Titta så fint svartvinbären växer i år! Eller, vänta lite nu….
Kirskålen har med åren tagit över den inhägnade svartvinbärsodlingen. Orsaken till inhägnaden är att hålla hästar och andra ”marodörer” borta från svartvinbären, något som verkligen har gynnat kirskål och brännässlor, då gräsklippningen runt buskarna förstås upphörde när staketet uppfördes. Ur askan i elden, skulle man kunna säga.
Den här lilla inhägnaden är dessutom nästan det första man ser när man kör in på gården – inte så kul när man tröttnat på att skojfriskt utropa ”och här har vi vår kirskålsodling!!”. Inte gårdens stolthet, precis.
Men i år hade markduk införskaffats, och i början av juni lejdes sönerna Isak och Thor till att rensa bort det som inte skulle vara kvar. Kirskålen (och en del brännässlor) lades i stora tunnor, för att sedan fermenteras och kunna användas i odlingarna igen. Receptet på det ser ni lite längre på sidan.
Ovanpå markduken lade vi träflis, det blev riktigt snyggt och prydligt!
Och de hårt bortträngda svartvinbärsbuskarna har en chans att växa sig stora igen.
Kirskålen fyllde nästan två(!) tunnor som genom att vi kan fermentera den får en möjlighet att bidra med mycket fin näring och grönmassa till täckning eller jordförbättring till trädgården. Snacka om dubbel nytta! Fördelen med att fermentera ogräset med bokashi-bakterier är dels att näringen i vätskan och materialet blir mer lättillgängligt för växterna. En annan stor fördel är att fermenterat ogräs inte luktar illa. Bara syrligt. Och ni som har gjort näringsvätska av ogräs vet hur vidrigt det kan lukta…
Så här gör du fermenterad näringsvätska av ogräs!
Fyll en tunna eller kraftig säck med ogräset. Varva några deciliter bokashiströ i hela innehållet. Tillsätt 1-2 dl rörsockermelass eller sirap/socker så sätter bakterierna extra fart. Vattna på 1-2 liter vatten och skaka om/rör runt så att bakterierna blandas runt i hela innehållet. Sätt på lufttätt lock/tryck ut all luft och låt stå i några veckor (eller längre).
Det går lika bra att använda Mikroferm ifall du har det hemma. Några deciliter Mikroferm utblandad i 1 liter vatten plus 1-2 dl melass/sirap/socker.
Använd sedan som tillskott i jorden eller som täckmaterial. Näringen kommer att bevaras och dessutom bidra med fint mikroliv till din jord.
Ett (o)vetenskapligt experiment med potatis och bokashi.
Potatis måste ju nästan vara det allra bästa att odla, om man nu ska odla en enda sak. Hyfsat enkelt, med ganska lite arbete och (förhoppningsvis) ett fint resultat. Jag har odlat potatis lite sådär med vänsterhanden under några år, men i år ville jag satsa lite på potatisen och se om jag kunde få det att lyckas här hos oss – och dessutom MED bokashi.
Cherie, Amandine och Princess
Förutsättningarna var följande:
-Jag ville sätta tre sorters potatis, som alla var välbeprövad, certifierad sättpotatis; och jag valde Cherie, Amandine (jag älskar mandelpotatis!) och Princess.
-Potatisen skulle sättas i jorden under Kristi Himmelsfärd, dvs i mitten av maj, då vi skulle vara på landet. Potatisen hade hunnit sätta små groddar, men inte mer än så.
-Potatisen skulle klara sig utan omvårdnad en dryg månad, tills vi kom tillbaka till landet nästa gång.
-Vi hade tre olika ställen på vår gård, med lite olika förutsättningar, där potatisen skulle sättas:
Fyra (dubbla) pallkragar som under vintern/våren använts som rena jordfabriker. Vi hade odlat tomater året innan, och sedan grävt ner några hinkar bokashi i varje pallkrage innan det frös. Nu i maj var det fin, svart lucker jord, vi tillsatte ingen extra eller blandade upp den färdiga bokashijorden. Vi satte potatisen i jorden, och lade lastpallar över för att skydda mot hundar och hästar som också bor på gården 🙂
En liten odlingsplätt där vi året innan grävt ner bokashi, men inte hunnit odla något i, mer än rikligt med kirskål… Vi satte potatisen enligt gängse norm (efter att ha rensat bort kirskålen så noga det gick) och hoppades att den skulle hålla ogräset borta. Det växte också lite rabarber bredvid.
Vi grävde upp grässvålen på en del av gräsmattan, vände svålen upp och ned och lade tillbaka den. Potatisen lades ovanpå det uppochnervända gräset, och sedan lade vi halm ovanpå. Halmen vattnades ordentligt innan vi lämnade det. Vi stängslade också av den lilla biten, så att inga ovannämnda djur skulle kliva i potatisen innan den ens hade hunnit komma upp.
Pallkrageodlingen i före detta bokashi-jordfabrikerOdlingsplätten (med kirskål!) med jordförbättring av bokashiGräsmatteodlingen täckt av halm
Sen åkte vi hem till storstan (efter att ha vattnat alltihop) och lämnade potatisen åt sitt öde. Det blev ju som bekant otroligt varmt i maj/juni, så vi fick be snälla släktingar att vattna lite medan vi var borta.
När vi kom tillbaka strax innan midsommar hade det växt fint. Inga blommor ännu, men fin, grön kraftfull blast. Jag tänkte väl lite att det kanske var det vi skulle få – alltså mest blast – eftersom vi planterat i så förhållandevis näringsrik jord. Men det är ju det experiment är till för!
Vi tittade till potatisen ibland, kupade halmpotatisen lite smått pliktskyldigt och inte så noga. Pallkragepotatisen gjorde vi inget åt alls. Potatisen i odlingsbädden lyckades hålla borta kirskålen i ganska stor omfattning, så det kändes lyckat. Vi vattnade inget mer, eftersom det regnade sen hela tiden, och det helt enkelt inte behövdes.
Resultatet!
I slutet på juli skulle vi ha en stor 50 års- fest på gården, vi skulle bli drygt trettiofem personer, och det skulle bjudas på grill och tårta, och målsättningen var att också kunna bjuda på egen potatis. Så någon dag innan festligheterna skulle vi börja ta upp potatis. Det var nervöst, vi hade inte vågat tjuvkika, och nu hade potatisen både blommat och mestadels blommat över, och den hade legat ungefär 10 veckor i jorden.
Vi startade med pallkragepotatisen (1), vi var ju lite skeptiska, det var kanske den delen av experimentet vi trodde minst på. Ren bokashijord, ingen kupning, och fantastiskt storväxande blast. Men redan nån minut in jublade vi – för så mycket fin potatis i så lucker jord att den nästan hoppade ut (nåja) hade vi inte kunnat vänta oss! I pallkragarna var det övervägande Cherie som vi har satt. Lastpallarna vi hade satt över som skydd, hade också skuggat potatisen bra – visst, några gröna exemplar fick vi plocka undan, men som sagt, mestadels fin, stor potatis! Lycka!
I den lilla odlingsplätten hade det också vuxit fint, men kanske något mer ojämnt. Vi försökte ta de största potatisarna och lämna de mindre kvar en stund till. Här var det svårare att gräva, men det berodde sannolikt på kirskålens rötter bl a.
Och i gräsmatteodlingen fanns mycket fin potatis – och på samma sätt som i odlingsplätten så var resultatet mer ojämnt, och vi plockade några kilo lite större potatisar och lämnade resten att växa till sig. Det var lätt att ta den, då halmen var lätt att gräva i, och vi hittade inte särskilt många gröna potatisar alls.
12 underbara kg hemmaodlad potatis 😍
Sammanlagt tog vi upp över 12 kg potatis, och bedömde att det kanske var en tredjedel av det vi satt. Inte bara var potatisen fin, den var också otroligt lätt att skölja av, och skalet var så tunt, så tunt.
Bara att spola av i några få sekunder!
Konklusion:
Orsaken till att pallkragepotatisen var ”färdigast” tror vi beror på att det var varmare i pallkragarna än på friland. Det blev lite mer skyddat och kunde växa snabbare. Bokashijord verkar alltså funka utmärkt – men i den sista pallkrage längst bort var jorden lite magrare och innehöll lite mer sand, och där tyckte vi nog att det det blev allra störst skörd.
Så till nästa år tänker vi nog: 1. späda ut den färdiga bokashijorden litegrann med magrare sandjord som vi har gott om, det tror vi kommer att funka mycket bra!
2. I gräsmatteodlingen kommer vi nog att göra jordförbättring med hjälp av bokashi, och sen fortsätta testa med halm som täckning.
3. Och i den lilla odlingsplätten har jag faktiskt planerat mer rabarber istället för potatis nästa år! 🙂
Och 50års-festen?
Potatisen gjorde stor succé, och vi hade en fantastisk dag-kväll-natt som sent ska glömmas! Hurra för jubilarerna – och potatisen!
I stadsdelen Lunden i centrala Göteborg har hyresgästerna startat en egen gårdsförening för sin gata. Målsättningen var att de själva skulle få sköta om och planera många av gårdens rabatter och buskplanteringar. Tidigare sköttes de av en firma‚ som tog hand om det nödvändigaste, men inte så mycket mer, berättar Maria, som är en av initiativtagarna och ansvariga för föreningen.
Kenneth och Maria i gårdsföreningen Liljan pustar ut efter trädgårdsarbetet
Så sagt och gjort, för fyra år sedan bildades den ideella gårdsföreningen Liljan, som numera ansvarar för en stor del av skötseln av gårdens blommor och växter. De har en årlig budget som hyresvärden bidrar med, men de försöker också hitta sätt att övervintra en del blommor, ta frön och sticklingar, för att inte behöva köpa allt nytt varje år. De har också försökt satsa lite på perenner, som ska stå sig på längre sikt.
EM-bakterierna i aktiv form – Mikroferm
Ytterligare en av gårdens innevånare, Charlotta (som till vardags delvis föreläser för och arbetar i kundsupporten på bokashi.se), såg möjligheten att kunna hjälpa till och också introducera lite nytänk i handhavandet. Tidigare klippte man och rensade bort ogräs och sådant som vissnat, sedan bar man bort det till den närliggande skogen där man slängde alltihop. På Charlottas inrådan började man istället ta vara på det, att slänga in allt under buskarna igen, som en sorts täckodling, för att dels skydda den befintliga jorden från uttorkning och vädrets makter, och låta det bortrensade återgå till jorden som näring och biomassa. Sedan har man sprayat EMbakterier, antingen som Mikroferm eller bokashivätska, över materialet för att hjälpa till med nedbrytning och omvandling.
Allt ogräs och trädgårdsskräp under buskarna, i olika stadier av omvandling till jord. EM-bakterierna hjälper till!Fint hjälpmedel i trädgården! Aquamix – fyll bara på med tex microferm eller bokashivätska, ställ in blandningen på 1:100 och koppla vattenslangen – enkelt och praktiskt!
Charlotta fermenterar hela sin familjs matrester, hon tar också hand om ytterligare en god väns och hennes stora familjs rester. Största delen av det fermenterade avfallet får följa med till familjens gård i Värmland, men Charlotta försöker ha en jordfabrik eller två igång i sin lägenhet för att kunna fylla på sin del av balkongrabatten, sina murarbaljor och sina krukväxter inom- och utomhus. Det stora målet vore såklart att kunna ta vara på matavfallet från – om inte alla så i alla fall en del av gårdens innevånare, men det är en ganska stor process på flera olika sätt. För att ta hand om matavfallet i större skala skulle krävas lämpligt utrymme någonstans i fastigheten att först fermentera, och sedan göra jordfabriker inomhus, och det kräver nog både noga eftertanke och förhandling med hyresvärden, förhoppningsvis kan det bli av någongång i framtiden. Men det är inte omöjligt!
Charlotta samlar in matrester från fler familjer.
För några somrar sedan gjorde Charlotta ett experiment – hon använde bokashijord i rabatten tillhörande sin lägenhets balkong-utsida. Hon forslade tom dit lite brunnen hästskit (i resväskan!) från sin gård – något som roade övriga hyresgäster oerhört! Sedan planterade hon ner det hon försått på sin balkong under våren, gav noggranna instruktioner till välvilliga grannar om vattning med bokashivätska varje vecka och reste sen till landet för sommarlov. Framåt juli började hon få fantastiska bilder och meddelanden från grannarna i stan, som berättade att hennes balkongodling stod i full blom och hade vuxit helt fantastiskt. Så till den grad, att folk ofta stannade till för att titta och kommentera. Det gick inte att jämföra övriga gårdens växtlighet med Charlottas balkonglåda, den slog allt med hästlängder.
Grannens balkong…… och Charlottas balkong i mitten av juli förra året
Året efter var grannarna i gårdsföreningen inspirerade, och nu prunkar gårdens växtlighet rikligt och frodigt! Än har vi en bit kvar, framförallt där jorddjupet är som grundast i ingången till gården och buskarna har börjat växa till sig men har fortfarande kala partier, säger Maria. Men vi har ändå kommit en bra bit på väg.
Årets version av Charlottas balkong i juli. Luktärter och tagetes blommar fint, rosenskära har enstaka blommor, zinnia, dahlia och tobaksblomma har en bit kvar. Nästan alla blommor är sådda av fröer som tagits från förra årets skörd.En av portarna på gården – socker- och luktärtor, präktiga zinnior, tomatplanta full med gröna tomater, dill, pelargoner – både Mårbackor och uppstammade dr Westerlund.Praktfullt! Andra året i rad med bokashijord i denna rabatt!Tobaksblomman tar fart – doftar underbart i sommarkvällen!
Att gräva ner fermenterad bokashi rakt ner i de ganska grunda rabatterna och buskodlingarna är inte att tänka på i nuläget, säger Charlotta. Det finns ett uttryck som säger, att man i en storstad aldrig är längre ifrån en råtta än fyra meter, så man skulle verkligen behöva vara noga med att skadedjurssäkra rabatterna – något som inte är möjligt idag. Gården har ett fint och noga tillslutet återvinningshus, och man har lagt ner mycket arbete på att det inte ska finnas mat åt råttorna på gården. Rabatternas och buskagens jord är fulla av rötter, har princip inte gått att gräva i alls eller att överhuvudtaget kunna komma ner i mer än några centimeter, det går inte att skadedjurssäkra på ett bra sätt. Dessutom, säger Charlotta, så vill hon inte riskera att nån skulle se en råtta på gården och kanske dra den (felaktiga) slutsatsen att det beror på bokashi och stoppa projektet, utan tänker att man långsamt ska kunna jobba framåt med målet i sikte – att göra jord av matresterna, även i en hyresfastighet centralt i en storstad!
Årets försådder i Charlottas fönster och balkong – visst få det plats liiiite till?
I sin egen rabatt gräver hon ner helt färdig och noga kontrollerad bokashijord (dvs inget kvar för ev djur att äta), men hon kan inte tillverka jord till hela gården i sin lägenhet. Kanske när mina tre tonåringar flyttat ut, då kanske det finns plats, skojar hon.
Vi får bitvis nöja oss med bakterierna, säger Charlotta. Men det fina är, att vi faktiskt gjort stor skillnad redan bara med de åtgärder vi kunnat genomföra! Att låta ogräs och visset gå tillbaka till jorden – de får mycket god hjälp av em-bakterierna – gör skillnad, och att vi bygger upp den befintliga jordens mikroliv till det otroligt mycket bättre, det känns bra. Vi tillför även näring i form av kogödsel och bokashivätska, och när föreningen köper jord försöker vi hitta jord med så lite torv som möjligt, så att det ska vara ett bättre val. Och nästa år, då är målet att ladda så mycket biokol vi har råd med och får tag i, för att ytterligare förbättra jordens struktur, öka jordens förmåga att hålla vatten och skapa en näringsdepå i bäddarna som kan släppa ut näring under längre tid.
Charlottas balkong till höger – vildvinet är fortfarande grönt och det blommar fortfarande trots att bilden är tagen i slutet av september – tack vare bokashijorden som håller näring och fukt länge, länge! Till vänster en grannbalkong – utan bokashijord.
Efter två år av hyresgästernas kärlek och omsorg berättar Maria att det för första gången nu faktiskt går att gräva i jorden under buskarna , och att man kunnat höja nivåerna av jord i planteringarna så att det nu faktiskt är fullt upp till kanten med fin, näringsrik jord. För att inte tala om vilken skillnad det har blivit på växtligheten! Förut var buskarna glesa och fula, nu frodas det och buskplanteringarna har blivit de gröna insyns- och bullerskydd som var meningen från början.
Gårdsföreningen vattnar regelbundet med Mikroferm vår och höst. Däremellan vattnar föreningen då och då med bokashivätska – och det märks! 🙂
Vi får jättemycket komplimanger för att vi har det så fint på vår gård, berättar Maria. Vi har förutom buskplanteringar och rabatter även stora krukor utanför varje trappuppgång, där vi byter växtlighet med säsongen. Det är roligt att se att vårt arbete har gett resultat, och att det har blivit så otroligt bra!
Reportaget ovan gjordes under 2022 – så snart kan vi få en helt aktuell uppdatering från Gårdsföreningen!
Så trevligt att komma hem till sådan blomsterprakt – mitt i centrala Göteborg!
I helgen dök Bokashi och jag (Malin) upp i Expressens Leva & Bo-sektion! Här är artikeln:
Bokashi – så enkelt gör du ditt matavfall till jord
Två veckor i en plasthink – sen kan du gräva ner ditt matavfall i köksträdgården. Du har väl inte missat den allt trendigare komposteringsmetoden bokashi? Det är enkelt, du kan sköta det inomhus vid diskbänken och får en fantastisk bra jord.
2 av 2: Du kan lägga nästan alla matrester i bokashihinken men undvik sådant som är rinnigt, som exempelvis yoghurt och mjölk. I övrigt finns inga begränsningar. Foto: Istockphoto
Förra året berättade Victoria Skoglund från Zetas Trädgårdar om Bokashi i TV4 Nyhetsmorgon. Ett jättebra inslag där många säkert fick sin första introduktion till hur man gör och vad som händer i jorden! Klicka på bilden så kan du se klippet.
En rolig bakom-kulisserna grej var att Victoria ringde mig i reklampausen för att få hjälp att svara på en fråga om besprutade fruktskal varande eller icke varande i hinken. Väldigt kul att få hjälpa till och väldigt kul att Zetas säljer våra hinkar som vi är så stolta över!
Gräver du ner Bokashi under hösten (och så länge marken är grävbar) — heja dig! Även om jorden fryser under största delen av vintern så kommer Bokashi-processen i gång igen så fort det tinar i marken. När det är över 5 plusgrader börjar mikroberna vakna till, och ju varmare det blir i landet desto mer de jobbar på! Har du grävt ner din Bokashi för länge sedan kan du börja plantera i den när du vill.
Många undrar om hur det är med näringen när man gräver ner bokashi på hösten. Lakas den inte ur? Det här är en av de fantastiska sakerna med Bokashi – all näring, energi och annat smått och gott som finns i Bokashi-jord är väldigt stabil och stannar kvar länge. Alla ämnen låses in i jorden på ett fint sätt tack vare all hjälp vi får av Bokashi-mikroberna. De förvandlar näringspartiklarna till en form som är mycket fast och i princip permanent. Det heter mineralisering på fackspråk. När en mikrob, mask eller insekt äter upp en Bokashi-partikel omvandlas näringen i Bokashin till en annan slags, fastare, form av näring i uppätarens kropp.
Nästa steg är att mikroben, masken eller insekten bajsar ut det som är över i kroppen, och bajs är alltid en bra grej i detta sammanhang. Blir mikroben uppäten av en mask, eller någon insekt, så överförs den mineraliserade näringen till den nya kroppen. Antingen blir även detta småkryp uppätet eller så dör den så småningom och kroppen ligger kvar i jorden — hur som helst stannar de mineraliserade näringspartiklarna kvar i kroppen och försvinner ingenstans.
Det är en annan historia med kemikaliebaserad näring. Den mineraliseras inte. Om du strör ut en näve blåkorn eller vad du nu har kommer det ned fort i jorden i tillgänglig form. De växterna som är i närheten och i behov av det du har just lagt på kommer att ta upp det de är intresserade av. Det de inte vill ha, har inget sätt att fastna i jorden, så det lakas ur fort. Regnar det mycket, försvinner din blåkornsdos fort bort ur jorden. I värsta fall hamnar det i grundvattnet eller en vattendrag där det bidrar till övergödning.
Eko-odling baseras på att man matar jorden och inte växterna. Med kemikalisk näring, matar du växterna direkt. På ett sätt är det som att mata barnen hemma med en hög vitaminpiller istället för mat…det fungerar säkert ett tag men vi vet ju alla att de behöver riktigt mat. Så är det även med växter.
När du gräver ner organiskt matavfall från en bokashihink matar du jorden på ett fint sätt. En sak är att växterna får en fin meny att välja från; en annan är att jorden blir mer och mer porös, näringsrik och fin allt eftersom.
Alla möjliga småkryp trivs då de kan hitta det de behöver i jorden. De vet mycket väl vad de vill ha – om vi bara ser till att det finns mycket att välja från så fixar de resten.
En smart sak som man kan göra är att förbereda några hål i marken medan det går att gräva. Sedan kan man bara gå ut och tömmar en Bokashi-hink i varje när det passar. Se till att du har en hög med tinad jord eller höstlöv att täcka med. Om du förvarar lite extrajord i säckar kan du ta in dem en och en för att tina efter behov.
De hinkarna du gräver ner under hösten och vintern blir perfekt till vårens odling. Det är inte säkert att allt har blivit till jord, det behövs värme för det. Men det ordnar sig snart så det är bara att köra igång och odla!
Nu är det snart dags igen — vinter och allt som hör till. Hur har du tänkt göra med din Bokashi under vintern som kommer? Här har vi samlat våra bästa vintertips; har du några fler får du gärna höra av dig!
Egentligen är vintern inte så annorlunda. Beroende på var man bor och hur vintern beter sig så kommer marken att frysa ett tag. Många månader eller bara några få veckor. Så det gäller att ha en plan!
Viktigast att tänka på är hur du vill göra när våren väl kommer. Kommer du att anlägga nya odlingsbäddar? Perennrabatter? Eller liva upp de som du redan har? Odlar du mycket i krukor? Har du en bit att åka till din odlingslott? Behöver du färdig jord för omplantering under vårvintern? Eller kanske lite av varje?
Sedan handlar det även om hur din tid och ork ser ut. Vill du pyssla med din Bokashi och göra jord även under vintern, eller vill du bara “bli av med det”?
Oavsett, så finns det en lösning här som kanske passar dig!
1. Bästa tipset för dig som vill göra så lite som möjligt under vintern: Hamstra din Bokashi i några billiga hinkar till våren! Du kan spara bokashi hur länge du vill, den blir inte sämre med åldern utan håller sig frisk och näringskraftig tack vara alla mikrober i hinkarna. Du kan förvara hinkarna varmt eller kallt, det spelar ingen roll om mikroberna fryser ett tag. De går i dvala och kommer igen när de tinar upp.
Lagra din bokashi i hinkar över vintern
Du behöver inte speciella hinkar för att förvara Bokashi — skaffa några billiga (eller gratis) hinkar från butiken eller pizzerian. Viktigast är att de är lufttäta. Har du kranhinkar kan du lasta över innehållet i dina vinterhinkar, annars kan du fylla dem direkt som de är bara du lägger i något för att absorbera vätskan.
Hantera fukten!
Tänk på att dina fermenterade matrester blir blötare under tiden de förvaras. Det är viktigt att absorbera vätskan på något sätt när du inte har en kran i hinken. Biokol är det allra bästa (krossad grillkol utan tillsatser och självklart från någon ansvarsfull källa, miljömärkt alltså). Rivet tidningspapper, äggkartonger, träpellets, sågspån eller vad du nu tycker bli bra.
Vinsten med detta är att du har jättemycket Bokashi att gräva ner när våren kommer; det går att förbättra många rabattmeter på en och samma gång. Och att det blir inget merjobb under vintern. Bara att stuva under varje hink när den är färdigfylld och vänta in varmare dagar.
2. Bästa tipset för dig som har många växter att plantera om under vårvintern: Gör en jordfabrik inomhus! Hur mycket jord behöver du till omplantering? Hur näringsrik vill du att den ska vara? Ett bra koncept är att göra en jordfabrik med 50% fuljord och 50% bokashi. Fuljord är den jorden som du får från överblommade krukväxter, misslyckad sådd, gamla sommarkrukor mm. Alltså, helt vanlig planteringsjord som har blivit trött och näringsfattig. Den kan du återuppliva igen med Bokashi.
Plastbackar fungerar bra för jordfabrik inomhus
Här berättar vi mer om hur du gör. Det är inte ett dugg svårt! Det du behöver, utöver fuljord och bokashi, är någon slags plastlåda, hink eller balja utan lock och ett varmt ställe att ha den eller dem på.
Det är värt att förbereda din fuljord redan nu; samla den i säckar eller hinkar inne eller ute, så du kan lätt ta in dem en och en för att tina upp.
50:50 bokashijord (1 del jord och 1 del bokashi) blir en ganska stark blandning och vi när vi planterar vill vi ha lite svagare jord. Du kan göra en “stark” jordfabrik för att spara plats och sedan späda ut bokashijorden med ännu en del fuljord så du når en blandning som är runt en tredjedel bokashi och två-tredjedelar jord.
Blandning – hur väl du blandar din Bokashi med jord. Ju mer kontakt du får mellan de två delarna desto snabbare kommer omvandlingen att gå.
Storleken – hur små bitar du har i din Bokashihink. Ju mindre desto snabbare. Vill du att det ska gå fort så är det viktigt att skära upp dina matrester i mindre bitar innan du lägger dem i hinken. Det blir mer kompakt i hinken, jäsningen går bättre, och eftersom det finns många fler ytor för jorden att fästa sig på, kommer mikroberna att jobba på snabbast möjliga sätt.
Se till att täcka din jordfabrik med ett lager jord, ett så kallat “jordlock”, så kommer det inte att lukta. Jorden ska andas men själva Bokashin ska inte exponeras för luft. Lägg gärna en handduk eller tidning över för att balansera fukten; det ska vara ungefär lika fuktigt som bra jord i jordfabriken.
3. Bästa tipset för dig som enkelt vill förbereda din Bokashi för att omvandlas jord ute när våren kommer: Förvara Bokashin i tillsammans med höstlöv och jord. Gör du detta utomhus, i en kallgarage eller bod, så kommer det inte omvandlas till jord innan det blir varmt igen. Å andra sidan har du en färdig “lasagne” att använda när våren kommer.
En murbruksbalja som bokashiförvaring ute
Enklast är att ta en balja, tunna, eller några tjocka säckar och varva bruna löv och/eller jord med Bokashi. Allra bäst blir det om man blandar i en del jord, men det finns även jordbakterier på höstlöv som har legat på marken och de hjälper processen att komma igång.
Se till att det inte är för blött i blandningen, och inte heller för torrt. Lagom är bäst, satsa på en fuktighet som påminner om bra odlingsjord.
Se detta som ett förvaringssätt hellre än en jordfabrik. Så länge dina tunnor/baljor står kallt kommer det inte hända något med dem, men kan du ställa ut dem i solen till våren, gör det! Oftast är det bäst att gräva ner dem som de är — en färdigblandad kompott som kommer göra sååå stor skillnad var du än gräver ner dem.
4. Bästa tipset för dig som redan har en varmkompost som du vill använda på vintern: Flytta den till en odlingsplats du vill förbättra – en tom rabatt eller en odlingsbädd, pallkrage eller liknande. Fyll på med bokashi under vinter, varva med jord eller höstlöv som du har förberett i säckar eller liknande. När det är dags att förbättra bädden inför säsongen kan du lyfta bort höljet och smeta ut bokashi-blandningen, täcka med finjord och börja så. Lätt! Se här hur du sår direkt på en Bokashi-lasagne tidigt på våren!
Har du komposten ståendes någonstans kan du göra precis samma sak, men då får du en moment till, att tömma och skotta innehållet. Förutom det så spelar det ingen roll, gör det som funkar bäst för dig!
5. Bästa tipset för dig som vill förvara bokashi utomhus på ett enkelt sätt: Gör ett “Bokashi-torn”, en bottenlös tunna direkt i en odlingsbädd eller rabatt. Det fungerar både på vintern när marken är frusen och på sommaren när du har så många växter att du inte har någon plats att gräva ner din Bokashi på.
Bokashi i en tunna utomhus
Har du en gammal tunna liggande någonstans kan du använda den. Såga av bottnat av tunnan, skruva ned den i jorden och börjar fylla på med bokashi. Lager på lager alltså, Bokashi-jord-Bokashi-jord etc. Det går inte lika fort som nergrävd Bokashi men är en enkel och bra lösning.
Maskarna kommer hitta allt det goda underifrån när det är tillräckligt varmt. Är du rädd för gnagare kan du sätta en finmaskigt nät under tunnan. Passa på att även slänga in lite ogräs eller skörderester i tunnan då och då, allt blir till fin jord.
6. Bästa tipset för dig som vill ha bra jord i växthuset till våren: Förvara din Bokashi på plats i växthuset under vintern. Varva Bokashi och höstlöv i säckar därinne, eller bygg bäddar lager för lager under vintern, beroende vad som nu funkar bäst för dig. Värmen kommer hjälpa processen så du får jord snabbare där än i trädgården för övrigt.
7. Bästa tipset för dig som odlar mycket i hinkar och krukor Gör jord direkt i dem! Du behöver inte krångla till det genom att göra stora jordfabriker; det allra enklaste är att fylla på lager på lager med fuljord och Bokashi direkt i hinkarna och krukorna. Detta kan du förbereda nu under vintern om du har en bra plats, det spelar ingen roll om det är varmt eller kallt bara flödet är smidigt för dig.
Satsa på en blandning 1 del Bokashi till 2 delar jord, alltså en tredjedel Bokashi i krukan/hinken. Allra bäst är om du blandar upp det hela och toppar med lite finjord, men om det är enklare kan du bara varva 1 del jord, 1 del Bokashi och 1 del jord.
Ett tips är att ladda säckar eller hinkar med lämplig jord nu innan det fryser. Då kan du ta in dem en och en för att tina upp och förenkla din krukladdnings-process!
8. Bästa tipset för dig som trivs med bokashi men har inte tid eller lust att hålla på under vintern: Pausa ett tag! Plocka fram hinkarna igen till våren och fortsätt att göra jord då. Så enkelt kan det vara.
Mycket att välja på alltså!
Vissa lösningar kanske passar dig perfekt, andra passar grannen. Eller det är kanske en kombination av ett par olika metoder som känns lagom. Hur man än gör så är det bara att testa sig fram – så hittar man till slut det sättet som passar en bäst!
Och hur du än gör, kommer du få riktigt bra jord snabbare än du anar.
Visste ni att vi håller på med ett bokashiprojekt i Myanmar (Burma)? Vi vill såklart berätta mer om det här otroligt spännande projektet, och här kommer del 1 av berättelsen:
Myanmar. Inte så långt ifrån Thailand, fast som en helt annan värld. De flesta av oss känner igen det som Burma, det var så det kallades fram till 1989 eller så. Inte något land man brukar åka till på semester då det har varit en militärdiktatur sedan 60-talet — avskärmat och isolerat som få andra länder.
Ja, här har vi hamnat med vårt bokashiprojekt. Och det känns så himla rätt!!
Vi satsar långsiktigt och seriöst med detta, det kommer ta många år och vi vill att det ska funka på riktigt. Inte bara en sådant där flumprojekt där man pratar mycket och får lite gjort. Här ska vi komma igång med Bokashi, sprida budskapet kors och tvärs över landet, och se till att allt mindre organisk avfall hamnar på soptippen. Att det blir möjligt att odla på gathörnen mitt i storstaden, och enklare att skapa mer stadsgrönska.
Gröna växter finns det här och där
Det väcker så många frågor när jag väl börjar berätta, men häng med så ska jag beskriver varför vi är här, hur vi har tänkt jobba och vad vi har för mål.
Det här är inget stort, offentligt projekt. Det är något vi har hittat på själv för att vi brinner så extremt mycket för Bokashi. Än så länge finansierar vi hela projektet privat, genom vår försäljning på bokashi.se (all vinst går till detta) och med egna besparingar. Förhoppningsvis kan vi få stöd utifrån så småningom, när vi har visat vad vi går för, då kan vi verkligen komma någonstans!Läget nu är att jag, Jenny, är i Myanmar sedan en månad tillbaka och kör igång projektet. Det är min tredje besök i år: för precis ett år sedan var jag här som turist (och blev blixtförälskad i landet) och i mars/april var hela vårt team här för att kolla om det verkligen var så smart som vi trodde. Svaret var ja, så i juli körde vi igång! Jag räknar med att vara här fram och tillbaka under några år för att driva detta på riktigt.
Så här kan produktion av bokashiströ se ut!
Vi är ett blandat gäng av lokala människor och européer, men främst är det vi (bokashi.se) som driver projektet och står för kostnaderna. Vi har haft en sådan otroligt tur att vi hittade ett par fantastiska människor här som är med från början; och vi har träffat några till som vi kunde gott tänka oss ha med sedan när vi har råd.
Några ur gänget som jobbar med Bokashi Myanmar
Vad vill vi? Jo, precis som i Sverige, vill vi att folk ska sluta slänga matavfall!Att det ska bli jord av alltihop.
Det här handlar om två av de stora problemen här i världen, mängden mat- och organiskt avfall som skapar klimatgaser och är svåra att hantera, och brist på bra jord, jord som är ren, och näringsrik och mättad med kol.
Ni vet så väl hur detta hänger ihop: gör vi Bokashi av organiskt avfall får vi bra jord. Så enkelt är det. Man löser två problem samtidigt och får otroligt mycket på köpet!
Bokashi fungerar överallt, till och med i Myanmar där det mest finns sand!
Vi vill att kolet hamnar i marken! Något som jag verkligen bryr mig om är detta med kol i marken. Det kan vara lite abstrakt men vi kommer att höra SÅ mycket mer om det i framtiden. Kol är ju allt som en gång har levt, C i det periodiska systemet. Allt som lever är i princip kol: var enda en av oss, varje djur, växt, träd, fisk, mikrob, you name it — tillsammans utgör vi “biomassan”. Det finns tre andra ställen där kol (carbon, C) finns i mängder: i atmosfären, i havet och i marken.
Det vi vet mycket väl är att det finns alldeles för mycket kol i luften. Det finns rätt mycket i havet. Men kol i jorden är en bristvara. Det är det vi kallar för humus, mull; det är det som gör en bra jord fertil och bra.
Så det är inte svårt att räkna ut – vi behöver se till att så mycket kol som möjligt hamnar i jorden. Vi behöver anstränga oss på varje nivå, i varje land, i varje villa, stuga, lägenhet, kolonilott, gård och skola för att se till att allt som kan hamna i jorden faktiskt gör det.
Och då menar jag att det ska hamna under jorden. Hamnar det på ytan är det självklart bättre än om det hamnar på soptippen (marktäckning ÄR ju bra), men hamnar det i gott skick under jorden så är det optimalt.
Plast, organiskt avfall och allt möjligt annat dumpas överallt
Och det är precis detta vi gör med varenda bokashihink. Mer storslaget än så kan det egentligen inte vara.
Tillbaka till Myanmar Alltså, min drivkraft här i Myanmar är precis det samma som i Sverige: mer kol i marken. Vi har kört i gång Bokashi i Sverige och tillsammans med våra kollegor även i Norge och Danmark. (Steffi som är med i vårt team här startar nu även bokashi i Belgien.). Under åren har jag jobbat med bokashifolk i många länder (jag driver ju bloggen Bokashiworld på engelska) — vi är många som samarbetar runt detta, att sprida bokashibudskapet runt hela jorden.
Men det är trots allt ett långt steg till Myanmar. Hur i hela världen blev det just Myanmar, brukar folk fråga mig….
Så konstigt är det inte egentligen. Jag har rest mycket under mitt liv, var ut och luffade länge i mitten på 80-talet, och upplevde Asien som det var då. Fattigt, enkelt, magiskt och nästan ingen plast. Jag kom aldrig till Burma då fast jag försökte, verkligen. Landet var så gott som avstängt. Sedan fick jag aldrig till det tills min dotter ringde för ett år sedan, från Columbo eller någonstans, och undrade om jag ville träffa henne efter många månader hemifrån. OM jag ville? Ja! Och två veckor senare sågs vi i Yangon, den största staden i Myanmar, som förr i tiden hette Rangoon.
Jenny & Stina i Myanmar juli 2017
Det var som ett tidsresa att landa här. Ja det finns bilar, och mobiler, och internet sedan några år tillbaka, och ett par stycken KFC. Lite el här och var. Men annars var det ungefär som det Asien jag hade lärt känna på 80-talet. Alla går i sina longyis (typ sarong), folk är vänliga och charmiga och öppna, och det finns så lite materiellt att bry sig om att det materiella inte står i vägen jämt. Nej, jag är inte naiv när det gäller fattigdom och politik och brist på demokrati, men jag känner en värme här jag har inte upplevt någon annanstans. Och det var just detta som gjorde att jag vill vara här. Ofta, och länge, och försöka använda min kunskap och erfarenhet och i viss mån pengar till att göra något vettigt.
Företaget därhemma Företaget i Sverige driver vi helhjärtat, Malin tar hand om allt på kontoret, vi har fyra killar som fixar all produktion, leveranser och annan logistik. Jag jobbar varje dag med det jag kan härifrån och Malin och jag håller tätt kontakt. Så på inget sätt har vi tappat fokus!
Om något, är det tvärtom. Jag kan tycka att det är lite svårt att driva företag ibland, inte för att jag inte kan, (jag har ju hållit på med företagande i typ 30 år) men för att just detta med att tjäna så mycket pengar som möjligt, att maxa vinsten jämt jämt jämt – det är ingen större drivkraft hos mig. Med bokashi.se vill jag att vi ska förändra Sverige (och det gör vi ju); med Bokashi Myanmar vill jag att vi ska förändra livet här (och det kommer vi att göra).
Men nu är jag så taggad att tjäna pengar där hemma! Ju mer vi säljer, ju mer vinst vi får att kunna driva projektet här. Ju mer ni köper av oss i Sverige, ju mer vi kan få gjort här! Så! Kom och köp!!
Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.
Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.
Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.
1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.
2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.
Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.
Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.
Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.
Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.
Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre. Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.
Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.
Förra sommaren frösådde jag sparris för första gången. Den blev rangligare och rangligare och i november någon gång satte jag ner dom i en pallkrage i kartong-krukor för att dom skulle få övervintra. Idag tittade de första små sparrisstänglarna upp – hurra!! Dom var inte döda som jag trodde… Så dagen till ära planterade jag om dom försiktigt på en plats med bra och lucker jord efter många nergrävda hinkar med bokashi!
