Potatis – älskade knöl!

Ett (o)vetenskapligt experiment med potatis och bokashi.

Potatis måste ju nästan vara det allra bästa att odla, om man nu ska odla en enda sak. Hyfsat enkelt, med ganska lite arbete och (förhoppningsvis) ett fint resultat. Jag har odlat potatis lite sådär med vänsterhanden under några år, men i år ville jag satsa lite på potatisen och se om jag kunde få det att lyckas här hos oss – och dessutom MED bokashi.

Cherie, Amandine och Princess

Förutsättningarna var följande:

-Jag ville sätta tre sorters potatis, som alla var välbeprövad, certifierad sättpotatis; och jag valde Cherie, Amandine (jag älskar mandelpotatis!) och Princess.

-Potatisen skulle sättas i jorden under Kristi Himmelsfärd, dvs i mitten av maj, då vi skulle vara på landet. Potatisen hade hunnit sätta små groddar, men inte mer än så.

-Potatisen skulle klara sig utan omvårdnad en dryg månad, tills vi kom tillbaka till landet nästa gång.

-Vi hade tre olika ställen på vår gård, med lite olika förutsättningar, där potatisen skulle sättas:

  1. Fyra (dubbla) pallkragar som under vintern/våren använts som rena jordfabriker. Vi hade odlat tomater året innan, och sedan grävt ner några hinkar bokashi i varje pallkrage innan det frös. Nu i maj var det fin, svart lucker jord, vi tillsatte ingen extra eller blandade upp den färdiga bokashijorden. Vi satte potatisen i jorden, och lade lastpallar över för att skydda mot hundar och hästar som också bor på gården 🙂
  2. En liten odlingsplätt där vi året innan grävt ner bokashi, men inte hunnit odla något i, mer än rikligt med kirskål… Vi satte potatisen enligt gängse norm (efter att ha rensat bort kirskålen så noga det gick) och hoppades att den skulle hålla ogräset borta. Det växte också lite rabarber bredvid.
  3. Vi grävde upp grässvålen på en del av gräsmattan, vände svålen upp och ned och lade tillbaka den. Potatisen lades ovanpå det uppochnervända gräset, och sedan lade vi halm ovanpå. Halmen vattnades ordentligt innan vi lämnade det. Vi stängslade också av den lilla biten, så att inga ovannämnda djur skulle kliva i potatisen innan den ens hade hunnit komma upp.
Pallkrageodlingen i före detta bokashi-jordfabriker
Odlingsplätten (med kirskål!) med jordförbättring av bokashi
Gräsmatteodlingen täckt av halm

Sen åkte vi hem till storstan (efter att ha vattnat alltihop) och lämnade potatisen åt sitt öde. Det blev ju som bekant otroligt varmt i maj/juni, så vi fick be snälla släktingar att vattna lite medan vi var borta.

När vi kom tillbaka strax innan midsommar hade det växt fint. Inga blommor ännu, men fin, grön kraftfull blast. Jag tänkte väl lite att det kanske var det vi skulle få – alltså mest blast – eftersom vi planterat i så förhållandevis näringsrik jord. Men det är ju det experiment är till för!

Vi tittade till potatisen ibland, kupade halmpotatisen lite smått pliktskyldigt och inte så noga. Pallkragepotatisen gjorde vi inget åt alls. Potatisen i odlingsbädden lyckades hålla borta kirskålen i ganska stor omfattning, så det kändes lyckat. Vi vattnade inget mer, eftersom det regnade sen hela tiden, och det helt enkelt inte behövdes.

Resultatet!

I slutet på juli skulle vi ha en stor 50 års- fest på gården, vi skulle bli drygt trettiofem personer, och det skulle bjudas på grill och tårta, och målsättningen var att också kunna bjuda på egen potatis. Så någon dag innan festligheterna skulle vi börja ta upp potatis. Det var nervöst, vi hade inte vågat tjuvkika, och nu hade potatisen både blommat och mestadels blommat över, och den hade legat ungefär 10 veckor i jorden.

Vi startade med pallkragepotatisen (1), vi var ju lite skeptiska, det var kanske den delen av experimentet vi trodde minst på. Ren bokashijord, ingen kupning, och fantastiskt storväxande blast. Men redan nån minut in jublade vi – för så mycket fin potatis i så lucker jord att den nästan hoppade ut (nåja) hade vi inte kunnat vänta oss! I pallkragarna var det övervägande Cherie som vi har satt. Lastpallarna vi hade satt över som skydd, hade också skuggat potatisen bra – visst, några gröna exemplar fick vi plocka undan, men som sagt, mestadels fin, stor potatis! Lycka!

I den lilla odlingsplätten hade det också vuxit fint, men kanske något mer ojämnt. Vi försökte ta de största potatisarna och lämna de mindre kvar en stund till. Här var det svårare att gräva, men det berodde sannolikt på kirskålens rötter bl a.

Och i gräsmatteodlingen fanns mycket fin potatis – och på samma sätt som i odlingsplätten så var resultatet mer ojämnt, och vi plockade några kilo lite större potatisar och lämnade resten att växa till sig. Det var lätt att ta den, då halmen var lätt att gräva i, och vi hittade inte särskilt många gröna potatisar alls.

12 underbara kg hemmaodlad potatis 😍

Sammanlagt tog vi upp över 12 kg potatis, och bedömde att det kanske var en tredjedel av det vi satt. Inte bara var potatisen fin, den var också otroligt lätt att skölja av, och skalet var så tunt, så tunt.

Bara att spola av i några få sekunder!

Konklusion:

Orsaken till att pallkragepotatisen var ”färdigast” tror vi beror på att det var varmare i pallkragarna än på friland. Det blev lite mer skyddat och kunde växa snabbare. Bokashijord verkar alltså funka utmärkt – men i den sista pallkrage längst bort var jorden lite magrare och innehöll lite mer sand, och där tyckte vi nog att det det blev allra störst skörd.

Så till nästa år tänker vi nog: 1. späda ut den färdiga bokashijorden litegrann med magrare sandjord som vi har gott om, det tror vi kommer att funka mycket bra!

2. I gräsmatteodlingen kommer vi nog att göra jordförbättring med hjälp av bokashi, och sen fortsätta testa med halm som täckning.

3. Och i den lilla odlingsplätten har jag faktiskt planerat mer rabarber istället för potatis nästa år! 🙂

Och 50års-festen?

Potatisen gjorde stor succé, och vi hade en fantastisk dag-kväll-natt som sent ska glömmas! Hurra för jubilarerna – och potatisen!

Text och bilder: Charlotta Sairio

MICROFERM – flytande bokashibakterier!

Vi pratar ofta om ”Bokashi-bakterierna”, men vad menar vi egentligen?

Bakterier i samarbete

Bokashibakterierna är en noga framforskad och utvald blandning av fem olika mikrober – två sorters mjölksyrebakterier, en jästsvamp och två fototrofa bakterier. Just dessa bakterier tillsammans ger en otrolig effekt för att skapa en hälsosam miljö. De bildar tillsammans grunden till det vi använder vid fermentering av matavfall, dvs bokashi. Ursprungsblandningen kallas för EM-1, och den går att få i både inaktiv och aktiv form så att man själv kan blanda till det man behöver. Vill du veta mer om vad som egentligen är skillnaden på Microferm, EM-1 och bokashivätskan som kommer från hinken kan du läsa mer här!

Många användningsområden

Bokashibakterierna finns i fast form – Bokashiströ, och i flytande form – Microferm. Vilken man använder spelar ingen roll, man får samma fantastiska resultat oavsett.

Många väljer att använda Bokashiströ i hinken, eftersom det även har en uppsugande effekt på innehållet. I trädgården däremot är Microferm oslagbart. Just eftersom bakterierna då är i flytande form är de väldigt lätta att sprida ut. Och man kan faktiskt få stora fördelar med att sprida dessa bakterier överallt i trädgården. De stärker jorden och växterna, kan användas förebyggande mot olika växtsjukdomar, men även för att behandla till exempel fruktträd och bärbuskar.

7 användningsområden för Microferm

  1. Microferm kan användas i hela din trädgård. Vattna köksträdgård, odlingar, buskar och träd var 14.e dag, från mars-september. Bladgödsla genom att spraya på växter och grönsaker som löper risk att drabbas av svampsjukdomar. När du tillför Microferm regelbundet har det ackumulerande effekt på de levande bakterierna i jorden.
  2. När du vattnar dina växter med bokashivätska från din hink, så kan du tillföra en liten skvätt Microferm. Då får du både näringen från lakvattnet och också en liten extra bakterie-skjuts. Detta fungerar både utomhus och inomhus.
  3. Du kan lätt fermentera annat organiskt material än matavfall, till exempel ogräs, löv, brännässlor eller häst/hönsbajs. Fyll en kraftig säck med materialet. Vattna på 0,5 dl Microferm utblandat i 5 dl vatten och vänd säcken så att vätskan sprids ut. Tryck ut all luft och låt stå i några veckor (eller längre). Använd sedan som tillskott i jorden eller som täckmaterial. Näringen kommer att bevaras och dessutom bidra med fint mikroliv till din jord.
  4. Spraya Microferm i stall och på dass mot dålig lukt: Den effektivare nedbrytningen begränsar bildningen av ammoniak, minskar dålig lukt och antalet flugor i stall och på gödselstacken.
  5. Städa ditt stall, växthus eller hönshus med Mikroferm – det blir både rent och du ger de goda bakterierna en chans att konkurrera ut dåliga bakterier.
  6. Microferm kan användas som förberedning av jorden före sådd, blötläggning av fröer och för att sprayas på växande plantor.
  7. Gör eget, syrligt doftande, nässelvatten, och slipp den förfärliga stanken! Recept finns här!

Microferm (samt EM-1 och tillbehör) hittar du i vår webshop här: https://www.bokashi.se/sv/artiklar/em/index.html

Några av effekterna av ökat mikroliv i jorden:

Gör näringsämnen i jorden mer lättilgängliga.
Bidrar till aktiv samverkan med växten i rotzonen och aktiverar rotutveckling, groning, fruktsättning och mognad.
Ökar växternas fotosyntesförmåga.
Stärker växtens försvar och härdighet.
Upptar snabbt organiskt material och skapar friska odlingssystem genom att konkurrera med patogena (sjukdomsframkallande) bakterier.
Fixerar genom fotosyntesbakterierna både kväve och koldioxid som är viktiga näringsämnen i ekosystemet i jorden.
Ger förbättrad humifiering som påverkar jordens kemiska, fysiska och biologiska egenskaper.
Bygger långsiktigt upp biomassan i jorden.
Ger en högre biomassa vilket skapar en jord med bättre struktur som kan hålla mer näring, vatten och luft – en mer motståndskraftig jord som bättre klarar extremt väder.

Jord med högre biomassa binder klimatgaser i jorden – bara en sån sak!

Vi har förstås genom åren skrivit mycket om bakteriernas nytta i trädgården . Här nedan kan du läsa mer om:

Mikroberna

https://blogg.bokashi.se/vilka-mikrober-finns-i-bokashi-och-em/

https://blogg.bokashi.se/de-aktiva-mikroberna-i-em-bokashi/

https://blogg.bokashi.se/vetenskap-em-mikroferm-mikrobiell-teknik-pa-friland/

Behandling av buxbomssot och bladmögel

https://blogg.bokashi.se/behandling-buxbomsot-med-em/

https://blogg.bokashi.se/buxbom-en-losning-i-sikt/

https://blogg.bokashi.se/bokashi-och-bladmogel/

Bokashi, hönor och bin

https://blogg.bokashi.se/bokashi-och-honor/

https://blogg.bokashi.se/em-framjar-halsan-inom-biodling/

Bokashi-lerbollar

https://www.emrojapan.com/docs/download/leaflet04-mudball.pdf

Sköt om din bokashihink!

Alla hinkar från bokashi.se är gjorda av livsmedelsgodkänd plast – antingen återvunnen från Europa eller ny från Sverige.

När hinken är tömd kan man antingen diska den eller inte. De flesta av våra hinkar kan till och med diskas i diskmaskin. Oftast så räcker det bra att bara skölja ur hinken efter tömning, och så är det bara att använda igen. Då är hinken också riktigt ”inpyrd” av bokashibakterier, och det är bra för fermenterings-processen. Och slitaget på plasten i hinken blir minimalt, och du kan se fram emot att använda hinken länge, länge. Och det är ju det vi vill – att kunna använda våra saker länge istället för att köpa nytt efter kanske bara något år.

Hjälp, min hink luktar illa!
Men – ibland händer det ju att man känner att det nog skulle vara på sin plats med en ordentlig rengöring – efter en tids användning kan hinken ibland börja lukta allt annat än mumma… Om du vill göra din hink som ny igen, ger vi dig här vårt recept på fyra steg i hur du bäst rengör din hink med fantastiskt resultat!

Så här gör du:

  1. Skölj och skrubba hinken i kallt vatten. I en hink som inte luktar så gott har förmodligen lukten fäst sig i plastytans porer, och det är därför den sitter kvar. När du sköljer med kallt vatten så förhindrar du att det som luktar sätter sig ytterligare och du ”stänger till” plastytan. Se till att alla matrester sköljs bort ordentligt!
  2. Skölj och skrubba med riktigt varmt vatten! När allt som potentiellt kan lukta dåligt är bortsköljt, värmer vi plasten och ”öppnar” ytan lite igen.
  3. Skölj och skrubba med ättika! När vi fermenterar i hinken så bildas just tex ättikssyra, det kan vi ju känna igen på lukten . Ättikan hjälper till med rengöringen av plasten, utan att för den skull förändra bakteriefloran – som till exempel diskmedel kan göra. Du kan hälla i några deciliter av ättikan i botten och sedan skrubba runt den överallt med en diskborste. Låt sedan torka ordentligt.
  4. Och till sist – smörj in hela insidan med en matolja, tex raps- eller solrosolja. Plast innehåller olja, så på det här sättet mättar du ytan med ny olja, och stänger in ev kvarvarande lukter.

    Klart! Nu känns hinken fräsch och fin igen, och du kan använda den under lång tid framöver. Passa även på att ge utsidan av hinken en ordentlig avtorkning så blir den som ny igen!

Tips: Rengöringsmedlet Wipe & clean innehåller samma bakterier som bokashi, och är mycket effektiv mot både smuts och lukt! Du kan läsa mer om det här:

BIOKOL – DET SVARTA GULDET

Kombinationen av bokashi och biokol är magisk! Bottna din bokashihink med ett lager biokol så laddar du biokolen med näring och mikrober som gör nytta i jorden länge. Du kan också ladda biokol med bokashivätskan som du tappar ut din bokashihink. Biokolen fungerar då som närings­reserv som håller jorden i bra skick hela säsongen och många år framåt. Men vänta, vi börjar från början.

Vad är biokol?

Biokol framställs via pyrolys – en process där ett organiskt ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Alltså förkolnar utan att ge ifrån sig gas. I gamla tiders kolmilor staplade man veden så att man kunde tända på den, och när den väl brann så täckte man över med mossa och annat material så att syretillförseln ströps – och kvar blev en glöd som kunde glöda under flera veckors tid tills all ved förkolnats. Dagens process är i princip densamma, men har med tiden förbättrats ytterligare så att den ännu effektivare bibehåller koldioxiden i kolet, och mindre mängd gas avges.

Biokol får kallas för biokol när förbränningsprocessen varit tillräckligt syrefattig och ingen koldioxid har bildats.

Visste du att – 1 kg biokol i jorden motsvarar 3,6 kg koldioxid i atmosfären!

Varför ladda biokolen?

När kolet sedan kommer i jorden så tar det lång tid för det att brytas ner. Biokol är mycket stabilt i jorden, och man räknar med att halveringstiden ligger nånstans mellan 1500-5000 år! Men – om du gräver ner biokol i sin rena form, dvs oladdad, i jorden så kommer den att se till att ladda sig själv med den näring den hittar i sin omgivning. Och under tiden som den laddar upp sig så stjäl den näring från sin omgivning tills den är mättad.

Därför väljer vi att ladda biokolen innan vi gräver ner den. När den sen väl är laddad så kan biokolen släppa ifrån sig av sin lagrade näring i långsam hastighet, så att den bidrar med extra näring under lång tid. Kolet i sig innehåller ingen näring, men dess porösa struktur är mumma för mikrober som gärna bosätter sig i kolets ytor. Efter som kolet just är så poröst, fullt av håligheter, så blir ytan inuti till och med en ganska liten kolbit mycket stor – en massa yta för både mikrober och näring! Det blir en riktig bördighetsbooster i våra odlingar!

VI VILL HA KOLET I JORDEN- INTE I LUFTEN! BOKASHIJORD TILL HÖGER.

Hur laddar man biokol?

Det finns flera fungerande sätt att ladda sin biokol. Det handlar om att mätta biokolen med något näringsrikt. Det enklaste sättet är kanske att lägga den i botten av din bokashihink – lakvätskan från matavfallet rinner sedan igenom kolen under fermenteringsprocessen – och vips är kolen laddad och full av fina mikrober! Du kan också ladda biokolen separat: lägg biokolen i valfri behållare, tex plastbalja eller hink. Häll på bokashivätska blandat med vatten, eller tex utspädd mikroferm. Ett av de äldsta tricken är faktiskt att helt enkelt kissa på den! Du märker när kolen är mättad och inte orkar suga upp mer. Låt stå en vecka eller två, sen kan du gräva ner den.

Resultatet blir en fantastisk jord – väldigt mörk och oerhört näringsrik, med den laddade biokolen som en näringsdepå för en lång tid framöver.

Visste du att – biokol förbättrar strukturen i jorden, håller fukten bättre och ökar skörden.

Fler fördelar med biokol

Om du laddar biokolen i din hink så får du fler fördelar – kolen kommer till exempel att kunna motverka lukt i hinken. Den verkar också uppsugande om hinken skulle råka vara lite för fuktig. Om man tänkt förvara sin fermenterade bokashi under en lite längre tidsperiod, så kan det vara bra att lägga lite extra biokol i botten.

Biokolen har egenskapen att den kan skapa och förändra strukturen i jorden. Till exempel lerjord blir mer lucker och lättarbetad medan sandjord ökar sin förmåga att binda vatten och näring. Mikrolivet i jorden får större utrymme och bättre förutsättningar – precis det vi vill! Växternas rötter får mer syre, och kolet hjälper till att hålla både näring och fukt i marken. Dessutom minskar risken för näringsläckage och övergödning av tex vattendrag.

Om du har ett härligt, gammaldags utedass – då kan du med stor fördel blanda biokol i ströet som du använder till dasset. Lukten minskar och kolet följer sen med i förmultningsprocessen, och bidrar även här till finfin jord!

Ur klimatsynpunkt är biokol att betrakta som en kolsänka – och sedan 2018 är det klassat som en Negative Emission Technology av IPCC!

Varför ska man lägga biokolen i botten av sin hink?

Fermenteringsprocessen är som tidigare nämnts en process som är och ska vara ganska sur. Det sura pH-värdet hämmar tillväxten av sjukdomsframkallande, patogena bakterier. Men den som minns något från biologilektionerna i skolan vet, att kol har ett högre pH-värde(basiskt). Så genom att lägga biokolen endast i botten av hinken så stör vi inte den surare processen hos matavfallet, men kan ändå dra nytta av att lakvattnet rinner igenom kolen. Smart, va?

Visste du att – kolsänkor är motsatsen till koldioxidutsläpp!

Måste man köpa biokol?

Nej, det måste man inte. Du kan i princip använda vilken grillkol som helst. Dock är det några saker man bör tänka på : Krossa kolen, många små bitar är bättre än stora. Ta reda på om kolen innehåller tillsatser eller tungmetaller – då kanske man inte vill ha den i sin matjord. Briketter har ofta just tillsatser och är därför inte lämpligt att använda i detta fall. Skölj också av eventuell aska. Aska är också basiskt och passar inte i varken bokashihinken eller jordfabriken. Den kan du istället strö ut direkt i landet; till exempel bärbuskar mår jättebra av lite aska!

Kolsänkor i verkligheten

Terra Preta – den svarta odlingsmarken vid Amazonfloden i amerikanska regnskogen – är det största exemplet hittills på bördig odlingsjord med hjälp av biokol. Det benämns också ”Indianernas svarta jord” och byggdes upp av ursprungsbefolkningen i området långt innan Européerna kom till Amerika. Markstudier av området från 1980-90 talen visar att jorden innehöll en mycket hög andel markbundet kol, upp till 8 gånger högre än den omgivande regnskogsjorden. Man tror att biokolen i jorden uppstod när ursprungsbefolkningen frilade regnskogsmark för odling, man använde en teknik som liknar svedjebruk och fick då en mer lågintensiv, kontrollerad förkolning snarare än förbränning. I vanlig regnskogsjord sker nedbrytningen av organiskt material och urlakningen av näringsämnen snabbt, och jorden blir olämplig för odling. Men den svarta jorden – den med biokol – var oerhört bördig och passade bra för odling, och det tog många hundra år för forskarna att lista ut, att det faktiskt var framförallt biokolet som var orsaken!

Här kan man få veta mer om Terra Preta och legenden om El Dorado i en liten film hos brittiska BBC.

Visste du att – biokol i jorden minskar läckaget av näringsämnen som göder våra vatten.

Mer om biokol

Bokashi och biokol – Malin på bokashi.se pratar om biokol

Så här laddar du din biokol! – med lakvätska från din bokashi

Stefan Sundström – biokol, bokashi och bakterier – en film där Stefan besöker oss på bokashi.se

Stefans lilla svarta – biokol, bokashi och bakterier – Stefans mycket läsvärda bok

Stora boken om bokashi – vår egen handbok!

Bokashipodden om biokol – avsnitt 6

Källor: Biokolhandboken, Stefans lilla svarta – biokol, bokashi och bakterier, Stora boken om bokashi, Naturvårdsverket, biokol.se, envinnbiokol.se.

GÅRDSFÖRENINGEN LILJAN I GÖTEBORG

I stadsdelen Lunden i centrala Göteborg har hyresgästerna startat en egen gårdsförening för sin gata. Målsättningen var att de själva skulle få sköta om och planera många av gårdens rabatter och buskplanteringar. Tidigare sköttes de av en firma‚ som tog hand om det nödvändigaste, men inte så mycket mer, berättar Maria, som är en av initiativtagarna och ansvariga för föreningen.

Kenneth och Maria i gårdsföreningen Liljan pustar ut efter trädgårdsarbetet

Så sagt och gjort, för fyra år sedan bildades den ideella gårdsföreningen Liljan, som numera ansvarar för en stor del av skötseln av gårdens blommor och växter. De har en årlig budget som hyresvärden bidrar med, men de försöker också hitta sätt att övervintra en del blommor, ta frön och sticklingar, för att inte behöva köpa allt nytt varje år. De har också försökt satsa lite på perenner, som ska stå sig på längre sikt.

EM-bakterierna i aktiv form – Mikroferm

Ytterligare en av gårdens innevånare, Charlotta (som till vardags delvis föreläser för och arbetar i kundsupporten på bokashi.se), såg möjligheten att kunna hjälpa till och också introducera lite nytänk i handhavandet. Tidigare klippte man och rensade bort ogräs och sådant som vissnat, sedan bar man bort det till den närliggande skogen där man slängde alltihop. På Charlottas inrådan började man istället ta vara på det, att slänga in allt under buskarna igen, som en sorts täckodling, för att dels skydda den befintliga jorden från uttorkning och vädrets makter, och låta det bortrensade återgå till jorden som näring och biomassa. Sedan har man sprayat EMbakterier, antingen som Mikroferm eller bokashivätska, över materialet för att hjälpa till med nedbrytning och omvandling.

Allt ogräs och trädgårdsskräp under buskarna, i olika stadier av omvandling till jord. EM-bakterierna hjälper till!
Fint hjälpmedel i trädgården! Aquamix – fyll bara på med tex microferm eller bokashivätska, ställ in blandningen på 1:100 och koppla vattenslangen – enkelt och praktiskt!

Charlotta fermenterar hela sin familjs matrester, hon tar också hand om ytterligare en god väns och hennes stora familjs rester. Största delen av det fermenterade avfallet får följa med till familjens gård i Värmland, men Charlotta försöker ha en jordfabrik eller två igång i sin lägenhet för att kunna fylla på sin del av balkongrabatten, sina murarbaljor och sina krukväxter inom- och utomhus. Det stora målet vore såklart att kunna ta vara på matavfallet från – om inte alla så i alla fall en del av gårdens innevånare, men det är en ganska stor process på flera olika sätt. För att ta hand om matavfallet i större skala skulle krävas lämpligt utrymme någonstans i fastigheten att först fermentera, och sedan göra jordfabriker inomhus, och det kräver nog både noga eftertanke och förhandling med hyresvärden, förhoppningsvis kan det bli av någongång i framtiden. Men det är inte omöjligt!

Charlotta samlar in matrester från fler familjer.

För några somrar sedan gjorde Charlotta ett experiment – hon använde bokashijord i rabatten tillhörande sin lägenhets balkong-utsida. Hon forslade tom dit lite brunnen hästskit (i resväskan!) från sin gård – något som roade övriga hyresgäster oerhört! Sedan planterade hon ner det hon försått på sin balkong under våren, gav noggranna instruktioner till välvilliga grannar om vattning med bokashivätska varje vecka och reste sen till landet för sommarlov. Framåt juli började hon få fantastiska bilder och meddelanden från grannarna i stan, som berättade att hennes balkongodling stod i full blom och hade vuxit helt fantastiskt. Så till den grad, att folk ofta stannade till för att titta och kommentera. Det gick inte att jämföra övriga gårdens växtlighet med Charlottas balkonglåda, den slog allt med hästlängder. 

Grannens balkong…
… och Charlottas balkong i mitten av juli förra året

Året efter var grannarna i gårdsföreningen inspirerade, och nu prunkar gårdens växtlighet rikligt och frodigt! Än har vi en bit kvar, framförallt där jorddjupet är som grundast i ingången till gården och buskarna har börjat växa till sig men har fortfarande kala partier,  säger Maria. Men vi har ändå kommit en bra bit på väg.

Årets version av Charlottas balkong i juli. Luktärter och tagetes blommar fint, rosenskära har enstaka blommor, zinnia, dahlia och tobaksblomma har en bit kvar. Nästan alla blommor är sådda av fröer som tagits från förra årets skörd.
En av portarna på gården – socker- och luktärtor, präktiga zinnior, tomatplanta full med gröna tomater, dill, pelargoner – både Mårbackor och uppstammade dr Westerlund.
Praktfullt! Andra året i rad med bokashijord i denna rabatt!
Tobaksblomman tar fart – doftar underbart i sommarkvällen!

Att gräva ner fermenterad bokashi rakt ner i de ganska grunda rabatterna och  buskodlingarna är inte att tänka på i nuläget, säger Charlotta. Det finns ett uttryck som säger, att man i en storstad aldrig är längre ifrån en råtta än fyra meter, så man skulle verkligen behöva vara noga med att skadedjurssäkra rabatterna – något som inte är möjligt idag. Gården har ett fint och noga tillslutet återvinningshus, och man har lagt ner mycket arbete på att det inte ska finnas mat åt råttorna på gården. Rabatternas och buskagens jord är fulla av rötter, har princip inte gått att gräva i alls eller att överhuvudtaget kunna komma ner i mer än några centimeter, det går inte att skadedjurssäkra på ett bra sätt. Dessutom, säger Charlotta, så vill hon inte riskera att nån skulle se en råtta på gården och kanske dra den (felaktiga) slutsatsen att det beror på bokashi och stoppa projektet, utan tänker att man långsamt ska kunna jobba framåt med målet i sikte – att göra jord av matresterna, även i en hyresfastighet centralt i en storstad!

Årets försådder i Charlottas fönster och balkong – visst få det plats liiiite till?

I sin egen rabatt gräver hon ner helt färdig och noga kontrollerad bokashijord (dvs inget kvar för ev djur att äta), men hon kan inte tillverka jord till hela gården i sin lägenhet. Kanske när mina tre tonåringar flyttat ut, då kanske det finns plats, skojar hon. 

Vi får bitvis nöja oss med bakterierna, säger Charlotta. Men det fina är, att vi faktiskt gjort stor skillnad redan bara med de åtgärder vi kunnat genomföra! Att låta ogräs och visset gå tillbaka till jorden – de får mycket god hjälp av em-bakterierna – gör skillnad, och att vi bygger upp den befintliga jordens mikroliv till det otroligt mycket bättre, det känns bra. Vi tillför även näring i form av kogödsel och bokashivätska, och när föreningen köper jord försöker vi hitta jord med så lite torv som möjligt, så att det ska vara ett bättre val. Och nästa år, då är målet att ladda så mycket biokol vi har råd med och får tag i, för att ytterligare förbättra jordens struktur, öka jordens förmåga att hålla vatten och skapa en näringsdepå i bäddarna som kan släppa ut näring under längre tid.

Charlottas balkong till höger – vildvinet är fortfarande grönt och det blommar fortfarande trots att bilden är tagen i slutet av september – tack vare bokashijorden som håller näring och fukt länge, länge! Till vänster en grannbalkong – utan bokashijord.

Efter två år av hyresgästernas kärlek och omsorg berättar Maria att det för första gången nu faktiskt går att gräva i jorden under buskarna , och att man kunnat höja nivåerna av jord i planteringarna så att det nu faktiskt är fullt upp till kanten med fin, näringsrik jord. För att inte tala om vilken skillnad det har blivit på växtligheten! Förut var buskarna glesa och fula, nu frodas det och buskplanteringarna har blivit de gröna insyns- och bullerskydd som var meningen från början. 

Gårdsföreningen vattnar regelbundet med Mikroferm vår och höst. Däremellan vattnar föreningen då och då med bokashivätska  – och det märks! 🙂

Vi får jättemycket komplimanger för att vi har det så fint på vår gård, berättar Maria. Vi har förutom buskplanteringar och rabatter även stora krukor utanför varje trappuppgång, där vi byter växtlighet med säsongen. Det är roligt att se att vårt arbete har gett resultat, och att det har blivit så otroligt bra!

Reportaget ovan gjordes under 2022 – så snart kan vi få en helt aktuell uppdatering från Gårdsföreningen!

Så trevligt att komma hem till sådan blomsterprakt – mitt i centrala Göteborg!

Foto: Charlotta Sairio, Maria Inghammar

UPPDATERING 2021/2022

Oj, vad tiden flyger iväg när man har kul. Och det har vi verkligen här på bokashi.se :-).

Skämt åsido och sanningen att säga så är det mycket som hänt här hos oss, både stort och smått, och vi var varit mycket aktiva i både verkliga livet och i cyberspace, det är bara vår fina blogg som fått stryka på foten litegrann.

En förändring här hos oss är att Jenny Harlen – som är grundaren och den första eldsjälen bakom bokashi.se – har tagit steget över till att vara pensionär. Om ni då tror att hon tänker sig att slå sig till ro och sakta farten, så tar ni nog fel: hon befinner (som vanligt) på resande fot medelst cykel någonstans i världen. Hon kommer dock att finnas med – fast på telefonlängds avstånd. Och hon fortsätter att vara spindeln i nätet och pådrivare för många globala bokashi-projekt!
Malin, som varit den som aktivt drivit företaget sedan 2018, driver bokashi.se-skutan vidare i samma anda. Utöver Malin så består bokashigänget idag av Emma, Tina, Frezghi, Linda, Charlotta, med hjälpsamma inhopp av Bertil och Matti – nästan alla fick plats på bilden nedan. Som ni ser så är det ett härligt gäng!

Linda, Frezghi, Malin, Tina och Emma. Saknas gör Charlotta, Bertil och Matti.

Här är några viktiga saker som hänt under året som vi vill dela med oss av:

ÅRETS FÖRETAGARE 2021
I juli fick vi veta att Malin och Jenny blivit tilldelade den fina titeln ”Årets företagare” i Säffle.

Och i augusti blev de ”årets företagare” i Värmland.

I oktober var det dags att resa till Stockholm, och i självaste Blå hallen blev de korade till tredjepristagare i ”årets företagare” i Sverige! Så roligt och helt fantastiskt! Och välförtjänt, tycker vi på bokashi.se – hurra för er!

BOKASHIPODDEN
Vi har fortsatt att spela in vår bokashipodd – och nu finns det hela elva (!) avsnitt att ta del av. Bokashipodden finns där poddar finns, till exempel Spotify, Acast och på Youtube.

Bokashipodden.

STORA BOKEN OM BOKASHI
Äntligen, äntligen tog vi oss tid, satte oss ner och tog tag i projektet att skriva ner allt som vi lärt oss och utvecklat under åren sedan 2008 . Det resulterade i denna pärla – Stora boken om bokashi! Vi är mycket stolta över den, och tror att alla ska hitta något matnyttigt i den, vare sig man är nybörjare, erfaren ”bokashare”, rent av proffs eller om man bara vill nörda ner sig riktigt i mikroorganismernas universum. Vi hoppas och tror att det är boken för alla oss som älskar bokashi!

Stora boken om bokashi – Leopard förlag.

NYA PRODUKTER
En del nya produkter har vi fått in under året som gått – här kommer en liten presentation!

Biokol (från Skånefrö) – kanske bokashis bästa kompis någonsin! Vi har väldigt mycket att säga om kombinationen bokashi/biokol, så ett fördjupat inlägg är under skrivande. Tills vidare kan ni läsa mera här: https://www.bokashi.se/sv/artiklar/biokol-3-liter.html

Biokol.

Aquamixen från Birchmeier blev snabbt en favorit både hos personalen på bokashi.se och våra kunder. Häll bara i bokashivätska, flytande näring eller guldvatten och ställ in önskad dosering från 0,2 till 2,0 procent och vattna med en mjuk och bra stråle!

Aquamixen är superpraktisk för att näringsvattna!

En ny variant av vår budgethink – självklart svenskproducerad – finns både i storleken 12 liter – se bilden – samt i storleken 5 liter, perfekt för diskbänken. Tättslutande lock är ett måste.

Svenska budgethinken finns i två storlekar – 12 & 5 liter.

Vår numera klassiska kranhink i ny färgställning: vit och grön

Vår designhink 2.0 finns nu i i fyra fina färger – cappuccino, svart (ocean), gräddvit och olivgrön.

Designhinken 2.0 finns nu i fyra fina färger – Malin visar.

BOKASHI MYANMAR
Bokashi-projekten i Myanmar fick med anledning av militärkupp och pandemi pausa helt under 2020. Inda och Aye Aye har istället gjort sitt bästa för att hjälpa till med matförsörjning till så många som möjligt i denna omöjligt eländiga situation i landet. Med hjälp av Jennys GoFundMe-insamling har de kunnat köpa säckar med ris som de under hela 2021 har delat ut till hundratals behövande familjer. Otroligt nog har de under 2022 lyckats startat upp en del bokashi-projekt igen, bland annat på olika kloster i landet där de hjälper till att skapa ett kretslopp för matavfall och odling!

Många säckar med ris har lyckats köpas in med hjälp av de insamlade pengarna.
En säck med ris räcker i några veckor till en familj.
Ett gäng med barn framför bokashi-jordfabriker på ett kloster.

MÅNADENS NYHETSBREV
Det bästa sättet att få ta del av våra senaste idéer, tips och erbjudanden är att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det kommer oftast månadsvis och brukar vara fullproppat med bra information! Allra längst ner på vår hemsida: www.bokashi.se kan du skriva in din e-postadress för att få nyhetsbrevet skickat till dig.

/Charlotta på bokashi.se

Elins bin – gästblogg

 Elin Iderström är nybliven biodlare som i dagarna släppt boken Elins bin – Om biodling, honung, bivax och business. Idag gästbloggar hon på bokashi.se och berättar om planerna att använda mer smarta mikroorganismer även i biodlingen.

Det surrar högt i min trädgård. Det är den första varma vårdagen och bina har flugit ut från sin kupor för första gången i år. Överallt flyger glada bin och sätter sig på mig, på gräset, på buskar, träd och fröställningar från förra året.

För två och ett halvt år sedan, medan jag slött scrollade på Facebook en tråkig novemberkväll, dök det upp en annons i mitt flöde. En granne sålde sina bin och alla sina prylar som hörde till. Jag, som odlar mycket grönsaker, bär och frukt i min köksträdgård, har någon gång haft en förflugen tanke om att jag vill skaffa honungsbin. Men tanken har aldrig bitit sig fast ordentligt. Nu var det dock annorlunda! Jag skrev att jag ville köpa bikuporna och ett, två, tre stod jag inför det faktum att jag skulle bli tvungen att ta han om ca en miljon honungsbin inom några månader…

Att bli biodlare har varit fantastiskt kul. Det är klurigt, spännande, livligt och ger tillvaron en puls som det inte skulle ha annars – både för att det gäller att hänga med bina när det är dags skatta honung eller förhindra svärmar och för att det får mig att följa med i naturens skiftningar på ett väldigt intensivt sätt. Det blir extra tydligt nu tidigt på våren, när både jag och bina spanar efter om det snart kommer pollen och nektar i grannskapet. Om det blir för dåligt med mat nu och vinterförrådet tar slut, kommer bina att dö om jag inte hinner stödfodra dem.

Vi har lärt oss så mycket om biodling under de här åren. Hur man undersöker en bikupa, hur man skattar honung, hur man behandlar mot sjukdomar, hur man försöker lista ut om bina har det bra och inte minst hur det är att dela trädgård med massor av honungsbin. Det finns så mycket kul att säga om att bli biodlare! Så mycket, att jag faktiskt skrev en hel bok om upplevelsen.

Här kan du köpa boken!

Den 24 mars släpptes min bok Elins bin – Om biodling, honung, bivax och business. I den beskriver jag min blixtförälskelse i bina, hur det är att bli biodlare utan förkunskaper och besvarar de vanligaste frågorna för den som är nyfiken på hur biodling och allt runt omkring egentligen går till.

Jag är väldigt glad över att bokashi.se kommer att sälja boken som en del av sitt utbud. Faktum är, att det är enda stället på webben som säljer signerade exemplar! Det ger mig också en fin anledning att komma och hälsa på fabriken i Säffle.

En annan anledning till att jag är glad över att boken kommer säljas här på bokashi.se, är att jag också använder deras produkter för biodling.

Kort kan jag berätta, att de tama honungsbina idag utsätts för en hel del svårigheter. I nästan hela Sverige förekommer ett kvalster som heter varroa, som parasiterar på honungsbina. Alla biodlare som har kupor där varroa finns måste regelbundet behandla bina mot detta envetna kvalster. Det finns olika metoder för det, och vanliga sätt inom ekologisk biodling är att använda till exempel thymol, som är en olja eller olika typer av syror, som oxalsyra eller mjölksyra. 

En annan svårighet inom biodling är att många bisamhällen dör under vintern. Det är lite osäkert hur många, men någonstans mellan 10 – 30 % av alla bisamhällen dör helt, ofta utan att även mycket erfarna biodlare kan avgöra exakt varför. En anledning till det tros bland annat vara användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.

Eftersom jag har haft stor glädje och fina resultat under många år från min bokashi-kompostering, kändes det kul att också börja använda EM-produkter för biodling när jag blev biodlare. Bokashi.se har en produkt som heter Bee-wellness, som är en spray som innehåller en blandning av mjölksyrabakterier och jästsvampar. Genom att använda den i bikupan hjälper man resistensen mot varroa-bakterier, skyndar på nedbrytningen av kemiska bekämpningsmedel och stärker livskraften hos bina.

Jag har testat Bee-wellness tidigare vid ett några tillfällen och från och med i år kommer jag använda dem omfattande och regelbundet. Min plan är också att noga mäta och analysera framför allt varroförekomsten de kommande åren.

Jag kommer att använda Be-wellness på två sätt:
1. Vid varje besök i bikuporna. Då kommer jag att spraya den rakt på bina i kupan. 
2. När jag gör rent kupor och ramar. För väldigt smutsiga ramar skrubbar jag med såpa och sedan sprayar med Be-wellness, för mindre smutsiga ramar använder jag bara Bewellness och torkar av. 

Målet med båda insatserna är att förbättra mikroklimaten i bikuporna och hjälpa bina så de håller sig friska.
Här kan du läsa mer om Bee-wellness och handla.

Mina anledningar till att använda Bee-wellness är flera. Dels har jag så goda erfarenheter av att använda bokashi-produkter för kompostering och för att boosta grönsakerna i köksträdgården, att jag gärna vill utforska vad goda bakterier kan användas mer till. En rolig grej är att bina älskar när jag vattnat krukor med bokashivätska – de rusar dit för att dricka! Dels vill jag också gärna komma bort ifrån en del av behandlingarna som jag gör mot varroa. Även om de räknas som ekologiska, så är det trist att behöva ta på sig full skyddsutrustning och använda syror i sina bikupor. Och den sista anledningen, är helt enkelt att om det är något som kan göra att bina mår bättre och får bättre motståndskraft i allmänhet, så vill jag såklart testa. Jag tycker det känns super att stärka bina genom att tillföra fler och bra mikroorganismer!

OM ELIN:
Namn: Elin Iderström
Yrke: Frilanskommunikatör, skribent och driver biodlare
Bor: På en liten gård utanför Karlstad i Värmland
Familj: Man och tre barn
Intressen: Köksträdgårdsodling, hållbarhet, böcker och kommunikation 
Aktuell med: Boken Elins bin – Om biodling, honung, bivax och business
Följ på: Instagram @tistelgardens

Bokashipodden

I Bokashipodden pratar vi, Malin och Jenny från bokashi.se om allt som har har med bokashi att göra! Du får lära dig allt från grunderna till överkursen. Du kommer också få ta del av samtal med spännande gäster, som artisten och odlaren Stefan Sundström, trädgårdsbloggaren Sara Bäckmo och bokashi.ses första kund. Diskutera gärna podden och ställ dina frågor i Facebookgruppen ”Bokashi”.

Podden finns på Podcast, Spotify, Youtube, Acast och överhuvudtaget där poddar finns!

Trevlig lyssning!

Malin & Jenny på bokashi.se

uppdatering från bokashi myanmar-teamet

Situationen med militärkuppen i Myanmar är mycket skrämmande och det är oerhört frustrerande att se folket av Myanmar kämpa för sina liv och sin frihet. Jenny har daglig kontakt med Inda, Aye Aye Khaing, Maun Nan, Khiri Thin och de andra i Bokashi Myanmar-teamet som hittills har undkommit skador, och vi hoppas att det fortsätter så.  Inda och gänget deltar (med risk för sina liv) i de organiserade protesterna, samlar in skräp efter dessa protester och folksamlingar och delar ut rissäckar till hundratals familjer i nöd. Jenny startade för några veckor sedan ett GoFundMe-konto där hon samlar in pengar för detta syfte. Dessa otroligt fattiga familjer hade väldigt lite innan covid, ännu mindre under pandemin, och nu under militärkuppen, praktiskt taget ingenting. Det är inte mycket vi kan göra härifrån Sverige – men om man vill och har möjlighet att donera något så är det mycket värt. 100 kronor ger nog med ris att föda en familj i två veckor. 100 % av de donerade pengarna går till dessa människor. Alla donationer uppskattas och gör skillnad! 

https://www.gofundme.com/f/help-feed-families-in-need-during-the-coup

Inda och Aye Aye gör listor över familjer som behöver risdonationer
Risleverans på gång
Risutdelning
Mera risutdelning
Aye Aye delar ut ris
Inda delar ut ris
Många familjer bor vid stora sopberg
Aye Aye med en familj som fått ris
Inda samlar in skräp under protesterna mot militären
Demokrati i Myanmar – inte militärstyre

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: