“Vanlig” kompostering vs bokashi?

En fråga vi får ofta är “vad är det för skillnad mellan traditionell kompostering och bokashi?”

Svaret: rätt mycket.

Bokashi är egentligen inte “kompostering” som vi känner till den från förr. Vi borde kanske inte kalla bokashi för kompostering men det blev bara så.

“Vanlig” kompostering är en föruttnelsesprocess. Allt läggs på hög och allt eftersom blir det mull ut av det hela. Mikrober, maskar, fukt och värme hjälper till. Processen är aerobisk och stannar av om det inte kommer in tillräckligt med luft; därför ska man vända en komposthög då och då för att hålla den i liv.

Bokashi däremot är en syrningsprocess, ungefär som mjölksyrade grönsaker. Fermentering (som detta kallas) är en anaerobisk process, luft vill den inte ha. Allra helst ska man gräva ner sin bokashihink i jorden direkt så matresterna blir till jord så fort som möjligt.

Två helt olika tillvägagångssätt alltså.  Men de blir ju båda till jord i slutändan, så vad spelar det för roll?

Den stora skillnaden är denna: det blir mycket växthusgaser från en vanlig  komposthög. Det blir mycket lite växthusgaser från bokashi som grävs ner i jorden.

Är det bara du och jag som komposter spelar det inte så stor roll, men skulle hela världen börja kompostera skulle det bli oändligt mycket växthusgaser ut av det. Sådant har vi helt enkelt råd med, globalt sett.

Varje bokashihink som grävs ner i backen fungerar som en mini jordsänka. Alltså ett sätt att förvara kol i marken istället för i luften. Kol i marken är i princip mull/humus; kol i luften är koldioxid och metan — växthusgaser som vi inte vill ha.

Hur då?

Allt levande är ju kol. Vi är gjorda utav kol, allt som växer (eller har växt) är i princip kol: djur, träd, människor, blommor, papper, grönsaker, matavfall. När något växer är allt väl. När ett träd omvandlas till ett trähus är allt väl (kolet “förvaras” i huset). När matavfall ligger under jorden och omvandlas till mull är allt väl. Men när levande kol-grejer “dör”, alltså börjar ruttna, då omvandlas kolet till något annat. När det gäller matavfall och växtrester som ligger på hög så är det koldioxid och metan man får.

Detta kan undvikas genom att göra något anaeorobiskt ut av det hela. Men en kompost som är anaerobisk vill ingen ha, den luktar och  kommer på fel fötter (därför att vi jämt vänder den). Genom att lägga ditt matavfall i en bokashihink, syra det, sedan stoppa ner det i jorden så skapar du en anaerobisk process som är faktiskt sund.

Mycket lite koldioxid/metan släpps från hinken när du öppnar den för påfyllning (annars hade den blivit till en ballong under tiden). Och mycket lite släpps ut när bokashin grävs ner.

På köpet får du mycket mer jord från det hela eftersom ingenting slösas bort.

Foto: Jenny Harlen

So far so good, men man får väl bra jord från en vanlig kompost?

Visst gör man det, har man hållit på länge med kompostering blir man överlycklig över skatten man får varje gång man sprider ut den färdiga komposten.

Men något som är lite sorgligt (utöver kolförlusterna) är att man även förlorar en hel del av den näring som finns i växt- och köksrester när man komposterar på hög (oavsett om komposten är varm eller kall).

En trädgårdskompost har inte så mycket näring från början men en traditionell kökskompost har däremot ganska mycket näring på grund av matresterna. Men mycket av den näring som finns sipprar ut pö om pö. Den hamnar i marken under komposten, oftast till ingen nytta eftersom inget kommer att växa där.

Men även om all näring skulle sippra ut från komposten (vilket den inte gör) blir det bra ändå: den fina mullen man får från komposten är fantastisk fin jordförbättring, oavsett om den har mycket näring eller lite. Den gör jorden där den hamnar mer mullrik, lättare och skönare att hantera, trevligare för växterna och mikrolivet.

Med bokashi å andra sidan kan du punktförbättra landet direkt. Om du, till exempel, gräver ner en hink med bokashi i en pallkrage där du ska odla squash till våren vet du att precis all näring kommer tillgodo för squashen. Inget hinner sippra ut (även om den står några månader) och den fina mikrovärld som skapas på plats av mikroberna, maskarna och deras kollegor blir inte störd. Får de jobba i fred med sina tunnlar, vätska, mineralskapande med mera, får vi en bättre jordstruktur. Allt sådant gynnar våra växter.

Går vi ner på molekylnivå finns det även skillnader. Det som händer när ett bananskal, till exempel, ruttnar på komposten är att proteinstrukturen förstörs. Det blir ju till mull allt eftersom fast utom lättillgängliga munsbitar som mikroberna kan tugga i sig. Det som händer i en bokashihink är att proteinerna i bananskalen spälkas upp i sina aminosyror. Dessa är värdefulla för mikroberna båda i hinken och i landet sedan eftersom det är något de kan “tugga i sig” direkt.

Och det är just detta som gör att bokashiprocessen går så snabbt. Inget hokus-pokus alltså, utan att man skapar en väldig fin och effektiv servering av matresterna för småkrypen som gör resten av jobbet.

Som jämförelse kunde man tänka sig ett julbord med, på det ena bordet, en gris; på det andra bordet de vanliga köttbullarna, sillbitarna och skinkskivorna. Vilket bord väljer du?

Bokashi är för mikroberna vad julbordet är för oss. Fixfärdig och enkel väljer vi alla.

När mikroberna i jorden stoppar i sig allt gott från sitt julbord, alltså bokashihinken som du har grävt ner åt dem, så förvaras en hel del av näringen i sina kroppar. De lever inte särskilt länge (och det kommer en ny generation mikrober var 20:e minut typ), och alla dessa “döda” mikrober är fantastiskt nyttiga för jorden. Det är dem maskar och andra småkryp lever av. De som inte äts upp fungerar som långtids förvaring av näring i mineralform (processen heter mineralisering) och det betyder att näringen inte sipprar bort från landet utan stannar mer eller mindre på plats.

En bättre hantering är svår att hitta, egentligen.

Det är mycket som händer som vi omöjligt kan se. Däremot kan vi se när våra växter mår bra, och det gör vi alla som har hållit på med bokashi ett tag.

Så nästa gång någon frågar dig vad det är för skillnaden mellan kompostering och bokashi kan du förhoppningsvis klara av svaret. Inte är det nödvändigt att ta allt det här med grannen men det kan vara intressant att känna till (hoppas jag!).

Dra gärna det där med växthusgaser. Och att det är oftast enklare i vardagen att slippa fylla på, vända och gräva ut en kompost som tar två-tre år att bli kvar och blir inte så näringsrik som man tror.

Men  även detta att man tar näringen i princip direkt från matbordet i köket till nästa års squasharna och morötterna.

Då blir det kanske busenkelt att förstå.

 

 

 

 

8 thoughts on ““Vanlig” kompostering vs bokashi?”

  1. Hej! Jag har funderat på om det går att kombinera bokashi och “vanlig” kompostering på något sätt? T.ex. att gräva ner bokashin i trädgårdskomposten så att man kanske påskyndar den komposteringen också? Jag har ju läst om “jordfabriker” med bokashi och tänker att det skulle kunna fungera på liknande sätt?

  2. Ja visst går det bra att kombinera. Många som redan har varmkompost från förr använder den på vintern som ett enkelt sätt att ta hand om sin bokashi, vissa gör så året om. Det blir bättre fart i komposten även om den stannar av under den kallaste delen av vintern. Men har man möjlighet att gräva ner sin bokashi så är det alltid bättre: snabbare och ett riktigt bra sätt att punktförbättra jorden.
    Det går att använda bokashi i en kallkompost, även om det är inte riktigt tillåtet av de flesta kommuner. Ta ett grepp, lyfta upp en del av komposten och tömma hinken där. Pressa ner toppskikten för att bli av med så mycket luft som möjligt. Helst ska bokashin var ordentligt övertäckt. Det händer nog inte så mycket nu när det börjar bli kallt men på en varmare årstid blir det skillnad, högen körs liksom igång från mitten tack vara bokashin.
    Men det är bara att testa på! Lycka till!
    /Jenny

  3. Hej!

    Jag har nyss fått nys om det här med bokashi, verkar ju fantastiskt. Jag har en fråga om näringsvärde: tänkte använda bokashi dels i matkomposten och dels i säckar med löv. Hur blir näringsvärdet i mat- respektive lövkomposten jämfört med t ex blomjord man köper? Så att jag får ett hum om det kan användas till t ex omplantering, kryddträdgård och så vidare:)

  4. Välkommen in i bokashigänget Lasse! Det är så svårt att jämföra olika näringsvärden på bokashi och annat, det beror på vad man har för matrester och vad man blandar hinken med. Efter den första odlingssäsong är du expert men innan dess är det bara att testa dig fram. Som riktlinje kan man säga att du får en bra planteringsjord av en tredjedel bokashi (färdig fermenterade från hinken) och tvåtredjedels påskord (typ den billigast). Vissa använder 50:50 till sina chilis och andra krävande växter men det är nog bättre att börja med en tredjedel. Mindre om du inte har så det räcker men då får du komplettera med annan näring.

    Om man gör i ordning en sopsäck med löv och blanda med en hink bokashi kan man få fram en bra planteringsjord. Svårt att säga precis hur det är näringsmässigt men det blir en bra bas för “normala” växter, eller som en riktig bra jordförbättring. Sådana säckar (eller lådor/tunnor/vad-man-nu-har) kan man göra svagare eller starkare beroende på om man har mycket löv som ska tas hand om eller om man vill ha en högkoncentrerad blandning som inte tar så mycket plats. Det hela byggs på att man tager vad man haver 🙂

    Löv är ju inte så näringsrika i sig men en fantastisk bra resurs i odlingen. Bortsätt från faktum att man tillför en hel del kväve när man lägga till en hink med bokashi så är det ett bra sätt att snabbt omvandla löv till jord. Istället för att det tar några år så kan du fixa en säck med nästan-jord under våren om du ställer den på ett soligt ställe. Det är sällan jag väntar tills en lövsäck med bokashi blir till jord (då behöver man ett par månader till) men bara man kommer en bra bit på väg så fungerar den uppgraderade lövmassan som en bra bas till en storkruka, odlingslåda eller som mulch/täckning på en vanlig bädd.

    Ett annat sätt att göra lövkomposten är att, istället för att blanda en hink med bokashi i säcken, att ladda lövsäcken med lakvatten från hinken. Funkar bra på vinter när man inte har så många andra användningsområden för lakvattnet. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite lakvatten man tillsätter, bara man har lite koll för att kunna döma näringsnivåen sedan. Skaka om då och då för att få en bra spridning av båda mikrober och näring.

    Orsaken att höstlöv funkar så bra med bokashi är för att de är faktiskt laddade med jordbakterier. När de kommer i kontakt med bokashimikroberna körs i gång processen för att göra jord.

    Hoppas allt detta ger dig några idéer! Testa allt du hittar på och kommer du på något bra vi andra kunde få nytta av säg gärna till!
    /Jenny

  5. Tack för ett fantastiskt svar:)
    Du skriver att man får fram en bra planteringsjord av 1/3 bokashi och 2/3 påsjord, men kan man inte bara ta vanlig jord från trädgården och lite större andel bokashi? Det borde ju vara ännu miljövänligare och billigare?:)

    /Hälsningar Lasse

  6. Ja, självklart kan du använda vilken jord som helst. Lite slarvigt av mig att bara prata påsjord, det blir lätt så då de allra flesta odla i “köpt jord”, i alla fall i krukor/pallkragar. Det gäller att tänka ut vilken konsistens man vill ha i jorden sedan, ofta odlar man i torv för att det är liksom lätt och fluffig till skillnad från lera eller sand. Den jorden man får efter en runda med bokashi har ungefär samma konsistens som den jorden du börjar med. Mycket mer näring förstås, mycket mer mikroliv och även mer humusrik, men inte så jätteannorlunda. Så strategin beror mest på hur du vill ha din jord. Du kan göra några olika varianter och testa dig fram, det är just det som är lite roligt med bokashi, att det mesta fungerar bara man vägar testa lite. Och att växterna är med på noterna 🙂

  7. Hej!
    Jag har just beställt startkittet för Bokashi och håller på att läsa in mig. Och många frågor poppar upp!
    Jag odlar i hinkar i mitt växthus. På hösten rensar jag jorden och sparar den i en gammal kallkompost (Grön Johanna-typ), Det är från början dyyr köpejord så det känns viktigt att kunna återanvända den. Jag har också en vanlig varmkompost (svart byggbar kub) där jag hittills komposterat mitt matavfall.
    Om jag gräver ner mina bokashihinkar i den sparade jorden nu under tidig vår. Hur snabbt kan jag använda den jorden? Jag skulle ju vilja odla i den redan i år igen.
    Jag skulle vilja få till ett bra tänk kring både sparade jorden, varmkomposten och “jordfabrik-tänket”, Tips??

  8. Hej Carina, kul att du ska börja! Ja, det är verkligen mycket att fundera över i början. Men sedan blir det enklare, jag lovar…
    Viktigast här är att du kan “renovera” all din gamla jord och återanvända den, det är precis det bokashi går ut på. Skönt att kunna ta tillvara allt!
    Vilken behållare är bäst är svårt att säga, du behöver kanske testa dig fram ett tag och se vad som funkar bäst för dig. Oftast är det lite olika beroende på årstiden, efter ett år vet du nog hur du ska lägga upp det hela.
    Har du tomma hinkar och tinad jord till hands kunde du börja fylla på dem direkt med bokashi. Några tips här https://www.bokashi.se/blogg/?p=2055
    Frågan är om du vill återanvända samma jord till tomater, men du kan kanske få lite variation genom att använda gammal tomatjord i dina sommarkrukor i samband med bokashi.
    Och visst kan du gräva ner några bokashihinkar i din gamla grön johanna. Vill du göra så nästa vinter kunde du istället spara din jordhinkar frostfritt och tömma dem en och en när du tömmer dina bokashihinkar så du får ett jordlock till varje laddning. Men att vara helt ärligt hade jag nog kört på direkt i någon form av hink/kruka/balja i växthuset för att slippa extra jobb. Har du även rabatter/pallkragar kunde du flytta din varmkompost (utan bottenplatta) till något ställe där det finns plats och du vill förbättra jorden. Fyll på under hösten-vintern och flytta bort den under sommaren. Då vet du att all extra näring hamnar på ett vettigt ställe. Är det fortfarande lite “geggigt” i tunnan när man vill flytta den är det bara att gräva ner och snygga till.
    Du kunde även skaffa en stor murarbalja och ställa i växthuset eller på altanen under vintern där du gör en jordfabrik. Inte för att det kommer hända särskilt mycket under vintern men mest för att få en enkel logistik (minst möjligt jobb med att flytta jord!) och för att bevara all näring och energi i baljan. En hel del näring försvinner ju ur en komposttunna eller liknande ned i jorden den står på — helt ok om man vill förbättra marken därunder men lite meningslöst annars.
    Hoppas du kommer fram till något som funkar på dig — det gör du säkert!
    Lycka till! Jenny
    ah, insåg nu att jag har inte svarat din fråga om hur lång tid det tar. Du kan börja plantera två veckor efter du har grävt ner din bokashi. Det spelar ingen roll om den är synlig eller inte, växterna bryr sig inte om det finns synliga matbitar. De två veckornas “karenstid” i jorden är för att pH:t ska kunna stabilisera sig. Finns mycket mer att läsa på http://www.bokashi.se

Leave a Reply

Your email address will not be published.