Etikettarkiv: miljö

Grön soptipp

En ny Vi i Villa damp ner idag. Med alla de vanliga färgglada tipsen om hur man skulle kunna göra det trendigare hemma.MEN denna gång också med en mycket bra krönika om kompostering — ”Grön soptipp”.

Johan Tell, som skriver om miljö, föreläser om miljö, verkar för miljö i allmänhet skriver nu i Vi i Villa om kompostering. Han knyter ihop säcken: varför ska vi frakta bort fina råvaror från våra trädgårdar för att någon annan ska ta hand om dem? När de skulle kunna bli till ny jord hemma. Som han säger:

Rödbetor blir jord som blir till nya rödbetor. Liv blir mull, mull blir liv.

Aha! Säger vi. Såklart! Så kommer smällen…

Är traditionell kompostering det absolut bästa för miljön?

Tyvärr inte.

Orsaken heter metan, den gas som bildas när organiskt material bryts ner i syrefattiga miljöer. Metan kallas även sumpgas och kan driva min bil framåt.

I en kompost bildas således gaser som läcker ut och stiger till väders. Istället för att driva en bil spär denna läckande metan på den globala uppvärmningen eftersom den är en växthusgas, dessutom 21 gånger kraftigare än koldioxid.

Vad ska vi nu göra? Använd allt det här metanet till biogas, menar Johan Tell. Och biogas behövs, det som finns räcker inte till. Man skulle kunna göra det med hjälp av avfallskvarnar — matrester körs till en soppa som tas om hand på reningsverket förklarar han. Av allt detta blir biogas. Men matjord blir det inte.

Och det är just det här med matjord vi tycker är allra viktigaste: att rödbetor blir jord som blir till nya rödbetor.

Självklart så kan Bokashi kompostering vara en del av lösningen. Det kom japanerna på för 30 år sedan och det fungerar hur bra som helst för dem. Visst låter det low-tech i våra öron, men det finns knappast något som är lika avancerat som de mikroskopiska bakterier som i 4 miljarder år skapat jorden åt oss. De kan lika gärna få fortsätta så behåller vi jorden lite längre till som vårt hem.

Matjord vill vi ha. Och med hjälp av de goda bakterierna skulle vi kunna få hur många nya rödbetor som helst.

Här och nu!

Läs Johans artikel här!

Lite mer om vårt flyttande guld

utedass

Jo, urin igen!

(Men sedan slipper ni, jag lovar…)

Lite mer vetenskapligt än jag skrev igår om den fiffiga pottan-vattenkannan skriver Sveriges Radio om urin och vilka möjligheter som finns om bara vi kunde komma över äcklighetens tröskel. Faktum är att urin är en av det mest värdefullt vi har — och vad gör vi med det? Slösar bort det…

Rent tekniskt är det inte så självklart hur vi ska göra, att sortera plastpåsar är en sak men att sortera urin i en storstadsmiljö är långtifrån enkelt. Men det är klart dags att börja ser det mer som den värdefult resurs den är än som ett äckligt problem.

Mänsklig urin som enligt forskare på SLU skulle kunna ersätta 20% av allt konstgödsel som används i Sverige går till spillo. Trots åratal av planer på att använda urin på åkermark så har metoden aldrig slagit igenom helt, varför frågar vi oss i Klotet?

Läs svaret på Klotet på SR, ett intressant inlägg med många bra funderingar.

Och i grunden samma tankesätt som vi har med Bokashi — ta något som är ivägen och ingen vill ha och gör om det till en fin resurs!

Konst på köksgolvet

Jag har precis beställt en papperskassa!

Man skulle kunna tro när man titta på köksgolvet hemma hos oss att en papperskassa till är det sista vi behöver. Där ligger jämt några kassor fullt med papper – en med förpackningar, en med alla DN:r och lokala tidningar, och en med resten, du vet, allt som är lika bra att elda upp, kuvert och sådant.

Men nu ska det blir ordning minnsann. Näää, kanske inte så mycket mer ordning, men snyggare!

Den beställda kassa är en konstverk, designad av konstnären Peter Dahl. Man beställer den från www.papperskretsen.se (kostar 25:- via mobil). Tyvärr gick det inte att sno ett bild av den men det är snygg och ger en lite status kick till den stora insatsen vi var och en gör i vardagen. Nämligen ta hand om vår egen skräp.

Kassan pryds med trädstammar, något vi har gott om i Sverige och som er en av våra finaste resurser här i landet. Det växer fler träd i Sverige för varje år och hanteringen är produktiv och miljömedveten för det mesta. Försvarbar alltså. Och oerhört mer hållbart en att suga upp olja för att göra plast.

Den här papperskassen är lite av en ”collector’s item”, finns i 10,000 exemplar så skyndar dig. Några är till och med signerade av Peter Dahl själv.

Han sa så här:

– Jag tyckte att det var både roligt och relevant att stötta det här projektet, säger Peter Dahl. Jag tror att det är svårt för gemene man att veta vad man ska göra för att bidra till en bättre miljö. Återvinning är ju ett enkelt sätt att göra nytta och jag tycker att det är bra att man påminner om det.

Och det är inte heller dumt med en prydlig köksgolv!

Nu hoppas vi på Holms budskap

Foto: Dagens Media

Foto: Dagens Media

Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kilo.

Klart vi ska sortera! Nu är det Stefan Holm som slår på trumman för källsortering. Det går att sortera plast, det går att återvinna det, och det går att göra något bra för kommande generationer. Vad väntar vi för?!!!

I recycling.net skriver de om den nya kampajnen:

I en reklamkampanj som ska syfta till att lära Sveriges hushåll att källsortera sina mjuka plastförpackningar ställs hoppet till OS-guldmedaljören i höjdhopp Stefan Holm. Kampanjen pågår under vecka 46-47 kommer att synas i annonser i dagspress, samt höras i reklamradio.
–    Den förändrade insamlingen av mjuka plastförpackningar innebär stora miljövinster, säger John Strand, vd  för Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. Tidigare har de flesta mjuka plastförpackningar bränts i kommunala förbränningsanläggningar, nu kommer de istället att användas till att producera nya produkter.
Källa: recyclingnet.se

Plast tar en himla plats i sophinken, och när det är väl borta så blir det inte mycket mer än matresterna kvar. Dags att skaffa en Bokashi hink och gör något bra med det med!

”Vi vill ha ett högre miljömål!” ropar Sverige

Pernilla Strid skriver i Miljaktuellt i dag om hur kyrkan pressar Reinfeldt om klimatet. Orsaken? Kyrkan har undersökt hur vi vill göra –vi som bor här i Sverige och vi som har barn och barnbarn att tänka på.

För många känns det som att vi redan gör allt vi kan – vi sorterar för fullt, använder bilen mindre, drar på en extra tröja hemma istället för att vrida på elementet. Vi pratar med barnen hemma och på skolan om miljön, vi diskuterar det på jobbet, i bastun och på ICA – vad mer vi kan göra? Hur kan vi göra det bättre?

Undersökningen bekräfter det vi redan vet – vi vill göra mer. Men också att vi vet att det krävs så oändligt mycket mer. Mindre snack och mer verkstad därute i den ”stora” världen.

Ärkebiskop Anders Wejryd kritiserar regeringen för bristande ledarskap i klimatfrågan inför ordförandeskapet i EU och klimatmötet i Köpenhamn. Enligt Svenska kyrkans egen undersökning är svenska folkets ambitioner högre än regeringens.

Regeringen har fortfarande en bit kvar att vandra om den ska visa ett tydligt ledarskap och en trovärdig svensk klimatpolitik som bidrar till global rättvisa, skrev ärkebiskop Anders Wejryd på DN Debatt igår.

Enligt Wejryd kan och bör Sverige minska sina egna klimatpåverkande utsläpp med 40 procent till 2020. Samtidigt bör vi bidra till utsläppsminskningar i motsvarande omfattning i u-länder och hjälpa de fattigaste att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Läs mer här i Miljöaktuellt >>

Kossornas planet

Ett nytt miljöprogram lanseras nu på P4, ”Kossarnas planet”. Låter roligt! Men känner programledarna till Bokashi? Det skulle nog passa bra in i programmet — Bokashi är ju en enkel sak som man kan lätt göra själv och upplevar att man gör något bra. Nej, det rädder nog inte världen men det är absolut ett steg i rätt riktningen.

Därför har jag mailat programledarna med info om Bokashi!

Foto: SR

Stefan Sundström, Lasse Åberg och Babben Larsson i nytt miljöprogram i P4

”Kossornas planet” är ett underhållande program för den som försöker vara miljömedveten men som känner sig lite vilsen. Sångaren Stefan Sundström har skrivit signaturmelodin, med en ny text varje vecka. På lördag är det premiär i P4.

– Ska man lyssna på Al Gores katastroflarm och tro att jorden går under när som helst, eller ska man lyssna på dem som säger att allt nog fixar sig bara man sorterar soporna och köper ekologiska tomater, undrar programledare Christer Engqvist.

Under hösten kommer många kända svenskar att berätta om sitt miljötänkande i programmet. Först ut är Lasse Åberg, mannen som lyckats med konststycket att utan pekpinnar sprida miljöbudskap till barn.

Dessutom får lyssnarna möta naturfotografen Mattias Klum – om att få ihop allt sitt resande med miljöengagemanget, Babben Larsson, militant sopsorterare och rallyföraren Ramona Carlsson. Andra namn är meteorologen Tone Bekkestad, Hasse Alfredson, Maria Wetterstrand och Andreas Carlgren.

Det första programmet handlar om hur mycket el våra vardagsprylar drar. Stefan Sundströms elförbrukning mäts och el-tjuvar avslöjas.
– Jag vill göra nåt konkret för att vända utvecklingen, och en liten grej kan ju vara att själv ändra sina vanor så man blir en del av lösningen istället för problemet. Samtidigt om man bara får debatten att handla om små privata val som vi konsumenter gör är det inte bra, den stora grejen är att tvinga makthavarna att lägga om miljöpolitiken i stort, säger Stefan Sundström.

Kossornas planet premiär lördag 20 september kl 14.03

Programledare är Christer Engqvist och Lena Nordlund Programmets hemsida är producerad i samarbete med konsthantverkaren Maria Lewis, som bland annat gör smycken av återvunnet skräp.

Läs mer på Sveriges Radio>>

Jordens resurser slut för i år

Förra tisdag tog jordens resurser slut. Då inträffade ”Earth Overshoot Day”, den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under ett år.

Varje år beräknar den internationella miljöorganisationen Global Footprint Network vilken belastning som mänsklighetens konsumtion haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten. Detta jämförs nu med hur mycket jordens ekologiska rsurser klarar av att porducera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som ägt rum.
I fjol ägde ”överdriftsdagen” rum 6 oktober och i år den 23 september. Fram till årets slut beräknas världens befolkning förbruka 140 procent av vad jorden klarar av att producera under året. Det innebär att det krävs 1,4 jordklot för att föda oss. Priset som jordklotet betalar för detta märks bland annat i ökade koldioxidutsläpp, krympande skogar, utfiskade hav och stigande matpriser.

Källa: recyclingnet.se

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: