Men koskit ska visst tankas i bilarna istället…

bajs

Appropå det jag skrev nyss om det härliga brunprickiga åkrarna i närheten, så hamnade jag på recyclingnet.se. Det är långt ifrån all kobajs här i landet som hamnar rätt — på odlingsmark där den kan ersätta kemikalier och tillföra den nya organiska material som marken så väl behöver, speciellt om det ska odlas organiskt.

Nej, det är faktiskt så att i framtiden (med början nu alltså) ska stallgödslet från Sveriges jordbruk kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

För mig är det inte alls svart-vitt, i längden så är det ju självklart att man kan inte leva på stulen jord. Matjord är inte något vi äger fullt ut, inte något vi kan bara gräva upp och göra vad vi vill med — det tillhör kommande generationer lika mycket som vår luft och vatten.

Och stjäl det är just det vi gör när vi pumpar in kogödsel i våra bilar, och pumpar ut kemikalier på våra åkrar istället. Vi tankar med jord helt enkelt. Är det något vi har råd med? (Glöm inte heller att alla de kemikalierna som strös ut på marken istället för kogödsel är också gjort i princip av fossilbränsle, en lustig ekvation där ingenting är gratis…)

Men kortsiktigt, visst behöver vi väl nytt bränsle för våra bilar, lastbilar, flygar, båtar mm. Varför inte kogödsel? Det är nog inte rätt men det är kanske inte så dumt ändå i det stora hela. Bättre än bensin. Bättre än att bränna ner en regnskog att odla växter som ska blir biogas. Bättre än att frakta bränsle långtbortifrån när man kan ”odla” det hemma.

Inte vet jag. Vad tycker du?

Artikeln kan man läsa här men det börjar så här…

Bland de nära 140 000 bilar so nyregistrerades under första halvåret 2008 vara bara 478 gasdrivna. Men nu satsar regeringen stort på att främja biogasen. Sedan årsskiftet kan jordbruket få stöd för att producera biogas – bara stallgödslet från Sveriges jordbruk skulle kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

– En biogasbil är billig i drift och ger minst klimat- och miljöpåverkan av existerande alternativ. Sveriges jordbrukare har nu ett gyllene tillfälle att gå i spetsen för produktion av förnybara drivmedel, säger Hans Kreisel, vd på E.ON Gas.
Det finns 200 miljoner kronor i investeringsstöd hos länsstyrelserna som lantbrukarna kan söka för sina gödselbaserade biogasanläggningar i hela landet.
Potentialen är mycket stor.

(recyclingnet.se)

Lägg skiten där den hör hemma!

 

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

Mitt på vinter i Värmland. Snö på marken. Inte så himla mycket men ändå — ett vitt och vackert landskap med röda stugor och stora skogar.

Och åkermark lite varstans, vit för det mesta. MEN igår åkte vi förbi ett gård i närheten med bruna prickiga åkrar. Inte så ofta man ser det inte. Koskit på marken så långt ögat kunde se. Vi hoppade ur bilen direkt, tog fram kameran och bara luktade. Kände mig lite som Ferdinand…

Oj, vad gott. Så här skulle det självklart vara och det var det nog för en halvsekel sedan. Riktig lantbruk med riktig återföring av naturens bästa tillbaka dit det hör hemma.

Nu är det bara att vänta in våren, då kommer snön att smälta, gödslen att tina upp och maskarna kämpa sig fram till ytan att gotta sig.

Vilken härlig start till ett nytt odlingsår!

Bokashi en del av lösningen?

Foto: Magnus Hallgren, DN
Foto: Magnus Hallgren, DN

Idag är det sopgubbarnas tur. De håller på att bränna ut sig, i Stockholm åtminstone. Långa dagar, äckliga sopsäckor, och sopmängden bara ökar, ökar, ökar.

Att de får löner uppemot 30 000 i månaden hjälper inte längre, strejk och sopkaos ligger bra nära, skriver Ulrika By in DN idag.

En av sopgubbarna, Berra Ramhquist, klagar över att mängden sopor har ökat ofantligt. ”Nu storhandlar folk, jobbar över och hinner inte käka upp maten de köper.” Och han vet nog  vad han pratar om, han har varit med i branschen i 27 år…

Nej. Dags att fråga vad vi var och en kan göra att minska sophögarna. Inte bara i Stockholm men i varje villa, lägenhet, radhus, kontor i landet. Sorteringsmöjligheter finns för de mesta ”torrvaror”, det är bara de där äckliga matresterna som är så svårhanterade. Och allt som allt är det matresterna som räknas i sophinken: oftast runt hälften av allt som Berra får bära ut är mat som vi inte käkar upp.

Bokashi kökskompostering skulle kunna vara en bra del av lösningen. Med en Bokashihink i köket kan man ta hand om precis alla matrester från kaffefilter till räkor. Inomhus. Så det funkar faktiskt för folk som bor i lägenhet — det är en klar trend i stora städer som London, Sydney och New York.

Det är inte alltid vi behöver vänta tills någon annan löser problemet åt oss. Våga tänka nytt och går något själv!

Bor man i lägenhet i Stockholm skulle man kunna ha en Bokashihink i köket, fylla på ett par tre veckor sedan ge det till en granne som har kolonilott. Jag lovar, de blir överlyckliga att få det, så bra näring finns inte att köpa i affären. Har lägenhet en kompostanläggning så är problemet löst — du behöver inte springa ut par gånger om dagen utan kan tömma din Bokashihink en eller två gånger i månaden. (Att det blir mycket bättre kompost därute är en annan historie…).

Vinterförvaring då? Även om man har kolonilott eller sommarstuga själv så är det lätt att förvara Bokashikomposten över vinter. Samla i lufttätta lådor i källaren — det luktar inget, uppfyller alla hälsokrav och du får en fantastisk start i landet när det är dags att åka ut på våren med en massa egenhändig jordförbättring i bakluckan.

Kostnaden: typ en krona om dagen. Fördel samhällsmässigt: ofantligt.

Och Berra kommer att bli mycket glad!

Läs artikeln i DN>>

Betong eller närproducerat mat?

Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se
Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se

Hur ska vi kunna ha närproducerad mat så det räcker i framtiden om vi fortsätter att bygga på vår odlingsjord?

Inte något jag har tänkt så mycket på egentligen, men visst stämmer det. I en debattartikel publicerat idag, Oscar Abrahamsson LRF i Västra Sverige, väcks frågan. Bra att någon börjar tänke lite före för det går inte att tänka efter; som han pekar på går det aldrig åt motsat håll. En köpcentrum blir aldrig igen en åker, en McDonalds blir aldrig igen en kohage.

När allt fler platser för detaljhandel byggs försvinner den bästa odlingsmarken i Sverige. Låt lågkonjunkturen bli en tid för eftertanke om hur våra resurser skall brukas.
Under den vikande konjunkturen kommer vi troligen se många exempel på glesnande aktivitet i våra köpcentra runt om i landet. Den bygg-boom och ”Timell-effekt” som gav glada dagar åt Byggmax, K-rauta med flera har stannat av.

Det kommer synas tydligt att vi har en överetablering inom detaljhandeln. Sverige har tillsammans med Nederländerna mest köpcentrumsyta per person i Europa, ca. 400 kvadratmeter! Påfallande ofta tas högvärdig jordbruksmark i anspråk för dessa etableringar. Detta gör att andelen tillgänglig åkermark blir mindre och mindre när våra städer växer. Detta är inget problem enbart i Sverige utan i hela i-världen.

Läs mer>>

Bygg din egen varmkompost!

Att ”kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara det i lufttäta hinkar i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att slänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskruttar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktiskt att tömma Bokashi-hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom är en varmkompost med Bokashi betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa en varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventionar hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat på dinbyggare.se som beskriver hur man gör:

Det är ännu enklare att sköta en varmkompost när man använder sig av Bokashi eftersom du oroa dig för att det tillförs tillräckligt med syre. Du slipper röra om! Tänk på det när du läser denna skötselbeskrivning från Nelson Garden – Varmkompost Nelson Garden.

Låt Bokashi ta hand om matavfall

Foto: marianova.com
Foto: marianova.com

 

 

Ha! Matåtervinning börjar blir trendig.

I en helsidesartikel i DN igår (läs den här) har DN skribent Johanna Lagerfors gått igenom situationen i Stockholm. Klart och tydligt är att många vill göra rätt för sig, vi återvinner som aldrig förr. Och detta är nog bara början…

Men än så länge är det inte så mycket hjälp att få från samhället. Visst man vill väl, men det kostar. Och vem ska betala det då? Kunden (alltså vi) direkt? Kommunen?

Jag kunde inte släppa känslan av att det här går åt fel hål. Allt ska vara så himla uppstyrd, teknologisk, dyrt, maskinellt. Ibland pratar man lite nedlåtande om alla naturromantiker men går inte det här åt motsatt håll? Det verkar som vi har en massa teknikromantiker runt omkring som ska lösa allting så storskaligt och centralistiskt som möjligt.

Då vill jag slå ett slag för Bokashi kökskompostering. Grejen är att det inte alls är svårt att ta hand om sin egen skräp. Vi gör det redan nu med plast, papper, glas, glödlampor mm, mm. Men det är inte heller svårt att själv ta hand om sin egen matavfall!

Man behöver inte bo på landet med höns och rödbetor a là en ny tids grönavågare. Det räcker långt med en Bokashi hink under diskbänken som tar hand om alla matrester utan att göra något stort väsen av sig.

Det fungerar för de som bor i lägenhet eller villa. Sommarstuga eller kolonilott. Sommar som vinter.

Och man slipper en massa lastbilar på gatan som ska frakta barnens oätna spagetti & köttfärssås kors och tvärs över landet till någon jättefabrik som producerar koldioxid och metan.

Låt istället mavfallet bli jord direkt!

 

Konst på köksgolvet

Jag har precis beställt en papperskassa!

Man skulle kunna tro när man titta på köksgolvet hemma hos oss att en papperskassa till är det sista vi behöver. Där ligger jämt några kassor fullt med papper – en med förpackningar, en med alla DN:r och lokala tidningar, och en med resten, du vet, allt som är lika bra att elda upp, kuvert och sådant.

Men nu ska det blir ordning minnsann. Näää, kanske inte så mycket mer ordning, men snyggare!

Den beställda kassa är en konstverk, designad av konstnären Peter Dahl. Man beställer den från www.papperskretsen.se (kostar 25:- via mobil). Tyvärr gick det inte att sno ett bild av den men det är snygg och ger en lite status kick till den stora insatsen vi var och en gör i vardagen. Nämligen ta hand om vår egen skräp.

Kassan pryds med trädstammar, något vi har gott om i Sverige och som er en av våra finaste resurser här i landet. Det växer fler träd i Sverige för varje år och hanteringen är produktiv och miljömedveten för det mesta. Försvarbar alltså. Och oerhört mer hållbart en att suga upp olja för att göra plast.

Den här papperskassen är lite av en ”collector’s item”, finns i 10,000 exemplar så skyndar dig. Några är till och med signerade av Peter Dahl själv.

Han sa så här:

– Jag tyckte att det var både roligt och relevant att stötta det här projektet, säger Peter Dahl. Jag tror att det är svårt för gemene man att veta vad man ska göra för att bidra till en bättre miljö. Återvinning är ju ett enkelt sätt att göra nytta och jag tycker att det är bra att man påminner om det.

Och det är inte heller dumt med en prydlig köksgolv!

Nu ska julen ut!

Foto: Jenny Harlen  

 

Härligt med jul men ganske skönt nu att städa ut det ändå. Slussar allt tingletangle in i jullådorna och stoppa in i förrådet tills nästa år.

Och julgranen! Det ska få ett nytt liv. Julgranskvistar är det bästa man kan få till rhododendronslandet. Av med allt glitter och fram med sekatörarna. Ut med hela den stora högen av barriga granris i famnen. Allt ska under rhododendronsbuskarna, runt magnolia, liljor och funkior, allt som vill helst har jord som är lite på den sura siden.

Och varför just detta?  Dels för att skydda växterna under vintern, dels för att risen komposteras ner så småningom och hjälpa sänker pH nivåen där det behovs som mest. Skänker lite näring till växterna och ger maskerna något att jobba med. Och som bonus får man en gratis skydd mot vårens ogräs. Lite grann i alla fall.

Och inte minst för att det är ett härligt sätt att avsluta julen och gör en först lilla välkomst till våren. Är det mycket julgran under buskarna då måste våren vara närmare. Eller hur?

Internationell studie: EM ger bättre plantutveckling

Foto: www.murciaregion.net

Foto: www.murciaregion.net

Bio-organisk gödsling med EM ger bättre plantutveckling och skörd, växtkvalitet och fruktsamhet, ökning av fettsyror i plantor och frön mm i medicinal och kryddväxtodling enligt en vetenskaplig rapport.

Rapporten har publicerats i Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006.

En av slutsatserna som dras är att ”biofertilisers” som EM, gett strategiska möjligheter att höja skördarna till en rimlig kostnad för odlare och bönder och på samma gång når en förbättring av markernas kondition.

Fältförsöken var baserade på två bevattningar per odlingsomgång med EM, samma mikrobiella bas som finns i bokashi strö. Försöken gjordes vid det nationell forskningscentret i Egypten 2003-2005 med en växt som heter Plantago afra vilken har en lång historia som medicinal växt i USA, Europa, Indien och Kina som botemedel mot allt från förkylningar till cancer och hepatit.

Källa: Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

Bok tips: Släng inte maten!

9153433416

Nu lyfter jag detta från bokrecensionen på AdLibris, lite latt får man väl lov att vara ibland…:-) Jag har precis tagit hem boken, den ser lagom tråkig ut men ämnen är ju viktigt. Ska ta tag i den efter nytt år — men just nu vill jag helst forsätta att vara lite lat och kolla No 1 Ladies Detective Agency och sådant istället!

Men läs den, jag tror detkommer att bli bra!

Prima mat i soppåsen!

100 kilo fullt ätbar mat! Det är vad ett genomsnittligt svenskt hushåll slänger bort varje år. Samtidigt klagar vi över matpriserna och hur jobbigt det är att släpa hem alla kassar från affären.

Nu har vi lärt oss att sortera tomma förpackningar och lämna dem till återvinningsstationen. Men innehållet är vi sämre på att ta hand om. Ändå har produktionen av maten oftast en större påverkan på miljön än emballaget.

Varför kastar vi då bort så mycket mat? Det finns enligt författaren fyra huvudsakliga anledningar till det:

* vi har svårt att bedöma hur mycket som går åt

* vi tror att maten kan ha blivit dålig

* bäst före datumet har gått ut

* vi vet inte vad vi ska göra med resterna

Botemedlen stavas kunskap, information och upplysning. Denna kunskap hade tidigare generationer. De visste hur maten skulle hanteras och förvaras för att inte förfaras. Det var fult att inte äta upp det man hade lagt för sig på tallriken, hellre fick man lägga på lite mindre men ta om flera gånger. Innan bäst före slog igenom tvingades folk använda och lita till sina egna sinnen. De lärde sig också att ta tillvara varenda matrest och förvandla den till nya rätter.

I den här boken väcker Birgitta Rasmusson liv i den delvis bortglömda kunskapen. Efter 25 år som chef för Ica Provkök har hon fått tusentals frågor om mat, de flesta om matens kvalitet. Rädslan för att bli sjuka av det vi äter verkar sitta djupt i människors medvetande och har säkert en gång i tiden varit avgörande för vår överlevnad.

Några av de vanligaste frågorna får här sina svar, men författarens syfte är framför allt att lära ut grunderna och uppmuntra läsarna att använda sig av det sunda förnuftet.

Boken kan beställas på AdLibris, 148 kr.

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: