Mitt på vinter i Värmland. Snö på marken. Inte så himla mycket men ändå — ett vitt och vackert landskap med röda stugor och stora skogar.

Och åkermark lite varstans, vit för det mesta. MEN igår åkte vi förbi ett gård i närheten med bruna prickiga åkrar. Inte så ofta man ser det inte. Koskit på marken så långt ögat kunde se. Vi hoppade ur bilen direkt, tog fram kameran och bara luktade. Kände mig lite som Ferdinand…

Oj, vad gott. Så här skulle det självklart vara och det var det nog för en halvsekel sedan. Riktig lantbruk med riktig återföring av naturens bästa tillbaka dit det hör hemma.

Nu är det bara att vänta in våren, då kommer snön att smälta, gödslen att tina upp och maskarna kämpa sig fram till ytan att gotta sig.

Vilken härlig start till ett nytt odlingsår!