Etikettarkiv: matjord

Varför det är så himla viktigt med matjord.

Varför pratar ingen om jord?

Alla tjatar jämt om vatten, om energi, om utrotningshotade djur, om luft. Och så ska det vara. Men jord då?

Det har blivit så tyst.

Nu har den stora globala organisation Food and Agriculture Organisation (FAO) kommit igång med några riktigt bra filmer. På engelska, visst, men det kommer kanske översättningar sedan.

Soil organic  carbon heter den första här nere, organiskt kol i jorden –”Skatten under våra fötter”. En riktig bra rubrik som sätter fingret på just det som är så viktigt: att en av de viktigaste skatter vi har är precis det som finns i marken. Brun och osynlig, liksom.

Att tillföra kol tillbaka till jorden är en av de viktigaste saker vi kan göra på planeten nu. Ordet ”kol” representerar ju allt som har varit levande, om det nu är matrester, skörderester, naturlig gödsel, gröngödsel. Whatever. Bara vi ger tillbaka minst lika mycket som vi tar. Och börjar att ge tillbaka lite till, vi har ju skördat och förstört ofattbart mycket jord de senaste åren utan att ens tänka på det.

Att ge tillbaka. Varenda bokashihink vi gräver ner i backen är faktiskt ett steg i rätt riktning. Det gör skillnad.

Det är precis det som FAO uppmanar oss till — att ta hand om skatten under våra fötter.

Det räcker inte, förstås. Men ju fler vi är som håller på med bokashi, som uppmanar våra grannar, kollegor och släkt att komma igång, ju större skillnad gör vi. Och oftast blir man också mer uppmärksam på allt matspill när man väl börjar med bokashi, det blir så påtagligt när man behöver slänga något som skulle kunna har ätits upp.

Kolla gärna dessa filmer. Har du möjlighet att visa upp någon av dem på skolan, i någon förening, i en studiecirkel, på jobbet: gör gärna det. Det är dags att våga prata om jord!

Många bäckar små. Men vi är i alla fall på rätt spår. Lite grann, i alla fall.

 

Om skatten under våra fötter — matjord, helt enkelt.

 

Om varför matjord är så himla viktigt.

 

Om matjord och vart den tar vägen. Tror inte vi fattar hur mycket som går förlorad precis hela tiden.

 

Om matspill globalt. Det är så ofattbart mycket som går förlorad. Vad ska man göra?

 

 

Lena Ek om att ta hand om miljön: ”Det ska vara enklare. Billigare. Roligare”


www.centerpartiet.se

Idag hade vi besök av Lena Ek, Sveriges miljöminister, här i Säffle. Ganska spännande faktiskt, vi är ju ingen stor kommun.

Som en del av dagens program fick jag prata lite kort om Bokashi och vad vi gör för att sprida budskapet här i Sverige. Som tur är gick det bra, man blir ju alltid lite nervös när gruppen är stor, men jag fick sagt det jag vill: att det är hur viktigt som helst att vi börjar prata mer om matjord och vad vi var och en kan göra för att ta hand om den på ett så enkelt sätt som möjligt.

På sin hemsida har Lena Ek ett mantra: att det ska vara enklare, billigare och roligare att ta hand om miljön.

Kan inte annat än att hålla med om det. Så jag tog det som en utmaning, och presenterade Bokashi för vad det är: en enkel, billig och egentligen ganska rolig sätt att göra något som räknas miljömässigt.

Lena Ek gick igenom situationen, hur det är med klimatet idag, globalt och hemma. Presenterade visionen: inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige 2050. Och talade om vikten av att det händer saker lokalt i kommunerna.

Det var mycket teknik. Och som vanligt energi, luft och vatten var i fokus. Inte jord, inte konsumption, lite flummigt om tillväxt. Ganska förutsägbar egentligen, men så är det ju ett valår (och Säffle är en C kommun).

Jag har lätt att bli frustrerad. För lite, för sent, du vet. Så mycket som måste göras på miljöfronten och det är svårt att få en känsla av att det händer tillräckligt mycket. Men vi behöver inte ta allt detta nu. Det var i alla fall väldigt skönt att få något sagt i salen idag!

Så här såg mina ”pratpunkter” ut för dagen. Klarade att bocka av de flesta som tur var utan att gå vilse…

  • Jenny Harlen, bokashi.se. Vill prata om något som gör miljö ”enklare, billigare, roligare”.
  • Enkel metod att göra jord av matavfall
    – jord där det hör hemma
    – med hjälp av mikrober, goda bakterier
    – i köket med en hink
    – gräva ner och odla
  • ingen powerpoint, ”brandtal”, budskap som är viktigt
    – vi pratar mycket om luft, vatten, energi… har glömt bort att prata om matjord
  • Matjord: mycket mindre än förr. Globalt.
    Matavfall: mycket mer. 100 kilo per person och år. Minst. Miljon ton per år. All CO2 som hör till.
    Nationellt mål 50% matavfall ska behandlas biologiskt 2016.
  • Två problem, en lösning
    – enklelt
    – småskaligt
    – lokal engagemang
    – hjälpas åt/samarbete
  • IKEA projekt. WWF. Test projekt 2012 med Bokashi.
    Ikea: ”Avfall: Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten. Vi pratar så klart om komposten.”
  • Vanlig hink. En familj, en hink i veckan 10 kilo. 500 kilo om året.
    – Hur man gör. Bättre odlingsjord finns inte.
  • bokashi.se: sprider budskapet i Sverige. e-handel. Kunskap/påverkan.
    – grässrots, ”vi-känsla”
    – självfinansierad. Egen tid och energi. Bra support från kommun och Säfflebor.
  • Storskaligt vs småskaligt.
    – biogas: bra men viktigt att jordprodukten också blir bra. Bra om de som bor i lägenhet och inte kan/vill odla kan sköta biogas.
    – avfallskvarn: slöseri med matavfall, samkörs oftast med reningsverket, ”jord”produkten vill man inte ha i jordbruk (tungmetaller/medicinrester)
  • Näråtervinning
    – blåkorn i villa trädgård, dags att sluta
    – stadsodling, behöver jord/gödsel. Ökande behov.
  • Två viktigaste punkter:
    – kol i marken. Varenda hink är en kolsänka. Ingen metan.
    – bygger jord. Ger tillbaka. Levande jord.
  • Enkelt. ”Do-able”. Visa barnen att vi bryr oss.

 

Kanske inte så lätt att förstå så här förkortat men bättre än ingenting hoppas jag.

Ha det gott! Snart får väl snön var borta?
/Jenny