Category Archives: Odling och stadsodling

Gräv ner bokashi på hösten

Gräver du ner  Bokashi under hösten (och så länge marken är grävbar) — heja dig! Även om jorden fryser under största delen av vintern så kommer Bokashi-processen i gång igen så fort det tinar i marken. När det är över 5 plusgrader börjar mikroberna vakna till, och ju varmare det blir i landet desto mer de jobbar på! Har du grävt ner din Bokashi för länge sedan kan du börja plantera i den när du vill. 
Många undrar om hur det är med näringen när man gräver ner  bokashi på hösten. Lakas den inte ur? Det här är en av de fantastiska sakerna med Bokashi – all näring, energi och annat smått och gott som finns i Bokashi-jord är väldigt stabil och stannar kvar länge. Alla ämnen låses in i jorden på ett fint sätt tack vare all hjälp vi får av Bokashi-mikroberna. De förvandlar näringspartiklarna till en form som är mycket fast och i princip permanent. Det heter mineralisering på fackspråk. När en mikrob, mask eller insekt äter upp en Bokashi-partikel omvandlas näringen i Bokashin till en annan slags, fastare, form av näring i uppätarens kropp.
Nästa steg är att mikroben, masken eller insekten bajsar ut det som är över i kroppen, och bajs är alltid en bra grej i detta sammanhang. Blir mikroben uppäten av en mask, eller någon insekt, så överförs den mineraliserade näringen till den nya kroppen. Antingen blir även detta småkryp uppätet eller så dör den så småningom och kroppen ligger kvar i jorden — hur som helst stannar de mineraliserade näringspartiklarna kvar i kroppen och försvinner ingenstans. 
Det är en annan historia med kemikaliebaserad näring. Den mineraliseras inte. Om du strör ut en näve blåkorn eller vad du nu har kommer det ned fort i jorden i tillgänglig form. De växterna som är i närheten och i behov av det du har just lagt på kommer att ta upp det de är intresserade av. Det de inte vill ha, har inget sätt att fastna i jorden, så det lakas ur fort. Regnar det mycket, försvinner din blåkornsdos fort bort ur jorden. I värsta fall hamnar det i grundvattnet eller en vattendrag där det bidrar till övergödning.
Eko-odling baseras på att man matar jorden och inte växterna. Med kemikalisk näring, matar du växterna direkt. På ett sätt är det som att mata barnen hemma med en hög vitaminpiller istället för mat…det fungerar säkert ett tag men vi vet ju alla att de behöver riktigt mat. Så är det även med växter. 
När du gräver ner organiskt matavfall från en bokashihink matar du jorden på ett fint sätt. En sak är att växterna får en fin meny att välja från; en annan är att jorden blir mer och mer porös, näringsrik och fin allt eftersom. 
Alla möjliga småkryp trivs då de kan hitta det de behöver i jorden. De vet mycket väl vad de vill ha – om vi bara ser till att det finns mycket att välja från så fixar de resten. 
En smart sak som man kan göra är att förbereda några hål i marken medan det går att gräva. Sedan kan man bara gå ut och tömmar en Bokashi-hink i varje när det passar. Se till att du har en hög med tinad jord eller höstlöv att täcka med. Om du förvarar lite extrajord i säckar kan du ta in dem en och en för att tina efter behov. 
De hinkarna du gräver ner under hösten och vintern blir perfekt till vårens odling. Det är inte säkert att allt har blivit till jord, det behövs värme för det. Men det ordnar sig snart så det är bara att köra igång och odla!
Lycka till!
/Jenny på bokashi.se

Våra 8 bästa vintertips för Bokashi

Nu är det snart dags igen — vinter och allt som hör till. Hur har du tänkt göra med din Bokashi under vintern som kommer? Här har vi samlat våra bästa vintertips; har du några fler får du gärna höra av dig!

Här skrev vi, för inte så länge sedan, en rad tips om hur man kan göra på hösten med Bokashi.  Du kanske har hunnit testa någon av dem?

Egentligen är vintern inte så annorlunda. Beroende på var man bor och hur vintern beter sig så kommer marken att frysa ett tag. Många månader eller bara några få veckor. Så det gäller att ha en plan!

Viktigast att tänka på är hur du vill göra när våren väl kommer. Kommer du att anlägga nya odlingsbäddar? Perennrabatter? Eller liva upp de som du redan har? Odlar du mycket i krukor? Har du en bit att åka till din odlingslott? Behöver du färdig jord för omplantering under vårvintern? Eller kanske lite av varje?

Sedan handlar det även om hur din tid och ork ser ut. Vill du pyssla med din Bokashi och göra jord även under vintern, eller vill du bara “bli av med det”?

Oavsett, så finns det en lösning här som kanske passar dig!

1. Bästa tipset för dig som vill göra så lite som möjligt under vintern:
Hamstra din Bokashi i några billiga hinkar till våren! Du kan spara bokashi hur länge du vill, den blir inte sämre med åldern utan håller sig frisk och näringskraftig tack vara alla mikrober i hinkarna. Du kan förvara hinkarna varmt eller kallt, det spelar ingen roll om mikroberna fryser ett tag. De går i dvala och kommer igen när de tinar upp.

Lagra din bokashi i hinkar över vintern

Du behöver inte speciella hinkar för att förvara Bokashi — skaffa några billiga (eller gratis) hinkar från butiken eller pizzerian. Viktigast är att de är lufttäta. Har du kranhinkar kan du lasta över innehållet i dina vinterhinkar, annars kan du fylla dem direkt som de är bara du lägger i något för att absorbera vätskan.

Hantera fukten!
Tänk på att dina fermenterade matrester blir blötare under tiden de förvaras. Det är viktigt att absorbera vätskan på något sätt när du inte har en kran i hinken. Biokol är det allra bästa (krossad grillkol utan tillsatser och självklart från någon ansvarsfull källa, miljömärkt alltså). Rivet tidningspapper, äggkartonger, träpellets, sågspån eller vad du nu tycker bli bra.

Vinsten med detta är att du har jättemycket Bokashi att gräva ner när våren kommer; det går att förbättra många rabattmeter på en och samma gång. Och att det blir inget merjobb under vintern. Bara att stuva under varje hink när den är färdigfylld och vänta in varmare dagar.

2. Bästa tipset för dig som har många växter att plantera om under vårvintern:
Gör en jordfabrik inomhus! Hur mycket jord behöver du till omplantering? Hur näringsrik vill du att den ska vara? Ett bra koncept är att göra en jordfabrik med 50% fuljord och 50% bokashi. Fuljord är den jorden som du får från överblommade krukväxter, misslyckad sådd, gamla sommarkrukor mm. Alltså, helt vanlig planteringsjord som har blivit trött och näringsfattig. Den kan du återuppliva igen med Bokashi.

Plastbackar fungerar bra för jordfabrik inomhus

Här berättar vi mer om hur du gör. Det är inte ett dugg svårt! Det du behöver, utöver fuljord och bokashi, är någon slags plastlåda, hink eller balja utan lock och ett varmt ställe att ha den eller dem på.

Det är värt att förbereda din fuljord redan nu; samla den i säckar eller hinkar inne eller ute, så du kan lätt ta in dem en och en för att tina upp.

50:50 bokashijord (1 del jord och 1 del bokashi) blir en ganska stark blandning och vi när vi planterar vill vi ha lite svagare jord. Du kan göra en “stark” jordfabrik för att spara plats och sedan späda ut bokashijorden med ännu en del fuljord så du når en blandning som är runt en tredjedel bokashi och två-tredjedelar jord.

Hur lång tid tar det? Det beror på tre saker:

  • Värmen – hur varmt du ställer din jordfabrik. Kan du ha den på ett uppvärmt golv kommer det att gå fort! Kanske bara 2-3 veckor. Se här hur Malins jordfabrik såg ut efter 3 veckor.
  • Blandning – hur väl du blandar din Bokashi med jord. Ju mer kontakt du får mellan de två delarna desto snabbare kommer omvandlingen att gå.
  • Storleken – hur små bitar du har i din Bokashihink. Ju mindre desto snabbare. Vill du att det ska gå fort så är det viktigt att skära upp dina matrester i mindre bitar innan du lägger dem i hinken. Det blir mer kompakt i hinken, jäsningen går bättre, och eftersom det finns många fler ytor för jorden att fästa sig på, kommer mikroberna att jobba på snabbast möjliga sätt.

Se till att täcka din jordfabrik med ett lager jord, ett så kallat “jordlock”, så kommer det inte att lukta. Jorden ska andas men själva Bokashin ska inte exponeras för luft. Lägg gärna en handduk eller tidning över för att balansera fukten; det ska vara ungefär lika fuktigt som bra jord i jordfabriken.

3. Bästa tipset för dig som enkelt vill förbereda din Bokashi för att omvandlas jord ute när våren kommer:
Förvara Bokashin i tillsammans med höstlöv och jord. Gör du detta utomhus, i en kallgarage eller bod, så kommer det inte omvandlas till jord innan det blir varmt igen. Å andra sidan har du en färdig “lasagne” att använda när våren kommer.

En murbruksbalja som bokashiförvaring ute

Enklast är att ta en balja, tunna, eller några tjocka säckar och varva  bruna löv och/eller jord med Bokashi. Allra bäst blir det om man blandar i en del jord, men det finns även jordbakterier på höstlöv som har legat på marken och de hjälper processen att komma igång.

Se till att det inte är för blött i blandningen, och inte heller för torrt. Lagom är bäst, satsa på en fuktighet som påminner om bra odlingsjord.

Se detta som ett förvaringssätt hellre än en jordfabrik. Så länge dina tunnor/baljor står kallt kommer det inte hända något med dem, men kan du ställa ut dem i solen till våren, gör det! Oftast är det bäst att gräva ner dem som de är — en färdigblandad kompott som kommer göra sååå stor skillnad var du än gräver ner dem.

4. Bästa tipset för dig som redan har en varmkompost som du vill använda på vintern:
Flytta den till en odlingsplats du vill förbättra –  en tom rabatt eller en odlingsbädd, pallkrage eller liknande. Fyll på med bokashi under vinter, varva med jord eller höstlöv som du har förberett i säckar eller liknande. När det är dags att förbättra bädden inför säsongen kan du lyfta bort höljet och smeta ut bokashi-blandningen, täcka med finjord och börja så. Lätt! Se här hur du sår direkt på en Bokashi-lasagne tidigt på våren!

Har du komposten ståendes någonstans kan du göra precis samma sak, men då får du en moment till, att tömma och skotta innehållet. Förutom det så spelar det ingen roll, gör det som funkar bäst för dig!

Läs mer: Använd varmkomposten på vintern

5. Bästa tipset för dig som vill förvara bokashi utomhus på ett enkelt sätt:
Gör ett “Bokashi-torn”, en bottenlös tunna direkt i en odlingsbädd eller rabatt. Det fungerar både på vintern när marken är frusen och på sommaren när du har så många växter att du inte har någon plats att gräva ner din Bokashi på.

Bokashi i en tunna utomhus

Har du en gammal tunna liggande någonstans kan du använda den. Såga av bottnat av tunnan, skruva ned den i jorden och börjar fylla på med bokashi. Lager på lager alltså, Bokashi-jord-Bokashi-jord etc. Det går inte lika fort som nergrävd Bokashi men är en enkel och bra lösning.

Maskarna kommer hitta allt det goda underifrån när det är tillräckligt varmt. Är du rädd för gnagare kan du sätta en finmaskigt nät under tunnan. Passa på att även slänga in lite ogräs eller skörderester i tunnan då och då, allt blir till fin jord.

Läs mer: Gör en bottenlös Bokashi-tunna

6. Bästa tipset för dig som vill ha bra jord i växthuset till våren:
Förvara din Bokashi på plats i växthuset under vintern. Varva Bokashi och höstlöv i säckar därinne, eller bygg bäddar lager för lager under vintern, beroende vad som nu funkar bäst för dig. Värmen kommer hjälpa processen så du får jord snabbare där än i trädgården för övrigt.

7. Bästa tipset för dig som odlar mycket i hinkar och krukor
Gör jord direkt i dem! Du behöver inte krångla till det genom att göra stora jordfabriker; det allra enklaste är att fylla på lager på lager med fuljord och Bokashi direkt i hinkarna och krukorna. Detta kan du förbereda nu under vintern om du har en bra plats, det spelar ingen roll om det är varmt eller kallt bara flödet är smidigt för dig.

Satsa på en blandning 1 del Bokashi till 2 delar jord, alltså en tredjedel Bokashi i krukan/hinken. Allra bäst är om du blandar upp det hela och toppar med lite finjord, men om det är enklare kan du bara varva 1 del jord, 1 del Bokashi och 1 del jord.

 

Ett tips är att ladda säckar eller hinkar med lämplig jord nu innan det fryser. Då kan du ta in dem en och en för att tina upp och förenkla din krukladdnings-process!

Läs mer: Fixa vårens tomathinkar under vintern

8. Bästa tipset för dig som trivs med bokashi men har inte tid eller lust att hålla på under vintern:
Pausa ett tag! Plocka fram hinkarna igen till våren och fortsätt att göra jord då. Så enkelt kan det vara.

Mycket att välja på alltså!

Vissa lösningar kanske passar dig perfekt, andra passar grannen. Eller det är kanske en kombination av ett par olika metoder som känns lagom. Hur man än gör så är det bara att testa sig fram – så hittar man till slut det sättet som passar en bäst!

Och hur du än gör, kommer du få riktigt bra jord snabbare än du anar.

Vilken lyx!

Bokashi i Myanmar del 1

Visste ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar (Burma)? Vi vill såklart berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 1 av berättelsen:

Myanmar. Inte så långt ifrån Thailand, fast som en helt annan värld. De flesta av oss känner igen det som Burma, det var så det kallades fram till 1989 eller så. Inte något land man brukar åka till på semester då det har varit en militärdiktatur sedan 60-talet — avskärmat och isolerat som få andra länder.

Ja, här har vi hamnat med vårt bokashiprojekt. Och det känns så himla rätt!!

Vi satsar långsiktigt och seriöst med detta, det kommer ta många år och vi vill att det ska funka på riktigt. Inte bara en sådant där flumprojekt där man pratar mycket och får lite gjort. Här ska vi komma igång med Bokashi, sprida budskapet kors och tvärs över landet, och se till att allt mindre organisk avfall hamnar på soptippen. Att det blir möjligt att odla på gathörnen mitt i storstaden, och enklare att skapa mer stadsgrönska. 

Krukväxter hängande från husväggar på en vanlig gata i Myanmar
Gröna växter finns det här och där

Det väcker så många frågor när jag väl börjar berätta, men häng med så ska jag beskriver varför vi är här, hur vi har tänkt jobba och vad vi har för mål. 

Det här är inget stort, offentligt projekt. Det är något vi har hittat på själv för att vi brinner så extremt mycket för Bokashi. Än så länge finansierar vi hela projektet privat, genom vår försäljning på bokashi.se (all vinst går till detta) och med egna besparingar. Förhoppningsvis kan vi få stöd utifrån så småningom, när vi har visat vad vi går för, då kan vi verkligen komma någonstans!Läget nu är att jag, Jenny, är i Myanmar sedan en månad tillbaka och kör igång projektet. Det är min tredje besök i år: för precis ett år sedan var jag här som turist (och blev blixtförälskad i landet) och i mars/april var hela vårt team här för att kolla om det verkligen var så smart som vi trodde. Svaret var ja, så i juli körde vi igång! Jag räknar med att vara här fram och tillbaka under några år för att driva detta på riktigt.

Så här kan produktion av bokashiströ se ut!

Vi är ett blandat gäng av lokala människor och européer, men främst är det vi (bokashi.se) som driver projektet och står för kostnaderna. Vi har haft en sådan otroligt tur att vi hittade ett par fantastiska människor här som är med från början; och vi har träffat några till som vi kunde gott tänka oss ha med sedan när vi har råd.

Några ur gänget som jobbar med Bokashi Myanmar

Vad vill vi?
Jo, precis som i Sverige, vill vi att folk ska sluta slänga matavfall!Att det ska bli jord av alltihop. 

Det här handlar om två av de stora problemen här i världen, mängden mat- och organiskt avfall som skapar klimatgaser och är svåra att hantera, och brist på bra jord, jord som är ren, och näringsrik och mättad med kol. 

Ni vet så väl hur detta hänger ihop: gör vi Bokashi av organiskt avfall får vi bra jord. Så enkelt är det. Man löser två problem samtidigt och får otroligt mycket på köpet!

Bokashi fungerar överallt, till och med i Myanmar där det mest finns sand!

Vi vill att kolet hamnar i marken!
Något som jag verkligen bryr mig om är detta med kol i marken. Det kan vara lite abstrakt men vi kommer att höra SÅ mycket mer om det i framtiden. Kol är ju allt som en gång har levt, C i det periodiska systemet. Allt som lever är i princip kol: var enda en av oss, varje djur, växt, träd, fisk, mikrob, you name it — tillsammans utgör vi “biomassan”. Det finns tre andra ställen där kol (carbon, C) finns i mängder: i atmosfären, i havet och i marken. 

Det vi vet mycket väl är att det finns alldeles för mycket kol i luften. Det finns rätt mycket i havet. Men kol i jorden är en bristvara. Det är det vi kallar för humus, mull; det är det som gör en bra jord fertil och bra. 

Så det är inte svårt att räkna ut – vi behöver se till att så mycket kol som möjligt hamnar i jorden. Vi behöver anstränga oss på varje nivå, i varje land, i varje villa, stuga, lägenhet, kolonilott, gård och skola för att se till att allt som kan hamna i jorden faktiskt gör det. 

Och då menar jag att det ska hamna under jorden. Hamnar det på ytan är det självklart bättre än om det hamnar på soptippen (marktäckning ÄR ju bra), men hamnar det i gott skick under jorden så är det optimalt. 

Plast, organiskt avfall och allt möjligt annat dumpas överallt

Och det är precis detta vi gör med varenda bokashihink. Mer storslaget än så kan det egentligen inte vara.

Tillbaka till Myanmar
Alltså, min drivkraft här i Myanmar är precis det samma som i Sverige: mer kol i marken. Vi har kört i gång Bokashi i Sverige och tillsammans med våra kollegor även i Norge och Danmark. (Steffi som är med i vårt team här startar nu även bokashi i Belgien.). Under åren har jag jobbat med bokashifolk i många länder (jag driver ju bloggen Bokashiworld på engelska) — vi är många som samarbetar runt detta, att sprida bokashibudskapet runt hela jorden. 

Men det är trots allt ett långt steg till Myanmar. Hur i hela världen blev det just Myanmar, brukar folk fråga mig….

Så konstigt är det inte egentligen. Jag har rest mycket under mitt liv, var ut och luffade länge i mitten på 80-talet, och upplevde Asien som det var då. Fattigt, enkelt, magiskt och nästan ingen plast. Jag kom aldrig till Burma då fast jag försökte, verkligen. Landet var så gott som avstängt. Sedan fick jag aldrig till det tills min dotter ringde för ett år sedan, från Columbo eller någonstans, och undrade om jag ville träffa henne efter många månader hemifrån. OM jag ville? Ja! Och två veckor senare sågs vi i Yangon, den största staden i Myanmar, som förr i tiden hette Rangoon. 

Jenny & Stina i Myanmar juli 2017

Det var som ett tidsresa att landa här. Ja det finns bilar, och mobiler, och internet sedan några år tillbaka, och ett par stycken KFC. Lite el här och var. Men annars var det ungefär som det Asien jag hade lärt känna på 80-talet. Alla går i sina longyis (typ sarong), folk är vänliga och charmiga och öppna, och det finns så lite materiellt att bry sig om att det materiella inte står i vägen jämt. Nej, jag är inte naiv när det gäller fattigdom och politik och brist på demokrati, men jag känner en värme här jag har inte upplevt någon annanstans. Och det var just detta som gjorde att jag vill vara här. Ofta, och länge, och försöka använda min kunskap och erfarenhet och i viss mån pengar till att göra något vettigt. 

Företaget därhemma
Företaget i Sverige driver vi helhjärtat, Malin tar hand om allt på kontoret, vi har fyra killar som fixar all produktion, leveranser och annan logistik. Jag jobbar varje dag med det jag kan härifrån och Malin och jag håller tätt kontakt. Så på inget sätt har vi tappat fokus! 

Om något, är det tvärtom. Jag kan tycka att det är lite svårt att driva företag ibland, inte för att jag inte kan, (jag har ju hållit på med företagande i typ 30 år) men för att just detta med att tjäna så mycket pengar som möjligt, att maxa vinsten jämt jämt jämt – det är ingen större drivkraft hos mig. Med bokashi.se vill jag att vi ska förändra Sverige (och det gör vi ju); med Bokashi Myanmar vill jag att vi ska förändra livet här (och det kommer vi att göra).

Men nu är jag så taggad att tjäna pengar där hemma! Ju mer vi säljer, ju mer vinst vi får att kunna driva projektet här. Ju mer ni köper av oss i Sverige, ju mer vi kan få gjort här! Så! Kom och köp!! 

Jenny tittar ut genom ett fönster i ett tempel i Myanmar
Hälsningar från Jenny i Myanmar!

Följ oss på Facebook i gruppen Bokashi Myanmar och på bloggen (på engelska).

Diana har gjort en väldigt fin 5-minuterfilm som berättar mer om hela projektet. Se den här!

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Omplantering av sparris

Förra sommaren frösådde jag sparris för första gången. Den blev rangligare och rangligare och i november någon gång satte jag ner dom i en pallkrage i kartong-krukor för att dom skulle få övervintra. Idag tittade de första små sparrisstänglarna upp – hurra!! Dom var inte döda som jag trodde… Så dagen till ära planterade jag om dom försiktigt på en plats med bra och lucker jord efter många nergrävda hinkar med bokashi!

Se hur det såg ut i denna video:

www.youtube.com/watch

Så direkt i pallkragar

Hur gör man en enkel pallkrageodling från ingenting? Kan man verkligen bara sätta ramarna rakt ner på gräsmattan? Måste man fylla upp med dyr, tråkig köpejord eller kan man använda sådant som man har hemma? Kan man så ute i mars fastän snön ligger kvar och det är riktigt kallt på nätterna?

Inspirerande Sara
För mig som är en odlings-rookie var det rena rama ögonöppnaren att gå en helgkurs för Sara Bäckmo på Rinkaby Gård i början av mars.  Det viktigaste jag tog med mig från kursen (förutom alla fina möten med odlingsintresserade, en massa nya fröer och ett helt lass med inspiration) var att det är inte svårt. Och att man ska våga prova! På kursen sådde vi i pallkragar rakt ner på gräsmattan, som var täckt med snö, ett lager tidningar längst ner, sedan jord och frön – klart!

Malin och Sara med sitt minsta barn på axlarna ser glada ut.
Så här glada var vi på kursen!

Dyr, tråkig köpejord
Jag vill köpa så lite dyr, tråkig köpejord som jag kan, och istället använda mig av det som jag har hemmavid. För några veckor sedan sådde jag i 3 pallkragar och totalt använde jag bara 1 påse jord till allihopa! Hur är det möjligt? Jo, jag fyllde dom istället med färdigfermenterad Bokashi – 1 kranhink eller 2 vanliga hinkar i varje krage, löv (där de viktiga jordbakterierna blandades ner i bokashin för att den snabba omvandlingen till jord ska kunna ske), urstädat spån och halm från hönshuset och kaningården, jord från en 3 veckor gammal inomhusjordfabrik och sist, ett lager med vanlig planteringsjord.

Grodd efter tre veckor
I dessa pallkragar sådde jag spenat, dill, ringblommor och sallat. Spenaten var snabbast och grodde efter knappt två veckor, resten har börjat komma upp nu, efter knappt tre veckor!

En pallkrage med små spenatplantor dels dolda under en fiberduk.
Spenat efter knappt tre veckor, sådd i mars.

Här kan du se hur jag gjorde:

Film: Så direkt i pallkragar

I slutet av filmen har jag en hälsning till alla er andra nybörjare i världen som liksom jag kämpar med kunskapsbrist, rädsla för misslyckande och allmän osäkerhet när det gäller odling. Vi kan väl hålla ihop och stötta varandra! Och ni som kan en massa och har hållit på länge – ha tålamod med oss och kom ihåg att vi gör så gott vi kan! 🙂

Och lilla musen från filmen? Den “gömde” sig under kratthandtaget!

En liten mus sitter på snöklädd mark.

/Malin på Bokashi.se

Se även “Vanliga frågor om Bokashi” och “Tomater + Bokashi = sant“.

Tomater + Bokashi = sant!

Har du varit tidigt ute med att så tomater så börjar plantorna antagligen att bli riktigt hungriga på näring snart!

Föregående år har jag varit riktigt duktig på att ge dem ordentligt med näring – planterat dem i krukor med mycket Bokashi i botten, vattnat med Bokashi-vatten och täckt med gräsklipp. Och det har verkligen gjort  stor skillnad i stor tomatskörd!

Bokashivatten luktar rätt illa när man tappar av det men är superbra gödning för växterna eftersom det innehåller både mikroberna och flytande matrester. Som en slags snabbmat för plantorna. Näringen kan de använda direkt, rätt mikrober finns för att växterna skall kunna ta hand om proteinerna och omsätta i sin växt.

Se bara till att späda ut Bokashivattnet – det är för starkt som det är och måste blandas rejält. En del på ett hundra (1 dl i en 10 liters vattenkanna) om du ska vattna etablerade växter. En dl på tusen (1 matsked i en stor vattenkanna) om du ska vattna småplantor.

Så tomatodling i Bokashi rekommenderas varmt. Av mig här och nu och säkert av många fler i framtiden. Lycka till själv!

/Jenny på Bokashi.se

Rådjur i trädgården

Rådjur i trädgården? Welcome to the club…
”Våra” får komma in i köksträdgården på vintern – de hittar oftast något smått och gott överlevnadsmat. Men på sommaren har vi staket!
Bokashi är de inte intresserad av. De gräver inte, nosar inte upp saker, och även om det är ganska tillgängligt hittar de alltid något annat (som min spenat till exempel, grrrr). Ingen fara alltså, från ett bokashi-perspektiv.
/Jenny på bokashi.se

Bokashiströ vid sådd av frön

Nu är det högsäsong för frösådd. Vilken jord använder du? Såjord? Eller planteringsjord? Fröer vill oftast inte ha så mycket näring och då är bokashijord ingen bra idé, men ett enkelt sätt att få lite mikroliv i en steril köpjord är att mylla ner lite bokashiströ i jorden. Du kan lika gärna använda EM om du har det hemma, det är i princip samma sak. Men bokashiströ har man hemma ändå, och då är det enkelt. Inte mycket, strö bara ut lite med fingertopparna. Testa gärna några plantor med och några utan, det vore intressant att höra vad du kommer fram till!
/Jenny på Bokashi.se

Moderna pionjärer

Ibland händer det.

Man rensar skrivbordet och hittar en skatt. I det här fallet en tidningsartikel från 2011 om odlingspionjärer. Kreativa odlare som har tänkt annorlunda, tänkt nytt, vågat testa och hitta på.

Masanobu Fukuoka — Japansk odlingspionjär som myntade begreppet Natural Farming.

David Holmgren — Australienaren som tillsammans med Bill Mollison utvecklade permakulturkonceptet.

Pat Coleby — den engelska kvinnan som återinförde stemmjöl inom jordbruk.

Teruo Higa — mannen bakom EM och Bokashi, även han från Japan.

Terra preta — som vi kan tacka gamla indianer i Amazonas för.

Nils Åkerstedt — “vår egen” pionjär från Sverige som har spritt budskapet om täckodling och odling i sand/gräsklipp.

Mycket att inspireras av alltså. Varsågod, här kan du ladda ner den som PDF. Stort tack till Karin Jansson från FOBOs tidning Odlaren som skrev artikeln:

Moderna_pionjärer