Tag Archives: sortering

Funkar det med Bokashi från skolor, kontor och kaféer? Vi testar!

Så här kan det se ut hos oss ibland. Och ibland undrar man verkligen vad man håller på med…

Vi får in rätt mycket Bokashi hemma hos oss. Oftast i form av biopåsar i sopsäckar. Just nu hämtar vi all matavfall från en förskola i stan, all kaffesump från ett lokalt kafé och all matavfall från ett kontorshus där uppemot 40 personer  jobbar. Plus det lilla vi producerar själv hemma hos oss.
Så det blir ju en hel del att ta hand om!

Och varför kan man fråga sig! (Och det gör vi faktiskt ibland :-))
Egentligen för att vi behöver en hel del Bokashi till vår egen lilla köksträdgård. Odlar man så kommer man inte långt med det lilla matavfallet man producerar själv. Men också för att vi vill veta hur det är att ta emot Bokashi på det sättet, hur man gör rent praktiskt, om det är jobbigt eller inte.

Från förskolan Eldflugan hämtar vi nu under vintern eftersom det är svårt för dem att ta hand om sina hinkar själva. Resten av året är de jätteduktiga att göra jord i pallkragar och odla tillsammans med barnen. Men som de flesta andra förskolor producerar de mer Bokashi under året än de har behov av själva, visst är det bra om man kan hjälpas åt då. Nästa år är det kanske någon annans tur att hämta, men just nu är det intressant för oss att se hur det fungerar.

Det blir 40-50 liter i veckan tror jag (har inte räknat så noga). Vi har en nyckel till deras förråd och hämtar säcken var eller varannan vecka. Hem med den, in i skottkärran och sedan droppar vi påsarna i komposten.

Dessa två komposterna flyttade vi under hösten till ett ställe där vi ska bygga en ny odlingslåda nu till våren. Vi har tänkt bygga lådan runt dem och sedan bara skakar ut innehållet på plats, direkt i lådan. Täcker över med jord och planterar sedan. Så egentligen använder vi komposterna bara som förvaring just nu, och sedan ska vi flytta dem till nästa byggplats och köra samma grej. (Detta kunde man göra med vilken bottenlös tunna som helst egentligen, men man tager vad man haver…)

Samma sak gör vi med Bokashipåsarna vi hämtar från kontorshuset “Huvudkontoret” i Säffle. Det blir nog 30-40 liter i veckan, mycket kaffesump.  Vi har testat Bokashi där nu under ett år och det har funkat klockrent — vi är alla lika glada över att det blev av! Ska ta lite bilder snart och visa hur det går till ren praktiskt där i huset och vad vi har lärt oss.

Säckarna hämtar vi när vi har vägen förbi (Säffle är ju inte så stort!), de förvaras lufttätt i den varma källaren tills de är färdigjästa. Nästa steg är att göra en liten stadsodling bakom huset så all Bokashi hamnar på samma plats som det produceras. Visst vore det kul? Men ett steg i taget, vi vill ju först vara säkert att vardagen fungerar.

Och kaffehinkarna då? De är ju guld värda! Vi hämtar från Holgers ett mysigt konditori mitt i stan, det har vi gjort i ett par år nu. De samlar all kaffesump i hinkar i köket, staplar dom på bakgården och sedan hämtar vi när det passar oss. (Det låter ju som vi bara håller på med säckar och hinkar men det blir annat också!). Kvantiteten varierar, 2-3 kaffehinkar i veckan blir det nog. Själva hinkarna lämnar vi tillbaka eller ger bort, de är utmärkta som Bokashihinkar.

Kaffehinkarna gör vi inte jord av utan dumpar direkt under buskarna i trädgården. Det ser ju lite konstigt ut men vi bor ganska stort här på landet så det är inte så noga att allt ska vara snygg jämt. Kaffehögarna syns ju inte under snön och när våren väl kommer är det bara att kratta över lite löv eller något för att snygga till. Jag lovar, buskarna blir hur nöjda som helst. Eftersom jag är Bokashi-nörd vill jag även har EM under buskarna, då går jag bara runt då och då under sommaren och strör ut en näve Bokashiströ under varje buske. Detta kan vi lätt göra eftersom vi har så mycket strö här i huset, men det blir ju samma sak om man doserar lite utspädd Bokashi vätska från hinken på kaffehögarna. Mikroberna sprider sig i kaffet och ner i jorden.

Förra året hade vi inte lika många biopåsar att ta hand om varje vecka och då samlade vi många av dem i en vanlig soptunna på altanen. Det var smidigt och enkelt. Det spelar ju egentligen ingen roll hur man gör, bara att det inte är krångligt. Och att det blir av!

Viktigast av allt tycker vi här är att det går att hjälps åt. Vi har kommit fram till att det är inte alls lika jobbigt som vi hade tänkt oss när vi väl kom igång. Kan vi, så kan många andra! Vi är ju ingea proffsodlare, bara helt vanliga människor med en helt vanligt hus — detta kunde man även göra mitt i stan.

Det blir kanske inte så i framtiden att kommunen måste ta hand om allting. Kan vi hitta på egna lösningar som är bra för alla parter, varför inte? Riktig bra matjord kommer att vara en av de finaste resurserna vi har i framtiden. Men det är faktiskt något vi kan börja med att bygga här och nu.

På köpet är det ju ganska kul att hjälpas åt lokalt. Så mycket roligare när vi kan samarbeta med små enkla saker som inte kostar något och bara ger en bra känsla.

Men jag måste säga jag ser fram emot de tre nya odlingslådor som kommer till våren. Fullt med finfin bokashijord! Det gör vintern lite lättare att klara av!

Att snoka i sopsäckarna

Foto: www.hd.se 

Detta är inte något jag skulle vilja göra. Kan inte tänka mig att många andra som skulle vilja det heller.

Att gå igenom en massa sopsäckor med lupp och se vad det finns för något. Men det gör nu ett tufft gäng i Helsingborg — de öppnar alla soppåsarna som har slängts i 225 villor för att se vad de innehåller. Blöjar, sura mjölkpaket, mögliga brödrester, uttjänta McDonalds leksaker i en salig röra…

Och varför? Dels för att få en insikt i hur det går i soplandet — sorterar vi som vi ska? Behövs det mer information? Har det blivit bättre? Och dels – livsviktigt, att kolla att de säckar som ska innehålla matrester faktiskt gör det. Har någon slängt glas eller metall med sin spaghetti och köttfärs så är risken stor att det krossas och hamnar  på någon åker. Yiack.

Helsingborg Dagblad rapporter från sorteringshallen där det pågår.

Det är bara att tacka för att det är någon som gör detta åt oss slarviga sorterare. Och det finns säkert många fler soppsäckssnokare runtomkring i landet som håller på med samma jobb här och nu, helt utan beundran.

En fång med rosor!

Kan det vara sant? Slänger vi mindre nu?

Foto: www.svd.se

Soporna minskar i Sverige, men bara tillfälligt. Så stod rubriken på sr.se häromdagen.

En ljusning? Vad bra! Men — “tillfälligt” — usch då.

Efter 15 års ständigt växande sopberg i Sverige så har vårt hushållsavfall nu slutat öka. I storstadsregionerna har soporna till och med minskat, enligt branschorganisationen Avfall Sveriges mätningar. Och orsaken till förändringen är finanskris och lågkonjunktur säger Jon Nilsson-Djerf, sakkunnig på Avfall Sverige.

Kurvan har gått uppåt jämt från 90-talet men har nu stannat av.

Men enligt avfallsforskaren Johan Sundberg vid forskningsföretaget Profu så är det här trendbrottet bara tillfälligt. De prognoser som han har visar att år 2050 så kommer det svenska sopberget vara tre till fem gånger större än det vi har idag. Det innebär att vi är på väg mot en ”avfallsinfarkt” säger han.

Då ligger vi risigt till. Det är för mig ofattbart att skräpet vi slänger ska vara flera gånger mer när min dotter är i min ålder. Vad kommer allt det här ifrån? Prylar vi inte längre vill ha? Förpackningar som har gjort sitt efter 5 minuter? Nej, jag fattar verkligen inte.

Sortering i all ära men inte kan vi bara konsumera mer för att då sortera mer. Någon slags helhet får det bli! Mindre inköp. Mindre förpackningar. Mindre skräp. 

Men en ljusning finns! Nästan hälftan av allt hushållsskräp är faktiskt mat. Och det kan vi ta hand om själv i våra Bokashi hinkar. Tack och lov. 

 Läs hela artikeln på sr.se här!

Skönt att lamporna ska tas hand om

Foto: www.miljoportalen.se

Skrev för ett tag sedan om den lamp-kasse jag har åkt runt med i min bil i ett bra tag nu. Har fortfarande inte blivit av med den, men en sak jag har funderat på varje gången jag se den i bakluckan är vad händer med de sedan. När jag väl hittar någonstans att lämna i den, får jag väl säga.

Det finns en massa brutala saker i en glödlampa. Kvicksilver och annat som absolut inte ska komma ut i naturen och som måste tas hand om på ett riktigt sätt. Skickar vi dom utomlands så håller vi ju Sverige rent, men hur hjälper det oss i längden om de blir bara bortforslade? Vi delar ju alla på samma natur. I slutänden i alla fall.

Men nu ska våra utjänta glödlampor tas hand om här i Sverige. Och tack och lov kan vi litar på att de mesta som är gjort på Svensk mark blir gjort på rätt sätt.

Sveriges lampor tas om hand av Sweden Recycling
På tre månader har Sweden Recycling anställt 23 personer och köpt maskiner som gör återvinning av allt material möjligt. De nu 45 anställda jobbar med återvinning av lampor och lysrör och omhändertagande av amalgam från tandläkarsektorn. I genomsnitt kommer lite mer än en fullastad långtradare varje dag till Sweden Recycling. Lamporna och lysrören kommer från alla Sveriges återvinningsstationer, och i stället för att lysrörens miljöfarliga kvicksilver skickas utomlands återvinns det nu i Hovmanstorp. Lamporna måste sorteras för hand för att ta bort allt som inte ska slängas i återvinningen.
Källa: Smålandsposten
Snart ska vi går över till lågenergilampor och det är en kapital för sig. Men vad bra att vi har kommit en bit på vägen än så länge!

Bokashi en del av lösningen?

Foto: Magnus Hallgren, DN
Foto: Magnus Hallgren, DN

Idag är det sopgubbarnas tur. De håller på att bränna ut sig, i Stockholm åtminstone. Långa dagar, äckliga sopsäckor, och sopmängden bara ökar, ökar, ökar.

Att de får löner uppemot 30 000 i månaden hjälper inte längre, strejk och sopkaos ligger bra nära, skriver Ulrika By in DN idag.

En av sopgubbarna, Berra Ramhquist, klagar över att mängden sopor har ökat ofantligt. “Nu storhandlar folk, jobbar över och hinner inte käka upp maten de köper.” Och han vet nog  vad han pratar om, han har varit med i branschen i 27 år…

Nej. Dags att fråga vad vi var och en kan göra att minska sophögarna. Inte bara i Stockholm men i varje villa, lägenhet, radhus, kontor i landet. Sorteringsmöjligheter finns för de mesta “torrvaror”, det är bara de där äckliga matresterna som är så svårhanterade. Och allt som allt är det matresterna som räknas i sophinken: oftast runt hälften av allt som Berra får bära ut är mat som vi inte käkar upp.

Bokashi kökskompostering skulle kunna vara en bra del av lösningen. Med en Bokashihink i köket kan man ta hand om precis alla matrester från kaffefilter till räkor. Inomhus. Så det funkar faktiskt för folk som bor i lägenhet — det är en klar trend i stora städer som London, Sydney och New York.

Det är inte alltid vi behöver vänta tills någon annan löser problemet åt oss. Våga tänka nytt och går något själv!

Bor man i lägenhet i Stockholm skulle man kunna ha en Bokashihink i köket, fylla på ett par tre veckor sedan ge det till en granne som har kolonilott. Jag lovar, de blir överlyckliga att få det, så bra näring finns inte att köpa i affären. Har lägenhet en kompostanläggning så är problemet löst — du behöver inte springa ut par gånger om dagen utan kan tömma din Bokashihink en eller två gånger i månaden. (Att det blir mycket bättre kompost därute är en annan historie…).

Vinterförvaring då? Även om man har kolonilott eller sommarstuga själv så är det lätt att förvara Bokashikomposten över vinter. Samla i lufttätta lådor i källaren — det luktar inget, uppfyller alla hälsokrav och du får en fantastisk start i landet när det är dags att åka ut på våren med en massa egenhändig jordförbättring i bakluckan.

Kostnaden: typ en krona om dagen. Fördel samhällsmässigt: ofantligt.

Och Berra kommer att bli mycket glad!

Läs artikeln i DN>>

Sista dagarna att slänga plastpåsar!

 

Från och med 1:e november ska vi inte slänga plastpåsar längre. 
I de allra flesta Svenska kommuner är det – äntligen – dags att sortera ut allt mjukplast. Plastpåsar och annat mjukplast ska inte brännas längre och det får vi fira. Mjukplast som samlas in ska bli ny plast så det betyder inte att frosseriet med plastpåsar tar slut. Men det är väl ett steg i rätt riktning — det är billigare (=mer resurssnålt) – att producera ny plast från “gammal” än från helt nya råvaror.

Och råvaran då? Det är olja och ofattbara mängder går till att producera plasten. När den bara bränns som sopor efter att ha används i några få minuter så är blir det samma sak som att bränna olja direkt. Energi och värme i all ära men speciellt miljövänligt är det knappast när så mycket plast bränns i de stora sopförbränningsanläggningar.

Inte heller blir vi riktigt av med alla sopor som bränns. Mattias Hagberg beskriver det i sin ny bok Skräp,

Kvar efter förbränningen blir aska. Eller rättare sagt stora kakor med slagg och gifter. Ungefär tre fjärdelar av soporna omvandlas till rök, en fjärdedel till slagg och aska. Aska och slagg som slutförvaras på soptippan i väntan på att miljöingenjörena ska komma på ett system så att man kan ta hand om gifterna.

Så bort med plastpåsarna! Frakta hem mindre plast, sortera bort det som inte går att undvika och se vilken skillnaden det blir i sophinken. Vad? Är det mest matavfall som finns kvar? Då är det dags att skaffa sig en Bokashi hink och ta hand om det med! 

Läs mer>>

Läs artikeln i DN “De gräver djup i våra sopor” >> 

Läs artikeln i DN “Också mjukplast ska återvinnas” >>