Är du intresserad i Bokashi kökskompostering men undrar hur man gör? Då är du välkommen på en av våra workshops under hösten, ett par timmar hos oss på bokashi.se i Södra Ed, Kila.
Skicka ett mail till info@bokashi.se och tala om vilken workshop som passar dig bäst och hur många ni är, vi kan ta emot 7-10 stycken varje gång.
Vi finns i Södra Ed, 10 minuter norr om Säffle – vi mailar en karta till dig och lite mer information. 50 kr var. Enkel fika ingår.
Välkommen!
Skördefesten på Värmlandsnäs är en riktig folkfest. Tusentals människor rör sig runt hela den vackra ”Näset” och kollar hur man lever på olika lantbruk, hur skörden gick och hur mycket bra mat som produceras lokalt.
Man blir ganska förvånad egentligen. Att det finns så mycket, så nära.
Närproducerad mat är ett stort tema och i år ska vi på Bokashi.se vara med och visar upp den andra biten — näråtervinning av mat. Vilket är ju just vad Bokashi handlar om, att se dina matrester som en resurs och inte något man ska bli av med genom att skicka den hit och dit över landet.
Vi finns på Herrestads Gård under hela Skördefest helgen, 4-5 september. Herrestad är station 10 på Skördefest kartan, enkelt att hitta på huvudvägen ut till Ekenäs. Bor du i Värmland är du varmt välkommen att ta en tur ut till oss och hälsa på, vi pratar gärna Bokashi och kompostering, näråtervinning och allt som har med saken att göra!
Bara under de senaste veckorna har jag kommit över artiklar från Malmö till Gotland till Norrbotten om just matavfall — hur vi ska bli av med det, hur det ska hämtas och hanteras, hur det ska bli till biogas. Samtidigt finns det rätt många artiklar om kompost, speciellt nu när det är vår och vi vill alla ut och får trädgården att blomstra.
Men märkligt nog, ingen koppling dessemellan. Matavfall. Hemkompost. Två skilda världar känns det som…
En halvdags upplevelse på Cirkus i Stockholm — på ett riktigt annorlunda tema. Att sluta slänga mat!
Idag har Konsumentföreningen Stockholm bjudit en massa folk till ett storskaligt seminarium på Cirkus. På skylten står fullbokat. Roligt att så många engagerar sig, visst håller det på att bli sexigt med matavfall och miljö!
På programmet finns en hel del intressanta seminarier, borde faktiskt har varit med. Men jag skulle vilja se en programpunkt om Bokashi! Nästa år kanske?
Matbord för nio miljarder människor. Hur fixar vi det?
Rapport från en slaskhink — Stockholmarnas matavfall under lupp
Koldioxidbantaren som underhållning (!!)
Förpackningar — vad håller vi på med?
Bäst före-datum — vilket är oftast orsaken till att vi slänger så mycket mat i onödan
Och lite om mikrobiologi, tricks med rester, och något roligt med Claes Eriksson.
Kolla själv hur det gick till på Konsumentföreningens hemsida här.
Men det verkar inte vara ett endagsjippo. Det ser ut som att Konsumentföreningen Stockholm ta detta på riktigt allvar. De satsar en hel del på att nå ut med budskapet — att vi ska sluta slösa med mat om vi någon gång ska ha en chans att spara på jordens resurser.
De har också gjort ett par riktigt bra brochyrer som man kan beställa här.
Ska skriva lite mer om ’Rapport från en slaskhink’ sedan. Visst är det bra med Bokashi, men det bästa vore ju att inte slänga så mycket mat överhuvud taget. Men när vi ändå har matrester är det bästa man kan göra Bokashikompost! Det går ju inte att äta räkskal och kycklingben, lika bra att de förs tillbaka till jorden där de hör hemma.
En trevlig kille från TV4 var på besök hos oss i fredags för att ta reda på allt om Bokashi. Resultat visas på nyheterna på TV4 Värmland idag. Så här blev det!
Japanska frön gör susen tv4nyheterna.se: Snart är det dags för vårsådd i trädgårdar och i blomlådor. I Säffle tas nu helt nya steg för att kompostera matrester för att få fram ny matjord. Metoden som är luktfri heter Bokashi och kommer från Japan. >>
Vad roligt att Bokashi nu debuterat på TV och fler har fått chansen att se vad det är för något. Inte något hocus pocus men en Riktigt Bra Grej som kan hjälpa oss ta bättre hand om vår jord, sakta men säkert.
Detta är inte något jag skulle vilja göra. Kan inte tänka mig att många andra som skulle vilja det heller.
Att gå igenom en massa sopsäckor med lupp och se vad det finns för något. Men det gör nu ett tufft gäng i Helsingborg — de öppnar alla soppåsarna som har slängts i 225 villor för att se vad de innehåller. Blöjar, sura mjölkpaket, mögliga brödrester, uttjänta McDonalds leksaker i en salig röra…
Och varför? Dels för att få en insikt i hur det går i soplandet — sorterar vi som vi ska? Behövs det mer information? Har det blivit bättre? Och dels – livsviktigt, att kolla att de säckar som ska innehålla matrester faktiskt gör det. Har någon slängt glas eller metall med sin spaghetti och köttfärs så är risken stor att det krossas och hamnar på någon åker. Yiack.
Det är bara att tacka för att det är någon som gör detta åt oss slarviga sorterare. Och det finns säkert många fler soppsäckssnokare runtomkring i landet som håller på med samma jobb här och nu, helt utan beundran.
Ett sjukhus som gör något vettigt med sitt matavfall!! Skicka hela högen till en lokal bonde som tar hand om det, blandar med gödsel och andra härligheter. Äntligen slutar vi slösa, tänkte jag, och äntligen börjar vi tillföra vår gammal mat tillbaka till jorden så det kan så småningom blir ny mat.
Men nej, inte riktigt. Tanken är förstås att det ska skickas vidare för att bli biogas. Och då är vi där igen. Ja, vi behöver biogas, ja vi behöver något annat än bensin att köra på, ja det är bra att återvinna maten… MEN ska vi verkligen stjäla från vårt matjordsförråd för att åstadkomma detta?
Lasarettsmat blir kompost i Bro
Visby lasarett slänger fem till sexhundra liter mat varje vecka. De resterna skickas till Halner gård i Bro, som komposterar dem med hästgödsel och sedan använder dem på ägorna. Anders Stumle på Halner gård hoppas kunna leverera avfallet till ett biogasverk från och med nästa vinter.
Jag lägger ut det här i sin helhet. För att jag vet inte vad man ska säga. Helt enkelt.
”Man häpnar,” var slutsatsen av Marie-Louise Kristola som skrev artikeln på sr.se. Kan inte göra mer än att hålla med.
”Varje dag får planeten 200 000 nya munnar att mätta. År 2050 kommer världens befolkning att ha ökat till 9.2 miljoner människor mot dagens 6,7 miljoner. Det vanligaste svaret på hur vi ska kunna föda alla brukar vara att vi måste öka livsmedelsproduktionen med 50 % tills dess. Men tänk om lösningen helt enkelt är att sluta slösa med maten ? ” Ännu ett sånt där räkneexempel som man hajar till inför. Det är franskaLe Monde som
idag skriver om en rapport från FNs miljöprogram där man räknat på saken.
Enligt rapporten skulle en bättre användning av de miljoner ton livsmedel som idag slängs av konsumenterna, eller kasseras redan innan de nått ut till oss, räcka för att föda även en framtida 9 miljoners befolkning. Några exempel:I Storbrittanien slängs 1/3 av de inköpta livsmedlen utan att ens ha nått matbordet. I USA försvinner mat för 100 miljarder dollar per år– bara under resan från producent till konsument- och 30 miljoner ton fisk kastas tillbaka i världshaven varje år. Att minska slöseriet med mat är ” en hittills mycket litet utforskad väg som dessutom kan minska trycket på bördig jorbruksmark och hejda avskogningen” enligt FNs miljöprogram . Rapporten presenterades på FNs miljömöte i Nairobi.
Idag är det sopgubbarnas tur. De håller på att bränna ut sig, i Stockholm åtminstone. Långa dagar, äckliga sopsäckor, och sopmängden bara ökar, ökar, ökar.
Att de får löner uppemot 30 000 i månaden hjälper inte längre, strejk och sopkaos ligger bra nära, skriver Ulrika By in DN idag.
En av sopgubbarna, Berra Ramhquist, klagar över att mängden sopor har ökat ofantligt. ”Nu storhandlar folk, jobbar över och hinner inte käka upp maten de köper.” Och han vet nog vad han pratar om, han har varit med i branschen i 27 år…
Nej. Dags att fråga vad vi var och en kan göra att minska sophögarna. Inte bara i Stockholm men i varje villa, lägenhet, radhus, kontor i landet. Sorteringsmöjligheter finns för de mesta ”torrvaror”, det är bara de där äckliga matresterna som är så svårhanterade. Och allt som allt är det matresterna som räknas i sophinken: oftast runt hälften av allt som Berra får bära ut är mat som vi inte käkar upp.
Bokashi kökskompostering skulle kunna vara en bra del av lösningen. Med en Bokashihink i köket kan man ta hand om precis alla matrester från kaffefilter till räkor. Inomhus. Så det funkar faktiskt för folk som bor i lägenhet — det är en klar trend i stora städer som London, Sydney och New York.
Det är inte alltid vi behöver vänta tills någon annan löser problemet åt oss. Våga tänka nytt och går något själv!
Bor man i lägenhet i Stockholm skulle man kunna ha en Bokashihink i köket, fylla på ett par tre veckor sedan ge det till en granne som har kolonilott. Jag lovar, de blir överlyckliga att få det, så bra näring finns inte att köpa i affären. Har lägenhet en kompostanläggning så är problemet löst — du behöver inte springa ut par gånger om dagen utan kan tömma din Bokashihink en eller två gånger i månaden. (Att det blir mycket bättre kompost därute är en annan historie…).
Vinterförvaring då? Även om man har kolonilott eller sommarstuga själv så är det lätt att förvara Bokashikomposten över vinter. Samla i lufttätta lådor i källaren — det luktar inget, uppfyller alla hälsokrav och du får en fantastisk start i landet när det är dags att åka ut på våren med en massa egenhändig jordförbättring i bakluckan.
Kostnaden: typ en krona om dagen. Fördel samhällsmässigt: ofantligt.
I en helsidesartikel i DN igår (läs den här) har DN skribent Johanna Lagerfors gått igenom situationen i Stockholm. Klart och tydligt är att många vill göra rätt för sig, vi återvinner som aldrig förr. Och detta är nog bara början…
Men än så länge är det inte så mycket hjälp att få från samhället. Visst man vill väl, men det kostar. Och vem ska betala det då? Kunden (alltså vi) direkt? Kommunen?
Jag kunde inte släppa känslan av att det här går åt fel hål. Allt ska vara så himla uppstyrd, teknologisk, dyrt, maskinellt. Ibland pratar man lite nedlåtande om alla naturromantiker men går inte det här åt motsatt håll? Det verkar som vi har en massa teknikromantiker runt omkring som ska lösa allting så storskaligt och centralistiskt som möjligt.
Då vill jag slå ett slag för Bokashi kökskompostering. Grejen är att det inte alls är svårt att ta hand om sin egen skräp. Vi gör det redan nu med plast, papper, glas, glödlampor mm, mm. Men det är inte heller svårt att själv ta hand om sin egen matavfall!
Man behöver inte bo på landet med höns och rödbetor a là en ny tids grönavågare. Det räcker långt med en Bokashi hink under diskbänken som tar hand om alla matrester utan att göra något stort väsen av sig.
Det fungerar för de som bor i lägenhet eller villa. Sommarstuga eller kolonilott. Sommar som vinter.
Och man slipper en massa lastbilar på gatan som ska frakta barnens oätna spagetti & köttfärssås kors och tvärs över landet till någon jättefabrik som producerar koldioxid och metan.
