Tag Archives: bokashi.se

Härlig kväll i Kroppkärr

Igår hade vi träff i trädgårdkolonierna i Kroppkärr, ett härligt ställe vid vattnet och mysigt på alla sätt. Temat för kvällen var Bokashi — vad det är, hur man gör och hur det hänger ihop med miljön och klimatet.

Samarbete är något vi pratar mycket om i samband med Bokashi och just denna kväll var ett fint exempel på att tänka lite nytt. Vi var nästan 40 stycken — några från trädgårdsföreningarna i Karlstad och Kristinehamn och andra från kolonierna i Kroppkärr och Steffansminne i Karlstad. Studieframjändet låg bakom det hela. Självklart blev det rätt trevligt!

Man kan inte låta bli att vara glad efter en sådan kväll. Så många människor som är nyfikna och intresserade av att lära sig något nytt, börja tänka i nya banor och göra något aktivt för miljön. Att göra någon enkel förbättring i vardagen som hjälper till att hitta en ny väg framåt. Visst har vi mycket kraft inom oss alla?

En sak som vi pratade om innan det hela drog igång var samarbete mellan “trädgårdsfolk” och nya “odlingsgrupper”. Jag tänker mest på förskolor och stadsodling här, två grupper med mycket energi och miljötänk men oftast inte med fullt så mycket bakgrund i själva odlingen. När det finns så mycket kunskap hos några och vilja hos andra, det vore underbart om vi kunde koppla ihop det lite mer.

Vad roligt det kunde vara om en förskola skulle kunna få en “odlingsmorfar” eller farmor. Någon som kunde komma förbi då och då och snällt säga att det är kanske dags att kupa potatisarna eller plantera om tomaterna. Barnen tycker att detta är hur kul som helst men det blir ju alltid roligare om odlingen lyckas.

Lite samma sak med stadsodling. Den kommer och den kommer fort. Och även här gör vi så gott vi kan för att utveckla nya idéer hur man kan odla på asfalt (för visst kan man ju, bara man kan producera jord!). Men tänk om vi kunde hitta ett sätt att koppla in lite av den stora kunskapen som finns i våra trädgårds- och koloniföreningar  och sprida den tillsammans med en lagom dos glädje?

Men nog av allt detta — vi är på väg! Och när man träffar så många entusiastiska människor som vi gjorde igår blir man övertygad om att vi kommer att lyckas en vacker dag!

ps vi finns även på facebook om du vill hälsa på, sök efter bokashi.se när du kommer in i facebook. Eller via länken här>>

Gör din egen Bokashihink!

p8310011

Sugen att testa Bokashi men vet inte om det passar dig? Eller om det är värt att lägga ner pengar på importerade hinkar?

Då tycker vi du ska testa vår “Gröna Hinken” lösning!

Grundprincipen är ju precis samma som med de gråa hinkar EM-Bokashi hinkarna som finns i butiken. Men istället för att tappa av vätskan med en kran använder du tidningspapper att suga upp. Enkelt och effektivt. Men det här med vätskan är viktigt — blir det för blött i hinken kommer mikroberna att säga upp sig!

Det du behöver är ett par hinkar med tätslutande lockar. Den gröna här funkar bra och finns i de flesta svenska hem, märket är Nordiska Plast. Locket måste vara tätt, inte en sådan som bara ligger löst på. Pizzerior har utmärkta majonäs hinkar de brukar slänga, det är bara att fråga!

Du behöver också en påse Bokashiströ — det är ju det som gör jobbet. En påse kostar 80:- i butiken (www.bokashi.se) och håller i 2-4 månader. Kostar alltså ungefär lika mycket som att köra diskmaskinen, mindre än 1:- om dagen.

Någon slags ströare är bra att ha, en Ikea variant som här eller en vanlig glasburk. Själva Bokashipåsen ska bevaras lufttätt och mörkt i skåpet — inte så dumt att stoppa den i en matlåda.

Hur många hinkar behöver man? Tja.. Start med två och lägg till fler efter behov. I ett litet husåll producerar man runt 10 liter matrester i veckan, vilket är lika med 10 kg = en hink. Eftersom hinkarna behöver stå och jäsa i två veckor efter fyllning kommer du att behöva tre hinkar om du fyller en i veckan. Men testa dig fram.

Du kan ladda ner en bruksanvisning nedan, men i princip går det till så här:

1. Riv en dagstidning i två och lägg i botten av hinken. Minst 1 cm tjock.

2. Strö på 1-2 matskedar Bokashiströ.

3. Töm dagens matrestar, oftast runt 1 liter. Strö på 1-2 matsked Bokashiströ per liter.

4. Fyll på varje dag med mat och strö, och lägg gärna i servietter, hushållspapper — de hjälper till att suga upp vätskan.

5. Lägg lite tidningspapper i mitten och tryck ner för att komprimera. Och en tidning till på toppen när hinken är full.

6. Ställ åt sidan i inomhusvärmen i två veckor, mikroberna förökar sig och spjälkar upp maten.

7. Klart!
Innehållet ser ut precis som det gjorde när du la i det. Nu är det dags för det roliga — att gräva ner det i landet eller göra jord på något sätt. Det finns många alternativ (kolla bokashi.se), välj det som passar just dig!

p8310015 p8310014

Ett par saker till.

Du kan, om du vill, använda en biopåse i hinken. Det behövs inte men ibland kan det känns bra att ha en påse att knyta. Biopåsar köper man  från Clas Ohlsson och sådana ställen. De tar ganska lång tid att bryta ner i komposten/jorden men å andra sidan behöver vi inte ha så bråttom jämt. Gör som du vill.

Skölj ur hinken med vatten när du har tömt den, det tar bara ett par sekunder under slangen.

Det här är en fantastisk lösning om man bor i lägenhet och har en vän/kollega/någon som vill ha din Bokashikompost att använda i trädgården. Lämna över den fyllda hinken och ta en fräsch (nytvättad!) hink hem med dig! De flesta som håller på med odling kan inte producera Bokashi nog själva och blir jätteglada att få mer.

Och. Om du råkar få en hink som blir för blöt det är lika bra att veta att det kommer lukta illa. För många gurkor och för lite papper så blir det snabbt blött. Ge inte upp utan använd mer papper nästa gången! Den luktande hinken kan du slänga i komposten (täck över!) eller gräva ner, det blir hur bra som helst sedan.

Det är kanske bra att veta att det är inte bråttom att göra jord av din hink. Efter den har fått sin två veckors jäsningstid inomhus kan du förvara den ute så länge du vill. Spelar ingen roll om den fryser. Tänk bara på att ha gott om papper i hinken om den ska stå länge eftersom maten fortsätta att sjunka ihop.

Vill du komma åt vätskan kan du göra en dubbel hink — ta två hinkar och borra hål i den övre och stoppa den i den andra, se till bara att de är täta . Bokashigödningen samlas i den nedre — töm den regelbundet och använd i trädgården!!

Annars är det mesta som det är för Bokashi i övrigt. Finns en massa information på bloggen här, på den engelska bloggen intill och på bokashi.se. Eller hör av dig om du funderar över något!

Bruksanvisningen kan laddas ner här >>

Men koskit ska visst tankas i bilarna istället…

bajs

Appropå det jag skrev nyss om det härliga brunprickiga åkrarna i närheten, så hamnade jag på recyclingnet.se. Det är långt ifrån all kobajs här i landet som hamnar rätt — på odlingsmark där den kan ersätta kemikalier och tillföra den nya organiska material som marken så väl behöver, speciellt om det ska odlas organiskt.

Nej, det är faktiskt så att i framtiden (med början nu alltså) ska stallgödslet från Sveriges jordbruk kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

För mig är det inte alls svart-vitt, i längden så är det ju självklart att man kan inte leva på stulen jord. Matjord är inte något vi äger fullt ut, inte något vi kan bara gräva upp och göra vad vi vill med — det tillhör kommande generationer lika mycket som vår luft och vatten.

Och stjäl det är just det vi gör när vi pumpar in kogödsel i våra bilar, och pumpar ut kemikalier på våra åkrar istället. Vi tankar med jord helt enkelt. Är det något vi har råd med? (Glöm inte heller att alla de kemikalierna som strös ut på marken istället för kogödsel är också gjort i princip av fossilbränsle, en lustig ekvation där ingenting är gratis…)

Men kortsiktigt, visst behöver vi väl nytt bränsle för våra bilar, lastbilar, flygar, båtar mm. Varför inte kogödsel? Det är nog inte rätt men det är kanske inte så dumt ändå i det stora hela. Bättre än bensin. Bättre än att bränna ner en regnskog att odla växter som ska blir biogas. Bättre än att frakta bränsle långtbortifrån när man kan “odla” det hemma.

Inte vet jag. Vad tycker du?

Artikeln kan man läsa här men det börjar så här…

Bland de nära 140 000 bilar so nyregistrerades under första halvåret 2008 vara bara 478 gasdrivna. Men nu satsar regeringen stort på att främja biogasen. Sedan årsskiftet kan jordbruket få stöd för att producera biogas – bara stallgödslet från Sveriges jordbruk skulle kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

– En biogasbil är billig i drift och ger minst klimat- och miljöpåverkan av existerande alternativ. Sveriges jordbrukare har nu ett gyllene tillfälle att gå i spetsen för produktion av förnybara drivmedel, säger Hans Kreisel, vd på E.ON Gas.
Det finns 200 miljoner kronor i investeringsstöd hos länsstyrelserna som lantbrukarna kan söka för sina gödselbaserade biogasanläggningar i hela landet.
Potentialen är mycket stor.

(recyclingnet.se)

Lägg skiten där den hör hemma!

 

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

Mitt på vinter i Värmland. Snö på marken. Inte så himla mycket men ändå — ett vitt och vackert landskap med röda stugor och stora skogar.

Och åkermark lite varstans, vit för det mesta. MEN igår åkte vi förbi ett gård i närheten med bruna prickiga åkrar. Inte så ofta man ser det inte. Koskit på marken så långt ögat kunde se. Vi hoppade ur bilen direkt, tog fram kameran och bara luktade. Kände mig lite som Ferdinand…

Oj, vad gott. Så här skulle det självklart vara och det var det nog för en halvsekel sedan. Riktig lantbruk med riktig återföring av naturens bästa tillbaka dit det hör hemma.

Nu är det bara att vänta in våren, då kommer snön att smälta, gödslen att tina upp och maskarna kämpa sig fram till ytan att gotta sig.

Vilken härlig start till ett nytt odlingsår!

Bygg din egen varmkompost!

Foto: Arne Adler
Foto: Arne Adler

Att “kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara dem i lufttäta tunnor i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att lslänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskrottar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktist att tömma bokashi hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom en varmkompost med Bokashi går betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventioner hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat i lCA-kuriren som beskriver hur man gör:

Du kan bygga en ganska enkel behållare själv. Det viktigaste är fortfarande och för all framtid att du sköter om den väl! Läs mer >>

Låt Bokashi ta hand om matavfall

Foto: marianova.com
Foto: marianova.com

 

 

Ha! Matåtervinning börjar blir trendig.

I en helsidesartikel i DN igår (läs den här) har DN skribent Johanna Lagerfors gått igenom situationen i Stockholm. Klart och tydligt är att många vill göra rätt för sig, vi återvinner som aldrig förr. Och detta är nog bara början…

Men än så länge är det inte så mycket hjälp att få från samhället. Visst man vill väl, men det kostar. Och vem ska betala det då? Kunden (alltså vi) direkt? Kommunen?

Jag kunde inte släppa känslan av att det här går åt fel hål. Allt ska vara så himla uppstyrd, teknologisk, dyrt, maskinellt. Ibland pratar man lite nedlåtande om alla naturromantiker men går inte det här åt motsatt håll? Det verkar som vi har en massa teknikromantiker runt omkring som ska lösa allting så storskaligt och centralistiskt som möjligt.

Då vill jag slå ett slag för Bokashi kökskompostering. Grejen är att det inte alls är svårt att ta hand om sin egen skräp. Vi gör det redan nu med plast, papper, glas, glödlampor mm, mm. Men det är inte heller svårt att själv ta hand om sin egen matavfall!

Man behöver inte bo på landet med höns och rödbetor a là en ny tids grönavågare. Det räcker långt med en Bokashi hink under diskbänken som tar hand om alla matrester utan att göra något stort väsen av sig.

Det fungerar för de som bor i lägenhet eller villa. Sommarstuga eller kolonilott. Sommar som vinter.

Och man slipper en massa lastbilar på gatan som ska frakta barnens oätna spagetti & köttfärssås kors och tvärs över landet till någon jättefabrik som producerar koldioxid och metan.

Låt istället mavfallet bli jord direkt!

 

Konst på köksgolvet

Jag har precis beställt en papperskassa!

Man skulle kunna tro när man titta på köksgolvet hemma hos oss att en papperskassa till är det sista vi behöver. Där ligger jämt några kassor fullt med papper – en med förpackningar, en med alla DN:r och lokala tidningar, och en med resten, du vet, allt som är lika bra att elda upp, kuvert och sådant.

Men nu ska det blir ordning minnsann. Näää, kanske inte så mycket mer ordning, men snyggare!

Den beställda kassa är en konstverk, designad av konstnären Peter Dahl. Man beställer den från www.papperskretsen.se (kostar 25:- via mobil). Tyvärr gick det inte att sno ett bild av den men det är snygg och ger en lite status kick till den stora insatsen vi var och en gör i vardagen. Nämligen ta hand om vår egen skräp.

Kassan pryds med trädstammar, något vi har gott om i Sverige och som er en av våra finaste resurser här i landet. Det växer fler träd i Sverige för varje år och hanteringen är produktiv och miljömedveten för det mesta. Försvarbar alltså. Och oerhört mer hållbart en att suga upp olja för att göra plast.

Den här papperskassen är lite av en “collector’s item”, finns i 10,000 exemplar så skyndar dig. Några är till och med signerade av Peter Dahl själv.

Han sa så här:

– Jag tyckte att det var både roligt och relevant att stötta det här projektet, säger Peter Dahl. Jag tror att det är svårt för gemene man att veta vad man ska göra för att bidra till en bättre miljö. Återvinning är ju ett enkelt sätt att göra nytta och jag tycker att det är bra att man påminner om det.

Och det är inte heller dumt med en prydlig köksgolv!

Nu ska julen ut!

Foto: Jenny Harlen  

 

Härligt med jul men ganske skönt nu att städa ut det ändå. Slussar allt tingletangle in i jullådorna och stoppa in i förrådet tills nästa år.

Och julgranen! Det ska få ett nytt liv. Julgranskvistar är det bästa man kan få till rhododendronslandet. Av med allt glitter och fram med sekatörarna. Ut med hela den stora högen av barriga granris i famnen. Allt ska under rhododendronsbuskarna, runt magnolia, liljor och funkior, allt som vill helst har jord som är lite på den sura siden.

Och varför just detta?  Dels för att skydda växterna under vintern, dels för att risen komposteras ner så småningom och hjälpa sänker pH nivåen där det behovs som mest. Skänker lite näring till växterna och ger maskerna något att jobba med. Och som bonus får man en gratis skydd mot vårens ogräs. Lite grann i alla fall.

Och inte minst för att det är ett härligt sätt att avsluta julen och gör en först lilla välkomst till våren. Är det mycket julgran under buskarna då måste våren vara närmare. Eller hur?

Internationell studie: EM ger bättre plantutveckling

Foto: www.murciaregion.net

Foto: www.murciaregion.net

Bio-organisk gödsling med EM ger bättre plantutveckling och skörd, växtkvalitet och fruktsamhet, ökning av fettsyror i plantor och frön mm i medicinal och kryddväxtodling enligt en vetenskaplig rapport.

Rapporten har publicerats i Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006.

En av slutsatserna som dras är att “biofertilisers” som EM, gett strategiska möjligheter att höja skördarna till en rimlig kostnad för odlare och bönder och på samma gång når en förbättring av markernas kondition.

Fältförsöken var baserade på två bevattningar per odlingsomgång med EM, samma mikrobiella bas som finns i bokashi strö. Försöken gjordes vid det nationell forskningscentret i Egypten 2003-2005 med en växt som heter Plantago afra vilken har en lång historia som medicinal växt i USA, Europa, Indien och Kina som botemedel mot allt från förkylningar till cancer och hepatit.

Källa: Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

The picky vegan: experiment in bokashi

Foto: www.pickyvegan.net
Foto: www.pickyvegan.net

Det här med “indoor gardening” är en rolig grej, det finns säkert otroligt många människor sprängfyllda med odlingslust som inte har en egen trädgård. Men som håller på ändå!

“Picky vegan” är en sådan, odlar för fullt inomhus någonstans i USA. Hon blev förtjust i Bokashi för ett tag sedan och har skrivit om det under året här. Många detaljer om hur hon har funderat och testat och hittat lösningar som passar just henne.

Kul att läsa och som tur är kan man även i Sverige odla året om i värmen inomhus! Om man nu vill…