Etikettarkiv: Kompost

Bokashi i framtidens kök!

Foto: Philips 

Bokashi är här för att stanna! Och det kan vi gläda oss åt! Inte minst för att detta futuristiska koncept lyfter fram det som är viktigt här i livet — gemenskap och hållbarhet. Detta är inte bara gadgets-for-the-sake-of-gadgets, det ligger ett mer modern tankesätt bakom som satsa på att göra livet lite roligare, lite mjukare och vänligare, och lite mer hållbart.

Just nu så finns det inget Bokashi lösning så som Philips har gjort här men det är inte alls otänkbart att det bli av. I grund och botten det vi gör här och nu är samma sak som detta — de EM Effektiva Microorganismer i Bokashiströ fermentera maten och denna används sedan i trädgården. Som jag förstår det, det som händer här är att matresterna ”försvinner” i ett hål i bordet. Någonstans under bordet malas maten och blandas med Bokashi, dräneras och komprimeras på något sätt. Den färdiga produkten är en tablett som är fullt fermenterad och mycket komprimerat — men är i princip samma sak som vi får ut av våra hinker idag. Tabletten kan stoppas in i jorden direkt där det omvandlas till bra gödning, precis som vi är vana med.

Jag kan tänker mig det kommer att bli många spännande lösningar i framtiden som bygger på Bokashi grundpelaren. Det ska vara spännande att se vart det ta vägen, bara fantastin får flöda. Vi är — här och nu — i pionärfasen av en framtids utveckling som verkar går hand i handske med det som behövs för en ecovänlig framtid. Våra hinker är inte lika sexiga som Philips bord men resultatet är ju precis samma — vi får maten tillbaka till jorden där det hör hemma. Och hurrah för detta!!

http://www.cnet.com/8301-13553_1-10069193-32.html

Green Gardening: Try bokashi for quicker composting

 

Ann Lovejoy är en amerikansk författare, skriver trädgårdsböcker och tidningsartiklar om allt som har med trädgården att göra. Här skriver hon på en Seattle news sajt om Bokashi som ett bra sätt att återföra köksrester till trädgården hemma. En mycket enkelt och effektiv lösning tycker hon …

A reader wants to recycle kitchen waste into the compost. She has a garbage disposal in her sink but prefers to use the food scraps rather than waste them. Can she rescue the food scraps and mix them into the planted pots on her tiny patio?

Composting food scraps in a small space is not easy, but it can be done. Rather than try to tuck food scraps into soil where potted plants already are growing, you might puree scraps in a food processor daily. The resulting slurry can be composted without attracting pests, or can be buried in soil, though it will take months to break down.

Over the years, I have tried many kinds of composting devices made for home gardeners. In my experience, indoor composting buckets don’t really work. Indoor or outdoor worm bin systems can work, but only for plant-based waste. And in small spaces, the bins are pretty hard to hide.

Happily, a simple composting system developed in Japan allows you to recycle all non-liquid food scraps, including dairy and meat. Called bokashi — the Japanese word for fermented organic material — the system relies on efficient microbes (EM) to transform leftovers into finished compost in four to six weeks.

EM bokashi is a lot faster than traditional composting and works in an entirely different way. Instead of rotting, bokashi ferments food waste, then breaks it down into enzymes and amino acids directly usable by plant roots. The fermentation stage takes about two weeks, and the composting phase takes between two to four weeks.

To use bokashi, you put all non-liquid food scraps into an airtight bucket with some bokashi starter, usually wheat or rice bran inoculated with beneficial microbes. When the first bucket is full, set it aside to ferment and begin filling a second bucket. /…/

Bokashi food recycling is practiced in many schools around the country and in more than 80 countries around the world.

Läs mer>>

Kompostturism: Slottsträdgården i Malmö

Foto: Jenny Harlen

Sista skörden var på gång när jag gick en rundvandring i Slottsträdgården i Malmö för några veckor sedan. Som tur var fick jag en pratstund med John Taylor, trädgårdsmästaren på Slottsträdgården sedan några år tillbaka. Här odlas allt ekologiskt — och gissa om han och kollegarna var stolt över de fina komposthögarna de hade precis byggt. En stor limpa i varje ”åker”, hur varmt som helst om man bara stoppar handen mitt i och drar ut en näve nästan-jord kryllande med maskar.

Foto: Jenny Harlen

Pratade lite med John Taylor om Bokashi, ett nytt koncept till och med för en trädgårdsmästare med sin rötter i England. Visste vore det roligt, tyckte han, om fler människor fick en möjlighet att inse att det finns en koppling mellan den mat vi äter och den jord den kommer från. Och om fler kunde återföra det de inte kan ätea själv –  tillbaka till jorden.

Slottsträdgården är hur fin som helst, men lite speciellt är det också i att mycket byggs på lokalt samarbete — det hela började som en trädgård för dem som bor i lägenhet utan egen plätt att odla på. De första spadtagen togs i 1997 — och då var det inte lättgrävt. Mycket kompost har det varit under åren alltså!

Foto: Jenny Harlen

 

 

Waste equals food, part II

A while ago I wrote about Cradle to Cradle by William McDonough and Michael Braungart, a book about remaking the way we make things. Thinking differently about how waste can be seen in a new light, as a valuable raw material for the next process rather than something we should simply get away from.

Here’s what they have to say about closing the loop and looking at all products, biological or otherwise, from a cradle-to-cradle perspective rather than the traditional, and hopelessly unsustainable, cradle-to-grave approach. The world we live in has two essential elements: mass (the Earth) and energy (the sun).

Otherwise, for our practical purposes, the system is closed, and its basic elements are valuable and finite. Whatever is naturally here is all we have. Whatever humans make does not go ”away”.

Go on throwing away our valuable resources they say, and our world will literally become a grave.

If humans are truly going to prosper, we will have to learn to imitate nature’s highly effective cradle-to-cradle system of nutrient flow and metabolism, in which the very concept of waste does not exist. To eliminate the concept of waste means to design things — products, packaging, and systems — from the very beginning on the understanding that waste does not exist.

They divide products up into those that should stay in closed-loop biological cycles (such as food) and those that should stay in closed-loop technical cycles (such as electronics).

Things that go into the organic metabolism must not containe mutagens, carcinogens, persistent toxins, or other substances that accumulate in natural systems to damaging effect.

Materials and products that are designed to return to the biological cycle they call biological nutrients, things that can be consumed by microorganisms in the soil and by other animals. By thinking new products could be designed from the beginning so they could safely remain in this loop.

Worry-free packaging could safely decompose or be gathered and used as fertilizer, bringing nutrients back to the soil. Shoe soles could degrade to enrich the environment. Soaps and other liquid cleaning products could be designed as biological nutrients as well; that way, when they wash down the drain, pass through a wetland, and end up in a lake or river, they support the balance of the ecosystem.

Wouldn’t it be fun if this sort of smart design could help take the guilt out of much of our everyday life. As they say, throwing something away can be fun — and giving a guilt-free gift to the natural world is an incomparable pleasure.

Nu är det dags!

Foto: Jenny Harlen

Solen skiner efter en månads regn och nu är det dags att skörda de sista bönorna och potatisarna i grönsakslandet och ta hand om jorden — dags att ge tillbaka det man har tagit. Det var inte förrän jag själv började försöka odla lite potatis jag insåg vad egentligen som händer när vi stolt bär in den fina skörden till matbordet. Jorden försvinner! Helt plötsligt stod odlingslådarna halvtomma – vart tog all matjorden väg?

Visst blev det mat av det. Och lådorna ska fyllas på inför våren. Med säck efter säck av dyr kogödsel och annat som man fraktar från affären i bil. För att det ska bli fint igen i grönsakslandet.

Sakta men säkert äter vi upp vår matjord. Vad mycket roligare det känns nu när all mat vi inte själv kan äta går tillbaka till jorden. Vi lägger alla matrester i Bokashi hinken och den fylls snabbare än man kan tror, trots att vi med hjälp av hunden är bra på att äta upp rester. Och nu när bönplantorna grävdes upp och gick över till komposten kom Bokashi hinken ut från köket och innehållet grävdes direkt ner i landet. Ett riktigt bra tack för säsongen som gick och en bra start till den som nu kommer.

Dessutom blir det ingen bilturer in till stan till våren — odlingslådorna står ju redo!

Kompostturism: Vadstena

Foto: Jenny Harlen 

Foto: Jenny Harlen

Klosterträdgårdar är fascinerande och som tur är så finns det rätt många nygamla medeltida örtagårdar runt omkring i Sverige, kul att kika på.

Lena Israelsson har nyligen skrivit en vacker bok om gamla odlingstraditioner i klosterträdgårdar. Hon är en känd trädgårdsförfattare och här skriver hon om de munkar och nunnor som har lagt ner så mycket energi för att hålla liv i denna odlingstradition . Boken, som heter Klosterträdgårdar: himmelska platser på jorden, förklarar hon hur klostren stod för kunskap och utvecklingen i trädgårdsarkitektur, botanik och örtlära för 500 år sedan. Av ren nyfikenhet har Lena Israelsson åkt runt till ett tjugotal kloster i Sverige och utomlands för att se hur man gör idag. Hur ser det ut innanför murarna, odlar man med samma skicklighet och lust?

Men jag har en fundering till: Hur de skötte de sina komposter för 500 år sedan? Vi kommer nog aldrig att veta, men det var kanske inte så annorlunda mot hur vi gör idag? Man lägger väl bara trädgårdsavfall på hög och väntar…

En väldigt fin örtagård är den vid Vadstena kloster och som nästan allt annat i Vadstena har den anor från den heliga Birgittas tid. Vi råkade vara där i somras och jag tog chansen att kolla och gick nyfiken genom hela den fina örtagården. Förbi alla de fina matlagningsörterna, förbi de doftande blommor och de dödliga giftväxterna. Och där fanns den. Komposten. Hur enkelt som helst med en fin mull på gång längst ner i högen. Bara man väntar…

Foto: Jenny Harlen

 

 

Dyrt att inte sopsortera

  

Gunilla Skog skriver i Göteborgs-Posten om en kraftfull höjning av soptaxor i Göteborg. Skillnaden mellan de som sopsortera fullt ut — med hjälp av Bokashi eller kompostering — är hela 2354 kr.

Soptaxan höjs med nio procent.    Kostnaden för en del villaägare blir 2 788 kronor, men den som sorterar väl slipper undan med 434 kronor per år.

Höjningen införs den 1 januari 2009 och motsvarar cirka 30 öre per dag för villaägare som sorterar sitt avfall. Den som behöver tömning varannan vecka ska betala 889 kronor per år. Lägsta årsavgiften 434 kronor gäller bara dem som har egen kompost, sopsorterar väl, nöjer sig med litet kärl och får sophämtning var fjärde vecka.
Stora barnfamiljer och andra med stora kärl som kräver tömning varje vecka betalar den högsta avgiften på 2 788 kronor. Beslutet har fattats av kommunfullmäktige och beror till stor del på höjda transportkostnader…
>>Läs mer på Göteborgs-Posten

Kompostturism: Brunstorps gård

Foto: jönköping.se 
Foto: jonkoping.se

Jag får nog erkänna: jag blir ganska nyfiken varje gång vi är ute och tittar på något fin trädgård, örtagård eller park. Blommor i all ära men hur gör de med sina komposter? Så på tema kompostturism tänker jag då och då komma med en titt bakom scenerna!

Vi kom till Brunstorps gård strax utanför Husqvarna, en urgammal gård som nästan hänger i luften på berget med utsikt över hela Vättern. Där har man samlat gamla äppelsorter, det har blivit en levande genbank. In i mellan finns det en mängd olika perenner, alla namngivna. Dessutom: ett härligt café i gammal miljö för alla som är lika kaffesugna som vi var just då.

Foto: Jenny Harlen 

I alla fall, så här gör man på Brunstorps gård när det gäller kompost. Enkelt och praktiskt, inga krusiduller. Ett mysigt staket och ett par högar med trädgårdsavfall, sedan är det bara in och hämta med skottkärran när allt har blivit till jord.

Det finns väl många fler turistkomposter runt omkring i landet. Vi får leta reda på dom!!

Bokashi tips — fint i köket!

Foto: Jenny Harlen 

Här vill jag gärna tipsa alla Bokashi användare om hur vi gör hemma i köket för att göra livet lite enklare och snyggare.

På diskbänken har vi en helt vanlig blomkruka, en ytterkruka utan hål i botten och ovanpå ett helt vanligt blomkruksfat. I krukan slängs allt smått under dagen som sedan ska hamna i Bokashi hinken: bananskal, brödbitar, tepåsar, kaffefilter, lunchrester. Det är mycket enklare att slänga avfallet i krukan och dessutom så ska Bokashi hinken inte öppnas för ofta, helst bara ett par tre gånger per dagen -Bokashi mikrober jobbar som bäst utan luft.

När ”bänkkrukan” är full tömmer vi den i den stora Bokashi hinken, oftast i samband med en måltid när det är en del annat som ska skrapas i samtidigt. Det är rätt praktiskt tycker vi. Som kock i familjen tycker jag det också funkar bra att ha krukan till hands när jag håller på att laga middag. Allt åker direkt in i krukan och man slipper böja sig ner under bänken 50 gånger.

Så här gör vi i alla fall hemma hos oss! Har du fler Bokashi tips så hör gärna av dig till oss på bokashi.se!

”Konstgödning är dyrt och förstör jorden”

Liljor 

Visst vet vi alla att konstgödning kan vara fel. Det visste farfar redan när han satt vid köksbordet på 50-talet och skakade huvudet åt det nya sättet att sköta gården. Bara att ösa på lite konstgödning. Och sedan lite mer. Vad han kände och vi nu vet var att då matas växterna i stället för jorden.

BlockquoteBo Rappne från Äntligen hemma drog en lans för komposten.
”Jorden betyder allt. Börjar man där kommer resten av sig själv”.
Bo som var en av föreläsarna på Trädgårdsmässan i Örebro, erbjöd inga genvägar till en vacker rabatt.
”Det används alldeles för mycket konstgödning. Då matas växterna i stället för jorden”, sa mannen som driver Ulriksdals slottsträdgård och är trädgårdsexpert i tv-programmet Äntligen hemma tillsammans med Martin Timell.

Lösenordet är i stället kompost. Där kan naturen ha sin gång och allt bli jord igen, fast i en hög för sig, så att trädgården kan vara krattad och fin samtidigt.

Så här ska ett vårbruk i rabatten gå till enligt Bo Rappne:
Städa bort vissnade växter på våren då har de skyddat och gjort nytta under vintern. När perennerna börjar växa så att man ser var de är ska du lägga på ett lager tvåtre centimeter kompost ovanpå jorden. Klart.

Läs mer i Nya Wermlands Tidningen>>