Nu har vi testat biopåsar i Bokashihinkarna under några år. Slutsatsen är att de är verkligen bra att ha. Enkla och praktiska. De fungerar bra i jorden. Och inte minst, de gör vintern betydligt lättare! I början trodde vi alla biopåsar var lika. Så var det inte! De flesta är rätt tunna och är säkert bra om man ska bara bära ut lite grönsaksrester till utekomposten. Men det vi var ut efter var en biopåse som skulle kunna stå fullastad med alla möjliga matrester i kanske ett halvt år. Utan att spricka eller ruttna bort. Vi har landat i 2 påsar som är superbra till Bokashi! En är på 30 liter och är 2 mm tjock. Den andra är på 35 liter och är lite tjockare och har stjärnsvets i botten. Den klarar 15 kg matavfall. Båda är riktigt bra och vi har antingen den ena eller den andra i webbshoppen. Klicka på länken för att komma dit. 30-literspåsen här! 35-literspåsen här! Observera att endast ena länken kommer att hitta påsar.

Påsarna är tillverkade av stärkelse, vegetabilisk olja och komposterbar polyester (från tistlar). Materialet efterlämnar inga mikroplaster, är GMO-fritt och uppfyller kraven EN 13432 vilket innebär att de är återvinningsbara genom kompostering och  biologisk nedbrytning. Materialet gör ingen skada på slutprodukten som biogödsel eller kompost. Det innebär att man kan fylla biopåsen med Bokashi och sedan gräva ner hela påsen. Så himla mycket enklare tror jag inte det kan vara. När påsen med Bokashin kommer ned i jorden blir det till jord precis som vanligt. Processen tar längre tid att komma igång eftersom påsen är lite i vägen men maskarna brukar hitta in rätt fort ändå. Det är viktigt att hacka upp påsen lite med en spade när man planterar den i jorden så att bokashimaterialet får kontakt med jorden. Efter ett tag är matresterna borta men remsor av biopåsen brukar ligger kvar ett tag till. Men även de försvinner i  jorden allt eftersom. Så hur gör man? Så krångligt är det inte. Man gör precis som man brukar göra med en vanlig hink utan kran. – Sätt biopåsen i hinken precis som en vanlig soppåse. Bottna med lite tidningspapper, biokol eller något annat uppsugande. — Fyll på med matresterna och strö på Bokashiströ som vanligt. Locket ska sitter på så det blir lufttät, precis som vanligt. — All mat kan vara med men eftersom biopåsar oftast förvaras ganska längre är det bra om innehållet är så torrt som möjligt. Gärna lite för torrt då matresterna brukar bli blötare allt eftersom. Om resterna kan få rinna av innan de går ner i hinken blir det enklare, inte minst kaffesump. — Då är det bara att knyta ihop påsen och lägga över den i något lufttätt eftersom inte biopåsarna själva är täta. Till exempel en tjockare sopsäck. Den vanliga vilotiden (2 veckor) gäller fortfarande så se till att påsen ligger någonstans varmt (inomhus) de två första veckorna. Sedan kan du bunkra dem utomhus hur länge som helst i kylan. Ett stort plus är man behöver inte skölja ur hinken efter användning. Man behöver inte heller så många hinkar, det går att använda samma hink jämt om man kombinerar med biopåsar. — Så, bara att lyfta över till förvaringsstället. Och plantera när det väl passar! Det vi vinner på att använda biopåsar är ett sätt att göra Bokashi enklare – både i köket och i trädgården. I köket är det klart smidigare att inte behöver skölja hinkarna, och dessutom att man inte behöver så många hinkar. Sedan är det ganska bekvämt ibland att slippa tänka på var man ska använda Bokashin – samlar man påsarna på hög så finns det mycket material när man sedan har ett trädgårdsprojekt på gång. Ett plus för många är att man slippa se på matresterna igen. Och för många är det jobbigt/tråkigt att gräva. När det väl är dags kan man kanske får hjälp att ta hand om alla påserna på en och samma gång. Det vi inte hade  räknat med från början var hur bra detta skulle bli som lösning på lite mer ”offentliga” ställen. Förskolor, kontor, fikarum och kaféer. Ställen där det inte finns någon ”mamma” (ehem…!) att ta hand om hinken, tömma, skölja, ja, du vet. Är det bara en påse att knyta ihop och lägga undan så är chanserna större att det blir gjort. Det är också klart trevligare för den som sedan tar hand om påserna, om det är en anställd med trädgård hemma, en granne som odlar, barnen på förskolan som ska odla lite. Ett plus till är att man inte behöver en massa hinkar. Egentligen räcker det med en enda som man byter påsarna i jämt. På skolor och personalkök där hinkarna fylls rätt fort är det ett bra sätt att ta hand om lite större mängder med matavfall. Hur som helst man gör så är det viktigast är det blir av. Kan vi göra det lite enklare för oss så är det visst värt det! /Jenny