Etikettarkiv: bokashi

Gud vad de tjänar på matkassar!

plastpase

 

Jag blir nästan äcklad att tänka på det. Vi köper dyra plastpåsar på Ica, Coop, Willys eller vad det nu är och varför? Jo, för att vi behöver dem FÖR ATT SLÄNGA SOPOR I. Betalar 1,50:- styck, använder påsen i typ 10 minuter, och sedan fyller det med en massa skräp som någon annan ska bära iväg.

Vi vet alla nu att påsen är gjord av olja och den har ett oehört högt samhällskostnad. Vi skulle så lätt kunna plocka med oss en tygkasse när vi handlar. Men vi gör inte det. För att vi behöver plastkassarna ändå. Till soporna…

Här i Aftonbladet slår de på trumman att man ska låta bli dyra butikskassar och istället använder tunna, billiga soppåsar. Visst. Ett steg i rätt riktning. Kanske.

Men om man tänker fullständigt om. Sluta slänga så mycket skräp! Sorterar man ut allt plast, glas, metall osv osv så är det mest matrester som är kvar. Och de kan hamna i en Bokashi hink och sedan i trädgården. Eller grannens kolonilott. Eller mormors kompost på sommarstugan.

Bokashi kostar typ 1 kr per dag när man har kommit igång. Hur många plastpåsar köper du i veckan och vad kostar dom?

Avfallspåsar till soporna
Varje år bär svenskarna hem sina matvaror i ca 720 miljoner plastkassar, och handlarna tjänar 85 öre per kasse. Om alla skulle packa maten i tygkassar kan försäljningen av plastkassar minska till noll. Eftersom nästan alla svenskar slänger sopor i plastkassarna behövs det en ersättning. Lösningen heter avfallspåsar, hälften så dyra och hälften så tunga. Om man använder avfallspåsarna i stället minskar utsläppen av koldioxid med 24 500 ton. Minskningen motsvarar 0,4 promille av de svenska utsläppen. Avfallspåsarna görs av polyeten eller polyester, som kommer från olja. Det finns även påsar som är gjorda till hälften av majsstärkelse.
Källa: Aftonbladet

Grönt uppåt väggarna

Foto: www.vegtech.se

I Madrid för ett år sedan stod jag och häpnade — en jättevägg på en byggnad mitt i stan var levande. Grönt hela vägen från asfalt till himlen. Det var verkligen kul! Hur gjorde dem? Hur funkade det hela? Och varför?

Nu är det tydligen en storstadstrend. Folk vill ha det grönt. Inte minst på väggarna!

Det finns tydligen ett Svenskt företag som håller på med det här och de ska snart etablera sig i Stockholm. VegTech heter det. Och minnsann ska det blir fler gröna ytor i Stockholm snart. Miljövänliga, lugnande gröna ytor på oförväntade ställen som vägg och tak.

Konceptet är omskriven i recyclingnet.se så här:

Systemen för gröna tak och innergårdar blir allt mer populära och är idag ett vanligt inslag i nybyggnation.
I år lanseras dessutom ett nytt system för växtväggar som möjliggör byggnation av vertikala grönytor på exempelvis husfasader.
Växterna förbättrar den lokala miljön i stadsrummet genom att bland annat dämpa buller och aktivt fånga skadliga partiklar. Dessutom blir byggnader med  tak och fasader som är täckta med växtlighet mer energieffektiva och energisnåla.
I det nya kontoret på Hornsgatan finns ett showroom där man på nära håll kan studera olika systemlösningar.
– Vi ser en intressant framtid för våra system och hur de kan användas för att förbättra stadsmiljön, säger Johan Thiberg, platschef för Veg Tech i Stockholm.

Och vad har det här med Bokashi att göra? Vet inte riktigt. Men på ett sätt så är det ett tecken i rätt riktning: vi vill ha det grönare runtomkring oss. Vi vill inte bo i en asfaltöken, även i storstaden. Och därför får vi var och en göra vad vi kan för att se till att alla förutsättningarna finns, att vi ta hand om vår odlingsjord, att vi gör allt för att hitta nya sätt att få naturen att frodas och inte bara tar, tar, tar.

Bokashi en del av lösningen?

Foto: Magnus Hallgren, DN
Foto: Magnus Hallgren, DN

Idag är det sopgubbarnas tur. De håller på att bränna ut sig, i Stockholm åtminstone. Långa dagar, äckliga sopsäckor, och sopmängden bara ökar, ökar, ökar.

Att de får löner uppemot 30 000 i månaden hjälper inte längre, strejk och sopkaos ligger bra nära, skriver Ulrika By in DN idag.

En av sopgubbarna, Berra Ramhquist, klagar över att mängden sopor har ökat ofantligt. ”Nu storhandlar folk, jobbar över och hinner inte käka upp maten de köper.” Och han vet nog  vad han pratar om, han har varit med i branschen i 27 år…

Nej. Dags att fråga vad vi var och en kan göra att minska sophögarna. Inte bara i Stockholm men i varje villa, lägenhet, radhus, kontor i landet. Sorteringsmöjligheter finns för de mesta ”torrvaror”, det är bara de där äckliga matresterna som är så svårhanterade. Och allt som allt är det matresterna som räknas i sophinken: oftast runt hälften av allt som Berra får bära ut är mat som vi inte käkar upp.

Bokashi kökskompostering skulle kunna vara en bra del av lösningen. Med en Bokashihink i köket kan man ta hand om precis alla matrester från kaffefilter till räkor. Inomhus. Så det funkar faktiskt för folk som bor i lägenhet — det är en klar trend i stora städer som London, Sydney och New York.

Det är inte alltid vi behöver vänta tills någon annan löser problemet åt oss. Våga tänka nytt och går något själv!

Bor man i lägenhet i Stockholm skulle man kunna ha en Bokashihink i köket, fylla på ett par tre veckor sedan ge det till en granne som har kolonilott. Jag lovar, de blir överlyckliga att få det, så bra näring finns inte att köpa i affären. Har lägenhet en kompostanläggning så är problemet löst — du behöver inte springa ut par gånger om dagen utan kan tömma din Bokashihink en eller två gånger i månaden. (Att det blir mycket bättre kompost därute är en annan historie…).

Vinterförvaring då? Även om man har kolonilott eller sommarstuga själv så är det lätt att förvara Bokashikomposten över vinter. Samla i lufttätta lådor i källaren — det luktar inget, uppfyller alla hälsokrav och du får en fantastisk start i landet när det är dags att åka ut på våren med en massa egenhändig jordförbättring i bakluckan.

Kostnaden: typ en krona om dagen. Fördel samhällsmässigt: ofantligt.

Och Berra kommer att bli mycket glad!

Läs artikeln i DN>>

Betong eller närproducerat mat?

Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se
Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se

Hur ska vi kunna ha närproducerad mat så det räcker i framtiden om vi fortsätter att bygga på vår odlingsjord?

Inte något jag har tänkt så mycket på egentligen, men visst stämmer det. I en debattartikel publicerat idag, Oscar Abrahamsson LRF i Västra Sverige, väcks frågan. Bra att någon börjar tänke lite före för det går inte att tänka efter; som han pekar på går det aldrig åt motsat håll. En köpcentrum blir aldrig igen en åker, en McDonalds blir aldrig igen en kohage.

När allt fler platser för detaljhandel byggs försvinner den bästa odlingsmarken i Sverige. Låt lågkonjunkturen bli en tid för eftertanke om hur våra resurser skall brukas.
Under den vikande konjunkturen kommer vi troligen se många exempel på glesnande aktivitet i våra köpcentra runt om i landet. Den bygg-boom och ”Timell-effekt” som gav glada dagar åt Byggmax, K-rauta med flera har stannat av.

Det kommer synas tydligt att vi har en överetablering inom detaljhandeln. Sverige har tillsammans med Nederländerna mest köpcentrumsyta per person i Europa, ca. 400 kvadratmeter! Påfallande ofta tas högvärdig jordbruksmark i anspråk för dessa etableringar. Detta gör att andelen tillgänglig åkermark blir mindre och mindre när våra städer växer. Detta är inget problem enbart i Sverige utan i hela i-världen.

Läs mer>>

Bygg din egen varmkompost!

Att ”kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara det i lufttäta hinkar i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att slänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskruttar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktiskt att tömma Bokashi-hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom är en varmkompost med Bokashi betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa en varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventionar hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat på dinbyggare.se som beskriver hur man gör:

Det är ännu enklare att sköta en varmkompost när man använder sig av Bokashi eftersom du oroa dig för att det tillförs tillräckligt med syre. Du slipper röra om! Tänk på det när du läser denna skötselbeskrivning från Nelson Garden – Varmkompost Nelson Garden.

Internationell studie: EM ger bättre plantutveckling

Foto: www.murciaregion.net

Foto: www.murciaregion.net

Bio-organisk gödsling med EM ger bättre plantutveckling och skörd, växtkvalitet och fruktsamhet, ökning av fettsyror i plantor och frön mm i medicinal och kryddväxtodling enligt en vetenskaplig rapport.

Rapporten har publicerats i Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006.

En av slutsatserna som dras är att ”biofertilisers” som EM, gett strategiska möjligheter att höja skördarna till en rimlig kostnad för odlare och bönder och på samma gång når en förbättring av markernas kondition.

Fältförsöken var baserade på två bevattningar per odlingsomgång med EM, samma mikrobiella bas som finns i bokashi strö. Försöken gjordes vid det nationell forskningscentret i Egypten 2003-2005 med en växt som heter Plantago afra vilken har en lång historia som medicinal växt i USA, Europa, Indien och Kina som botemedel mot allt från förkylningar till cancer och hepatit.

Källa: Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

The picky vegan: experiment in bokashi

Foto: www.pickyvegan.net
Foto: www.pickyvegan.net

Det här med ”indoor gardening” är en rolig grej, det finns säkert otroligt många människor sprängfyllda med odlingslust som inte har en egen trädgård. Men som håller på ändå!

”Picky vegan” är en sådan, odlar för fullt inomhus någonstans i USA. Hon blev förtjust i Bokashi för ett tag sedan och har skrivit om det under året här. Många detaljer om hur hon har funderat och testat och hittat lösningar som passar just henne.

Kul att läsa och som tur är kan man även i Sverige odla året om i värmen inomhus! Om man nu vill…

Bokashi update: min mor och hennes maskar

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

För ett år sedan min mor fick ett par Bokashi hinkar från mig i posten. Hon bor i Australien, i Sydney, så det var ingen idé att skicka de härifrån jag beställde dem lokalt, de är ganska likt våra.

Nej, det var ingen succé. Hon vill egentligen inte testa FAST hon är jätteintresserad av sin trädgård och FAST hon har urdålig jord i sin lilla täppa, bara sand. Och ingen kompost heller. Det blev ursäkta efter ursäkta: du vet jag ska åka bort några dagar snart, jag ska få besök nästa vecka det är ingen idé att börja, vad kommer grannarna att säga om det luktar…

Till slut slutade jag att tjata, motvilligt. Men hon var här i somras och fick se det själv hemma hos oss. Oj då, det var väl inte så besvärligt, det kan inte vara så farligt, visst ska jag köra igång så snart jag kommer hem. Till min förvåning gjorde hon faktiskt det, och hon har till och med börjat tjata på grannerna att de skulle också ta lite hänsyn till kommande generationer och värna lite mer om miljön…

Fick idag några ord från henne som jag vill dela med mig. Ingenting märkvärdigt i för sig, men kul att det har blivit så bra när det hela började så motvilligt!

My Bokashi going well and I am very pleased with it. I am about to fish through my papers to find the email address of the agent here from whom you arranged the set up for me. I am very near the end of the meal mixture. Tomorrow, I need to dig another hole .. I used the original one twice and am amazed how well it is all forming into soil.  And proof that it doesn’t smell at all .. the possums have made no attempt to dig there!  Nor the ducks who sometimes come to visit if I forget to shut the courtyard gate ! 

Och några veckor senare….

I am just so thrilled with my Bokashi pit … I dug it up tonight to put another bucket in and as well as all looking so good – only a few egg shells (even though I squash them) that had not quite disintegrated and a huge avocado seed which should not, of course, ever have been there, all these great fat healthy worms appeared !  I was quite excited as this sandy soil, devoid of top soil which was removed at the time the place was built, has not produced many healthy worms in the past despite many bags of cow poo, etc.  I must start keeping a diary so I know how long it takes for a bucket load to compost.

Nu är det bara att se hur många grannar där nere som hoppar på Bokashitåget! Jag återkommer.

Permakultur = sunt förnuft

Instinktivt vet vi att odling ska vara så naturnära som möjligt, att det är ett ställe där industrialismens alla principer inte riktigt hör hemma. Men jag visst inte att denna ”känsla” hade ett namn, det är faktiskt en del av ett helt synsätt på odling som heter permakultur. Så här beskrivs det i Wikipedia. Det är bara att nicka och hålla med, sunt förnuft helt enkelt…

Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Ett odlingssätt där man blir självförsörjande genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen, systemet som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar s k jordtrötthet. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Man utnyttjar därmed växternas olika höjder.

En annan viktig del i permakulturer är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH.

En permakulturodling ska helst ligga i direkt anslutning till bostaden. Man odlar effektivt på småytor med täckodling – dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täcks med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong – och man drar fördel av växternas olika höjder, rotsystem, kvävefixerande förmåga osv. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning = mindre arbete.

Permakulturodling syftar inte till självförsörjning av mat, men kan göra oss mindre beroende av det komplexa och sårbara industri- och teknologisamhälle som vi lever i.

Den kan också ge glädjen och tillfredsställelsen av att kunna äta egen odlad mat som är obesprutad, och som inte fraktats långa vägar med energiförbrukning och föroreningar som följd. Den industriella produktionen av en matvara gör av med 10 gånger mer energi än vad själva matvaran ger konsumenten vid förtäringen. Förpackningar, konserveringsmedel och inköp slipper vi också, och får istället färsk mat med högt närings- och vitamininnehåll.

Källa: Wikipedia

Bokashi i ”Vi i Villa” och ”Recyclingnet”

Sakta men säkert kommer Bokashi till Sverige.

Tidningarna börjar ta reda på vad Bokashi är för något och sprida budskapet. Senast var det Vi i Villa som har en sida om Bokashi på Vi i Villas webbsida.

Recyclingnet har också publicerat en artikel om Bokashi och Avfallsforum.se har också skrivit om Bokashi som ett nytt sätt att återvinna hushålls matrester. Det finns också som produktnytt på Miljö & Utveckling.

Vill man vara mer klimatsmart i vardagen så är www.klimatsmart.se ett bra ställe att kolla vad som finns. Dessutom kan man läsa om Bokashi där med!

Vi återkommer med mer sedan!