Jag kom att tänka på att jag har nästan inte skrivit något om själva ströet, även om det är hjärtat i hela Bokashiprocessen. Frågan är bara var jag ska börja så vi tar det lite som det kommer…
En gång i tiden försökt jag att räkna ut hur många mikrober det var i typ en matsked Bokashiströ — lite meningslös när det handlar om billioner. Eller var det trillioner eller något annat? Det kryllar av liv i ströet och det är alla dessa goda bakterier och jästsvampar som kör i gång processen — först den konserveringsprocessen i hinken sedan omvandlingen till jord sedan. Helt otroligt egentligen, man slutar aldrig vara fascinerad.
Bokashiströet producerar vi här i Värmland, hemma hos oss i ”mikrobfabriken”. Själva kliet köper vi hem från Dalsland från världens trevligaste mjölnare. Han malar det precis som vi vill ha det (lite grovt) i den gamla kvarnen. Vi använder så mycket ekologiskt kli vi kan men det räcker inte till allt så vi får vara lite pragmatiskt på den fronten.
Själva EM mikroberna köper vi hem från Holland, de är nyckeln till allt. EM koncentratet (som heter EM eller EM-1) har vi nu i vår e-butik, det finns egentligen bara en grundprodukt till allt i EM världen. Tillsammans med melass och vatten (riktigt fint grundvatten har vi här) gör vi Bokashiströ i stora tunnor. Det blir mycket blandning och siktning för att kvaliteten ska blir så bra som möjligt, sedan kör vi nu med vacuumpackning för att hålla påsarna så luftfria som möjligt. En vanlig dag hos oss är det blåkläder som gäller, jag lovar man behöver inte ett gymkort när man håller på med stora mjölsäckar jämt!!
Men ibland blir det inte precis som man har tänkt sig. I vintras hade vi en batch strö som blev lite blötare än den skulle har varit och fast det såg helt ok ut när den var ny visade sig att den inte höll lika bra som det skulle annars har gjort. En vanlig påse strö håller ett år om det förvaras rätt, oftast kan det bli bra mycket längre än så. Det som hänt var att ströet började mögla, små vita prickar som sedan blev till klumpar efter ett tag. Helt ofarligt i sig själv men kliet blir svagare allt eftersom.
Hur vet man när ströet är bra? En fråga vi får rätt ofta. Tja, man vet ju bara… Det luktar friskt och syrligt, blir mörkare och har starkare doft ju äldre den är. Blir det grått och trist så har det nog gjort sitt. Blir det mögligt är det nog något som är fel. Förvaringen eller i detta fallet, själva ströet. Men funkar ströet i hinken så är det bra, oavsett hur den ser ut. Funkar den inte så kommer du att veta!
Har du köpt Bokashiströ som har blivit dålig inom de första månaderna hoppas vi att du höra av dig till oss (info@bokashi.se), klart vi ersätter det. Fortsätt med den gamla under tiden, det behövs kanske lite mer varje gång du strör på. Plocka ut ev vita klumpar och släng dem i hinken. När du får den nya påsen kan du strö ut den gamla på rabatten eller i landet där kliet gör nog lite nytta.
Förvaring av ströet är enkelt — lite sunt förnuft bara. Lufttätt, mörkt och svalt ska det vara. Fyll på ströaren och använder den till vardagen, sätt en påsklämma på påsen eller stoppa hela påsen i en tät burk/behållare och ställ den i en vanlig köksskåp. Eftersom Bokashiströ får en ganska stark lukt över tid är det nog bättre att inte ha det på mjölhyllan.
Många frågar om man kan göra Bokashiströ själv — klart man kan. Det finns mängder av klipp på YouTube om hur man gör, jag har inte kommit så långt att jag har skrivit om det här. Du behöver EM, melass, vatten och vetekli. Kliet ska vara ungefär som kruskakli, akta dig för djurfoder som är en blandning av grovt och fint och svårt att få ordning på. Att göra strö själv kan vara ett bra sätt att spara pengar om man är flera som går ihop, att producera de små mängder man behöver till sig själv är knappast värt det. Annat än att det är kul att testa.
Vad mer kan man göra med Bokashiströ? Som allt annat får man testa sig fram. Själv brukar jag strö på lite i såjord för att skapa lite mikroliv till växterna. Om man inte har kranhinkar och tillgång till bokashivätska kan man även strö på lite i krukor och urnor och sådant. Det är ju ingen näring i ströet direkt men mikroberna gör nytta i den sterila planterinsjorden. En lite annorlunda grej man kan göra är att suga upp en matsked eller två i dammsugare nästa gången det är städdags. Det hjälper minska lukten från dammsugarpåsen!
Har du djur hemma kan du strö på lite bokashiströ i matskålen. Typ en tesked om dagen till hundar, lite mindre till kaniner och marsvin. Det ger en probiotisk effekt — en frisk bakterieflora i magen hjälper hela kroppen håller sig frisk. (EM används mer och mer i djurhållning på större skala, kolla lite på webben om du är nyfiken).
Det är säkert mycket mer man kan säga om Bokashiströ, om EM, och om synergien mellan vi människor, våra djur, vår jord och alla dessa mikrober. Men det får räcker för idag! Funderar du över något mer så är det bara att höra av dig!
/Jenny
Gjorde eget strö, som fick stå i rumstemperatur i två veckor. När jag öppnade locket efter de två veckorna, blev jag bestört – det var ett tjockt lager mögel ovanpå. Det var både vitt luff och svarta klumpar samt segt o svart i ytterkanten mot hinken. När jag läser om mögel i bokashi får jag uppfattningen att det bara gör bokashin svagare – stämmer det? Om jag ta bort det värsta möglet – kan jag ändå använda resten till kompostering? Alternativt hälla ut allt i en större kallkompost jag har ute? Känns ju rätt ofräscht att hålla på med något som är mögligt…
Tacksam för tips.
Hej Tina! Då var det nog lite för fuktig i behållaren. Det vita möglet är helt ok (men man brukar inte få så mycket efter ett par veckor) men det mörka får du plocka bort. Det kommer funka helt ok till komposteringen i alla fall (jag lovar! här har vi testat det mesta och gjort en hel del misstag under tiden).
Testa med en omgång till, gör det lite torrare alt lägg en tidning/servett eller liknande överst för att ta upp ev fukt. Har du en rund behållare eller en fyrkantig? Rund är bättre, mindre hörn där kondens kan samlas.
Vad hade du för kli? Grovt, typ kruskakli? Finns det mjöl i kliet kan det orsaka problem, det är därför grovmalen är bäst.
Något vi har lärt oss är att olika typ kli tar upp olika mängder fukt, det beror lite på hur gammal eller färskt det är och hur det är malet. Men det lär man sig rätt fort, testa ett par gånger till så blir det bra. Har du för mycket av det tveksamma ströet kan du lägga det direkt i rabatterna eller komposten (släng det som är mögligt först), det gör nytta där även om du inte vill ha det inne.
Återkommer gärna med dina erfarenheter och hur du gör, det kanske kan hjälpa oss att förklara processen lite bättre.
Lycka till!
Jenny