BOKASHI I MYANMAR – DEL 5

Vi på bokashi.se driver ett projekt i Myanmar (Burma) där vi hjälper folk kommer igång med bokashi i sina lokalområden. Vårt motto är “Organic waste is not trash”. Det kommer ta tid men det kommer göra skillnad.

Har du inte läst de första delarna av Myanmarberättelsen så finns de här – Bokashi i Myanmar del 1 och Bokashi i Myanmar del 2 och Bokashi i Myanmar del 3 och Bokashi i Myanmar del 4

Vi  jobbar på med jordprojektet i Ward 67

Varje tisdag är vi här och jobbar med gänget på Ward 67, ett slumområde i Yangon. Det börjar ta form nu efter några veckor; det som var högst oklart när vi började är nu en del av vardagen. 

Hemma hos en familj i Ward 67

Tillsammans med våra projektpartners, den franska NGO Green Lotus, har vi skapat ett stjärngäng som driver detta. De fyller själv nu ett par blåa tunnor om dagen med organiskt avfall från marknaden. Marknaden är bara ett par hundra meter från den nya community centre där vi håller till så länge, så vi börjar få bra rutiner i det hela. 

Vi bottnar varje tunna med kokosskal, fibret suger upp väldigt mycket vätska. Sedan lager på lager med organiskt avfall, finhackat om det behövs (med en machete!) och med bokashiströ mellan lagrarna. Bokashiströet gör vi hos oss och de använder en kilo till två 60-liters tunnor. Tunnorna står och jäser i en vecka. Det räcker i denna värme.

Sedan, varje tisdag, bygger vi jord. Det var inte solklart i början där vi skulle göra detta då det finns egentligen ingen jord någonstans. De flesta hus står på pålar i vattnet. Till och med denna community centre är byggt på pålar. 

Vi samlar bruna löv tillsammans

Vi gjorde två saker: den ena var att skapa en mindre bokashi bädd framför huset där det finns lite plats, och den andra var att bygga en mycket större område i själva vattnet. 

Det första bädden, ett par kvadrat meter bara, gjorde vi i en inhägnad av bambupålar och flätade bambuskivor. Det gick fort och är förvånansvärt stadig.

Vår metod här är lite annorlunda till något vi gör hemma i Sverige. Vi bygger “deep bokashi beds” med runt hälften kolrika grejer som kokosfiber, brunalöv, rivna tidningspapper och kartong, och hälften fermenterade marknadsbokashi som är mer kväverik. Detta kan vi göra under jorden, i ett hål, eller över, som här i våran bambuinhäggnad. Hur vi än gör, toppar vi med sand, det finns ju ingen riktig jord att få tag i. 

Lager på lager, brunt och grönt

Två fördelar med detta: Att vi kan får ned STORA mängder med organiskt avfall i ett lite området, alltså det öppnar verkligen för att kunna hantera storskalig bokashi. Den andra är att vi kommer skapa sanslöst fin jord som kan odlas i, eller grävas upp och säljas, eller användas på andra hål som gödsel. 

Och eftersom det är så varmt, kommer det gå fort. Även om grundförutsättningar inte alls är bra — typ ingen jord, bara sand, översvämningar och brist på mark. 

Den andra, stora, bädden, kommer ta ett par månader att bygga. Vi började med ett område som var under vatten, en halvmeter minst, med en ganska hög salthalt. Vi slog in några stadiga pålar, ramade in området med bambumattor som är lätt att skaffa här. Sedan beställde vi lastbil med byggsand, 3 kubik, och fyllde på tills vi kom upp över vatttennivå. 

Vi bygger det mesta med bambu

På detta ska vi bygga den stora bokashibädden. 

Något som var helt fantastiskt var hur fort det gick. Den dagen vi skulle bygga allt detta hade inget blivit förberedd. Kommunikationsmiss mellan den franska NGO team och den lokala kvinna som hade ansvar helt enkelt. 

Inda tog tag i det hela, och på nolltid farade folk åt alla håll och stämningen var hög. Någon fixade lastbilen med sand, några gick till marknaden att hämta dagens rester, andra gick runt och samlade bruna löv, någon annan fixade en hög med tidningspapper och några till gick runt och skaffade en hög med kokosskalar. Helt fantastiskt att se.

Inte ofta man får en sandhög att leka i

Några starka killar kom med alla bambugrejer vi behövde och helt plötsligt hade de börjat att bygga med dem. Den stora högen med sand lastade in på plats. Vi har vår första “compost farm”! 

12 tunnor bokashi tömdes in i den nya bokashibädden framför community centern, varvade med lika mycket kokosskalar, löv och tidningspapper. Vi sprayade varje brun lager med EM för att kickstarter det hela och toppade med sand. Redo att plantera, om en vecka. 

Den stora bädden, som är kanske 10m x 3 meter, har nu en bra bas av sand som vi kan fylla på. Vi siktar på att bygga en bokashibädd som täcker hela området på samma sätt som vi gjorde bädden framför huset. Då kommer vi ha en tjock lager odlingsjord, upp till en meter djup, där vi kan odla precis vad som helst. 

Vi bygger den stora bädden över vattenytan

Det kommer ta några veckor att fylla detta området. Tanken är att under tiden utvecklar vi våra rutiner, tränar upp gänget så de vet precis vad de håller på med. Odlingskvinnorna har säkert redan börjat få bra resultatet och folk blir nyfikna. Sedan kan vi försätta att göra nya odlingsbäddar där folk vill ha dem. Inte vet vi hur det ska gå till men vi antar att det ska ordna sig.

Compost farms

Tanken är, i slutänden, att vi kan skapa någon slags företagande runt allt detta. Vi kommer ha en slags compost farm så småningom, eller många små, som kan används till att odla mat i, eller för att sälja som Yangons bästa jordförbättring. Det finns många möjligheter!

Och allt detta är skapat av något som har alltid setts som avfall!

Teamwork!

Vi tror också, att när vi har fått igång en fungerande process här, att många kommer intressera sig för hur det går till. Det är ju inte bara att ta hand om allt organiskt avfall från en rimlig stor marknad. Att slippa dumpa det hela i floden för att det inte finns någon avfallslösning. 

De flesta tror inte att detta är möjligt. Ingen annan jobbar med organiskt avfall här i staden på ett vettigt sätt. 

Så det ska bli väldigt kul att visa dem att det faktiskt går! Och är så makalöst smidigt och billigt. 

Tror vi har ett gäng här som kommer bli rätt stolt sedan över vad de har åstadkommit!

Den första bokashiströ till RecyGlo

Projekt med RecyGlo

Nästa projekt på schemat är tillsammans med ett företag som heter RecyGlo. Recycling Global. De är proffsiga och tänker stort; affärsidén är att göra det som ingen annan gör. Alltså, hämtar upp återvinningsbara materialer. 

Företaget startades för nästan ett par år sedan av ett norskutbildad burmesiskt kille och sin affärspartner, men även om det är relativt nystartad är de klara över vad de vill. De skriver avtal med större företag, restauranger, hoteller och liknande och sedan sköter dem allt som har med återvinning att göra. De hämtar glas, plast, papper, metal, elektroniskt skrot med jämna mellanrum och ser till att det återvinns på rätt sätt. Det finns faktist en embryonisk återvinningsindustri här i Yangon, men problemet för de flesta företag är att få till det. Det finns ju ingen infrastruktur så som vi är vana med här hemma. 

Det är det som är smart med det som RecyGlo gör — de underlättar för företag att göra rätt för sig. Det finns även en stor skara inofficiella “trash pickers” i Myanmar, folk som går runt på gatorna och samlar allt som kan säljas: hårdplast, metall, flaskor. Det är ju faktiskt  en bra grej att någon tar hand om detta, det finns ju en primitivt men fungerande marknad. RecyGlo inkluderar även dem i sin business på olika sätt. 

Läs mer: www.recyglo.com

Möte på golvet, Myanmar-style

Men nu har vi börjat samarbeta med RecyGlo!

Helt perfekt för oss, då de har ett stort nätverk av kunder de tar hand om, och alla har ju mer eller mindre organiskt avfall. Helt perfekt för dem då de kan nu erbjuda upphämtning av organiskt avfall i sitt budskap.

Och en riktig bonus för oss är att vi kan sälja bokashiströ till dem och tjänar lite riktigt pengar, det behövs.

Blåa tunnor

Vi använder blåa tunnor till bokashiprocessen. Varje kund som är med får en tunna med ett lager kokosskal i (för att absorbera vätskan) och en påse bokashiströ (producerad av oss i Yangon). En kilo påse räcker till två 60-liters tunnor, så det är inte svårt. 

Vi har gjort en träningsfilm till dem, i all enkelhet, som visar hur man fyller en tunna. De behöver inte lära sig hur man tömmer det då “någon annan” kommer ta hand om det. Filmerna gör vi på burmesiska och engelska; Inda och jag turas om att prata och visa upp hur man gör i var sitt språk. Enkelt men bra!

Tunnorna hämtas upp och ersätts med nya enligt kundens upphämtningsschema — vissa får veckohämtning, andra får hämtning mer sällan. Och det är just det som är så fint med bokashi, att det är så oerhört flexibelt. Det spelar egentligen ingen roll hur lång tid det tar. 

Tanken är att dessa tunnor ska levereras till oss när vi får våran nya bokashi yard (vi behöver lite mer plats än vi har just nu). Men under tiden ska de levereras till en urban farm som vi har samarbetat med sedan mars i år. De håller på att utökar sin mark så det passar perfekt. 

Det känns så bra att kunna hitta små cirkulära processer som detta utan att krångla till det. Det är ju egentligen precis detta vi vill, att skapa någon slags compost farm i varje kvarter, ju enklare ju bättre. 

Kokoya Organics, en urban farm mitt i Yangon

Samarbete

Allt hänger på samarbete, och det känns som vi har haft otroligt mycket flytt att hitta bra samarbetspartner. Man skulle kunna tro att det skulle bli hur tufft som helst i ett helt främmad och annorlunda land som Myanmar, men så är det inte. Det är lätt att lära känna folk, alla känner alla när man väl kommer in i miljökretsar, och det finns så många starka krafter för att landet ska komma ur den dimma det har varit i så länge. Vi har ingenting med den offentliga världen att göra, kommuner mm, de får köra sitt race och vi kör vårt. Enklast så.

Det vi försöker göra är att hålla oss fokuserade. 

Inte för många projekt på gång samtidigt. Och vi satsar ordentligt på att få bra resultat av det vi gör — lära oss hur det fungerar och vilka metoder vi ska använda för själva bokashikomposteringen och även när det gäller kommunikation. 

Hur tänker folk? Vad vill dem? Hur förklarar vi på bästa sättet? Hur skapar vi motivation och spänning runt detta med avfall? Vad är det viktigast budskap i det hela? Hur undviker vi missförstånd och krångel…?

Inda och Aye tar hand om vår bokashi yard

Men det går bra!

Många är nyfikna och imponerade över att det är möjligt över huvudtaget att göra något bra med organiskt avfall. Alla vi som har hållit på med bokashi ett tag här vet att det är inte ett dugg svårt att göra jord, men för många är det rena magi. Det har inte funnits på kartan helt enkelt att det går att göra något. 

Fascinerande eller hur? Och självklart en utmaning storlek large. Men vi är oerhört stolt här på bokashi.se att kunna göra detta. Det värmer, och det gör skillnad. Det vi förändrar nu, i det lilla, kan vi expandera sedan så det även gör skillnad i det stora. 

Och det är något som behövs, verkligen.

/Jenny på bokashi.se och Bokashi Myanmar

Två glada laxar, Jenny och Aye Aye