All posts by JennyH

Nu kör vi på riktigt i Myanmar.

Oftast mer än 40 grader på dagen, och knappast svalare på nätterna.

Yangon i april och maj är varmt. Riktigt, riktigt varmt.

Dammigt, svettigt och bullrigt — det här är en storstad med nästan 5 miljoner invånare. Gatorna är en kaos av bilar, människor, hundar, grönsaker och gatumat. Olidlig luft och inte ett droppe regn i ett halvt år. Men på något sätt, mitt i röran, bor de mest genuina och charmiga människor jag har någonsin träffat. 

Och här, på utkanten av Yangon, har vi byggt en kompostfarm. Vi gör bokashi — storskaligt.

Vi har ju hållit på i Myanmar ett tag, och nu har vi skaffat oss en större bit mark där vi kan gör jord på riktigt. Den är 60 feet gånger 80 feet (typ 20m x 25m), lika med två normala villatomter härnere, och där komposterar vi för fullt.

Vi hämtar in matavfall från de närliggande gatumarknaden, och från skolor och restauranger i stan. Vi samlar in bruna löv från gatan, från skolor och från privata människor. Och vi gör jord ut av det hela. 

Vår allra först bokashijord!

Fantastisk bra bokashikompost, den bästa jorden som finns i hela Yangon. 

Fast inte så många känner till detta än.

Ett år med konstant utveckling

Det har tagit oss ett år, men vi har kommit fram till ett riktigt bra sätt att göra bokashikompost. Nu vet vi precis hur det ska gå till varje dag, och vi har börjat träna upp andra som vill komma igång med något liknande. Som vision har vi att reducera mängden av matavfall i Myanmar som just nu hamnar på tippen. Food waste is not trash, säger vi jämt, matavfall är inte sopor.

Att det är verkligen inte ok att organiskt avfall dumpas på landfill är det få som känner till här. De flesta tror att det är en bra lösning; staden blir städat och “problemet” med soporna försvinner.

Det är få som fattar vad metan är för något, och vad som händer när metertjocka högar med organiskt material stapplas på varandra på soptippen.

Även när en av stadens soptippar börjar brinna, och hela staden blir sjuk, är det få som fattar sambandet med allt organiskt som har skyfflats dit. 

Och det kan jag förstå, för att det här är ett land som har saknat vettig utbildning i sju decennier, och även nu saknar det mesta som hör ett ordnat samhälle till. Det skulle kunna bli deprimerande, men istället ser vi det som en gedigen utmaning. När inget funkar så finns det oändligt med möjligheter.

Att göra jord

Vi hämtar hem tonvis med marknadsavfall

Det vi ser är en jättemöjlighet att göra jord ut av allt det organiska skräp som finns i överflod. För att det är egentligen inte bara matavfall som är grejen.

Det finns ofattbara mängder med torra löv som eldas upp jämt, högar med kokosskal lite varstans, pyramider med fiberrik sockerrör som har gjort sitt som juice och ses nu som sopor. Allt detta är en rikedom sett med bokashi glasögonen! Så mycket härlig jord man skulle kunna göra!

Att göra jord ut av matavfall och annat biologiskt skräp: det har vi bestämt oss för att göra. Det som ingen annan ser, det som ingen annan gör, ska vi försöka komma igång med. Bokashi kan jag ju från förr, och för det fina gänget som vi håller på att skapa i Myanmar är “kan inte” två ord som inte finns. 

Så vi har fixat en yard, vi har byggt en kompostfarm, och vi har hyrt det gamla trähuset som står bredvid för att ha någonstans att samla oss och jobba när det är för varmt, för regnigt, för stormigt. Vi har som mål att göra en ton kompost om dagen här, och det är vi på god väg med.

Bokashigänget — ibland fikar vi också!

Hur har det här gått till? Och vem är vi?

Detta med Bokashi Myanmar har vi startat själv. Jag, Jenny, som driver projektet har hållit på med bokashi i över 11 år i Sverige. Jag startade bokashi.se i 2008 med en vision att hela Sverige skulle sluta slänga mat.

Och det är vi nu på god väg med!

Nu tar Malin Sairio hand om det dagliga här i Sverige tillsammans med vårt fantastiska team i Säffle, och jag är för det mesta i Myanmar och jobbar med bokashiprojektet där.  

Och varför? Jag tycker väldigt mycket om Myanmar ju, men detta projekt skulle vi egentligen kunna ha kört igång precis var som helst i Asien eller Afrika. Men det blev Myanmar och det är jag glad för – det är ett härligt land med människor som har haft otur med det mesta under många år och nu har en chans att göra om och göra rätt. 

Projektet startade vi för nästan ett år sedan och nu har vi startat ett lokalt företag i Myanmar som heter just Bokashi Myanmar. Detta är alltså inget hjälpprojekt sponsrat av SIDA eller någon utan ett företag på riktigt.

Det vi vill visa, om det går, är att matavfall är så pass värdefullt att det går att leva på, bara man gör det på ett smart sätt. Men för att komma igång, har det taget så klart en del pengar från våran sida, några hundratusenlappar.

Det har taget ett år av utveckling — vi har ju byggt ett team, testat och lärt oss väldigt mycket, skrattat, gråtit och löst otaliga problem – men nu har vi vår första “bokashi yard”. Och vi är egentligen rätt stolt över den!

Vi har planterat bananträd runt hela tomten för att det ska se grönt och frodigt ut — det var det första vi gjorde. Gissa om bananer tycker om bokashi! Innan vi hyrde den hade tomten stått oanvänt under 20 år och såg ut som en jungle. 

Vi har byggt 40st komposter från lastpallar — funkar fint!

Vi har testat det mesta nu med bokashi och jord och odling men kommit fram till att vanliga lastpallar i trä blir den enklaste och bäste grundstomme för våra komposter. Men till skillnad från Sverige är de är inte alls lätt att få tag i och faktiskt kostar de en del att köpa här. Men vi hittar dem och köper alla vi kommer över. 

Vi binder ihop lastpallarna, i fyrkanter, med rep gjort av kokosfiber. Varje compost stack, som vi kallar dem, är precis en kubik och vi får plats med en ton kompost i varje. Vi bygger dem i grupper med 10 stycken, två radar om fem, ihopknyttade. 

Snart är vi klara med detta — det blir 40 sådana stacks hos oss, och de ser snygga och ordnade ut.

Och över dem, bygger vi höga bambusställningar där vi kan odla pumpor och gourds, för skuggans och matens skull. 

Snabbt i värmen

Vi ska odla pumpor och gourds “på taket”

Processen tar 6-8 veckor, att göra jord ut av stora mängder matavfall och löv går fort här i värmen. Precis hur man gör kan du läsa om här, men i all enkelhet fyller vi våra stacks lager på lager med fermenterade bokashi, torra löv, och koskit och/eller kompost. Alltså grönt-brunt-svart , green-brown-black, som vi tjatar om jämt och ständigt. Grönt är kväve (bokashi), brunt är kol (löv) och svart är jord (koskit, kompost). Kolla loggan: där ser du den! Ett enkelt recept som egentligen är genialisk. 

Varje lager med löv trampas ner (vi kallar det för elephant walk!), och vi sprayar varje lager löv och kompost med EMA som vi gör själv i stora dunkor. Varje hög är hårdpackad, och en compost stack väger runt en ton när den är klar.

Ungefär en tredjedel av volymen (eller lite mer) är bokashi, alltså fermenterade matavfall, en tredjedel är löv, och resten är kompost och vatten. Eftersom blandningen är så pass balanserad, förlorar vi väldig lite i volym under de knappt två månader det tar för högen att bli till finkompost.

Blåa tunnor med bokashi

Allra bäst är att vi behöver inte göra något med högen. Inget alls! Vi vänder den inte, vi grejar inte med den: den enda vi gör är att vattna lite med EM för att hålla den fuktig och levande.

Under monsun halvåret täcker vi över komposten, men sidorna är alltid exponerade till luften genom pallarna.

Detta är en mellanting mellan att göra en traditionell kompost och att gräva ner bokashi i marken. 

Men det är INGEN traditionell kompost. En traditionell kompost är aerobiskt. Det här är en hybrid, en mellanting, den är inte lufttät men inte heller luftig. Att det är möjligt över huvudtaget är tack vara att våra bokashi/EM mikrober kan jobba båda aerobiskt och anaerobiskt när de bygger jord. 

Komposten brukar bli ganska varm under processen, inte konstigt heller när lufttemperaturen är uppemot 50 grader, och för att kompensera att vi förlorar en del mikrober, vattnar vi in nya mikrober när den kallnar. EMA alltså.

Var får vi tag i all bokashi?

Marknaderna finns i varje kvarter

Vi hämtar marknadsavfall varje dag från en lokal marknad — vi har två stora på vår egen gata, en morgonmarknad och en kvällsmarknad — så det är inte svårt. Fyller en handsvetsat metallkärra med 300-400 kilo om gången. Tung! 

Detta kör vi då i våran nyinköpt kokoskrossare för att finfördela det, och sedan fyller vi våra 60-liters tunnor med massan. Med kokosfiber som absorptionsmaterial. Bokashiströ som vanligt, en kilo per tunna. Fermentering en vecka i värmen sedan in i komposten.

Vi får även leveranser av färdiga bokashitunnor från skolor och hotell, en lastbil eller två i veckan, och de använder vi direkt i komposthögarna enligt vårt system. Sedan tvättar vi tunnorna för hand, redo för hämtning igen. Ett fint system. 

Allt är handgjort alltså, så det blir en hel del jobb. Men detta är Myanmar, det finns gott om folk, och det är ju en härlig känsla på toppen av allt annat att vi faktiskt skapar enkla, lokala jobb. 

Komposten vi får ut är helt underbar, som du kan tänka dig! Men det finns ingen marknad än, den får vi skapa. En hel ny utmaning! Och något jag ska berätta mer om nästa gång…

Under tiden gör vi så mycket kompost vi bara kan! Vi vill vara de bästa kompostmakare i sydöst asien! 

/Jenny på Bokashi Myanmar och bokashi.se

Följa oss dag för dag om du vill på facebook och Instagram. Sök på “Bokashi Myanmar”!

Bokashi kontoret
Vi dricker te i värmen, Myanmar te är rökigt och oerhört gott.
Green-brown-black. Kväve-kol-jord. We love our Bokashi Myanmar logo!

Projekt överallt! Bokashi i Myanmar — del 6

Vi på bokashi.se driver ett projekt i Myanmar (Burma) där vi hjälper folk kommer igång med bokashi i sina lokalområden. Vårt motto är “Organic waste is not trash”. Det kommer ta tid men det kommer göra skillnad.

Har du inte läst de första delarna av Myanmarberättelsen så finns de här – Bokashi i Myanmar del 1 och Bokashi i Myanmar del 2 och Bokashi i Myanmar del 3 och Bokashi i Myanmar del 4och Bokashi i Myanmar del 5.

Det går framåt! Inda, Aye Aye och jag. Tillsammans har vi bildat ett företag.

Allt har med regn att göra

Det märkliga med Myanmar är att det regnar jämt i ett halvt år och sedan regnar det ingenting i ett halvt år.  

Och just nu regnar det ingenting. Monsunsäsongen slutade någongång i oktober och nu väntar vi regn näst i maj. Fascinerande att se hur livet rullar på ändå, det gör inte så mycket egentligen, regn eller inte. 

Varmt är det ju jämt, och alla bara anpassar sig på ett otroligt lugnt sätt. 

Men ur odlingssynpunkt är det fascinerande. 

Inte bara för att vi får vattna en massa (nu, när det inte regnar) och hjälper växterna att överleva (på den blöta halvåret) när de egentligen håller på att drunkna. 

Monsunsäsongen ändras här som överallt i asien och det är verkligen inte bra för bönderna (vilket de flesta i Myanmar fortfarande är). 

Här i Myanmar är de extremet utsatta — tror inte många känner till detta, men Myanmar är en av de tre mest klimatutsatta länderna i världen just nu beroende på hur man räknar. Det regnar för mycket eller det regnar för lite. Hälften av landet är extremet torrt jämt, den andra hälften håller på att tvättas bort regelbundet. 

Så att jobba med jord känns rätt så viktigt här.

Det är ju våran matjord som är det stora kolbatteriet på jordklotet. Det finns två-tre gånger mer kol i marken än det finns i luften, och då luften är redan överfullt är det ju klokt att få ned mer i marken där det fattas verkligen. Och ju mer kol i marken, soil organic carbon, ju bättre jorden kan hantera vatten — vara sig för mycket eller för lite. 

En ny bokashi “compost farm”

Den senaste nyheten här — och detta brinner jag för att berätta – är att vi har fått en ny bokashi yard!

Inte så långt från den gamla, som vi kommer ha kvar som kontor och bas, men mycket större och på en gata där det finns två stora marknader, “wet markets” med färsk mat. 

Och med allt organiskt avfall du kan tänka dig. Ren lycka för oss!

Vi betalar 4 lakhs per månad, 400.000 kyat, vilket motsvarar 2.400 kronor. Marken är 60 feet x 80 feet, två standard hustomtar här, och har en fin mur och två portar som vi kan låsa. Vatten, el och utedass.

Hela denna veckan har vi rensat och fyllt på med sand för att jämna ut marken, annars blir det stora pölar under monsunsäsongen. Ingen har använt tomten i 20 år så du kan tänka dig vilken djungel den var. 

Vi fick hjälp av ett fantastiskt gäng dagsarbetare och det gick verkligen undan. Inga ormar eller skorpioner heller, vi var förvånad! På ett annat jobb har vi en headcount som nu i upp i 20 skorpioner och en orm…

Kompost av allt!

Inget av detta avfall ska nu lämnar tomten. 

Allt plastskräp har vi plockat och skickat iväg, men allt annat ska vi göra en jättekompost av nu imorgon. Ingen bokashikompost i och för sig, men en ny slags komposthög som vi har redan testat på ett par andra projekt. 

Vi bygger en lång inhägnad av lastpallar (trä eller plast) eller bambu, och fyller på i sektioner en kubikmeter var. Det ska inte vara löst och luftig som en vanlig kompost, utan tät och kompakt, en mellanting mellan aerobiskt och anaerobiskt. Och vi kommer inte att vrida och vända på den, utan skördar så fort det går. Om en månad kanske.

Lager på lager: tjocka trädelar längst ner, bruna löv, gröna löv, lite befintlig jord (eller kogödsel för att snabba på nu när vi har bråttom). Vi sprayar varje lager med EM (Mikroferm som vi brygger själv, och som kallas CEM här) och trampar på det hela om och om igen. 

Läs mer: How to make a bokashi compost stack

Vi gjorde precis en sådan jättehög på annat hål för fyra veckor sedan, och där har vi har redan börjat skörda grov, men oj så fin, kompost redan. Helt fantastisk metod. 

Och du kan tänka dig hur det blir när vi sedan börjar blanda i bokashi på riktigt. 

Visionen är en ton om dagen

Som vanligt har vi stora visioner här på Bokashi Myanmar! Tre saker ska hända här på vår nya compost farm. 

En. Vi ska ta hand om matavfallet från de två närliggande gatumarknader. 

De ligger på samma gata som oss, den ena som är tio minuters gångavstånd håller till varje morgon, och den andra, precis bredvid oss, startar upp på kvällen. 

Vi räknar med att kunna få hem en ton om dagen. 

Det är ju mycket, så vi ska ta det steg för steg, men vi har redan hållit på med dessa två marknader i några månader på ett mycket mindre skala och har lärt oss mycket. 

Det finns ju en hel del politik på sådana marknader, men vi har nu slutat fred med “the cabbage guy” och “the coconut guy” och även “the YCDC guy” som är på något sätt anställt av kommunen och knallarna för att ta hand om avfallet. Många av dem var rätt så skeptiska i början, och det blev lite motstånd, lite missförstånd, men allt detta har vi redat ut för länge sedan och de nu vill att vi ska hjälpa till. 

Vi planerar att köpa en kokoskrossare så småningom för att hjälpa till med hanteringen, just nu sitter vi i skuggan och hackar upp frukt och grönt för hand med en machete, men det håller ju inte i längden. 

Vi kommer även att samla in en massa bruna löv (de bränns ju precis överallt annars) och annat trädgårdsavfall for att ha med i våra bokashi högar. 

Det var del ett. 

Bokashitunnor från RecyGlo

Del två är att vi, från och med nästa vecka, ska börja få hem blåa tunnor från restauranger, skolor och hotell. 

Det är ett samarbete med en återvinnings startup här i Yangon som är mycket spännande, RecyGlo heter den, jag berättade mer i om i en tidigare post. De håller redan på med de torra fraktionerna (glas, plast, metall, elektronik mm) och nu lägger vi till matavfall.

Allt sorteras på bästa möjliga sätt, även om det är inte så avancerat här i Yangon som vi är vana med hemma. 

Bokashitunnorna ska hämtas från kunderna och köras hem till oss efter en veckoschema, och vi skickar rena tunnor tillbaka med lastbilen. I varje ren tunna kommer vi bottna med ett lager risskal för att suga upp fukten, och fyller på kundens behållare med bokashiströ till den nya tunnan. 

Ungefär så har vi tänkt oss. Spännande!

Prototyp compost farm

Del tre är att så fort vi själva vet vad vi håller på med, ska vi börja träna andra. 

Det borde vara möjligt att skapa en sådan compost farm i varje kvarter, i samband med varje marknad. Vårt jobb är att göra så många misstag som möjligt, så vi lära oss hur vi ska göra och hur vi inte ska göra.
Och sedan visa upp det för alla som vill lära sig. 

Socialt företag

Egentligen har vi en del fyra här.

Det vi vill reda ut är ekonomien i det hela. Just nu har vi ingen extern finansiering, allt detta gör vi själva ur egna pengar. 

Syftet är att se om inte vi kan skapa ett företag ur detta och ett affärsmodell som är självgående. 

Alltså, ett företag som producerar eftertraktat eko-kompost, organiskt gödsel, flyttande näring, you name it, som kan stå på egna ben. 

Fixar vi detta har vi lyckats big time. 

Det skulle innebär att organiskt avfall ÄR INTE LÄNGRE AVFALL. 

Istället, blir det till något som är så oerhört mer värdefullt: en resurs, eller input, till en produktionsprocess. Avfallet kommer få ett värde. Det kommer kunna skapa jobb, många små enkla jobb antagligen, och bidrar till ett mer hållbart samhälle på många olika nivåer. 

Fixar vi detta kan vi andas ut. Då har vi lyckats men en samhällsförändring som kan skalas upp fort och frivilligt.

Machetes och bokashigänger

Men som sagt, detta är visionen. 

In real life jobbar vi på med våra machetes, våra kål- och kokosgubbar, och våra bokashi teams på de olika projekten vi håller på med. 

Ska berätta mer sedan om våra andra stora projekter, men lite snabbt har vi kommit igång med två stora, nya projekt sedan sist och har en tredje på gång. 

Vi bygger en jätte bokashikompost på U Thant House. Stolt!

U Thant House

Den ena är U Thant House. 

Kommer du ihåg U Thant? Han var Secretary General av FN i tio år strax efter Dag Hammarskjöld. En otrolig prestation i en orolig tid, och speciellt bra jobbat för en Burmes att komma så långt på den tiden. 

I alla fall, hans hus här i Yangon håller på att bli museum — och ett centrum för diskussioner och inspiration om allt han stod för. Fred, globalt samarbete, och hållbarhet. 

Huset finns i ett otroligt lummigt trädgård, en oasis här mitt i det stökiga Yangon, och där jobbar vi och skapar jord till den fina trädgård som ska helrenoveras över tid. Sååå skönt att få vara med!

Tanken är att bygga upp en bokashi yard där vi kan visa upp hållbarhet på riktigt. En del av den utbildningen som reflekterar U Thants värderingar och en otrolig viktigt budskap till alla som kommer på besök: vi kan, var och en, faktiskt gör skillnad. 

Vi är redan på gång sedan en månad tillbaka, den första fina jordhögar börjar bli redo nu, och snart ska vi skala upp det hela genom att ta in bokashi från utvalda hotell och skolor här i Yangon. 

Ett helt perfekt projekt med ett härligt gäng som jag ska berätta mer om sedan!

Skol-bokashi

Vi har, de senaste veckorna, även startat upp två internationella skolor med bokashi, Dulwich College och International School Yangon. Båda väldiga fina (och dyra!) skolor som vill lyfta sina miljöprofiler och få med studenterna i en mer hands-on miljödiskussion. 

Den ena ska hantera sitt eget bokashi på skolgården där de har ett köksträdgård som behöver näring. Den andra ska i början skicka sina bokashitunnor till oss för att ta hand om, men sedan utvecklar en egen kompostering på samma sätt som vi håller på i vår egen bokashi yard. I längden, en mycket mer rationellt lösning då de kan även börja ta hand om allt trädgårds “avfall” och göra egen kompostjord. 

Så — mycket på gång, mycket att se fram emot, och mycket som redan funkar.

Vi är nöjda!

/Jenny från bokashi.se och Bokashi Myanmar


Than Zaw Htay och Inda på U Thant House, vi har byggt köksträdgård!

BOKASHI I MYANMAR – DEL 5

Vi på bokashi.se driver ett projekt i Myanmar (Burma) där vi hjälper folk att komma igång med Bokashi i sina lokalområden. Vårt motto är “Organic waste is not trash”. Det kommer ta tid men det kommer göra skillnad.

Har du inte läst de första delarna av Myanmarberättelsen så finns de här – Bokashi i Myanmar del 1 och Bokashi i Myanmar del 2 och Bokashi i Myanmar del 3 och Bokashi i Myanmar del 4

Vi  jobbar på med jordprojektet i Ward 67
Varje tisdag är vi här och jobbar med gänget på Ward 67, ett slumområde i Yangon. Det börjar ta form nu efter några veckor; det som var högst oklart när vi började är nu en del av vardagen. 

Hemma hos en familj i Ward 67

Tillsammans med våra projektpartners, den franska ideella organisationen Green Lotus, har vi skapat ett stjärngäng som driver detta. De fyller själva nu ett par blåa tunnor om dagen med organiskt avfall från marknaden. Marknaden är bara ett par hundra meter från den nya community centre där vi håller till så länge, så vi börjar få bra rutiner i det hela. 

Vi bottnar varje tunna med kokosskal, fibrerna suger upp väldigt mycket vätska. Sedan lager på lager med organiskt avfall, finhackat om det behövs (med en machete!) och med Bokashiströ mellan lagerna. Bokashiströet gör vi hos oss och de använder ett kilo till två 60-liters tunnor. Tunnorna står och jäser i en vecka. Det räcker i denna värme.

Sedan, varje tisdag, bygger vi jord. Det var inte solklart i början var vi skulle göra detta då det egentligen inte finns någon jord någonstans. De flesta hus står på pålar i vattnet. Till och med detta community centre är byggt på pålar. 

Vi samlar bruna löv tillsammans

Vi har gjort två saker: det ena är att skapa en mindre Bokashi-bädd framför huset där det finns lite plats, och det andra var att bygga ett mycket större område i själva vattnet. 

Den första bädden, som är ett par kvadratmeter bara, gjorde vi i en inhägnad av bambupålar och flätade bambuskivor. Det gick fort och den blev förvånansvärt stadig!

Vår metod här är lite annorlunda jämfört med hur vi gör hemma i Sverige. Vi bygger “deep Bokashi beds” med cirka hälften kolrika grejer som kokosfiber, bruna löv, rivna tidningspapper och kartong, och hälften fermenterad marknadsavfall som är mer kväverik. Detta kan vi göra under jorden, i ett hål, eller över, som här i vår bambu-inhägnad. Hur vi än gör, toppar vi med sand, det finns ju ingen riktig jord att få tag i. 

Lager på lager, brunt och grönt

Det finns två fördelar med detta: Att vi kan får ner STORA mängder med organiskt avfall i ett litet området, alltså det öppnar verkligen för att kunna hantera storskalig Bokashi. Det andra är att vi kommer skapa sanslöst fin jord som kan odlas i, eller grävas upp och säljas, eller användas på andra ställen som gödsel. 

Och eftersom det är så varmt, kommer det att gå fort. Även om grundförutsättningar inte alls är bra — typ ingen jord, bara sand, översvämningar och brist på mark. 

Den andra, stora bädden, kommer att ta ett par månader att bygga. Vi har börjat med ett område som ligger under vatten, en halvmeter minst, med en ganska hög salthalt. Vi har slagit in några stadiga pålar, ramat in området med bambumattor som är lätta att skaffa här. Vi beställde sedan en lastbil med byggsand, 3 kubik, och fyllde på tills vi kom upp över vattennivån.
På detta ska vi bygga den stora bokashibädden.

Vi bygger det mesta med bambu

Något som var helt fantastiskt var hur fort det gick. Den dagen vi skulle bygga allt detta hade inget förberetts. Kommunikationsmiss mellan det franska teamet och den lokala kvinna som hade ansvar helt enkelt. 

Inda tog tag i det hela, och på nolltid for folk åt alla håll och stämningen var hög. Någon fixade lastbilen med sand, några gick till marknaden för att hämta dagens rester, andra gick runt och samlade bruna löv, någon annan fixade en hög med tidningspapper och några till gick runt och skaffade en hög med kokosskal. Helt fantastiskt att se!

Inte ofta man får en sandhög att leka i

Några starka killar kom med alla bambugrejer vi behövde och helt plötsligt hade de börjat att bygga med dem. Den stora högen med sand lastade in på plats. Vi fick vår första “compost farm”! 

12 tunnor Bokashi tömdes in i den nya Bokashi-bädden framför community centern, varvat med lika mycket kokosskal, löv och tidningspapper. Vi sprayade varje brunt lager med EM för att kickstarta det hela och toppade med sand. Redo att plantera, om en vecka. 

Den stora bädden, som är kanske 10 x 3 meter, har nu en bra bas av sand som vi kan fylla på. Vi siktar på att bygga en Bokashi-bädd som täcker hela området på samma sätt som vi gjorde bädden framför huset. Då kommer vi ha ett tjock lager odlingsjord, upp till en meter djupt, där vi kan odla precis vad som helst. 

Vi bygger den stora bädden över vattenytan

Det kommer ta några veckor att fylla detta område. Tanken är att vi under tiden utvecklar våra rutiner, tränar upp gänget så att de vet precis vad de håller på med. Kvinnorna som odlar har säkert redan börjat få bra resultat och folk blir nyfikna. Sedan kan vi fortsätta att göra nya odlingsbäddar där folk vill ha dem. Inte vet vi hur det ska gå till men vi tror och hoppas att det ska ordna sig.

Compost farms
Tanken är, i slutänden, att vi kan skapa något slags företagande runt allt detta. Vi kommer ha en slags compost farm så småningom, eller många små, som kan används till att odla mat i, eller för att sälja som Yangons bästa jordförbättring. Det finns många möjligheter!

Och allt detta är skapat av något som har alltid setts som skräp!

Teamwork!

Vi tror också – när vi har fått igång en fungerande process här – att många kommer intressera sig för hur det går till. Det är ju inte bara att ta hand om allt organiskt avfall från en rimligt stor marknad. Att slippa dumpa det hela i floden för att det inte finns någon avfallslösning. 

De flesta tror inte att detta är möjligt. Ingen annan jobbar med organiskt avfall här i staden på ett vettigt sätt. 

Så det ska bli väldigt kul att visa dem att det faktiskt går! Och är så makalöst smidigt och billigt. 

Jag tror att vi har ett gäng här som kommer bli rätt stolta sedan över vad de har åstadkommit!

Det första Bokashiströt till RecyGlo

Projekt med RecyGlo
Nästa projekt på schemat är tillsammans med ett företag som heter RecyGlo – Recycling Global. De är proffsiga och tänker stort; affärsidén är att göra det som ingen annan gör. Alltså, hämta upp återvinningsbara material. 

Företaget startades för ett par år sedan av en norsk-utbildad burmesisk kille och hans affärspartner, men även om företaget är relativt nystartat är de klara över vad de vill. De skriver avtal med större företag, restauranger, hotell och liknande och sedan sköter de allt som har med återvinning att göra. De hämtar glas, plast, papper, metall och elektroniskt skrot med jämna mellanrum och ser till att det återvinns på rätt sätt. Det finns faktiskt en väldigt liten  återvinningsindustri här i Yangon, men problemet för de flesta företag är att få till det. Det finns ju ingen infrastruktur så som vi är vana med här hemma. 

Det är det som är så smart med det som RecyGlo gör — de underlättar för företag att göra rätt för sig. Det finns även en stor skara inofficiella “trash pickers” i Myanmar, folk som går runt på gatorna och samlar allt som kan säljas: hårdplast, metall, flaskor. Det är ju faktiskt  en bra grej att någon tar hand om detta, det finns ju en primitivt men fungerande marknad. RecyGlo inkluderar även dem i sin business på olika sätt. 

Läs mer: www.recyglo.com

Möte på golvet, Myanmar-style

Men nu har vi börjat samarbeta med RecyGlo!
Helt perfekt för oss, då de har ett stort nätverk av kunder de tar hand om, och alla har ju mer eller mindre organiskt avfall. Helt perfekt för dem då de kan nu erbjuda upphämtning av organiskt avfall i sina tjänster.

Och en riktig bonus för oss är att vi kan sälja Bokashiströ till dem och tjäna lite riktigt pengar, det behövs.

Blåa tunnor
Vi använder blåa tunnor till Bokashiprocessen. Varje kund som är med får en tunna med ett lager kokosskal i (för att absorbera vätskan) och en påse bokashiströ (producerad av oss i Yangon). En kilo påse räcker till två 60-liters tunnor, så det är inte svårt. 

Vi har gjort en träningsfilm till dem, i all enkelhet, som visar hur man fyller en tunna. De behöver inte lära sig hur man tömmer den då “någon annan” kommer ta hand om det. Filmerna gör vi på burmesiska och engelska; Inda och jag turas om att prata och visa upp hur man gör på var sitt språk. Enkelt men bra!

Tunnorna hämtas upp och ersätts med nya enligt kundens upphämtningsschema — vissa får veckohämtning, andra får hämtning mer sällan. Och det är just det som är så fint med bokashi, att det är så oerhört flexibelt. Det spelar egentligen ingen roll hur lång tid det tar. 

Tanken är att dessa tunnor ska levereras till oss när vi får vår nya Bokashi yard (vi behöver lite mer plats än vi har just nu). Men under tiden ska de levereras till en urban farm som vi har samarbetat med sedan mars i år. De håller på att utöka sin mark så det passar perfekt. 

Det känns så bra att kunna hitta små cirkulära processer som detta utan att krångla till det. Det är ju egentligen precis detta vi vill, att skapa någon slags compost farm i varje kvarter, ju enklare ju bättre. 

Kokoya Organics, en urban farm mitt i Yangon

Samarbete
Allt hänger på samarbete, och det känns som vi har haft otroligt mycket flyt med att hitta bra samarbetspartners. Man skulle kunna tro att det skulle bli hur tufft som helst i ett helt främmande och annorlunda land som Myanmar, men så är det inte. Det är lätt att lära känna folk, alla känner alla när man väl kommer in i kretsar som handlar om miljön. Det finns så många starka krafter som arbetar för att landet ska komma ur den dimma det har varit i så länge. Vi har ingenting med den offentliga världen att göra, kommuner mm, de får köra sitt race och vi kör vårt. Enklast så.

Det vi försöker göra är att hålla oss fokuserade. 

Inte för många projekt på gång samtidigt. Och vi satsar ordentligt på att få bra resultat av det vi gör – lära oss hur det fungerar och vilka metoder vi ska använda för själva Bokashi-komposteringen och även när det gäller kommunikation. 

Hur tänker folk? Vad vill de? Hur förklarar vi på bästa sätt? Hur skapar vi motivation och spänning runt detta med avfall? Vad är det viktigaste budskap i det hela? Hur undviker vi missförstånd och krångel…?

Inda och Aye tar hand om vår bokashi yard

Men det går bra!

Många är nyfikna och imponerade över att det är möjligt att över huvudtaget göra något bra med organiskt avfall. Alla vi som har hållit på med Bokashi ett tag här vet att det är inte ett dugg svårt att göra jord, men för många är det rena rama magin. Det har inte funnits på kartan helt enkelt att det går att göra något. 

Fascinerande eller hur? Och självklart en utmaning storlek large. Men vi är oerhört stolta här på bokashi.se att kunna göra detta. Det värmer, och det gör skillnad. Det vi förändrar nu, i det lilla, kan vi expandera sedan så det även gör skillnad i det stora. 

Och det är något som behövs, verkligen.

/Jenny på bokashi.se och Bokashi Myanmar

Två glada laxar, Jenny och Aye Aye

En ny generation Bokashi-hink

Bokashi 2.0 designad kökskompost

För några veckor sedan fick vi hem de första lådorna med de nya Bokashi-hinkarna. Lite skeptiska (vi är både Malin och Jenny löjligt förtjusta i vår kranhink…) och väldigt frågande till hur denna nya hink kunde vara så mycket bättre (enligt tillverkaren) och motivera det mycket högre priset… I samma veva fick vi besök av Mira från fabriken i Slovenien, så vi passade på att peppra henne med frågor, och hon svarade så gott hon kunde (vi kan nog vara ganska intensiva… ) men det mesta hon egentligen sa var:  “Try, just try, and you will see…”, med sin Slovenska engelska.

Mira, Jenny och Malin – skyselfie!

Så vi provade! Malin (som har en lukt-känslig familj och därför brukar ha kranhinkarna lite undangömda för att slippa höra klagomål) körde fullt ut och ställde den nya hinken på köksbänken för att riktigt provocera! Jenny (som har en katt som nog inte bryr sig så mycket) gjorde likadant.

När vi jämförde erfarenheter kom vi båda fram till att… den nya hinken faktiskt är jättebra! Istället för ett tätslutande lock så har den en innerplatta med en mjuk kant som sugs fast i hinken i höjd med matresterna för att stänga ute luft och pressa ihop allt. Bokashi-processen är i princip densamma som med våra andra hinkar med kran, men eftersom extremt lite syre kommer in i processen, blir den väldigt effektiv!

De fermenterade matresterna blir torrare än i en vanlig hink vilket betyder mindre risk för lukt. Det kommer även ut mer av det eftertraktade Bokashi-lakvatten än från en traditionell kranhink.

När man läser produktbladet så förstår man att det finns en lång designprocess bakom den nya Bokashi 2.0. Dels för att hitta ett nytt sätt att göra Bokashi på som är så luktfritt och torrt som möjligt, men även för att skapa en produkt som är snygg nog att passa in i ett designat kök. Utvecklarna har även tänkt på att göra denna hink lättare att använda med en hand. Locket som sitter överst är lätt att lyfta och kan användas som en avlastningsyta för matresterna. Den runda plattan som gör hinken lufttät invändigt har en silikonkant som gör den lätt att sätta på plats. Du pressar ner den bara för att pressa ut luft och pressa ihop matresterna. När du vill dra upp den för att lägga till fler matrester, drar du i sidan som har ett litet handtag.

Plattan har även en annan funktion, och det är att skrapa ut hinken när man tömmer den. Smart! Med en hand kan man pressa ihop plattan till en halvcirkel som man då kan skrapa med. Den är precis rätt storlek för att göra hinken ren och kladdfri utan att bli kladdig själv. Och delarna kan du sedan stoppa in i diskmaskinen.

Hinken har ett mjukt handtag som du kan använda som ett traditionell handtag genom att fästa det på båda sidorna av hinken. Eller så kan du fästa båda ändar på samma sida och lyfta hinken med ett handgrepp.

Bokashi 2.0-hinken har en innerhink och en ytterhink. Den inre hinken har dräneringshål och en rund botten som dränerar bort vätskan från matresterna. Den inre hinken är lätt att lyfta ut för att rengöra eller tömma, och det finns ingen lös dräneringsplatta som kan lätt fastna eller tappas bort.

Bokashi-lakvattnet är precis som det brukar vara, processen är ju i princip densamma. Skillnaden är att du antagligen kommer att få lite mer och mindre luktande lakvatten från den nya Bokashi 2.0. Bristen på luft gör att det luktar mindre.

Lakvattnet dräneras ut genom dräneringshålet längst ner på hinken. Till skillnad från tidigare hinkar finns det ingen krånglig kranlösning, utan utvecklarna har använt ett helt vanligt skruvlock. Tappa inte bort det! När du tömmer ut lakvattnet ska du luta hinken bakåt när du tar av kranen, så att inte vätskan rinner ut i förväg.
En faktisk fördel med det är att risken för att matresterna fastnar i kranen och blockerar funktionen, eller att den går sönder eller läcker är borta.

Själva hanteringen med matavfallet är precis detsamma med denna hink som med våra traditionella kranhinkar. Du fyller hinken och strör på bokashiströ, och ger den två veckor att fermentera när den är fylld. Sedan gräver du ner den fermenterade bokashin i trädgården eller gör en jordfabrik inne eller ute – precis som vanligt!

Den nya Bokashi 2.0-hinken säljs en och en. Du kan välja att ha två av de nya hinkarna, eller kombinera dem med dina tidigare hinkar. Det som passar bäst för dig! Den kostar mycket mer att köpa in än de traditionella kranhinkarna, och därför är också priset högre. Den är designad för att vara både snygg och effektiv och gör det möjligt för även de som vill att allt i köket ska vara fint att kunna komma igång med Bokashi direkt på köksbänken.

Bokashi 2.0-hinken går att förbeställa i webbshoppen på Bokashi.se, med leverans i slutet av januari. Det ska bli så spännande att se vad ni tycker om den! Vi gissar att det kommer att variera mellan “helt onödig” och “superbra”! 🙂

Hälsningar Jenny & Malin

Ta bakterier till hjälp och må bättre

Hur mår du? Och hur mår dina bakterier?

Vi har ju så otroligt många bakterier i kroppen, och kan så lite om dem egentligen. De styr och ställer med oss, och har vi tur och sköter vår hälsa på ett bra sätt, hjälper de oss att vara friska.

Visste du att du har mellan 1,5-2 kg bakterier i din mage? Otroligt men sant!

Mest håller våra bakterier till i tarmen; där jobbar de med att ta hand om alla näringsämnen som passerar, och även att mota bort det som helst inte ska vara där. Hela 70% av vårt immunförsvar ligger i tarmen, och det är tack vara alla våra mikrober att den fungerar.

Men vilka är de, dessa tarmbakterier? Och hur kan man hjälpa dem göra ett så bra jobb som möjligt?

Som med så mycket annat i naturen, är mångfald nyckelordet. Vi har alla en egen uppsättning av mikrober i våra tarmar, och ju bredare sortiment vi har ju bättre. Precis som vi pratar om med Bokashi i jorden, så är det viktigt att “de goda” bakterierna är många fler än “de dåliga”.

På fackspråk heter denna koloni av mikrober vår microbiome, eller mikrobiota på svenska. Dels beror den på genetiska faktorer och dels är det något vi kan förbättra eller försämra genom hur vi äter och lever. Komplicerat! Men lika bra att ta ställning till det hela och se till att vi hjälps åt, våra kroppar och vi.

Läs mer:  Om mikrobiota och tarmflora

För lite mikrober
Många vanliga sjukdomar och hälsoproblem har sitt ursprung i tarmen. Modern kost försurar tarmen och innehåller idag för lite mikrober som stödjer mag- och tarmfunktion. En försurad tarm kan gynna vissa mikrober som blir dominerande och kan skapa problem.

Mycket av de naturliga och nyttiga bakteriekulturerna går förlorade på grund av odlingsmetoder, tvättning, upphettning, raffinering samt strålning av råvaror. De mjölksyrebakterier, mikrober och jästsvampar som vi tidigare fick i oss i stora mängder via vår föda hjälper till att spjälka och smälta vår mat samt bilda viktiga näringsämnen i tarmen.

Helt tydligt är det dags att lära oss mer om allt detta.

Food Pharmacy
Vi har en favoritbok i ämnet, som heter Food Pharmacy, och är skriven av ett par svenska tjejer som är både härliga och inspirerande. De finns även på blogg, podd och facebook. 

De beskriver hur kroppen fungerar och hur du kan hjälpa den att bli frisk med hjälp av bra mat och ett probiotiskt tänkande.

Probiotika? Det är som antibiotika fast tvärtom. Meningen med antibiotiker är att de rensar ut så många bakterier som möjligt, både goda och dåliga; probiotika ökar mängden goda bakterier istället.  Enligt världshälsoorganisationen (WHO), är probiotika “levande mikroorganismer som, när de administreras i adekvata mängder, ger en gynnsam hälsoeffekt”.

Läs mer: “Tarmflorans budord” på Food Pharmacy

10% human!
En annan bok vi tycker om är 10 % Human av Allana Collen. Den finns bara på engelska än så länge men är lätt att få tag på i Sverige.

Här kan du läsa om hur vår personliga koloni av mikrober påverkar vår vikt, vårt immunsystem, vår mentala hälsa och även vem vi väljer som partner. Och hur allt det hjälper oss förstår många moderna sjukdomar som övervikt, autism, psykiska problem, magproblem, allergier, autoimmuna sjukdomar och även cancer. 

Otroligt intressant. Känns som vi står på tröskeln av något nytt och mycket spännande här.

Nytt på bokashi.se
Organisationen bakom Bokashi och Effektiva Mikroorganismer – EMRO Japan, har jobbat med EM och hälsa i många år. Lika länge som EM har funnits, och med bra resultat. (Information om forskning finns längre ned).

De har utvecklat EM-baserade produkter som bidrar till ett normalt hälsotillstånd — det är det vi vanliga människor kallar för att vara frisk. 

Då många vill få tag i dessa produkter har vi nu börjat sälja dem i webbshoppen på bokashi.se. Spännande! Och början på något nytt för oss.

Vi har två produkter baserade på EM-tekniken som bidrar till en väl fungerande hälsa.  De främjar en bra tarmflora på lite olika sätt, och självklart är allt baserad på det konsortium av EM-mikrober som utvecklas och patenterats av EMRO i Japan. Som alla våra andra EM-produkter är de naturliga, ofarliga, och innehåller inga kemikalier eller genmodifierade ämnen.

Den ena produkten heter EM Bright och är en dryck som innehåller levande EM-mjölksyrebakterier och jästsvampar. Den smakar apelsin och är något som hela familjen kan använda. Det är förebyggande på samma sätt som probiotiska tabletter som man kan köpa på apoteket, fast i flytande form. 

Vi gillar våra mikrober

Den andra heter EM-X Gold och är mer avancerad. Den är baserad på fermenterade EM-mikrober och växter som är rika i olika näringsämnen som den japanska nigari. 

Under fermenteringen produceras en mängd nyttiga enzymer och annat som kroppen mår bra av. Efter fermenteringen filtreras dock alla levande mikrober bort; vätskan som kvarstår innehåller istället bioaktiva ämnen som spårmineraler, vitaminer och enzymer vilka har producerats under fermenteringsprocessen och är lätt för kroppen att ta upp. EM-X Gold är genomskinlig och smakar neutralt, du kan gärna hälla upp den i en kopp te.

Hur mycket du behöver beror lite på ditt hälsotillstånd och syfte; en kapsyl om dagen är en rimlig början men det kan vara värt att ta mer om situationen kräver det. Det går inte att överdosera men kroppen kan behöva tid att bli van.

Läs mer: Hälsokost på bokashi.se

Vilken är bäst för dig?
EM-X Gold är mycket dyrare än EM Bright då produktionsprocessen är väldigt avancerat för just EM-X Gold. Gold passar dig som är mån om din immunsystem och vill förebygga och förbättra den. EM Bright är en produkt som passar dig som är egentligen frisk och vill passa på att stötta din tarmflora. Perfekt inför påfrestningar som en lång vinter, utlandsresor, eller sjuka barn då man vill ha ett så starkt immunförsvar som möjligt. 

Det finns forskning att läsa (kolla nedan) men som så mycket annat i livet får man egentligen ta ställning själv. Testa och se. Många rapporterar bra resultat i olika sammanhang, det finns ju inga garantier men vi tycker vi har hört så pass mycket bra att vi vill göra produkterna tillgängliga för alla. 

Hur göra vi själva då?
Båda Malin och jag använder EM Bright och EM-X Gold då och då. Vi är friska bägge två, så det är lätt att tycka det är inte så viktigt att satsa på immunförsvaret men vi gör det ändå. Och mår bra av det. 

Malin har småbarn, och det har sina påfrestningar. Men hon är för det mesta frisk; svårt att säga om det har med EM-dryckerna att göra eller inte. Hur ska man kunna veta? (En viktig aspekt enligt henne själv är också att hon rensade ut alla städkemikalier för många år sedan, och städar numera bara med EM-mikroberna i Wipe & Clean och mikrofibertrasor!) Men ett starkare immunförsvar är aldrig fel och vi kommer fortsätta med detta. Vi har ju ett företag att driva och har inte råd att bli sjuka!

Jag, Jenny, har inga barn hemma längre och har länge haft tur att vara frisk. Men nu när jag åker fram och tillbaka till Myanmar väldigt ofta och jobbar är det extremt viktigt att jag har ett bra immunförsvar. Dels för att hygienen är så god som obefintlig där i den tropiska värmen, men dels för att jag har inte heller råd att bli sjuk. Just nu dricker jag EM-X Gold och EM Bright för att förbereda mig inför nästa resa.

Mer om EM-X Gold
Vad gör alla dess bioaktiva ämnen i EMX-Gold?

De hjälper till att förbättra kroppens allmänna tillstånd och kan därför påverka symptom som hör sjukdom till. EM-X Gold har en stark antioxidant effekt, vilket betyder att överskottet av fria radikaler oskadliggörs. Detta stärker immunförsvaret och aktiverar kroppens självläkande mekanismer.

Fördelarna med detta är att du får en:

  • Snabbare och mer effektiv utrensning och avgiftning av organen
  • Förbättring av kroppens syra/bas-balans (PH-värdet i kroppen)
  • Generell förstärkning av immunförsvaret
  • Minskning av infektioner i kroppen
  • Reducering av allergier

Läs mer: Hur mikrober påverkar vår hälsa

Läs mer: Hur EM-X Gold produceras

Mer om EM Bright
EM Bright är en ekologisk fermenterad dryck, fylld av hälsofrämjande bakterier som optimerar de nyttiga beståndsdelarna i EM. EM Bright är ett aktivt hälsotillskott för hela familjen, den förbättrar immunsystemet genom att stötta och balansera den viktiga bakteriekulturen i tarmarna.

Alla vill vi må bra
Det finns mycket att lära sig här och mycket som är värt att testa. 

Som vanligt, är vi alltid intresserad av hur du upplever våra produkter. Hör gärna av dig till oss om du funderar över något – men även hur det känns för dig att använda dessa nya EM-produkter. 

Må bra!

/Jenny och Malin på bokashi.se

EM Bright & EM Gold i webbshoppen

Vetenskap
Flertal vetenskapliga studier påvisar de goda effekterna av EM-X Gold. Artiklarna nedan visar att EM-X Gold aktiverar kroppens naturliga försvar mot cancer. ECEM och EM-X2 = EM-X Gold.

Chung Hin Chui et.al, International Journal of Molecular Medicine, 2006 – Apoptotic potential of the concentrated effective microorganism fermentation extract on human cancer cells

Citat: ….  we have shown that the second generation of the effective microorganism fermentation extract (EM-X2) possessed growth inhibition on human cancer cells involving MDA-MB231 breast cancer and K-562 chronic myelogenous leukaemia cells.

Masaki Shintaniet.et.al, Food and Nutrition Sciences, 2015 – Anti-Inflammatory and Immunostimulatory Effects of Extract from Culture of Effective Microorganisms (ECEM) Revealed by Functional Genomics and Metabolome Analyses, EMX_ Food & Nutrition Sciences 2015

Citat: ECEM inhibited the LPS-upregulated expression of one group of, pro-inflammatory genes (iNos, Il6 and Cox2) but not another group genes (Tnf, Ccl7 and Dusp2); it also upregulated the expression of Cd1d1, which participates in antigen presentation on lipids, resulting in activation of natural killer T (NKT) cells related to infection defense and cancer.

Peer-review vetenskapliga rapporter kan beställas från oss på info@bokashi.se

Gräv ner bokashi på hösten

Gräver du ner  Bokashi under hösten (och så länge marken är grävbar) — heja dig! Även om jorden fryser under största delen av vintern så kommer Bokashi-processen i gång igen så fort det tinar i marken. När det är över 5 plusgrader börjar mikroberna vakna till, och ju varmare det blir i landet desto mer de jobbar på! Har du grävt ner din Bokashi för länge sedan kan du börja plantera i den när du vill. 
Många undrar om hur det är med näringen när man gräver ner  bokashi på hösten. Lakas den inte ur? Det här är en av de fantastiska sakerna med Bokashi – all näring, energi och annat smått och gott som finns i Bokashi-jord är väldigt stabil och stannar kvar länge. Alla ämnen låses in i jorden på ett fint sätt tack vare all hjälp vi får av Bokashi-mikroberna. De förvandlar näringspartiklarna till en form som är mycket fast och i princip permanent. Det heter mineralisering på fackspråk. När en mikrob, mask eller insekt äter upp en Bokashi-partikel omvandlas näringen i Bokashin till en annan slags, fastare, form av näring i uppätarens kropp.
Nästa steg är att mikroben, masken eller insekten bajsar ut det som är över i kroppen, och bajs är alltid en bra grej i detta sammanhang. Blir mikroben uppäten av en mask, eller någon insekt, så överförs den mineraliserade näringen till den nya kroppen. Antingen blir även detta småkryp uppätet eller så dör den så småningom och kroppen ligger kvar i jorden — hur som helst stannar de mineraliserade näringspartiklarna kvar i kroppen och försvinner ingenstans. 
Det är en annan historia med kemikaliebaserad näring. Den mineraliseras inte. Om du strör ut en näve blåkorn eller vad du nu har kommer det ned fort i jorden i tillgänglig form. De växterna som är i närheten och i behov av det du har just lagt på kommer att ta upp det de är intresserade av. Det de inte vill ha, har inget sätt att fastna i jorden, så det lakas ur fort. Regnar det mycket, försvinner din blåkornsdos fort bort ur jorden. I värsta fall hamnar det i grundvattnet eller en vattendrag där det bidrar till övergödning.
Eko-odling baseras på att man matar jorden och inte växterna. Med kemikalisk näring, matar du växterna direkt. På ett sätt är det som att mata barnen hemma med en hög vitaminpiller istället för mat…det fungerar säkert ett tag men vi vet ju alla att de behöver riktigt mat. Så är det även med växter. 
När du gräver ner organiskt matavfall från en bokashihink matar du jorden på ett fint sätt. En sak är att växterna får en fin meny att välja från; en annan är att jorden blir mer och mer porös, näringsrik och fin allt eftersom. 
Alla möjliga småkryp trivs då de kan hitta det de behöver i jorden. De vet mycket väl vad de vill ha – om vi bara ser till att det finns mycket att välja från så fixar de resten. 
En smart sak som man kan göra är att förbereda några hål i marken medan det går att gräva. Sedan kan man bara gå ut och tömmar en Bokashi-hink i varje när det passar. Se till att du har en hög med tinad jord eller höstlöv att täcka med. Om du förvarar lite extrajord i säckar kan du ta in dem en och en för att tina efter behov. 
De hinkarna du gräver ner under hösten och vintern blir perfekt till vårens odling. Det är inte säkert att allt har blivit till jord, det behövs värme för det. Men det ordnar sig snart så det är bara att köra igång och odla!
Lycka till!
/Jenny på bokashi.se

BOKASHI I MYANMAR DEL 3

Har du inte läst de första delarna av Myanmarberättelsen så finns de här – Bokashi i Myanmar del 1 och Bokashi i Myanmar del 2

Hur har vi tänkt jobba?
Ni vet vid det är laget att vi hyr ett litet hus med en bakgård i ett vanlig villaområde i utkanten av Yangon. Rent praktiskt fokuserar vi just ju på att fixa denna bakgård till att bli en “Bokashi yard” – en Bokashi-bakgård!  Yangon är en jättestad med 7 miljoner människor. De flesta är fattiga men det finns en framväxande medelklass som bor lite bättre. 

Vår plan är att komma igång med bakgården och sedan utöka med en bit mark till så vi kan skala upp det hela. Att göra lite mer storskalig produktion av Bokashiströ och andra Bokashi-/EM-relaterade produkter, och även ta hand om en hel del organiskt avfall på ett mer kommersiellt sätt. 

Vi tittade på väldigt många olika ställen innan vi hittade detta hus. Man skulle kunna tro att det var billigt att hyra mark här för att det är ett “u-land” – det stämmer inte. Det hade varit fint att ha en bakgård mitt i centrum men det har vi verkligen inte råd med, och någon hjälp från myndigheterna/lokala kommuner mm kan man absolut inte räkna med. Tvärtom nästan, i detta byråkratiska land…

Inda gräver ner fermenterat matavfall

Men vår Bokashi-bakgård har visat sig vara perfekt! Den ligger nära en bra busslinje, är lätt att hitta, ser snyggt och ordnat ut, och är i ett lugnt område utan bilar. Alla går eller cyklar, hundarna sover mitt på gatan, barn leker. Det kommer vilda kossor på vägen då och då. Munkar och nunnor kommer och går sina rundor. Det är inte eländigt fattigt här, även om alla kämpar för att få ihop ekonomin känns det som de flesta mår rätt bra. Och allt man behöver kan man handla på den lokala gatumarknad, dag och natt, med hemkörning på trishaw om man vill.

Vi håller på att fixa i trädgården så vi kan visa allt som har med bokashi att göra. Allt smått och gott gör vi filmar av och lägger ut på vår Facebook kanal, “Bokashi Myanmar”. På engelska och det lokala myanmar-språket. Vi har byggt pallkragar (i något lyxigt hardwood), där vi kan visa Bokashiodling på det viset. Vi har byggt ramar av tegelstenar där vi bygger fin Bokashijord och behandla allt med EM. Vi har gjort odlingsställen i gamla bilddäck, i cementpåsar, inramat av bambugärdar, och i stora vattentunnor. Allt man kan tänka sig!

Vi har även gjort en jordfabrik inomhus där vi gör jord i stora baljor. Precis som vi gör hemma, fast det går snabbt här i värmen. Man behöver inte ens ett hus för att kunna göra bokashi!

Vi planterar bananer!
Det här med tropisk odling är helt nytt för mig, det går verkligen fort, och just nu regnar det jämt (monsunperiod) så det är fascinerande att sätta sig in i. Igår köpte vi några plantor på en plantskola i stan där vi har lärt känna odlaren, en av de få som satsar ekologiskt. Vi kom hem med tre bananplantor, en frangipani, ett citronträd, jasmin, och en massa små tropiska plantor. Otroligt spännande, och man får mycket för pengarna!

Det är mango-och avokadosäsong, och jag stoppar ned varenda kärna i sanden för att se om de gror. Och det gör de! Papaya har vi frösått och jag har gjort en ananas häck!

Sådder av alla de slag!

Här frösår vi i kokosfiber då det inte finns någon jord att köpa i säckar så som vi har hemma. Torv finns inte. Det går att köpa torkad, flisad koskit, och även biokol gjort av riskal (detta köper vi hem när vi köper riskli till bokashiströ produktionen). 

För det mesta finns det bara sand att odla i. Yangon ligger ju på en stor flodmynning och det är sand som dominerar. Vår bakgård, precis som de flesta andra, är en gammal risåker. Människorna har fyllt på med flera decimeter sand för att torka upp och dränera marken, det behövs nu när det regnar så otroligt mycket. De husen som inte har fyllt på med sand (det kostar ju pengar som inte finns hos alla) är byggt på pålar en bit över marken, och där finns det kanske en halvmeter med monsunvatten under dem hela tiden. Inte ett dugg hälsosamt, men det är mycket annars som fattas här så det gör inte så stor skillnad. 

Våra planer
Vi har som plan att inte bara producera Bokashiströ, utan även producera någon form av planteringsjord i säckar – (Bokashibaserad) gödsel i säck, och kanske även en flytande näring. En sak jag skulle vilja köpa är en kokoskross, för att kunna ta hand om några av de sopberg som görs av tömda kokosnötter varje dag. Så mycket man kunde göra med all kokosfiber! 

Insamling av matavfall för fermentering i tunnor

Men, ett steg i taget. 

Parallellt med allt detta har vi byggt upp vår Facebook-grupp Bokashi Myanmar, och har lagt ut en bild eller mobilfilm varje dag nu sedan mars i år. Gruppen växer och det finns mycket intresse! En enkel film där Inda berättar om hur vi fyller våra tunnor med frukt och grönt för att göra Bokashi blev delad nästan 200 gånger utan att vi behövde sponsra det. 

Inda berättar – vackert språk!

Vi har nu börjat bjuda “hem” folk varje söndag för att kunna visa upp hur vi gör, ett slags “öppet hus”-dag som uppskattas. De flesta som kommer är nyfikna, förvånade över att det är möjligt att göra så här: tar hand om matavfall och göra fin odlingsjord ut av sand. De vill prata med oss och få det de behöver att komma igång. För oss är det otroligt givande att få kontakt med folk, det finns så många olika förutsättningar och vi vill lära oss så mycket vi kan.

Andra människor som hör av sig till oss kommer vi att åka ut till för att förstå hur deras projekt ser ut (om det nu är en gata, en odling eller en skola), men ju fler som kan komma till oss desto bättre. Det är så mycket enklare att visa upp Bokashi på riktigt än att bara prata om det. Och Bokashi är, som ni vet så väl, mycket enklare än de flesta tror. 

Och, fantastisk nog, några större organisationer har kontaktat oss och vill köra igång samarbetsprojekt. Det gör vi gärna! Jag berättar mer om dem sedan. 

På vår Bokashi-bakgård med grundarna för Recyglo

Vi har många planer för vår Bokashi-bakgård! Utöver att testa allt vi kan hitta på och visa andra hur de ska komma igång, tänker vi även snart börja träna upp nya medarbetare som kan vara med och hjälpa oss att åka runt och starta upp olika projekt så småningom. Volontärer vill vi även ta emot sedan. Fast, igen – ett steg i taget!

Tunnor på marknaden
Även här mitt i storstaden kan man köpa allt på de lokala marknader som finns i varje bydel. De flesta (kvinnor!) går till fots och köper det de behöver till lunch eller middag. Att ha ett kylskåp hemma är ovanligt, och i denna värme du kan bara tänka dig hur det går med förvaring av mat. (Märkligt nog har jag inte blivit sjuk än, men så ser jag till att få i mig en skvätt EM-mikrober varje dag 🙂 ).

500 meter från vår Bokashi-bakgård kan vi köpa ALLT på den lokala marknaden. Det finns stånd längs hela bygatan med frukt och grönsaker, ägg och curry, färdiga rätter av olika mystiska slag. Bakom dem finns småaffärer; vi har två plast-affärer att välja från där vi köper baljor, köksgrejer, presseningar mm, en bambubutik där man köper byggmaterial, en riktig bygghandel med trä, en risbutik, en ölbutik, en cykelaffär (ytterst begagnade cyklar), en butik där man köper dräneringsrör, hemmagjorda tegelstenar, sand och spikar, en bageri, en syatelje, en digitalkopieringsbutik, och en mattaffär. Otroligt blandat, men märkligt nog kan man fixa precis allting inom en kort radie. Till ett bra pris, underförstått.

En av många marknadsgator

 

Men alla dessa marknadsstånd producerar stora mängder med avfall. Det mesta organiskt — fruktskal, kålblad, överblivna grönsaker. Allt slängs i korgar, ihopblandade med plast. I bästa fall bärs det upp till de kommunala soptunnor, men det finns mycket som ligger bara kvar. Allt som har minsta lilla värde samlas dock in, det finns människor som går runt jämt, “trashpickers”, och plockar ut PET-flaskor, metallskräp, kartong, allt som kan säljas vidare. 

Reserverat för skräp?

INGEN gör något med det organiska avfallet, utöver att det är lite grann som går till grisar och höns. Det verkar inte som att någon förstår värdet i det, och på något sätt försvinner det bara, ruttnar på marken så som det alltid har gjort. Till ingen nytta, och egentligen till en stor onytta då så mycket blir till växthusgaser och inget till mull. 

Hönorna ska ha sitt

Vi har gjort upp med ett par människor på marknaden, och får nu hem avfallet därifrån . Det funkar! Varje dag bär vi upp en blå tunna till kvinnan som driver den lilla fruktstånd på gatuhörnet, hon fyller den under dagen och vi hämtar den på kvällen. Hon tycker vi är nog lite konstigt men är vänlig och nöjd, hon slipper bära iväg skräpet själv. 

Nästa utveckling är att vi har gjort upp med en trishaw-kille (du vet, en sådan cykel med sittplats vid sidan) och han hämta upp tunnan med fruktrester och cyklar hem den till oss. Ett mikrojobb för honom och skönt för oss att slippa bära tunnan. 

Sedan fick vi ordning i kål-killen, som vi kallar honom. Han är deltids anställd av kommunen för att fylla soptunnorna och se till att de blir upphämtade, men han driver lite business vid sidan om. Säljer kålblad till en grisbonde, mm. Han såg oss som konkurrent, kände sig hotad och vill ha pengar av oss. Inda med sin munkträning tog tag i det på ett mycket diplomatiskt men bestämt sätt och nu jobbar han åt oss med. Grisarna kan få sitt, det vill vi inte ta ifrån dem, men han får betalt av oss för varje säck han samla ihop (UTAN plast!) och skickar det hem till oss med en trishaw-kille. Win-win, alltså, och nu efter ett tag börjar det fungerar på ett smidigt sätt. 

Sedan har vi gjort upp med gubben som gör kokosmjölk i en skjul bakom currystånden. Av honom får vi säckvis med kokosfiber när vi vill – guld värt för oss! Och han slipper bära bort det. Än så länge betalar vi inget för vårt “skräp” men vi ser till att köpa något av dem varje gång vi är där.

Nattmarknad

Väl hemma gör vi Bokashi ut av allt frukt och grönt — det funkar! 60-100 liter om dagen blir det, minst, och det gör ju skillnad i en liten trädgård. Kokosfibrer använder vi som marktäckning och även som absorptionsmaterial i tunnorna. Det är en fantastisk resurs, och svårt att förstå att allt detta slängs. 

Nu tror jag inte att detta gör någon skillnad alls, ett droppe i havet om ens det. Men viktigaste för oss är att testa metoden, och att kunna inspirera andra att göra likadant. Om många, många fler gjorde samma sak skulle det blir stor skillnad både sopmässigt och odlingsmässigt. 

Folk här är nyfikna, även om de inte förstår vad vi håller på med — eller varför. Vi säger bara att de är välkomna att kika in hos oss någon gång och se vad som händer med allt detta skräp. De kommer ta tid, men jag har en känsla av att när några börjar förstå kommer rykten att sprida sig. Folk här är inte så vana med nya saker, och särskilt inte med privata initiativ av detta slag, men de är vänliga och positivt inställda och – trots allt skräp – tycker de om blommor och växter och vackra ting. Det ska bli intressant att se om, och hur, detta utvecklar sig. 

Nyfikna barn hjälper gärna till

Våra projekt
Vi har några projekt som är startklara, och några som vi avvaktar med tills vi har lärt oss lite mer. För det mesta, försöker vi jobba med andra NGOs (Non-governmental Organization) som redan har samhällsprojekt på gång — allt detta med det sociala och byråkratiska kan vi inte och vill vi inte hålla på med. Vi vill ju bygga jord!

Men det verkar som om ingen har någon aning här om hur man kan göra just detta, bygger jord alltså. Det enkla kunskapen vi har med Bokashi och hantering av organiska avfall finns inte som en del av lösningsbilden här. Det bjuder vi gärna på!

Fortsättning följer!

Och kom ihåg att du som är vår kund stöttar detta projekt. Vill du stötta lite extra kan du bidra med något på vår Myanmar-sida i webbshoppen här.

Hälsningar från Jenny i Myanmar!

 

Våra 8 bästa vintertips för Bokashi

Nu är det snart dags igen — vinter och allt som hör till. Hur har du tänkt göra med din Bokashi under vintern som kommer? Här har vi samlat våra bästa vintertips; har du några fler får du gärna höra av dig!

Här skrev vi, för inte så länge sedan, en rad tips om hur man kan göra på hösten med Bokashi.  Du kanske har hunnit testa någon av dem?

Egentligen är vintern inte så annorlunda. Beroende på var man bor och hur vintern beter sig så kommer marken att frysa ett tag. Många månader eller bara några få veckor. Så det gäller att ha en plan!

Viktigast att tänka på är hur du vill göra när våren väl kommer. Kommer du att anlägga nya odlingsbäddar? Perennrabatter? Eller liva upp de som du redan har? Odlar du mycket i krukor? Har du en bit att åka till din odlingslott? Behöver du färdig jord för omplantering under vårvintern? Eller kanske lite av varje?

Sedan handlar det även om hur din tid och ork ser ut. Vill du pyssla med din Bokashi och göra jord även under vintern, eller vill du bara “bli av med det”?

Oavsett, så finns det en lösning här som kanske passar dig!

1. Bästa tipset för dig som vill göra så lite som möjligt under vintern:
Hamstra din Bokashi i några billiga hinkar till våren! Du kan spara bokashi hur länge du vill, den blir inte sämre med åldern utan håller sig frisk och näringskraftig tack vara alla mikrober i hinkarna. Du kan förvara hinkarna varmt eller kallt, det spelar ingen roll om mikroberna fryser ett tag. De går i dvala och kommer igen när de tinar upp.

Lagra din bokashi i hinkar över vintern

Du behöver inte speciella hinkar för att förvara Bokashi — skaffa några billiga (eller gratis) hinkar från butiken eller pizzerian. Viktigast är att de är lufttäta. Har du kranhinkar kan du lasta över innehållet i dina vinterhinkar, annars kan du fylla dem direkt som de är bara du lägger i något för att absorbera vätskan.

Hantera fukten!
Tänk på att dina fermenterade matrester blir blötare under tiden de förvaras. Det är viktigt att absorbera vätskan på något sätt när du inte har en kran i hinken. Biokol är det allra bästa (krossad grillkol utan tillsatser och självklart från någon ansvarsfull källa, miljömärkt alltså). Rivet tidningspapper, äggkartonger, träpellets, sågspån eller vad du nu tycker bli bra.

Vinsten med detta är att du har jättemycket Bokashi att gräva ner när våren kommer; det går att förbättra många rabattmeter på en och samma gång. Och att det blir inget merjobb under vintern. Bara att stuva under varje hink när den är färdigfylld och vänta in varmare dagar.

2. Bästa tipset för dig som har många växter att plantera om under vårvintern:
Gör en jordfabrik inomhus! Hur mycket jord behöver du till omplantering? Hur näringsrik vill du att den ska vara? Ett bra koncept är att göra en jordfabrik med 50% fuljord och 50% bokashi. Fuljord är den jorden som du får från överblommade krukväxter, misslyckad sådd, gamla sommarkrukor mm. Alltså, helt vanlig planteringsjord som har blivit trött och näringsfattig. Den kan du återuppliva igen med Bokashi.

Plastbackar fungerar bra för jordfabrik inomhus

Här berättar vi mer om hur du gör. Det är inte ett dugg svårt! Det du behöver, utöver fuljord och bokashi, är någon slags plastlåda, hink eller balja utan lock och ett varmt ställe att ha den eller dem på.

Det är värt att förbereda din fuljord redan nu; samla den i säckar eller hinkar inne eller ute, så du kan lätt ta in dem en och en för att tina upp.

50:50 bokashijord (1 del jord och 1 del bokashi) blir en ganska stark blandning och vi när vi planterar vill vi ha lite svagare jord. Du kan göra en “stark” jordfabrik för att spara plats och sedan späda ut bokashijorden med ännu en del fuljord så du når en blandning som är runt en tredjedel bokashi och två-tredjedelar jord.

Hur lång tid tar det? Det beror på tre saker:

  • Värmen – hur varmt du ställer din jordfabrik. Kan du ha den på ett uppvärmt golv kommer det att gå fort! Kanske bara 2-3 veckor. Se här hur Malins jordfabrik såg ut efter 3 veckor.
  • Blandning – hur väl du blandar din Bokashi med jord. Ju mer kontakt du får mellan de två delarna desto snabbare kommer omvandlingen att gå.
  • Storleken – hur små bitar du har i din Bokashihink. Ju mindre desto snabbare. Vill du att det ska gå fort så är det viktigt att skära upp dina matrester i mindre bitar innan du lägger dem i hinken. Det blir mer kompakt i hinken, jäsningen går bättre, och eftersom det finns många fler ytor för jorden att fästa sig på, kommer mikroberna att jobba på snabbast möjliga sätt.

Se till att täcka din jordfabrik med ett lager jord, ett så kallat “jordlock”, så kommer det inte att lukta. Jorden ska andas men själva Bokashin ska inte exponeras för luft. Lägg gärna en handduk eller tidning över för att balansera fukten; det ska vara ungefär lika fuktigt som bra jord i jordfabriken.

3. Bästa tipset för dig som enkelt vill förbereda din Bokashi för att omvandlas jord ute när våren kommer:
Förvara Bokashin i tillsammans med höstlöv och jord. Gör du detta utomhus, i en kallgarage eller bod, så kommer det inte omvandlas till jord innan det blir varmt igen. Å andra sidan har du en färdig “lasagne” att använda när våren kommer.

En murbruksbalja som bokashiförvaring ute

Enklast är att ta en balja, tunna, eller några tjocka säckar och varva  bruna löv och/eller jord med Bokashi. Allra bäst blir det om man blandar i en del jord, men det finns även jordbakterier på höstlöv som har legat på marken och de hjälper processen att komma igång.

Se till att det inte är för blött i blandningen, och inte heller för torrt. Lagom är bäst, satsa på en fuktighet som påminner om bra odlingsjord.

Se detta som ett förvaringssätt hellre än en jordfabrik. Så länge dina tunnor/baljor står kallt kommer det inte hända något med dem, men kan du ställa ut dem i solen till våren, gör det! Oftast är det bäst att gräva ner dem som de är — en färdigblandad kompott som kommer göra sååå stor skillnad var du än gräver ner dem.

4. Bästa tipset för dig som redan har en varmkompost som du vill använda på vintern:
Flytta den till en odlingsplats du vill förbättra –  en tom rabatt eller en odlingsbädd, pallkrage eller liknande. Fyll på med bokashi under vinter, varva med jord eller höstlöv som du har förberett i säckar eller liknande. När det är dags att förbättra bädden inför säsongen kan du lyfta bort höljet och smeta ut bokashi-blandningen, täcka med finjord och börja så. Lätt! Se här hur du sår direkt på en Bokashi-lasagne tidigt på våren!

Har du komposten ståendes någonstans kan du göra precis samma sak, men då får du en moment till, att tömma och skotta innehållet. Förutom det så spelar det ingen roll, gör det som funkar bäst för dig!

Läs mer: Använd varmkomposten på vintern

5. Bästa tipset för dig som vill förvara bokashi utomhus på ett enkelt sätt:
Gör ett “Bokashi-torn”, en bottenlös tunna direkt i en odlingsbädd eller rabatt. Det fungerar både på vintern när marken är frusen och på sommaren när du har så många växter att du inte har någon plats att gräva ner din Bokashi på.

Bokashi i en tunna utomhus

Har du en gammal tunna liggande någonstans kan du använda den. Såga av bottnat av tunnan, skruva ned den i jorden och börjar fylla på med bokashi. Lager på lager alltså, Bokashi-jord-Bokashi-jord etc. Det går inte lika fort som nergrävd Bokashi men är en enkel och bra lösning.

Maskarna kommer hitta allt det goda underifrån när det är tillräckligt varmt. Är du rädd för gnagare kan du sätta en finmaskigt nät under tunnan. Passa på att även slänga in lite ogräs eller skörderester i tunnan då och då, allt blir till fin jord.

Läs mer: Gör en bottenlös Bokashi-tunna

6. Bästa tipset för dig som vill ha bra jord i växthuset till våren:
Förvara din Bokashi på plats i växthuset under vintern. Varva Bokashi och höstlöv i säckar därinne, eller bygg bäddar lager för lager under vintern, beroende vad som nu funkar bäst för dig. Värmen kommer hjälpa processen så du får jord snabbare där än i trädgården för övrigt.

7. Bästa tipset för dig som odlar mycket i hinkar och krukor
Gör jord direkt i dem! Du behöver inte krångla till det genom att göra stora jordfabriker; det allra enklaste är att fylla på lager på lager med fuljord och Bokashi direkt i hinkarna och krukorna. Detta kan du förbereda nu under vintern om du har en bra plats, det spelar ingen roll om det är varmt eller kallt bara flödet är smidigt för dig.

Satsa på en blandning 1 del Bokashi till 2 delar jord, alltså en tredjedel Bokashi i krukan/hinken. Allra bäst är om du blandar upp det hela och toppar med lite finjord, men om det är enklare kan du bara varva 1 del jord, 1 del Bokashi och 1 del jord.

 

Ett tips är att ladda säckar eller hinkar med lämplig jord nu innan det fryser. Då kan du ta in dem en och en för att tina upp och förenkla din krukladdnings-process!

Läs mer: Fixa vårens tomathinkar under vintern

8. Bästa tipset för dig som trivs med bokashi men har inte tid eller lust att hålla på under vintern:
Pausa ett tag! Plocka fram hinkarna igen till våren och fortsätt att göra jord då. Så enkelt kan det vara.

Mycket att välja på alltså!

Vissa lösningar kanske passar dig perfekt, andra passar grannen. Eller det är kanske en kombination av ett par olika metoder som känns lagom. Hur man än gör så är det bara att testa sig fram – så hittar man till slut det sättet som passar en bäst!

Och hur du än gör, kommer du få riktigt bra jord snabbare än du anar.

Vilken lyx!