Tag Archives: odling

Hur blir det med ben i bokashijord?

Många funderar över det här med ben.

Ska man slänga dem i bokashihinken eller inte?

Gör som du vill, helt enkelt. Många slänger i alla ben i hinken, andra väljer att bara lägga i de mindre, typ kycklingben, i bokashikomposten. Andra skickar det mesta till kommunen via sophinken eller mat-avfallsinsamlingen.

Ben tar väldigt lång tid att bryta ner och  bli jord, speciellt de stora. Kycklingben försvinner oftast under några månader i jorden. De stora som syns i bilden hittade jag nyligen. Jag har ingen aning vilken historia de har, om de har legat i jorden ett år eller fem. Det kan vara länge.

Det jag brukar göra när jag hittar sådana ben är att banka sönder dem med en hammare eller stor sten. De är oftast väldigt porösa och lätta att krossa. Och vilken skatt! En hög med benmjöl som är hur nyttig som helst i landet.

Andra gånger, orkar jag inte med dem. Och då stoppar jag bara ner dem lite djupare i landet. Syns de inte så finns de ju inte 😉 Men jag har gott om plats i min odling så jag störs inte av det. Andra, som har mindre odlingar eller bor i radhus, tycker det ser ut som en gravplats om det blir för många ben. Och det kan jag förstå!

Sedan beror det lite på hur mycket kött man faktiskt äter. Här hemma blir det mindre och mindre, som för många andra. Det är inte så ofta vi har stora ben längre. Så det blir ingen stor fråga i landet heller. Äter man mycket kött med ben (jag tänker t.ex. på alla jägare runtom i landet!) så blir det lite mer att ta hänsyn till.

En annan faktor är hur man har det med sophämtning. Här har vi i princip ingen sophämtning (två gånger om året) och ingen matavfallsinsamling heller. Så jag har helt enkelt ingenting annat att göra med mina ben än att de får följa med i bokashin. I hinken blir de rena i alla fall. Och trivs jag inte med dem i landet sedan, kan jag samla upp de rena benen och göra något annat med dem.

Så — ben i bokashi eller inte? Helt upp till dig.

Som så mycket annat med bokashi, gör det som känns rätt, testa dig fram, hitta en lösning som passar din logistik hemma.

Det blir så bra så.

 

Gör jord som dina morötter och potatisar kommer älska!


Foto: Jenny HarlenNu i helgen tog jag upp några potatisar och morötter.

Något jag kom att tänka på var detta med sandjord. “Alla” säger ju att morötter vill ha sandjord. Varför? Det är ju jobbigt att vattna och tufft att få näring att stanna kvar. Men morötterna blir ju raka och fina i sandjord, det är kanske mest därför.

Men nu när vi allt oftare odlar i pallkragar här i Sverige är man inte begränsad till just den jord som finns på åkern. Istället kan man fixa en jordblandning som är precis som man själv vill ha den.

Och mina morötter här hemma, vad får de då för jord? Ja, precis samma jord som allt annat i köksträdgården här hemma: kraftig jord med JÄTTE-mycket mull i. Bokashi, självklart, men även annat. Jag täckodlar så mycket jag kan, fyller på i mina lådor under höst och vår med löv, ensilage, med flis och spån och kvistar ibland fallfrukt. Allt som råkar finnas till hands.

Jord som skapas så här blir porös som bara den. Då blir morötterna raka och fina för att de inte kämpar med stenar och lerklumpar på väg ner i mullen. Näring stannar kvar länge för att det är så det fungerar i en bra jord.

Alltså, det skapar inget extra jobb, en bra jord sköter sig själv.

Foto: Jenny Harlen

En annan sak. En sådan här torrsommar är det MYCKET enklare att hålla jorden fuktig om den är mullrik. Ju mer man har blandat ner i den och lagt ovanpå den, ju mer mull finns i jorden.

Mull i jorden fungerar som en svamp. Det gör att en jord med mycket mull i behåller väldigt mycket fukt. Vatten, om det nu är från regn eller trädgårdsslangen, susar inte bara rakt igenom odlingslådan utan stannar kvar ett bra tag. Det fastnar i masktunnlar, det sugs upp i mullpartiklar och en del behålls nog även i diverse småkryp.

Täckodling hjälper också till, förstås, det gör att fukten som finns i jorden inte dunstar bort så lätt. Täckmaterialet fungerar som en fukt-reservoar och skapar en fuktig och skyddad miljö där maskar och hjälpinsekter kan hålla på och jobba. De får mycket mera gjort under täcket än de hade annars, vilket gör att jorden blir bättre och bättre över tid.

Fukt i jord är även bra för mikrober. Precis som maskar vill de ha det lagom fuktigt för att jobba som bäst. För torrt och de stannar upp. Så allt man gör för att behålla fuktigheten i jorden är bra för växterna OCH mikrolivet. Och ju mer mikrober och andra småkryp som kan få jobba på i fred, ju bättre miljö skapas för växterna.

Allt hänger ihop ju.

Vilken typ av jord är bäst?

Vet inte hur det var för dig, men jag blev helt snurrig i början när jag började läsa om odling. Vissa växter, läser man, vill ha sandjord. Andra vill ha lerjord. Andra vill ha mullhaltig. Högt pH, lågt pH. Ditten och dattan.

Hur ska man kunna komma ihåg allt det här? Och hur ska man kunna kombinera detta i några odlingslådor på en villatomt?

Det slutade med att jag förenklade det hela. Sedan många år tillbaka fokuserar jag bara på att göra bra jord.  Åt ALLA mina växter. Jord som är näringsrik och fullproppad med mull, jord som har en härlig struktur och som känns och doftar som jord ska. Och oftast är den även full med maskar också.

Och det funkar ju! Allt växer som bara den. Jag är ingen expertodlare men jag gör så gott jag kan. Det mesta blir friskt och fint, mer tack vara den fina jorden än mina odlingskunskaper.

Odla i lådor och odla tätt

Som så många andra, odlar jag i lådor. Och därför vill jag odla tätt.

Mest för att jag tycker det ser så härligt och frodigt ut! Men även för att maxa skörden. För det mesta, struntar jag nu i radavstånd och sådant utan planterar på bara. (Växtföljd har jag, men det är en annan sak).

Jag vet precis vilken jord jag har i mina lådor, det är ju summan av allt jag har lagt i under åren. Lådorna är hemsnickrade (5m x 1,2m) men fungerar annars som pallkragar — och där har jag byggd jord under många år nu.

Jag har haft allt möjligt i dem, mest organiskt material som finns till hands men även en tillskott av stenmjöl eller liknande ibland för att få med några “riktiga” mineraler. Varje år får de en laddning till; har jag inte så det räcker brukar jag satsa på de lådor som står i tur att få de mest näringskrävande växterna.

Men det funkar ju. Den jord som finns i lådorna nu är kraftig och porös: mullrik, näringsrik, maskrik och härlig. Även en torr sommar som denna har det gått utmärkt att  odla mycket i varje låda.

Friska, fina grönsaker som man bara blir glad av!

 


 

Gör en jordfabrik utomhus

Många undrar hur de ska kunna gräva ner sin bokashi i sina perennrabatter. Det finns oftast inte plats mellan alla blommor och buskar för att gräva ner bokashi utan att störa växterna.

Hur gör man då?

En enkel lösning är att fixa en jordfabrik utomhus, ett särskilt ställe där man gör jord och inget annat. Det behöver inte vara något märkvärdigt — ett hörn i rabatten eller landet, ett pallkrage, en murbruksbalja, vad som nu är mest praktiskt.

Där gräver du ner hink efter hink med bokashi. Allt eftersom det blir till jord kan du hämta det du behöver och sprida ut på dina perennrabatter.

Jorden blir piggare direkt.

Och enklare kan inte det vara!

Så här kan du bygga en jordfabrik:

STEG ETT.

Skaffa en pallkrage och hitta en bra plats till den. (Egentligen är platsen här i bilden inte helt perfekt då trädrötterna kommer att söka sig in. Men eftersom jag ville bygga ut rabatten här var det praktiskt ändå.)

Samla några hinkar bokashi och några hinkar “fuljord”. Fuljord kan vara jord som har gjort sitt (hinkarna på bilden har haft tomater och är full med rötter), jord från misslyckad sådd eller säckjord som du har över. Du kan lika gärna ta ogräsfri jord från en rabatt eller odlingslåda.

img_1170

STEG TVÅ.

Bottna pallkragen med tidningspapper eller kartong. Snåla inte! Pappret kommer att hålla bort ogräset i några månader tills både papper och ogräs ruttnat bort. Jag brukar lägga papper lite utanför pallkragen för att underlätta med gräsklippningen. Grus eller täckbark över papperskanterna gör det snyggare och hjälper även håller bort ogräs.

Trycksvärta (på svenska dagstidningar) är helt ofarlig nu för tiden. Tänker du använda kartong är det bättre med ofärgade. Riv bort så mycket packtejp du kan från kartongen, annars blir plasten kvar i jorden när kartongen har förmultnat.) Undvik helst färgglada kartonger och veckotidningar då man inte vet vilka kemikalier de innehåller.

Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Fyll på med jord och bokashi, blanda så mycket du kan. I en  jordfabrik kan du ha vilka proportioner som helst, du kommer antagligen att gräva ner många fler hinkar i framtiden så det gör inget om du har mer jord än bokashi i början. Men ha lite koll på ungefär vilka “recept” du har, det är bra att veta när du använder din jord sedan. Om jorden i jordfabriken är väldigt stark kan du använda den lite försiktigt som gödsel eller späda ut med annat: höstlöv, papper, sågspån, halm, fuljord eller vad du nu har.

50/50 bokashi och jord är en bra grundrecept i jordfabriken. Till planteringsjord är 30/70 bokashi-jord ett bra utgångspunkt. Men detta får man fort en känsla för, så krångligt är det inte.

img_1190

STEG FYRA.

Snygga till det hela med ett lager jord överst. Dels för att bokashin inte skall oxidera (exponeras till luft) men även för att förhindra nyfikna katter, hundar och fåglar från att gräva runt.

img_1194

STEG FEM.

Lägg gärna på ett kompostgaller eller någon form av enkelt lock för att hålla bort nyfikna djur. Är du orolig för möss, råttor eller sork kan du lika gärna bottna pallkragen med ett finmaskigt nät och lägga något tätt på toppen.

Eftersom vi har väldigt många björkar hemma brukar jag har en presenning (eller markduk) över mina jordfabriker, speciellt under tiden då alla frön svävar runt i luften.

img_1198

STEG SEX.

Vänta några veckor så har du färdig jord!

Behöver du finjord till ett odlingsprojekt eller till att gödsla en perennrabatt eller buskar, är det bara att gå förbi med skottkärran eller några hinkar och hämta det du behöver.

Jag brukar gräva ner nya hinkar i den ena änden och hämta jord från den andra ett tag, sedan byta plats. Annars kan det vara praktiskt att gräva ut en hink eller två med färdig jord och använda hålen till att tömma nästa hink. Gör det som är enklast för dig och som passar dina odlingsprojekt.

PÅ VINTERN

På vintern kan du fortfarande använda din jordfabrik om du vill. En idé är att gräva några färdiga groper som du kan fylla på med bokashihinkar även om marken är frusen. Se till att ha en säck med upptinade höstlöv, fuljord eller annat som du kan toppa med. Annars kan du breda ut innehållet i bokashihinken i jordfabriken och toppa med annat efteråt. Precis som om man skulle göra en lasagne…

Det kommer inte att hända särskilt mycket under vintern när det är kallt men till våren kommer det snabbt igång. Maskarna brukar hitta dit själva och stortrivs så fort det blir lite varmare i jorden.

Det tar lite tid att fixa en jordfabrik men det är det värt. Det är otroligt lyxigt att alltid ha tillgång till fin jord — och ännu roligare att kunna göra den själv!

Så här gör man en jordfabrik

Foto: Jenny Harlen

En “jordfabrik” är ett bra sätt att göra jord med bokashi när det är krångligt att gräva ute. Eller om du vill producera “finjord” inomhus till vinterns omplanteringar.

Begreppet är ganska brett. Vi hittade på ordet “jordfabrik” här hemma vid köksbordet för många år sedan och har fastnat för det. Egentligen handlar det om ett ställe där man gör jord av sin bokashi (eller för att vara exakt, berika den befintliga jorden med bokashi) någon annanstans än där man tänker odla.

Det kan vara inomhus eller utomhus. Utomhus är det oftast i en odlingslåda eller pallkrage (eller helt enkelt en mindre del av rabatten) där man väljer att odla jord istället för att odla annat. Ett ställe där man kan gräva ner hink efter hink bokashi för att sedan kunna komma förbi med en hink eller skottkärra för att hämta bokashi-fin jord till perennrabatter och andra odlingsprojekt. En utomhus jordfabrik kan man ha i många år, här hemma har vi en stor jordfabrik i trä vi har hållit på med i 8-9 år utan att göra mer än att gräva ner bokashi och hämta ut kärra efter kärra med jord. Jord som motsvarar den finaste gödsel man kan tänka sig.

En sådan jordfabrik blir väldig stark i slutändan och måste spädas ut. Då är det man-tager-vad-man-haver som gäller. Har du en hög med dagstidningar eller kartonger, in med dem bara. Eller en hög med ensilage, vass, sågspån, halm, löv — vad som helst som har lågt näringsvärde för att kunna balansera upp den kväverika bokashin.

En jordfabrik inomhus är lite annorlunda. Den är oftast en balja, låda eller hink som är lagom stor till att ha inomhus i värmen. Grundprincipen är man varva bokashi och “fuljord” i den, hälften var brukar vara perfekt. “Fuljord” har man oftast hemma efter en odlingssäsong: gamla krukväxter, överbliven planteringsjord, misslyckade sådd mm. Samla det under växtsäsongen så har du en perfekt resurs till din jordfabrik.

Syftet med en inomhus jordfabrik är att fixa lite finfin planteringsjord till inomhusbruk under senvintern. Tänk omplantering av krukor, omskolning av småplantor och en bra start till tidig sådd som chilis och tomater.  Det är inte meningen man ska hålla på med jord inomhus jämt, allra bäst är ju att gräva ner sin bokashi direkt på odlingsstället. Men ibland är det oerhört praktiskt att kunna få fram näringsrik planteringsjord när marken ändå är frusen ute.

Så hur gör man?

Egentligen är det hur enkelt som helst. Du behöver en balja/låda/hink och lika mycket fuljord som bokashi. Har du ingen fuljord hemma kan du köpa säckjord, det räcker med den billigaste om inte du vill ha annat.

  1. Hitta en balja, låda eller hink i en lagom storlek. 30-50 liter brukar vara bra. Men det spelar ingen roll om den är större eller mindre, bara du kan hantera den — tänk på hur tung den kommer vara när den är full! Du behöver inte ha lock om den ska stå inomhus, då ett jordlock ändå  fungerar bättre än en plastlock.
  2. Ställ din balja/låda på ett varmt ställe, den varmaste du har råd med om du vill att processen ska gå fort. Har du inte bråttom är det inte så noga med temperaturen. På ett uppvärmt golv kan man räkna med att bokashi blir till jord på ett par veckor, i en kall källare kan det ta veckor eller till och med månader. Men jord blir det.
  3. Börja med något absorberande i baljan/lådan. Om din fuljord är torr är det inget problem, den kommer absorbera fukten från bokashin. Men annars är risken att jordfabriken blir blöt i botten och det är aldrig trevligt. Biokol är superbra som startlager, och eftersom den kommer att laddas med kväve från vätskan i lådan så är det är en win-win lösning. Annars funkar det bra med äggkartong, tidningspapper, sågspån, vad du nu än har.
  4. Varva lager på lager med fuljord och bokashi och rör gärna om lite så matresterna får så mycket jordkontakt som möjligt. Det är trots allt kontakten mellan jord och bokashi som gör att processen kommer igång.
  5. Om du har större bitar mat i bokashihinken så kan du gärna hacka dem till lite mindre bitar, så att de då får mer jordkontakt. Om du vet i förväg att du ska använda en bokashihink till att göra en jordfabrik är det absolut värt att hacka allt i mindre bitar från början. Processen går så mycket snabbare då. (När man gräver ner bokashi i landet är det inte så noga, det spelar inte så stor roll om det tar lite längre eller kortare tid. Men i en jordfabrik inomhus är det trevligare om processen går snabbare.)
  6. Toppa med ett jordlock. 5-10 cm är bra. Lägg gärna en tidning eller handduk över för att balansera fukten men annars behöver du inget lock. Oftast fungerar det bättre utan lock faktiskt, lådan kan andas ungefär som en vanlig bokashihål i marken.
  7. Ha lite koll på fuktigheten i din jordfabrik. Den ska ständigt vara lagom fuktig, ungefär som vi vill att normal odlingsjord ska vara. Inte för blöt, inte för torr. Vattna om det är för torrt, ventilera om det är för blött. Men oftast du behöver inte göra någonting.
  8. Rör helst inte om. Många gör det för att det känns som det snabbar på processen — och det gör det. Det är faktiskt roligt att greja med också, så jag förstår precis om du vill röra om då och då och kolla. Men när den första undrar-vad-som-händer fasen har gått över är det lika bra att låta vara. Orsaken ? För att när syre kommer in i processen omvandlas en del av kolen i jorden till koldioxid och metan och släpps ut i luften. Själva gaserna är inget problem, det är så små mängder vi pratar om här. Men den energi som omvandlas gör bättre nytta i jorden, så kan den stå orörd ett tag är det absolut bättre.
  9. Se till att själva matresterna aldrig får vara ute i öppna luften. Om du rör om, kolla att allt är övertäckt med jord efteråt. Då fungerar processen som bäst.

Hur lång tid tar det?  Det är helt upp till dig.

Om du verkligen curlar din jordfabrik — ställer den på varmgolv i badrummet, har i pyttesmå matbitar, blandar 50/50 jord och bokashi med jordlock kan det gå så fort som två veckor. Kanske till och med snabbare.

Men frågan är om det är så viktigt? Har du ett panikbehov av bra jord till att plantera om chilisådden är det en sak. Behöver du bara ha lite bra jord vid slutet av våren till omskolning mm är det inte fullt så bråttom och då kan du ställa din jordfabrik mindre varmt och låta naturen tar sin tid. Testa lite med olika varianter så kommer du snabbt fram till vad passar dig bäst.

Och om inte allt är färdigt så är det inte heller så noga. Plocka ut de tröga delarna och stoppa dem i nästa jordfabrik bara.

Kan man bygga på en större jordfabrik med nya bokashihinkar?

Javisst, inga problem. Använd en större låda bara och fortsätta att varva så länge du vill. Se till bara att alltid ha ett jordlock. Det som är längst ner kommer att bli färdigt först men det gör inget om man inte behöver använda jorden direkt.

Du kan även göra en jordfabrik utomhus i en kallbod eller ett garage. Även om det fryser därute. Följ samma procedurer, allt kommer att funka på precis samma sätt men tar bara längre tid. Det hänger på värmen: så fort det blir varmt kommer processen igång. Har du möjlighet är det bra att ställer ut jordfabriken i solen till våren, lägg en mörk pressening eller svart sopsäck över för att skapa värme.

Allt blir jord, superfin jord faktiskt. Skillnaden är bara tiden. Och det beror helt och hållet på värmen.

Så inget hokus-pokus här inte. Gör precis det du har lust till. Men ha lite koll på fuktigheten i jordfabriken, och har du möjlighet att ställa den varmt så kan du lika gärna göra det.

Lycka till som nybliven jordfabrikant!

 

Kaffesump. Guldvärt i trädgården!

Foto: Jenny Harlen

“Hello gardeners! Please take some coffee grounds for your garden!”

Tänk om man gjorde så oftare. Enklare än så kan det inte vara — en korg med dagens kaffesump och en trevlig skylt till förbipasserande odlare. Ta gärna en påse kaffesump hem med dig till trädgården!

Kaffesump innehåller mycket näring som växter uppskattar. Som med allt annat finns det plus och minus med det (ska lägga upp några länkar) men hur man än gör är det bra att ta hand om det på ett bra sätt.

En gång i tiden växte alla dessa kaffebönor på en buske i Colombia eller Kenya eller någon annan stans, och näring har tagits från marken för att de skulle odlas. De har fraktats långt innan de kom till en kaffekopp nära dig, miljökostnaden har alltså varit rätt så hög. Klart vi inte kan skicka sumpen tillbaka till den exotiska marken den kom ifrån men vi kan i alla fall sluta kretsloppet hos oss. Så det som en gång var jord kommer tillbaka till jorden igen.

Även om man inte komposterar fullt ut kan man kaffekompostera!

Ta hem kaffesump från jobbet, från ditt lokala café, från en granne. Lägg den i bokashihinken eller strö ut direkt på rabatten. Det spelar ingen roll, bara den kommer ut på landet.

Har du ingen trädgård kan du kanske smyg-kaffekompostera under buskar och träd i närheten?

Allra bäst är om man kombinerar bokashimikroberna med kaffesumpen på något sätt. Finns det inte plats i bokashihinken i köket kunde man kanske göra en separat bokashihink till just kaffesump i all enkelhet. Kolla bara dräneringen (eller lägg lite biokol eller papper i hinken först).

Annars funkar det lika bra att lägga ut sumpen direkt och vattna då och då med bokashivätskan. Mikroberna blir lika pigga och glada av kaffe som oss!

Kaffe i odlingen då.
Fördelar: kvävet förstås. Rätt mycket! Plus en del andra bra-att-ha näringsämnen.
Kaffet kan funka som en snigelbarriär (har dock inte testat själv).
Det jag tycker själv är mest praktiskt med kaffesump är att den är brun från början, smälter in i jorden direkt. Plus att det kostar inget.

Nackdelar: det brukar finnas tungmetaller i kaffesump och det får man ta ställning till. Dricker man mycket kaffe borde man egentligen ta ställning till detta innan man fikar och får det i sig, men det gör inte jag heller.

Men fundera lite över hur du vill göra.

Finns det mer kaffesump i närheten som du kunde ta hand om? Om du visade bilden här till din lokala barista, vad skulle de säga? Kanske vore det något de kunde tänka sig börja med?

Det här med kaffesump löser förstås inte världens alla problem men lite vettigt är det i alla fall. Många bäckar små…

Scientists have discovered a new way to use coffee grounds to help save the Earth

How to use used coffee grounds in your garden

Composting with coffee grounds

 

 

 

Bokashi i lite större skala

Kan man göra bokashi på ett storskaligt sätt?

Javisst! Principen är precis den samma som hemma fast i större skala. Lufttät behållare, jäsning, gräva ner. Typ.

Så rent teoretiskt är det inga konstigheter  alls. Men ingen har gjort det på riktigt än i Sverige. Inte på cafe-skola-restaurang-äldreboende i alla fall. Men många förskolor är på gång, superbra jobbat av allihoppa!

Vad är det som gör det krångligt?

Logistik, för det mesta. Att hitta en bra flöde med hinkar, jäsning, eventuell förvaring och nergrävning.  Var ska hinkarna stå? Vem ska ta hand om dem sedan? Var finns odlingen? Hur gör man på sommarn? På vintern?

Precis samma frågor som man har hemma, egentligen.

Just nu finns det flera projekt som står i startgroparna runtom i landet. Ett vandrarhem med storkök och odling (kul!) och ett produktionskök mitt i stan som ska samarbeta med en lokal odlingsgrupp. Bokashin ska cyklas från det ena stället till det andra på en speciell lastcykel!

Båda projekt har bra förutsättningar, de kommer nog att lyckas. Till sommaren vet vi mer om hur det har gått, då kommer vi med bilder och berättelser. Tills dess testar vi oss fram!

Men under våra diskussioner har vi kommit fram till att dessa punkter är viktiga:

1. Någon måste ha ansvar för det hela. Bokashi är inte ett process som sköter sig själv, det krävs en plan och någon som ser till att det flyttar på.

2. Logistiken är viktigt. Var finns odlingen och hur får man dit bokashin? Vad slags hinkar/påsar/tunnor passar bäst och var ska de står under jäsningstiden? Hur ska man göra på de olika årstiderna? Finns det plats och funkar det att rulla/bära tunnorna/hinkarna dit de ska?

3. Utbildning. Förstår kökspersonalen processen och är de med på noterna?

Egentligen är det samma funderingar man har hemma innan man kör igång fast på större skala.

Det vi har kommit fram till är att desto enklare desto bättre. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Känns det oklart hur man ska gå till väga, börja lite smått. Några hinkar bara och ser hur det går. Sedan några till och några till tills allt matavfall är med i bokashi-loopen.

När det gäller hinkar och tunnor tror vi mest på vanliga hinkar för att samla matresterna i. Använd befintliga hinkar om de finns. Med eller utan biopåsar.

Jäsningen kan ske helt och hållit i hinkarna om man har plats, annars kan de tömmas i tunnor för jäsning och/eller förvaring. Vi har en stor tunna i butiken på bokashi.se men vi tycker själv den är onödigt dyr och att det är onödigt krångligt med tappkran. Ett bättre början är nog helt vanliga tunnor (soptunnor från kommunen) med biokol i botten för att ta upp vätskan och en plastsäck eller gummilist under locket för att täta till den. Någon form av lås eller gummiband för att hålla locket tätt.

Sedan behövs bara en odling och en odlingsmästare för att se till att allt blir till jord sedan.

Och förhoppningsvis så kan denna jorden så småningom ge fin närodlad mat som sedan kan serveras i skolköket eller på kafét!

En sak till. Samspelet med kommunen är viktig. Ta med dem i processen så tidigt som möjligt så de känner sig delaktiga. Tvekar de, kan man kanske få lov att göra ett testprojekt i mindre skala. Det är ju en viktig miljögärning det här och faller den väl ut (vilket det absolut skulle kunna göra) kommer även de att glänsa 🙂

Det är lätt att stirra sig blind på allt detta, frågorna hopar sig. Det finns ingen master plan som man kan kopiera, man får komma fram till ett tillvägagångssätt som passar just er.

Men går du och funderar på ett sådant projekt, ring gärna och bolla med oss. Vi kommer nog fram till något vettig tillsammans!

 

Hur gör man bokashi? Vi har gjort ett par filmer!

I somras gjorde vi ett par filmer om hur man gör bokashi. Hoppas de kan vara till hjälp om du nu funderar på att börja med Bokashi!

I den första pratar vi om hur man gör i köket för att fylla en bokashihink.

 

I den andra tar vi hinken ut i trädgården och visar olika sätt man kan använda det syrade innehållet:

 

Farbror Grön har också gjort en film om hur man gör bokashi. Lite kortare och väldigt bra!

Jordfabrik — hur gör man?

Foto: Jenny Harlen

De senaste veckorna har det varit väldigt många sökningar på just “jordfabrik”. Härligt, eftersom det betyder att många funderar över hur de ska göra jord hemma hos sig. Och bor man i lägenhet är det inte alltid så lätt.

Det var länge sedan jag skrev något om hur man gör en jordfabrik och under tiden har vi nog lärt oss en hel del — av våra misstag, av våra succé, av varandra. Så jag ska försöka sammanfatta här så gott jag kan.

Jag kommer ihåg dagen för sju år sedan då vi satt och stirrade på en plastlåda, en hink med Bokashi och en halvsäck med planteringsjord. Och funderade om inte vi skulle kunna göra jord i backen istället för i marken. Det var ganska tidigt i Bokashihistorien och hittils hade det mesta gått ut på att man grävde ett hål i marken, stoppade ner sin Bokashi, och planterade något. Vilket är jättebra om man nu har en markbit; och att den inte är frysen eller uppodlade.

Mitt på den svenska vårvintern, när man behöver finfin jord att plantera om sina små chili- och tomatplantor och fixar med pelargonerna, så är det en annan sak.

“Jordfabrik” tänkte vi den genomskinliga backen vi hade hittat i boden kunde heta. Så blev det. Sedan har det utvecklats, en jordfabrik kan vara vilken plats som helst man gör jord, inomhus eller utomhus. En plastlåda från Biltema eller en pallkrage som är bara till för jordtillverkning.

Så hur gör man en jordfabrik? Vi börjar med inomhus.

JORDFABRIK INOMHUS

Två saker som är viktigt, bara:

VÄRMEN. Leta efter det varmast ställe du har i huset eller lägenheten. Helst över 20 grader om det ska bli någon fart på det. Över 15 grader kommer det att funka, men räknar med att det tar tid. Kallare än så är det bara förvaring, det kommer inte händer något i lådan.

FUKTEN. Lagom fuktig i lådan är hemligheten. För blött och det hela kommer lukta illa. För torrt och aktiviteten kommer stanna upp. Hur lagom är lagom? Ungefär som bra jord. Att man kan krama ihop en näve utan att det faller isär som damm eller skvätter ut vatten.

Vilken låda som helst kommer att funka. Ta något du hitta hemma bara. Med eller utan lock, spelar ingen roll för processen. Du kan se din låda som ett hål i marken. Man gräver ner sin Bokashi i lådan istället för i hålet, täcker med jord och väntar för processen att göra sitt.

De flesta använder lock, det känns mer bekvämt inomhus. Har du inte lock kan du lägga över en tidning, trasmatta eller vad du vill för att behålla en lagom fuktighet i din jordfabrik.

Ta då din låda, bottna med lite “fuljord” (gamla krukväxter och liknande), lägg på ett lager med Bokashi och på med lite fuljord. Har du inte fuljord hemma är det självklart helt ok med vanlig påsjord, helst ska det vara lite torr för att kunna ta upp fukten från Bokashin. Du kan fylla din jordfabrik på en och samma dag eller varva med hinkar och jord allt eftersom, det som är praktiskt för just dig.

Det spelar ingen roll hur stor eller liten lådan är, tänk bara att om du har en större variant att den kan vara tung att flytta sedan.

Något som är VIKTIGT är att överste lagret ska alltid vara jord. Själva matresterna ska inte ligga överst. (Precis som när man gräver ner i jorden). Risken är då att de börjar ruttna i luften och det vill man inte.

Du kan använda trädgårdsjord om du vill, konsistensen du får sedan i lådan blir som jorden du väljer. Alltså torvaktigt om man har mest köpjord och leraktigt om du har mest lera. Helt upp till dig.

Ett praktist tips kan vara att bottna lådan med något absorberande. Träpellets, kattströ (typ papperspellets), biokol. Det beror på vilken blandning du har i lådan för övrigt, men råkar det blir blött längst ner så har du något att ta upp fukten. Testa dig fram bara.

Samma sak med en jordfabrik som med en bokashihink för övrigt: ser du kondens på undersidan av locket är det för fuktigt i lådan. Lägg på en tidning, helt enkelt. Eller något annat absorberande för att ta upp fukten.

Ska man hacka och vända? Ju mer man blandar ihop jorden och bokashin när man lägger i den ju snabbare det går, processen kommer igång när de kommer i kontakt med varandra. Ju mindre matbitar du har ju snabbare det går också, det blir flera ytor.

Men när man väl har fixat med jordfabriken behöver man inte greja mer med den om man inte vill. Risken är att om man håller på ofta och röra om att man introducerar mycket syre, då kan processen går över till en aerobisk (vanlig varmkompostering) process istället för den syrefri man helst vill ha. Men för all del kollar och kikar, det gör jag 🙂

Hur lång tid tar det? Svårt att säga. Det beror helt och hållit på värmen, på fukten och på hur mycket kontakt det finns mellan jorden och bokashibitarna. Har man optimerat allting kan det gå i några få veckor. Annars får den ta den tiden den tar, några månader kanske. Behöver man lite jord till ett projekt kan man plocka ut något som är färdigt och lämnar resten.

Du kan ha din jordfabrik låda utomhus i solen om du vill. Lägg helst en svart sopsäck över eller välj en mörk låda för värmens skull. Helst ska inte mikroberna exponeras till direkt dagsljus så undvik en transparent låda i solljuset. Max temp i jorden ska vara 40 grader, över det tar mikroberna stryk.

Foto: Jenny Harlen

Hur mycket jord? Gör som du vill men 50:50 jord till Bokashi kan vara en bra början. När du använder den färdiga bokashijorden kan du späda ut den lite mer, oftast är det bra för plantering med 70:30 jord till Bokashi. Gör man en svagare blandning i jordfabriken från början behöver du inte späda ut den, å andra sidan tar det mer plats.

Ibland får man vitt fluffigt mögel på jordytan. Bara bra, det. Precis som i Bokashihinken är det ett tecken att processen är på gång.

Svårare än så är det inte.

Efter du har gjort ett par rundar har du fattat grejen och kan improvisera så mycket du vill.

Det är inte tänkt att man ska ta hand om all sin matavfall inomhus i en plastlåda, men har man väldigt lite matavfall kan det kanske gå. Allra bäst funka det som en mellanlösning, något man kan göra då och då för att få fram riktig bra planteringsjord till våren på balkongen. Utöver det behöver man kanske en annan strategi att odla upp sin Bokashi. Direkt i odlingscontainrar, kanske?

JORDFABRIK UTOMHUS

Jordfabrik utomhus är en helt annan grej. Egentligen är det ett ställe där du kan gräva ner din Bokashi jämt. Typ en pallkrage man inte odlar i, eller en del av rabatten man har avsätt till jordtillverkning. När man behöver lite färdig Bokashijord är det bara att trilla dit med skottkärran eller en hink och plocka det man behöver. Återstående hålet kan man fylla med nästa hink man får från köket.

Funkar självklart bäst på sommaren om inte man kommer på en fiffig överjordslösning. Men är ett otroligt praktiskt sätt att tillverka jord utan att behöver fundera hela tiden över var man ska gräva ner sin nästa hink.

Så lycka till nu med jordtillverkning, hur du nu gör! Hör gärna av dig om du kommer på något fiffigt som andra kan ha glädje av!

/Jenny

ps En tråkig sak kan vara att tidningspapper kan filta ihop sig och tar lång tid att omvandlas till jord i jordfabriken. Plocka bort de delarna som är i vägen om du vill. Tidningsfiltarna är ändå värdefulla eftersom de är indränkta i näring och mikrober, du kan kanske använda de som marktäckning runt rabarbern eller någon bärbuske?

 

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täcka med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller en plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara det.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa dig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja — man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan — det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du plantera. Eller att hälla över det hela i en skottkärra, röra om och lägga tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!

Sommarodling i murbruksbaljor

Årets experiment har varit att odla i murbruksbaljor på altanen. Fungerar utmärkt!

Enkelt och billigt och snigelfritt. Och inte alls svårt att plocka något gott till lunch…

Murbruksbaljor hittar man där man brukar köper målarfärg och sådant. Biltema och Jula brukar har dem, priset ligger någonstans mellan 80-130 kr beroende på storlek. På altanen här har jag mellan storlek tror jag, typ 65 liter. Den större, 100 liter eller så, använder jag i växthuset.

De är enkla att göra i ordning — gör precis som du brukar göra med sommarkrukor. En tjock lager med lecakulor i botten, lite “fuljord” (gammal skräpjord), en lager med Bokashi direkt från köket, och sedan fyller man på med “finjord” (säckjord, men det räcker med det billigast varianten eftersom det finns så mycket näring i Bokashi). Satsar på 20-25% Bokashi och resten jord. Om man vill kan man blanda Bokashi och köpjord i en kärra innan man fyller baljan, snygga bara till med lite finjord överst.

Dränering. Baljorna har ju inga hål, men det är lätt att borra i plasten. Istället för att göra dräneringshål i botten av baljan brukar vi borra en på sidan av baljan, på samma höjd som lecakulorna. Då får man en reservoar i botten och ingen av det fina lakvattnet går förlorat. Praktiskt om vill resa bort ett par dagar, växterna klarar sig själv lite längre utan vattning.

Plantera! Det blev tätare än jag hade tänkt mig i baljan här, det är ju så lätt att bara stoppa in den ena och den andra när alla plantor är så små på våren. Men de verkar klara sig, tack vara näringen och den jämna fuktigheten kan jag tänka mig. Så himla skönt att kunna bara gå ut och plocka lite sallat och örter till lunch direkt på altanen.

Inte minst är det väldigt skönt att kunna ha snigelfri sallat. Vi har inga större problem här med mördarsniglar och sådant men det har aldrig varit särskilt snyggt i salladslandet. Men nu går det bra. Jag råkade stoppa i några krassefrö i våras och krassen har växt sig från odlingsbaljan när till marken, ser frodigt och fint ut men har även tagit en del stryk av insekter. Betyder det att sallaten har fått vara i fred tack vara krassen eller är det bara krassen insekterna var ut efter? Säg gärna till om du vet!

Men hur som helst ser krassen snygg ut och har varit en riktig bimagnet. Och tomaterna ska ju pollineras jämt så det var nog bra ändå.

Har du en liten balkong hemma eller en sommaraltan eller en ödslig grusplan är detta med murbruksbaljor inte alls dumt. Jag har nu ett tiotal runt omkring huset, några med dahlior, andra med dill och luktärtor och annat gott. Plus ett tiotal till i växthuset. De ser inte alls dumma ut, och billigare än så tror jag inte man kan få det till.

Så slutsatsen är: rekommenderas varmt!