Ingen fara i Bokashiland med råttor och möss


Foto: Jenny Harlen

Fick en fråga nu imorse via mail om råttor och möss. Och insåg att det var länge sedan jag skrev något om det.

Många funderar hur det är med råttor och möss, om de ställer till problem när man gräver ner Bokashi. Självklart kan jag inte garantera varenda gnagare här i landet men oftast är det faktiskt inget som helst problem.

Grejen är att Bokashi har ett väldigt lågt pH, 3-5-4 oftast i en färdigjäst hink. Råttor och möss tycker inte om så sur mat, de vill mycket hellre har rutten mat och det har vi ju inte i våra hinkar. När man gräver ner innehållet av hinken pH:et börjar gradvis bli mer normalt igen. Det tar ett par veckor och sedan är pH:et uppe i 7 igen, vilket är en helt vanlig nivå för jord. Och då är det fritt framme att plantera.

Det som kan hända om man gräver ner Bokashin lite yttligt är att det krattas upp av besökare. Extremet sällan att det ska vara råttor och möss men har man en nyfiken hund får man se upp! Samma gäller kråkor och skator på våren, de är helt hopplösa. Lösningen är enkelt, gräver ner lite djupare, typ 30-40 cm. Eller lägg något över den nygrävde delen ett par veckor — en bräde, plastbricka med sten på, fiberduk, en brödbacke, vad man nu ha till hands.

Vi skriver i våra bruksanvisningar att man ska göra an anmälan till kommunen när man börjar med Bokashi (eller någon annan form av kompostering för den saks skuld). I de flesta renhållningsordningar (det är ett dokument som varje kommun har) står det något i stil med att avfallet skall komposteras i en skadedjurssäker och isolerad behållare för att undvika olägenheter för miljö och hälsa.

När de skrev detta var det ingen som kände till Bokashi så det passar inte fullt ut. Under de fem åren vi har hållit på med Bokashi har vi pratat med väldigt många kommuner, de brukar vara lite skeptiska när den första som börjar med Bokashi i kommunen lämnar i sin anmälan men sedan går det bra. Vi har inte stött på problem med en enda en efter vi har förklarat processen och tagit hand om alla frågor. Det ända problem vi har haft med ett kommun är Uppsala där de vill inte att man transportera Bokashihinkar i sin bil till kolonilotten, orsaken är de vill hellre ha så mycket matavfall som möjligt till biogas. Men själva Bokashiprocessen har de inget problem med. Oftast hänvisar vi dem till webben, om man googlar på “council + bokashi” så kommer man fram till en lång lista med kommuner i främst England, Australien och Nya Zeeland som har hållit på med Bokashi länge och aktivt marknadsför det som en del av den lokala sophanteringen.

Tillbaka till råttor och möss. Vi bor på landet och det är ju inte samma sak som att bo i stan. Råttor och möss har vi i åkrarna och lite varstans (och en hyfsat lat katt som har uppgift att ta hand om dem…), men de föredrar allt möjligt annat framför Bokashi. Jag har testat på många olika sätt, lämnat påsar med Bokashi runt omkring på strategiska ställen men ingen som nappar (bortsett från skatorna, så sådant forskning plockar jag undan på våren!). Vi har hungriga rådjur som i princip bor i trädgården, de är inte heller intresserade.

Men har man vildsvin och/eller grävlingar får man se upp. Då är det inte mycket som hjälper, man får troligen göra jord i en kompost eller en tunna/låda/back/växthus istället för att gräva ner.

I stan är det en annan sak, då vill man verkligen inte dra till sig råttor eller möss och de har en annan livsmiljö. Jag har frågat många av våra kunder hur de upplever det, om de har problem med råttor/möss men det har de faktiskt inte. Så är man orolig tror jag det bästa är att testa sig fram lite försiktigt och se hur det går, ha lite extra koll och var beredd att täcka över lite snabbt om det visar sig du har någon slags troublemaker i omgivningen. Men har man tur så blir det inget som helst problem.

Lycka till! Och säg gärna till hur det har gått för er, ju mer vi lära oss ju bättre.

/Jenny

 

Lena Ek om att ta hand om miljön: “Det ska vara enklare. Billigare. Roligare”


www.centerpartiet.se

Idag hade vi besök av Lena Ek, Sveriges miljöminister, här i Säffle. Ganska spännande faktiskt, vi är ju ingen stor kommun.

Som en del av dagens program fick jag prata lite kort om Bokashi och vad vi gör för att sprida budskapet här i Sverige. Som tur är gick det bra, man blir ju alltid lite nervös när gruppen är stor, men jag fick sagt det jag vill: att det är hur viktigt som helst att vi börjar prata mer om matjord och vad vi var och en kan göra för att ta hand om den på ett så enkelt sätt som möjligt.

På sin hemsida har Lena Ek ett mantra: att det ska vara enklare, billigare och roligare att ta hand om miljön.

Kan inte annat än att hålla med om det. Så jag tog det som en utmaning, och presenterade Bokashi för vad det är: en enkel, billig och egentligen ganska rolig sätt att göra något som räknas miljömässigt.

Lena Ek gick igenom situationen, hur det är med klimatet idag, globalt och hemma. Presenterade visionen: inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige 2050. Och talade om vikten av att det händer saker lokalt i kommunerna.

Det var mycket teknik. Och som vanligt energi, luft och vatten var i fokus. Inte jord, inte konsumption, lite flummigt om tillväxt. Ganska förutsägbar egentligen, men så är det ju ett valår (och Säffle är en C kommun).

Jag har lätt att bli frustrerad. För lite, för sent, du vet. Så mycket som måste göras på miljöfronten och det är svårt att få en känsla av att det händer tillräckligt mycket. Men vi behöver inte ta allt detta nu. Det var i alla fall väldigt skönt att få något sagt i salen idag!

Så här såg mina “pratpunkter” ut för dagen. Klarade att bocka av de flesta som tur var utan att gå vilse…

  • Jenny Harlen, bokashi.se. Vill prata om något som gör miljö “enklare, billigare, roligare”.
  • Enkel metod att göra jord av matavfall
    – jord där det hör hemma
    – med hjälp av mikrober, goda bakterier
    – i köket med en hink
    – gräva ner och odla
  • ingen powerpoint, “brandtal”, budskap som är viktigt
    – vi pratar mycket om luft, vatten, energi… har glömt bort att prata om matjord
  • Matjord: mycket mindre än förr. Globalt.
    Matavfall: mycket mer. 100 kilo per person och år. Minst. Miljon ton per år. All CO2 som hör till.
    Nationellt mål 50% matavfall ska behandlas biologiskt 2016.
  • Två problem, en lösning
    – enklelt
    – småskaligt
    – lokal engagemang
    – hjälpas åt/samarbete
  • IKEA projekt. WWF. Test projekt 2012 med Bokashi.
    Ikea: “Avfall: Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten. Vi pratar så klart om komposten.”
  • Vanlig hink. En familj, en hink i veckan 10 kilo. 500 kilo om året.
    – Hur man gör. Bättre odlingsjord finns inte.
  • bokashi.se: sprider budskapet i Sverige. e-handel. Kunskap/påverkan.
    – grässrots, “vi-känsla”
    – självfinansierad. Egen tid och energi. Bra support från kommun och Säfflebor.
  • Storskaligt vs småskaligt.
    – biogas: bra men viktigt att jordprodukten också blir bra. Bra om de som bor i lägenhet och inte kan/vill odla kan sköta biogas.
    – avfallskvarn: slöseri med matavfall, samkörs oftast med reningsverket, “jord”produkten vill man inte ha i jordbruk (tungmetaller/medicinrester)
  • Näråtervinning
    – blåkorn i villa trädgård, dags att sluta
    – stadsodling, behöver jord/gödsel. Ökande behov.
  • Två viktigaste punkter:
    – kol i marken. Varenda hink är en kolsänka. Ingen metan.
    – bygger jord. Ger tillbaka. Levande jord.
  • Enkelt. “Do-able”. Visa barnen att vi bryr oss.

 

Kanske inte så lätt att förstå så här förkortat men bättre än ingenting hoppas jag.

Ha det gott! Snart får väl snön var borta?
/Jenny