Träflis. Perfekt kombo med bokashi.

Träflis är underbart! Tycker vi 🙂

Vi har testat lite försiktigt med träflis i några år nu och skalat upp det ordentligt de två senast åren. Eftersom det funkar. Och passar oss perfekt.

Vi har träflis i perennrabatten, träflis runt träd och buskar, träflis på ställen som vi har tänkt göra rabatter i framtiden och träflis som grund i nya odlingslådor.

Vi började så här för några år sedan, med en himla massa ris, en kompostkvarn och en längtar-ut-för-att-det-är-vår känsla i kroppen.

Så här höll vi på i några år. Högar med träflis blev det (eftersom vi har oändliga mängder med ris här hemma). Det var jätteroligt — ett tag. Men sedan insåg vi att vi har för mycket av allt för att orka med. Kompostkvarnen var för liten. Rishögarna för stora.

Nu köper vi hem träflis en lastbil om året från samma företag som hämtar upp ved hos oss (vi har ju ingen gård direkt men det är alltid något som ska kapas frivilligt eller ej).

Kompostkvarnen gav vi bort till någon som har en vanlig villa tomt. Och där passar den perfekt!

Foto: Stina Valheim

Vad vi har lärt oss?

  • Att grenar funkar som bäst i kvarnen när de inte är för torra och inte för gröna. Har man båda och så är det bra att ta några av varje tillsammans i varje laddning.
  • Ha inte bråttom. Det här tar TID. Och stoppar man in för mycket ris på en och samma gång blir det bara stopp. Och frustration. Det kan man visst lösa med en kaffepaus men det blir väldigt många kaffepauser till slut…
  • Det blir en väldig oväsen. Något på öronen är bra. Svårt att lyssna till musik eller något då det blir så mycket ljud. Ingen fara här ute på landet men känslig om man har grannar på stan som vill vara i fred.

Foto: Stina Valheim

Det finns delade meningar om man ska köpa en kvarn med knivar som skär upp grenarna, eller en med rullar som krossar dem. Vi hade en med kross, tycker det funkade bra men ibland får man långa strimlor med nästan-avklippte grenar. Se lite konstigt ut ett tag i landet men inte så farligt.

En blandning med alla slags ris är bra. Om man kan få till det. Smala och tjocka, olika vedtyper. Fräsch och gammal.

Foto: Stina Valheim

Hur passar det här ihop med bokashi?

Jo, utmärkt. Av tre anledningar.

  1. Mikroberna i EM/bokashi tycker om lignin. Lignin är en slags lim i trä som annars tar väldig lång tid att brytas ner. Bokashimikroberna snabbar på processen så näringen och annat i träet kommer ner i jorden och gör nytta.
  2. När du täcker en rabatt/land med träflis så är det första som händer att fliset tar hjälp av kväve från jorden för att brytas ner. Helt ok om du har tillräckligt med kväve i jorden;  katastrof om inte. Har du mycket bokashi i jorden har du antagligen kväve så det räcker till båda växterna och fliset. Har du inte — ja, då stjäls kväve från växterna och det kan inte sluta bra. En quick-fix är att övergödsla på något annat sätt: hönsgödsel, bokashivätska, nässelvatten etc. Så fliset får sitt eget kväve och växterna kan få växa i fred. (Sedan ner fliset har blivit till jord får växterna återbetalning därifrån. Men det kan ta lite tid.)
  3. EM/bokashmikroberna sprider sig lätt in i själva fliset. De hjälper till att föra över näringen, energin (kolet) och fibrer in i jorden. Och de förökar sig frivilligt: bra i odlingssammang eftersom allt blir mer levande.

Det var ju tre saker som är bra med kombinationen bokashi + träflis.

Utöver det finns det alla de traditionella argumenten varför träflis är bra — bara man sköter det där med potentiell kväveförlust.

Träflis är en superbra form av marktäckning. Det hjälper att hålla fuktigheten på en bra nivå och minskar risken för ogräs.

  • Om det regnar mycket: fliset förhindrar jorden från att spolas bort. Det absorberar en del av vattnet för senare användning.
  • Om det regnar lite: fliset förhindrar jorden från att torka ut. Eventuellt fukt i själva fliset kan absorberas av jorden.
  • Om det flyger ogräsfrö i luften: fliset gör det svårare för dem att ta fäste i jorden. Sparar mycket ogräsrensning sedan!
  • Om det finns mycket rotogräs: fliset hjälper (lite grann i alla fall) att sakta ner framfarten. Ogräset får mindre ljus och får kämpa mer för att komma upp till ytan. Då är det enklare att dra upp än när det sitter fast och växer fritt i barjord.
  • Näringen och energin från nedbruten träflis kommer jorden (och växterna) till godo allt eftersom. Ju längre man håller på ju bättre jorden blir. Strukturen i jorden förbättras märkbart då det blir fort mycket mer mull i jorden.

Som med allt annat finns det plus och minus med flis. Många pratar om terpentin och skulle aldrig har träflis i sin trädgård. Att det blir surt (jag testar nu med aska för att plussar på pH:t). Andra tycker barjord ser bättre ut och vill inte har ”skräpiga” bäddar med en massa flis i. Detta med kväve är en stor diskussionsämne.

Men trots allt, så tycker jag att det funkar utmärkt för oss med flis. Jag har läst på om vad ”alla andra” tycker och tänker och bestämde mig för att testa och experimentera själv. Jag kan inte säga att jag är någon slags expert på detta, tvärtom, vi är helt vanliga hemmaodlare som gör lika många misstag som alla andra.

Men jag tycker det är kul att testa. Och detta med träflis tycker jag verkligen är bra. Bara man testar sig fram och har lite koll på vad som är bra och vad som är mindre bra.

Om inte annat, så är det fantastisk roligt att stå ute i solen en vacker vårdag med snö på marken och hålla på med detta.

Och även skönare att kunna använda de resurserna som finns till hands. Inte ska man bränna upp värdefullt ris eller köra det till tippen! Allt som kan bli till jord är värt att ta hand om!

Foto: Stina Valheim

7 reaktioner på ”Träflis. Perfekt kombo med bokashi.”

  1. Härligt att det finns fler som gillar flis…när det har legat och gottat till sig i gångarna nåt år kan det användas som mull i landen.

  2. Håller med! Undrar ibland varför inte fler använder flis, det är ju en råvara vi har så gott om i Sverige. Men det kommer kanske sedan…? God odling! /Jenny

  3. Hva med å lage eget strø ved å helle bokashi-væske(det som hinken produserer) over treflis?
    Tror du det er en mulighet?

  4. Nja…det tror jag inte riktigt på…
    Bokashivätska är nog inte rätt grund för att fixa eget bokashiströ, har du möjlighet är det bättre att göra en riktig blandning med EM som grund. Och hellre något mindre och mer ”mataktigt” (kli eller kanske sågspån som bas). (Bokashiströ gör du på riktigt med EM-1 (koncentratet) plus melass, recept finns på bokashi.se)
    Men, om du ska göra en strö-liknande material till att använda direkt i trädgården kan du nog testa med bokashivätska och träflis eller sågspån, det blir ett sätt att föröka mikroberna på ett billigt sätt. Perfekt för användning i trädgården direkt.
    Orsaken att jag tycker inte det är så bra att producera strö med lakvattnet är inte för att vi vill sälja mer (!) utan att det är inte pålitligt nog att garantera bra fermentering. Dels är det inte så bra med all näring som finns i lakvattnet, det vill man inte ha i ströet. Och dels för att mikroobalansen i lakvattnet är inte tillräckligt stabilt, det varierar från hink till hink beroende på vad man har i hinken och hur varmt den har stått under fermenteringen. Bokashiströ ska vara väldigt jämt och pålitligt för att funka som bäst.
    Ett alternativ som funkar bra däremot, och som är oerhört billigt, är att använda lakvattnet direkt i hinken istället för strö.
    För att hålla lite ordning runt mikroobalansen är det viktigt att börja varje ny hink med äkta strö, då kommer hinken i balans direkt. Men efter det kan du använda lakvatten från en tidigare hink, eller samma hink, istället för strö. Späd inte ut, då du vill inte ha mer vätska än nödvändigt i hinken. Men se till att ”dutta” ut lakvattnet så gott det går för att få en bra spridning.
    Men att testa är kul! Och det är ingen större fara att misslyckas, så varför inte? Lycka till! /Jenny

  5. Hej! Det här inlägget inspirerade mig och jag körde ris genom kompostkvarnen i lördags o lade i en plastbalja. Sen vill jag kolla här i inlägget hur jag skulle göra sedan… Men det står ju inte. Hm. Hoppas du Jenny vill berätta hur du ”vattnar med utspädd EM” eller vad man nu gör…
    Lägger ut först o vattnar sen? Vattnar först o lägger ut sen?

  6. Hej Jessica! Kul att du håller på att testa. Och förlåt att jag var lite oklart…
    Allt funkar för det mesta, det beror ju oftast på vad som är smidigast för dig. Jag hade nog lagt ut allt flis och sedan näringsvattnet området sedan. Man behöver inte vattna med EM, men det är ju alltid bra att göra jorden mer levande om man kan. Att vattna med bokashi lakvatten är bra eftersom man då tillför näring, det är viktigt att komma med lite extra kväve då fliset tar en del från jorden som måste ersättas. Har jag inte tillräckligt med lakvattnet går jag runt med några nävar hönspellets, de är ju kväverik och löser upp sig så fort det regnar. Viktigast är runt växter och buskar som inte vill bli av med sin kväve. Trädrötter är nog tillräckligt djupa för att klara sig själva, och täcker du bara mark utan att plantera något är det inte så noga. Allt eftersom, när fliset bryts ner, kommer balansen tillbaka i jorden (tror jag).
    Men har du en massa flis som inte ska ut än kunde du absolut dränka det i EM i någon tunna eller balja under tiden.
    Lycka till! /Jenny

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.