djupa rötter är det bra med djupare Bokashi. Bönrännor? Då kan du peta ut din Bokashi i strängar och täcka över. Ett träd eller en buske? Fixa ett hål med Bokashi, lagom djupt. Allmänt land eller rabatt? Smeta ut Bokashin över ytan och täck över ordentligt. Blanda även med jord först i skottkärran för att snabba på processen. Hur helst man gör så ska inte bokashi ligger öppet, det ser fult ut och kan lätt börja ruttna då. Fiberduk över snabbar på processen och håller fåglarna borta.
LÄS: När det inte finns plats någonstans

Hur länge varar näringen i Bokashi?

Rätt länge, det är svårt att säga precis och beror på vad man odlar. Ett par år kanske. Men trivs mikroberna (det gör de så länge det finns organiskt material i jorden) så kommer mikrolivet att förbättras allt eftersom då de förökar sig. För varje år blir jorden mer levande.

Tycker maskar om Bokashi?

Ja! De stormtrivs. Även om det är lite surt i början så hittar de dit ganska fort och förökar sig som bara den.

Är det farligt att hålla på med mikrober så här?

Nej, det är det inte. Det finns fem olika grupper av mikrober i Bokashiströ (och EM för övrigt) och i och för sig är de ganska vanliga ”Europeiska” mikrober. Det som är märkvärdigt är hur bra just den här kombinationen samarbetar för att förbättra jorden. De är helt ofarliga att hålla på med (antagligen är de ganska sunda för oss). Och de stör inte ekosystemet på något sätt. Naturen ser till att det blir en bra balans.
LÄS:  De aktiva mikroberna i EM Bokashi

Hur gör jag en jordfabrik?

Du kan göra en jordfabrik inomhus eller utomhus för att omvandla din Bokashi till jord istället för att gräva ner den direkt. Praktiskt på vinter när man behöver fin jord till omskolning och tidig sådd, och även på sommaren när man inte har plats.

Inomhus: Ta en plastback med eller utan lock och ställ på ett varmt ställe. Blanda 50:50 jord och bokashi. Använd helst trött krukjord om du har, den renoveras i processen. Eller billig påsjord. Toppa med 5-10 cm jord överst, ett sk jordlock. En tidning eller handduk över är oftast bättre än plastlock. Blandningen ska vara lagom fuktig, för blött och det kommer lukta, för torrt och processen kommer inte igång. Rör om då och då om du vill att det ska gå snabbare, har du tid är det bättre att vänta då en del näring (i form av kol) omvandlas till koldioxid och släpps ut när man rör om. Denna process tar 2 till 6 veckor beroende på värmen och hur finfördelade matrester man har.

Utomhus: Använd en pallkrage eller liknande till att göra jord istället för att odla. Gräv ner Bokashi-hinkar så fort de har stått sina 2 veckor successivt i en pallkrage och gräv upp det som är färdigt och redo att flyttas till odlingen. Detta går oftast snabbare utomhus än inomhus då man får ett väldigt levande mikroliv i jordfabriken.

LÄS: Jordfabrik inne

LÄS: Jordfabrik inne efter 3 veckor

Hund, råtta, rådjur, fåglar — tycker de om Bokashi?

Detta ser inte särskilt vackert ut men det var en nödvändig snabblösning en sommar då familjehunden Tim var extra nyfiken på allt vi hade i lådorna. Så kul det var att gräva just där och då! Tyckte han…

Egentligen var det mitt fel, jag hade slarvat och grävt ner ett par Bokashihinkar väldigt ytligt. Själva processen hade nog funkat men frestelsen var för stort för en liten grävmaskin.

Ni som har hund känner säkert igen detta!

Här tänkte jag gå igenom de olika djur som vill ibland hälsa på i Bokashi-landet  och lite tips om vad man kan göra.

Hundar. Ja, våra bästa kompisar men har du en som är nyfiken och tycker om att gräva är det bara att gilla läget. Lägg ett kompostgaller eller en presenning över nynedgrävd Bokashi med några stenar eller brädor på för att hålla det på plats. Det räcker med ett par veckor, sedan är det inte så intressant för hunden längre. 

Fåglar. På våren kan det vara helt hopplöst med kråkor, de pickar sönder allt. I alla fall hos oss. Plastsäckar med bokashi som har klarat sig bra hela vintern kan helt plötsligt bli attackerade. Köp tjocka säckar eller använd dubbla! Och samma sak i landet, lägg ut en bit fiberduk, plast, brädor eller vad som helst tills doften har lugnat ner sig. Det räcker oftast med en vecka eller två. Eller gräv djupare 🙂

Rådjur. Inget som helst problem. Vi har alltid en liten flock hos oss och de ratar bokashi av någon anledning. Fast de är så klart förtjust i allt annat i grönsakslandet… Det samma gäller älg, ointresserad av bokashi.

Grävlingar. Som tur är har vi inga men dem jag har pratat med som har grävlingar hemma har lärt sig att vara försiktiga med hur de hanterar sin Bokashi. Hönsnät över  tills faran är över eller bottenlösa tunnor med en stor sten på locket. Tråkigt men så är det.

Råttor och möss. Länge trodde vi att råttor och möss inte tyckte om Bokashi, men nu har vi faktiskt fått tänka om.  Vi bor på landet och har aldrig haft problem med dessa djur. Våra vänner som bor i stan har inte heller haft några som helst bekymmer, men vi har med tiden fått många mail och kommentarer från människor som inte får ha sin bokashi ifred  i jorden. Bor du där det finns möss och råttor så kan du anta att de vid en mat-bristsituation letar upp allt. Det finns inget annat val än att då bli väldigt försiktig och göra sin Bokashijord på ett skadedjurssäkert sätt.

Säkra sätt att göra sin bokashijord är till exempel att göra en jordfabrik i en behållare med lock utomhus, eller i en plastback inomhus. Man kan även fixa en bottenlös tunna i landet med ett finmaskig nät under. Lock på! Pallkragar med finmaskigt nät undertill, eller en stor murbruksbalja med små dräneringshål under och lufthål på sidorna + lock. Det finns en massa metoder för att göra jord utan risk för att råttor och möss ska komma åt det.

Sork. Samma som med råttor och möss. 

Räv. Rävar kan tänka sig att gräva upp Bokashi har vi fått höra, så om de finns i trakten är ett bra tips att lägga något nät ovanpå den nedgrävda bokashin med tunga stenar på, eller något liknande. (Malin hälsar att hennes lokala rävar struntar fullständigt i hennes Bokashi, så det kan vara lite olika).

Katter. Ointresserade. I alla fall hos oss, och jag inte hört något annat.

Har jag missat något? Säg bara till om du har andra erfarenheter än dessa, och skriv gärna en rad om vad du gör åt ovälkomna besökare i Bokashi-landet. Ju mer vi kan om detta ju bättre.

Det kan låta nästan avskräckande allt det här, men så farligt är det egentligen inte. Det gäller bara att tänka sig för, och det gäller ju allt i trådgården.

Egentligen har vi inga större beskymmer här i Sverige. Jag fick en mejl här om dagen från en kvinna i Kanada som var tacksam för alla våra vintertips (de kämpar ju med samma klimat som vi) men hon undrade hur vi gjorde med bears and racoons, björnar och tvättbjörnar. Oj. Det var faktiskt skönt att inse att vi har det ganska lätt här, trots allt!

Bild: Tim var med i DN för några år sedan, lätt att se hur engagerad han är…

Foto: Jenny Harlen

/Jenny på Bokashi.se

Snabbt vinterpyssel med Bokashi

Fixa ett snabbt och bra julpynt på altanen. Och bli av med några hinkar Bokashi på köpet!

Du behöver murbruksbaljor (finns på typ Biltema). Lecakulor, gammal  skräpjord, några hinkar Bokashi och en säck finjord. Plus tulpanlökar eller liknande.

Borra ett dräneringshål i murbruksbaljorna, typ 10 cm upp på sidan (så man inte förlorar för mycket näring ur dräneringshålet). Lägg i ett lager med lekakulor och skräpjord, till och med löv kan vara bra. Töm sedan i dina bokashihinkar och toppa med ”finjord”. Stoppa i dina tulpaner (även om det är väl lite för sent nu…) och täck med julris.

Under vintern får du en mysig inslag på altanen, till våren kommer blommorna (förhoppningsvis!), och så fort de har blommat över kan du plantera sallad snigelfritt på altanen. Till hösten är det bara att förnya med lite ny Bokashi i lådorna. Och sedan är det jul igen…

Enklare kan inte det vara. Och bra jord blir det!

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täck med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara den.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa sig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja – man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan – det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du planterar. Eller häll över det hela i en skottkärra, rör om och lägg tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!

3 saker man kan testa till vintern!

Brrrrr.

Snart är den här.

Vintern. Och allt som hör till. Bokashiförvaring, till exempel.

Varje höst brukar jag skriva lite tips och idéer om hur man kan göra, ska lägga till några länkar i slutet av inlägget här. Det finns inget rätt svar, bästa lösningen är den du själv tycker är bra. Oftast får man testa ett par vintrar tills man kommer fram till det som är enklast och krånglar inte till för dig.

Vet inte hur det är för dig. men på vintern vill jag ha det enkelt. Jag vill inte gulla med Bokashihinkarna; de ska tömmas så fort som möjligt, inte för långt från köket, och helst på ett ställe jag inte behöver flytta på dem sedan.

Här kommer tre koncept som kanske passar dig. Eller inspirerar dig till något helt annat!

1. Fiffig storhink

Bilden (med ritning!) fick vi av en odlare i Dalsland. Så här förvarar de sin Bokashi under vintern. Enkelt och självklart egentligen, det är oftast det som är bäst.

Kolla vad man har liggande där hemma — ett gammalt sopkärl, en vattenbehållare eller en vattentunna. Det enda som är viktigt är att vad-du-nu-hittar inte har haft kemikalier i, det blir tufft för mikroberna att klara sig då.

bokashi

egen_tunna

2. Tunna direkt i landet

Så här har jag gjort nu under ett par år och kommer nog fortsätta likadant. Den blåa tunnan är en före detta vattentunna från växthuset. Vi kapade bottenplattan och den fungerar utmärkt som lock. Töm och flytta den då och då under sommaren, och på vintern kan du ställa den på ett ställe där du vill ha bra jord till sommaren.

Fast ställ den inte för långt från köket! Om du inte orkar skotta dit…

Foto: Jenny HarlenKompostlösningen är samma grej, egentligen. Bottenplattorna har vi plockat bort och tunnorna flyttar vi från år till år. När vi höll på att bygga våra odlingslådor ställde vi komposterna på plats vintern innan. Fyllde med Bokashi hela vintern och byggde lådan runt dem till våren. Sedan var det bara att skaka loss innehållet och fixa till.

Här har vi en ny rabatt på gång. Komposterna fylldes förra vintern med Bokashi,  kartonger och tidningar. Sedan byggdes rabatten runt dem. Till våren ska vi köra i gång en ny rabatt på samma sätt lite längre bort.

Kartonger och tidningar: det är bra om man varvar Bokashi i tunnor/komposter med något kolrikt som papper. Jag brukar ta med en kasse med pappersskräp från köket när jag går ut med hinken, det finns alltid gott om cornflakespaket, servetter och toarullar att samla på. Töm hinken och sedan kassen, vill du inte spara kassen så kan du lägga den över alltihop och ev platta till högen.

Till våren kan man slänga på en hink eller två med jord överst för att köra igång processen överifrån.

Foto: Jenny Harlen

3. Preppa tomathinkar och sommarkrukor

Detta är ett bra sätt att bli av med rätt många hinkar Bokashi under vintern om man odlar i hinkar, krukor eller baljor. Dessutom känner man sig så himla duktig efter att ha kommit igång så ordentligt!

Rada upp hinkarna, krukorna eller vad du nu har på altanen, i garaget, eller i växthuset. Bottna med lekakulor som du brukar och lite ”fuljord”. Under vintern kan du då tömma dina bokashihinkar direkt i  hinkarna och toppa med lite jord — det räcker med några få cm för att täcka över själva bokashin. Lägg gärna något över som skydd (ett fat, plastsäck, bräda), speciellt om du har hund eller andra möjliga besökare.

När våren väl kommer är det bara att toppa med jord och plantera.

Hur mycket Bokashi ska man ha i hinken? Det brukar vara bäst med 25-30% Bokashi och resten jord. Gör du en starkare blandning än så kan du dela ut den sedan till dina andra krukor. Det är bra att ha bokashinäringen längst ned i hinken om man kommer plantera växter med djupa rötter. Kommer man att ha en blandning av korta och långa rötter kan man blanda bokashin och vanlig jord i en skottkärra till våren innan det läggs tillbaka i krukorna.

Foto: Jenny Harlen

 

Annars kan man förvara Bokashin precis som den är i en tunna/låda/kärl. Varva gärna med skräpjord, torra löv eller annat — dels för att ta upp fukten men även för att hjälpa processen komma igång.

Så länge dina bokashihinkar får sina två första veckor i inomhusvärme är det fritt fram att ställa dem kallt under vintern. Det gör inget om färdigjäst Bokashi fryser, mikroberna tar stryk som allt annat i naturen, men kommer igång igen till våren.

Och när solen väl kommer fram igen? Ställ gärna dina tunnor/hinkar/lådor i solen så att värmen kan köra igång processen igen. En svart sopsäck eller markduk över kan hjälpa till att fånga solvärmen.

Vi vet ju själva hur skönt det är att sitta i solen och värma sig efter en lång vinter!

Här finns andra blogginlägg med tips och idéer om vinterförvaring av Bokashi. Kom gärna med fler förslag!

När det inte finns plats någonstans…

Så här mitt på sommaren kan det vara hopplöst att hitta någonstans att stoppa ner sina bokashihinkar. Allt är ju överfullt med sommarens grönsaker och blommor. Och även om man har plats någonstans finns ju risken att man är helt enkelt är lite för lat i sommarvärmen…

Hos oss har vi löst det med en bottenlös tunna direkt i landet. Det ser kanske lite konstigt ut men man kanske kan hitta något lite snyggare än den vi fick tag i. Just denna är en vanlig blå tunna (som inte har haft kemikalier i) som vi hade haft som vattentunna i växthuset innan den började läcka. Vi kapade bottendelen och satte den överst som lock (med ett sten på som vikt).

Den hamnar i lite olika rabatter från år till år, just nu är den i odlingslådan med squash och majs.  Enklare kan det inte bli, bara att tömma veckans bokashihink direkt i tunnan och sätta tillbaka locket. Ibland slänger jag på lite papperskräp överst (toarullar, cornflakespaket) för att förhindra eventuella flugor från att lägga ägg och för att hålla fukten på plats. Ibland hamnar en näve trädgårdrens där bara för att det ligger till hands.

Bortsett från att det är en skön latmans sommarlösning så är det även bra för växterna. Näringen kommer ner till växterna direkt, och rötterna hittar nog ditt ganska frivilligt. Maskarna kör igång direkt och söker sig upp i tunnan så allt eftersom tas det hand om.

När skörden är klar är det bara att lyfta bort tunnan och sprida ut det som är kvar att bearbeta. Täckodlar man så räcker det att smeta ut bokashigeggan på marken och täcka med höstlöv, halm eller vad man nu brukar göra. Lägg gärna ett galler eller en bit fiberduk över ett tag om du har hund eller fåglar du inte litar på. Annars kan man låta tunnan stå till våren och ta hand om det som är kvar då.

En sådan tunna är inte så dum heller som vinterlösning på bokashifronten.

Välj en plats som är enkel att komma åt i snön och skruva ner tunnan lite grann i marken så den fastnar. Man får inte  plats med så jättemycket under vintern eftersom det inte sjunker ihop på samma sätt när det är kallt men lite kan du bli av med i alla fall. Och sedan är det skönt när våren väl kommer att bara behöva sprida ut smeten och täcka med jord, så nu är allt är redan på plats!

Jag har läst om folk som har gjort något liknade under sjuka träd med gott resultat, det låter ju logiskt att det skulle funka bra.

Allt mår bättre med frisk jord!

Sommarskönt!

Så här ser det ut från mitt ”kontor” just nu. Sommar, semester, söndag — datorn hör inte riktigt till… Men snart ska jag ändå ta ett dopp i sjön och ligga och lata mig resten av dagen som alla andra. Allt fortsätter växa hur fint som helst även om man inte sitter och stirrar på det!

När vi byggde köksträdgården här för några år sedan kändes det lite konstigt, att ta en fin bit gräsmatta och odla upp det, precis intill huset. Vi satsade på odlingslådor eftersom jorden är bedrövlig här (en av orsakerna till att jag hittade Bokashi) och ganska fort insåg vi att grus runt omkring lådorna var inte så dumt. Lätt att ta hand om och det ser lite mer vårdat ut även om det egentligen inte är det. Gräs har vi tillräckligt att klippa runt huset för övrigt så det var ingen fara att bli av med en del.

Men det roliga är att nu känns det inte ett dugg konstigt längre. Med stadsodlingtrenden har kommit nya sätt att se på köksträdgården. Ju närmare köket desto bättre! Inte ska vi väl gömma odlingsfältet långt bort bakom huset som man gjorde i farfarstid. Nu är det bara att välja ut det allra bästa stället i hela trädgården ur ett odlingsperspektiv och köra igång. Blir det på framsidan av huset i ett villakvarter, då får det vara så.

Visst känner man sig nöjd när man odlar sin egen mat!

 

Hitta komposten…

Nu har vi snö så det räcker.

Så himla lätt att hitta komposten är det inte just nu. Och att skotta dit jämt är inte så kul det heller.

Detta var faktiskt en av de sakerna som gjorde mig så glad när vi hittade till Bokashi. Vad himla skönt att slippa det här vinterkomposterings elände. Känner du igen det? — Ja, jag får väl gå ut med komposten imorgon då, säger man till sig själv. Men inte just idag.  Sedan blir det aldrig av och man har en gegga på diskbänken…

Med Bokashi är det lite annorlunda. Har man en kökskompost man vill kombinera med Bokashi så funkar det utmärkt, men man behöver inte. Det finns så mycket annat man kan göra.

Bokashi på vintern är inte alls lika kul som Bokashi på sommaren men å andra sidan finns det så pass många olika tillvägagångssätt att man kan hitta det som bäst passar just dig. Vinterförvaring i källaren, i växthus, i vedskjulen, i garaget, på altanen… Finns inget rätt svar — funkar det för dig så ÄR det bra!

Här hemma har vi testat det mesta känns det som, men jag ser fram emot nya idéer som är värt att testa, än har vi inte upptäckt alla så-här-kan-man-göra grejer med Bokashi.

Här brukar vi göra lite ut av varje under året. På våren och hösten gräver vi ner det mesta direkt i odlingsbäddarna. Mitt på sommaren hamnar en hel del i jordfabriken om inte vi har något speciellt projekt på gång. På vinter använder vi jordfabriken så långt det går, sedan kan det vara biopåsar i en tunna i vedboden eller på altanen eller en och en annan hink som får bara sitta och vänta i glasverandan.

Just nu är vi, lustigt nog, tillbaka till komposten ett tag. Vi har två stora varmkomposter som vi har haft sedan länge (fick dem gratis av Säffle kommun faktiskt) och de är jag glad för. Vi komposterar inte ”på riktigt” nu längre, istället använder vi dem som flyttbar vinterförvaring.

Varje år flyttar vi dem till ett nytt ställe — just nu står dem faktiskt mitt i kökslandet där jag håller på att göra i ordning ett nytt land. I hösta la vi ut en massa tidningar direkt på marken och täckt med allt vi hade till hands — löv, grässklipp, träflis, lite Bokashi — med en tjock lager ensilage på toppen. Komposterna hade vi placerat mitt i detta, utan bottenplattor för att förenkla.

Nu till våren (känns oändligt långt bort!) är det bara att lyfta bort tunnorna och sprida ut innehållet. Troligtvis blir det inte jord än i komposterna men blandningen av vinterns Bokashi och en hel del tidningar har nog kommit en bit på väg. Viktigast för oss egentligen är att inte behöva jobba så mycket, alla är vi lite lat innerste inne….

Smeten kommer vi sprida ut och täcka över med en del av ensilaget. Eftersom vi har lärt oss av våra alla misstag kommer det blir fiberduk över det hela direkt. Skatorna är helt hopplösa på våren!

Bädden har jag tänkt mig till tulpaner och sedan dahlior, en mysig inlägg mellan alla fyrkantiga odlingslådor i kökslandet. Vi bor ju på landet och har rådjur överallt men i köksträdgården får de inte komma in. En chans, äntligen!, att få frossa med tulpaner.

Så det var inte så dumt med de gamla kökskomposter trots allt. Skillnaden är vi nu behöver inte gå ut var och varannan dag med komposten som man gjorde förr. Det räcker att träska ut med hinkarna när det känns överkomligt och man orkar skotta.

Det är ju drömbilden man ser framför sig: Bara tänk hur vackert det kommer att se ut varje vår framöver med en hel ö av tulpaner!

Höstlöv: mycket man kan göra

Ibland har jag lite svårt att stava på svenska, rubriken blev först ”Höstlov: mycket man kan göra…”. Det hade troligen blivit en mycket mer frestande blogg inlägg hade jag fortsatt på den teman!

Men, tittar man ut så här mitt i novemberdiset ser man inte mycket mer än höstlöv nu för tiden. I alla fall om man bor på landet som vi gör med björkar åt varje håll. Löv är inte precis en bristvara.

Här krattar vi inte mer än nödvändigt. Jo, lat är jag nog, jag vill inte heller gräva för mycket i onödan. Men höstlöv är det bästa som finns i trädgården och jag blir så himla ledsen när jag har vägen förbi villorna i stan och ser prydliga säckar med höstlov uppradade framför varje hus. Blah.

Mycket enklare är att bara kratta lövhögarna in i rabatterna, gör en tjock, fin bädd runt perenner och buskar. Första gång man gör det ser det kanske lite skräpigt ut men sedan blir man van. De sjunkar ihop efter lite regn och slask och snart kommer allt bli övertäckt med snö ändå så det gör inget. Efter ett par år blir man van — och då ser det naket och konstigt ut i grannträdgårdarna med sina jordbruna rabatter.

Varför? Inte bara för att det är enklare. Mest är det för maskarnas skull. De får sysselsättning mycket längre in i hösten och kommer igång igen tidigare på vären. Och trivs maskarna så trivs jorden. Där det finns maskar finns det även mikrober (eller tvärtom, vem vet?), och levande jord vill vi alla ha.

När det gäller Bokashi och löv så är det en bra kombination. Man kan gör lite olika grejer och hittar på egna idéer som skulle passa hemma hos dig. Man har inte precis något att förlora: löv och matrester har inte kostat dig något men går det vägen så kan man få superfin jord utan att göra särskilt mycket.

Plastsäckar med löv: om man har själv eller grannen har krattat ihop en hög. Rada upp några säckar med höstlöv inför vintern på ett ställe som är tillgängligt men inte i vägen. Ta dubbla säckar om du har tunna, annars är det bäst med tjocka. Sätt en påsklämma på dem var och en. Allt eftersom du har en Bokashihink som ska tömmas kan du dumpa den i en av säckarna. Har de inte frusit till stela klumpar kan man skaka ihop innehållet så det blir lite blandat. Säckarna kan gott stå i minusgrader men när våren väl kommer är det bra att ställa dem ut i solen. Då börjar mikroberna vakna till och allt eftersom får du fin kompostjord i säckarna.

Hur lång tid det tar beror på hur varmt det är i solen. Svarta säckar är därför smarta för att de blir varma, och många väljer att ställa säckarna i växthuset under vinter för att värmen ska komma igång fortare på våren.

Hur mycket Bokashi och löv ska man har i varje? Spelar ingen roll egentligen. Har du mycket löv och inte så mycket Bokashi men vill göra mycket kompost, då gör du en ”svag” blandning. Annars gör du en ”stark” blandning som är kanske 50:50 Bokashi och löv och kan användas sedan som kraftig gödsel.

Något som är viktig är att det inte blir för blött i säckarna. Samla man torra löv så hjälper de till med att absorbera Bokashivätska under vintern/våren. Ha man bara blötta löv kan man kanske bottna med sågspån eller tidningar i säckarna. Det går även bra att klippa ett litet hål i säcken längst ner, då rinner eventuell vätska ur säcken utan att påverka processen. Allra bäst är det då om säcken stå på ett ställe där man vill ha lite extra näring, en bädd i växthuset är perfekt.

Det behöver inte vara säckar. Man tager vad man haver…tunnor, lådor, pallkragor. Spelar ingen roll egentligen bara det är någorlunda luft- och regntät och det finns ingen risk för djur att komma åt innehållet.

Men något jag har lärt mig den hårda vägen är att inte göra säcken/lådan/tunnan tyngre än man kan bära! På vintern är allt så enkelt sedan står man där till våren med en låda som inte går att flytta…

Många frågar om man ska ha jord i lövsäcken för att processen ska fungera. Ha man lite ledig jord/kompost/kogödsel som är över är det alltid bra att ta med det i säcken. Men det behövs inte. Grejen är att det finns mängder med jordbakterier på höstlov och det är dessa bakterier som kör igång Bokashi processen så att det blir jord i säcken sedan.

Till våren behöver man inte väntar ut säckarna. Får vi en lång kall vår igen som vi fick i år är det inte kul att vänta. Man kan lika gärna ta säcken som det är och sprida ut det på landet och skyffla över lite jord. Täck gärna över med en bit fiberduk för kråkornas skuld. Annars om man har plats och tålamod kan man bara ställa säckarna i solen bakom någon uthus några månader — det blir superfin jord i dem sedan, jag lovar!

Och alla dessa löv man har krattat ihop  i rabatterna då, hur ska man göra till våren? Jag brukar kratta bort dem då, det som är kvar efter maskarna och vinterregn har gjort sitt. Då kan de lite finare rabatterna få lite värme i sig (lövtäcket är ju isolerande) och se lite vårfina ut. De flesta löv hamnar under buskar och grövre rabatter där de kan fortfarande gör nytta. Jag vill inte ha de i komposten eftersom det finns risk för sniglar — och för att de är ju mindre jobb att kratta ihop dem under första bästa busk.

Men det som är bäst med det hela, tycker jag, är den känslan av att natta för maskarna nu på hösten. Att pyssla om dem lite grann, önska dem en trevlig vinter och en kär återseende till våren. Lite nördig är jag nog, trots allt. Tror inte jag är ensam med det 🙂

Dahlior blev fina i murbruksbaljor

Sorgligt nog är det nu dags att plocka ut dahliorknölarna, frosten gör sitt och den underbara sommaren är, suck, snart till ända.

Jag hade frösått massa med dahlior i våras och de hamnade lite varstans i landet. Men även i stora murbruksbaljor på grusgången. Jättefina blev dem, en bra lösning som jag kommer att köra i många år till.

Murbruksbaljor har jag skrivit om tidigare, de fungerar otroligt bra. Dessutom är de mycket billigare än krukor!

Lecakulor, lite ”fuljord”, en hink med Bokashi, en säck med köpjord, fixat! Dräneringshålet borrar jag på sidan, vid ungefär samma nivå som lecakulorna så man får en slags underbevattningssystem. Näringen rinner inte bort och baljorna behöver man sällan vattna. Perfekt om man ska åka bort under sommaren.

På vintern nu kommer jag lämna de på plats, plasten verkar tålig och jag orkar inte flyttar dem. Men annars är de stapelbara, om man vill flytta undan dem. Jag brukar täcka med lite granris för att göra de vintertrevliga.

Men snart är det vår igen och dahliornas återkomst!

 Mer om murbruksbaljor finns att läsa här>>

Foto: Jenny Harlen