Tag Archives: trädgård

Gör jord som dina morötter och potatisar kommer älska!


Foto: Jenny HarlenNu i helgen tog jag upp några potatisar och morötter.

Något jag kom att tänka på var detta med sandjord. “Alla” säger ju att morötter vill ha sandjord. Varför? Det är ju jobbigt att vattna och tufft att få näring att stanna kvar. Men morötterna blir ju raka och fina i sandjord, det är kanske mest därför.

Men nu när vi allt oftare odlar i pallkragar här i Sverige är man inte begränsad till just den jord som finns på åkern. Istället kan man fixa en jordblandning som är precis som man själv vill ha den.

Och mina morötter här hemma, vad får de då för jord? Ja, precis samma jord som allt annat i köksträdgården här hemma: kraftig jord med JÄTTE-mycket mull i. Bokashi, självklart, men även annat. Jag täckodlar så mycket jag kan, fyller på i mina lådor under höst och vår med löv, ensilage, med flis och spån och kvistar ibland fallfrukt. Allt som råkar finnas till hands.

Jord som skapas så här blir porös som bara den. Då blir morötterna raka och fina för att de inte kämpar med stenar och lerklumpar på väg ner i mullen. Näring stannar kvar länge för att det är så det fungerar i en bra jord.

Alltså, det skapar inget extra jobb, en bra jord sköter sig själv.

Foto: Jenny Harlen

En annan sak. En sådan här torrsommar är det MYCKET enklare att hålla jorden fuktig om den är mullrik. Ju mer man har blandat ner i den och lagt ovanpå den, ju mer mull finns i jorden.

Mull i jorden fungerar som en svamp. Det gör att en jord med mycket mull i behåller väldigt mycket fukt. Vatten, om det nu är från regn eller trädgårdsslangen, susar inte bara rakt igenom odlingslådan utan stannar kvar ett bra tag. Det fastnar i masktunnlar, det sugs upp i mullpartiklar och en del behålls nog även i diverse småkryp.

Täckodling hjälper också till, förstås, det gör att fukten som finns i jorden inte dunstar bort så lätt. Täckmaterialet fungerar som en fukt-reservoar och skapar en fuktig och skyddad miljö där maskar och hjälpinsekter kan hålla på och jobba. De får mycket mera gjort under täcket än de hade annars, vilket gör att jorden blir bättre och bättre över tid.

Fukt i jord är även bra för mikrober. Precis som maskar vill de ha det lagom fuktigt för att jobba som bäst. För torrt och de stannar upp. Så allt man gör för att behålla fuktigheten i jorden är bra för växterna OCH mikrolivet. Och ju mer mikrober och andra småkryp som kan få jobba på i fred, ju bättre miljö skapas för växterna.

Allt hänger ihop ju.

Vilken typ av jord är bäst?

Vet inte hur det var för dig, men jag blev helt snurrig i början när jag började läsa om odling. Vissa växter, läser man, vill ha sandjord. Andra vill ha lerjord. Andra vill ha mullhaltig. Högt pH, lågt pH. Ditten och dattan.

Hur ska man kunna komma ihåg allt det här? Och hur ska man kunna kombinera detta i några odlingslådor på en villatomt?

Det slutade med att jag förenklade det hela. Sedan många år tillbaka fokuserar jag bara på att göra bra jord.  Åt ALLA mina växter. Jord som är näringsrik och fullproppad med mull, jord som har en härlig struktur och som känns och doftar som jord ska. Och oftast är den även full med maskar också.

Och det funkar ju! Allt växer som bara den. Jag är ingen expertodlare men jag gör så gott jag kan. Det mesta blir friskt och fint, mer tack vara den fina jorden än mina odlingskunskaper.

Odla i lådor och odla tätt

Som så många andra, odlar jag i lådor. Och därför vill jag odla tätt.

Mest för att jag tycker det ser så härligt och frodigt ut! Men även för att maxa skörden. För det mesta, struntar jag nu i radavstånd och sådant utan planterar på bara. (Växtföljd har jag, men det är en annan sak).

Jag vet precis vilken jord jag har i mina lådor, det är ju summan av allt jag har lagt i under åren. Lådorna är hemsnickrade (5m x 1,2m) men fungerar annars som pallkragar — och där har jag byggd jord under många år nu.

Jag har haft allt möjligt i dem, mest organiskt material som finns till hands men även en tillskott av stenmjöl eller liknande ibland för att få med några “riktiga” mineraler. Varje år får de en laddning till; har jag inte så det räcker brukar jag satsa på de lådor som står i tur att få de mest näringskrävande växterna.

Men det funkar ju. Den jord som finns i lådorna nu är kraftig och porös: mullrik, näringsrik, maskrik och härlig. Även en torr sommar som denna har det gått utmärkt att  odla mycket i varje låda.

Friska, fina grönsaker som man bara blir glad av!

 


 

Träflis. Perfekt kombo med bokashi.

Träflis är underbart! Tycker vi 🙂

Vi har testat lite försiktigt med träflis i några år nu och skalat upp det ordentligt de två senast åren. Eftersom det funkar. Och passar oss perfekt.

Vi har träflis i perennrabatten, träflis runt träd och buskar, träflis på ställen som vi har tänkt göra rabatter i framtiden och träflis som grund i nya odlingslådor.

Vi började så här för några år sedan, med en himla massa ris, en kompostkvarn och en längtar-ut-för-att-det-är-vår känsla i kroppen.

Så här höll vi på i några år. Högar med träflis blev det (eftersom vi har oändliga mängder med ris här hemma). Det var jätteroligt — ett tag. Men sedan insåg vi att vi har för mycket av allt för att orka med. Kompostkvarnen var för liten. Rishögarna för stora.

Nu köper vi hem träflis en lastbil om året från samma företag som hämtar upp ved hos oss (vi har ju ingen gård direkt men det är alltid något som ska kapas frivilligt eller ej).

Kompostkvarnen gav vi bort till någon som har en vanlig villa tomt. Och där passar den perfekt!

Foto: Stina Valheim

Vad vi har lärt oss?

  • Att grenar funkar som bäst i kvarnen när de inte är för torra och inte för gröna. Har man båda och så är det bra att ta några av varje tillsammans i varje laddning.
  • Ha inte bråttom. Det här tar TID. Och stoppar man in för mycket ris på en och samma gång blir det bara stopp. Och frustration. Det kan man visst lösa med en kaffepaus men det blir väldigt många kaffepauser till slut…
  • Det blir en väldig oväsen. Något på öronen är bra. Svårt att lyssna till musik eller något då det blir så mycket ljud. Ingen fara här ute på landet men känslig om man har grannar på stan som vill vara i fred.

Foto: Stina Valheim

Det finns delade meningar om man ska köpa en kvarn med knivar som skär upp grenarna, eller en med rullar som krossar dem. Vi hade en med kross, tycker det funkade bra men ibland får man långa strimlor med nästan-avklippte grenar. Se lite konstigt ut ett tag i landet men inte så farligt.

En blandning med alla slags ris är bra. Om man kan få till det. Smala och tjocka, olika vedtyper. Fräsch och gammal.

Foto: Stina Valheim

Hur passar det här ihop med bokashi?

Jo, utmärkt. Av tre anledningar.

  1. Mikroberna i EM/bokashi tycker om lignin. Lignin är en slags lim i trä som annars tar väldig lång tid att brytas ner. Bokashimikroberna snabbar på processen så näringen och annat i träet kommer ner i jorden och gör nytta.
  2. När du täcker en rabatt/land med träflis så är det första som händer att fliset tar hjälp av kväve från jorden för att brytas ner. Helt ok om du har tillräckligt med kväve i jorden;  katastrof om inte. Har du mycket bokashi i jorden har du antagligen kväve så det räcker till båda växterna och fliset. Har du inte — ja, då stjäls kväve från växterna och det kan inte sluta bra. En quick-fix är att övergödsla på något annat sätt: hönsgödsel, bokashivätska, nässelvatten etc. Så fliset får sitt eget kväve och växterna kan få växa i fred. (Sedan ner fliset har blivit till jord får växterna återbetalning därifrån. Men det kan ta lite tid.)
  3. EM/bokashmikroberna sprider sig lätt in i själva fliset. De hjälper till att föra över näringen, energin (kolet) och fibrer in i jorden. Och de förökar sig frivilligt: bra i odlingssammang eftersom allt blir mer levande.

Det var ju tre saker som är bra med kombinationen bokashi + träflis.

Utöver det finns det alla de traditionella argumenten varför träflis är bra — bara man sköter det där med potentiell kväveförlust.

Träflis är en superbra form av marktäckning. Det hjälper att hålla fuktigheten på en bra nivå och minskar risken för ogräs.

  • Om det regnar mycket: fliset förhindrar jorden från att spolas bort. Det absorberar en del av vattnet för senare användning.
  • Om det regnar lite: fliset förhindrar jorden från att torka ut. Eventuellt fukt i själva fliset kan absorberas av jorden.
  • Om det flyger ogräsfrö i luften: fliset gör det svårare för dem att ta fäste i jorden. Sparar mycket ogräsrensning sedan!
  • Om det finns mycket rotogräs: fliset hjälper (lite grann i alla fall) att sakta ner framfarten. Ogräset får mindre ljus och får kämpa mer för att komma upp till ytan. Då är det enklare att dra upp än när det sitter fast och växer fritt i barjord.
  • Näringen och energin från nedbruten träflis kommer jorden (och växterna) till godo allt eftersom. Ju längre man håller på ju bättre jorden blir. Strukturen i jorden förbättras märkbart då det blir fort mycket mer mull i jorden.

Som med allt annat finns det plus och minus med flis. Många pratar om terpentin och skulle aldrig har träflis i sin trädgård. Att det blir surt (jag testar nu med aska för att plussar på pH:t). Andra tycker barjord ser bättre ut och vill inte har “skräpiga” bäddar med en massa flis i. Detta med kväve är en stor diskussionsämne.

Men trots allt, så tycker jag att det funkar utmärkt för oss med flis. Jag har läst på om vad “alla andra” tycker och tänker och bestämde mig för att testa och experimentera själv. Jag kan inte säga att jag är någon slags expert på detta, tvärtom, vi är helt vanliga hemmaodlare som gör lika många misstag som alla andra.

Men jag tycker det är kul att testa. Och detta med träflis tycker jag verkligen är bra. Bara man testar sig fram och har lite koll på vad som är bra och vad som är mindre bra.

Om inte annat, så är det fantastisk roligt att stå ute i solen en vacker vårdag med snö på marken och hålla på med detta.

Och även skönare att kunna använda de resurserna som finns till hands. Inte ska man bränna upp värdefullt ris eller köra det till tippen! Allt som kan bli till jord är värt att ta hand om!

Foto: Stina Valheim

Nu är det vår!

Foto: Jenny Harlen

Fortfarande en massa snö här i Värmland men fåglarna är på gång och snart, snart,  får vi se lite grönt!

Då blir det massvis att göra i trädgården, en riktig energikick att få komma ut och gräva, planera, kolla vad som finns och vad som är på väg.

Och snart ska vinterns Bokashikompost ner i jorden! En bättre start kan inte landet få, inte växthuset heller.

Men hur gör man? Jo, lite beror det på vad du satsar på i trädgården. Och hur du har valt att förvara din Bokashikompost under vintern — i varmkompost,  i förvaringslådor eller i tunnor.

1. Har du fyllt på i varmkomposten? Då ska du ut och kolla hur det blev! Det händer inte mycket under vintern, men har du tömt dina Bokashihinkar under de kalla månaderna kommer du se att det har gått bättre än det brukar. Nu är det bara att lasta skottkärra efter skottkärra och köra iväg  till rabatterna. Härligt! Det som inte är tillräckligt komposterat kan du lägga tillbaks i komposten, det blir snart klart.

2. Har du samlat Bokashikompost i lådor eller tunnor? Nu är det dags att se hur det gick. Det skall se ut precis som när du fyllde på — möjligtvis har du lite vit, fluffig mögel på toppen, det är bara bra. Det ser ju ut som mat fortfarande och luktar inte mycket alls, men det har hänt mycket under tiden. Själva strukturen har spälkats upp av mikroberna och det kommer att omvandlas mycket snabbt till jord när du väl gräver ner det. Allt är förberett för växterna att ta upp näringen. En bättre start kan inte de få.

Kolla lite hur det gick med kondens i lådan. Är det blött kan du tänka på att lägga i ett par tidningar överst i lådan nästa gång. Har det blivit alldeles för blött är det risk för mögel — blått, grönt eller svart är inget att mata växterna med. Gräv ner det någonstans lite avsides, det blir jord det med så småningom .

3. Gräv ner hela härligheten! Har du mycket Bokashikompost är du lyckligt lottad.

– Gräv ner en del i grönsakslandet — sprid hellre ut i små diken än i ett enda stort hål. Täck över med jord, lite extra om du har en nyfiken hund eller rådjur!

– Förbered planteringslådorna till balkongen och uteplatsen. Lite “trött” jord i botten, ett bra lager med Bokashikompost (up till 25% av det hela) och resten med vanlig planteringsjord. Mikroberna kommer att sprida sig genom jorden och förbättrar, växtrötterna kommer att få långtidsnäring av Bokashikomposten när de når ditt. Men det är jätteviktigt att inte rötterna kommer ner med en gång, pH är lite för lågt i början men balanseras ut efter ett par veckor.

– Odlar du tomater? Lyckliga dig! Då ska du göra samma sak med tomathinkarna, förbered i god tid innan du planterar. Hacka och blanda Bokashikomposten med jorden. Beroende på vilken jord du har så är det inte säkert att själva Bokashikomposten kommer att “försvinna” så fort som den gör i “riktigt” jord. Köpjord är oftast steriliserad och har inga av de vanliga jordmikroberna som finns ute. Men det gör inget — dina tomater kommer att växa hur bra som helst genom bananskalen allt tack vara Bokashi behandlingen. Dina bananer och pastarester har blivit ett smörgåsbord av proteiner och aminosyror, packat och klart för växterna.

Frösådd Foto: Jenny Harlen

Vad mer? Sår du frö själv inohus eller i växthuset, är det superbra att blanda Bokashikompost i planteringsjorden. Inte i själva såjorden så klart, men sedan när du skolar om småplantorna. Kan vara bra att förbereda “Bokashijord” i en lufttätt hink, blanda en massa Bokashi med planteringsjord och lämna under locket ett par veckor. Lägg i en näve av Bokashijord i varje kruka, riktigt bra näring för plantorna när de växer till sig.

Och en sista trick! Strö på lite Bokashikli (det du har i ströaren i köket) på själva såjord när du sår. Det tillför ingen näring (som är bra i sammanhanget) men mikroberna söker sig ut i såjorden och hjälper till en del.

Ut och gräv nu! Och ha det så roligt!!

Nu ska julen ut!

Foto: Jenny Harlen  

 

Härligt med jul men ganske skönt nu att städa ut det ändå. Slussar allt tingletangle in i jullådorna och stoppa in i förrådet tills nästa år.

Och julgranen! Det ska få ett nytt liv. Julgranskvistar är det bästa man kan få till rhododendronslandet. Av med allt glitter och fram med sekatörarna. Ut med hela den stora högen av barriga granris i famnen. Allt ska under rhododendronsbuskarna, runt magnolia, liljor och funkior, allt som vill helst har jord som är lite på den sura siden.

Och varför just detta?  Dels för att skydda växterna under vintern, dels för att risen komposteras ner så småningom och hjälpa sänker pH nivåen där det behovs som mest. Skänker lite näring till växterna och ger maskerna något att jobba med. Och som bonus får man en gratis skydd mot vårens ogräs. Lite grann i alla fall.

Och inte minst för att det är ett härligt sätt att avsluta julen och gör en först lilla välkomst till våren. Är det mycket julgran under buskarna då måste våren vara närmare. Eller hur?

Permakultur = sunt förnuft

Instinktivt vet vi att odling ska vara så naturnära som möjligt, att det är ett ställe där industrialismens alla principer inte riktigt hör hemma. Men jag visst inte att denna “känsla” hade ett namn, det är faktiskt en del av ett helt synsätt på odling som heter permakultur. Så här beskrivs det i Wikipedia. Det är bara att nicka och hålla med, sunt förnuft helt enkelt…

Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Ett odlingssätt där man blir självförsörjande genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen, systemet som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar s k jordtrötthet. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Man utnyttjar därmed växternas olika höjder.

En annan viktig del i permakulturer är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH.

En permakulturodling ska helst ligga i direkt anslutning till bostaden. Man odlar effektivt på småytor med täckodling – dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täcks med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong – och man drar fördel av växternas olika höjder, rotsystem, kvävefixerande förmåga osv. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning = mindre arbete.

Permakulturodling syftar inte till självförsörjning av mat, men kan göra oss mindre beroende av det komplexa och sårbara industri- och teknologisamhälle som vi lever i.

Den kan också ge glädjen och tillfredsställelsen av att kunna äta egen odlad mat som är obesprutad, och som inte fraktats långa vägar med energiförbrukning och föroreningar som följd. Den industriella produktionen av en matvara gör av med 10 gånger mer energi än vad själva matvaran ger konsumenten vid förtäringen. Förpackningar, konserveringsmedel och inköp slipper vi också, och får istället färsk mat med högt närings- och vitamininnehåll.

Källa: Wikipedia

Bokashi power!

echinacea flower

Foto: Pouch

Här har vi en kvinna i England som är jätte glad i sina röda rudbeckior. Och får de att frodas tack vara Bokashi! Så mycket så att hon skriver om det i  hennes blogg

I absolutely love my echinacea plants, the flowers are stunning and last for ages, changing and opening more and more each day.
I grew this plant from seed in 2007 and it has been growing in soil enriched with Bokashi compost for the past year.
Bokashi is, in my opinion, the perfect way to re-use food waste rather than send it to landfill. Plus my plants love it!

>> Läs mer på  http://pouchbags.blogspot.com/2008/08/bokashi-power.html

Kompostturism: Brunstorps gård

Foto: jönköping.se 
Foto: jonkoping.se

Jag får nog erkänna: jag blir ganska nyfiken varje gång vi är ute och tittar på något fin trädgård, örtagård eller park. Blommor i all ära men hur gör de med sina komposter? Så på tema kompostturism tänker jag då och då komma med en titt bakom scenerna!

Vi kom till Brunstorps gård strax utanför Husqvarna, en urgammal gård som nästan hänger i luften på berget med utsikt över hela Vättern. Där har man samlat gamla äppelsorter, det har blivit en levande genbank. In i mellan finns det en mängd olika perenner, alla namngivna. Dessutom: ett härligt café i gammal miljö för alla som är lika kaffesugna som vi var just då.

Foto: Jenny Harlen 

I alla fall, så här gör man på Brunstorps gård när det gäller kompost. Enkelt och praktiskt, inga krusiduller. Ett mysigt staket och ett par högar med trädgårdsavfall, sedan är det bara in och hämta med skottkärran när allt har blivit till jord.

Det finns väl många fler turistkomposter runt omkring i landet. Vi får leta reda på dom!!

“Konstgödning är dyrt och förstör jorden”

Liljor 

Visst vet vi alla att konstgödning kan vara fel. Det visste farfar redan när han satt vid köksbordet på 50-talet och skakade huvudet åt det nya sättet att sköta gården. Bara att ösa på lite konstgödning. Och sedan lite mer. Vad han kände och vi nu vet var att då matas växterna i stället för jorden.

BlockquoteBo Rappne från Äntligen hemma drog en lans för komposten.
“Jorden betyder allt. Börjar man där kommer resten av sig själv”.
Bo som var en av föreläsarna på Trädgårdsmässan i Örebro, erbjöd inga genvägar till en vacker rabatt.
“Det används alldeles för mycket konstgödning. Då matas växterna i stället för jorden”, sa mannen som driver Ulriksdals slottsträdgård och är trädgårdsexpert i tv-programmet Äntligen hemma tillsammans med Martin Timell.

Lösenordet är i stället kompost. Där kan naturen ha sin gång och allt bli jord igen, fast i en hög för sig, så att trädgården kan vara krattad och fin samtidigt.

Så här ska ett vårbruk i rabatten gå till enligt Bo Rappne:
Städa bort vissnade växter på våren då har de skyddat och gjort nytta under vintern. När perennerna börjar växa så att man ser var de är ska du lägga på ett lager tvåtre centimeter kompost ovanpå jorden. Klart.

Läs mer i Nya Wermlands Tidningen>>