Tag Archives: gödning

Bokashi lakvatten på vintern


Bokashivätska — guldvärt under sommaren och våren. Men nästan lite jobbigt på vintern. Här kommer några tips om hur man kan göra!

Hur mycket lakvatten man får från en kranhink varierar från familj till familj. Oftast blir det mer på sommaren än på vintern då man brukar äta mer frukt och grönt, som är ju är lite vattnigt. En kvart till en halvliter vätska i veckan kanske, om man fyller en hink på en och en halv, till två veckor.

På sommaren och våren är det lätt att använda all lakvatten i odlingen: på balkongen, krukväxter, grönsakslandet, koloni, rabatter, gräsmattan. De flesta växter mår bra av det. Men några, som änglatrumpeter, verkar inte trivas längden och då kan man turas om med något annat.

Men på vintern har man ju inte lika mycket växter att ge lakvattnet till, vilket gör att man får en hel del över. Några tips på vad man istället kan göra med det:

  • Samla lakvattnet i mindre PET-flaskor och frys in dem. Etikett rekommenderas!
  • Gör isbitar av lakvattnet i istärningspåsar eller isbrickor. Det passar perfekt att stoppa en eller två i en vattenkanna med vatten sedan.
  • Ladda gammal jord med lakvatten så den får ny energi till våren. Tänk gamla krukväxter, misslyckade frösådd, påsjord med låg kvalitet. Samla din “fuljord” i en säck, låda, kruka eller liknande och dosera ut lakvattnet under vintern. Det finns inget recept, håll bara lite koll på hur stark du har gjort blandningen. Om du övergödslar din fuljord kan du nog använda den som femstjärnig gödsel sedan, eller blanda ut med något svagare.
  • Ladda biokol med lakvatten. Biokol är en ett superbra tillägg till de flesta jordar men en sak är viktig att känna till: det ska laddas med kväve innan det grävs ner i jorden. Annars kommer det att ta kväve från landet istället och det uppskattas nog inte av dina växter. Biokol suger åt sig väldigt mycket vätska, en säck kan absorbera mycket lakvatten under en vinter. Se till att det är lagom krossad så det är lättare att ladda (och fungerar bättre i landet sedan).
  • Ladda annat smått och gott med lakvattnet; organiska material som du kan tänka dig berika din odling med till våren. Tänk säckar med löv (helst torra), träflis, gammal kompost, hö, halm, vad du nu än har helt enkelt. Täck till om möjligt för att förbättra processen. Desto mer näring och mikroliv man kan stoppa in i diverse organiska grejer nu, desto mer värdefullt de blir sedan.
  • Pigga till en trög kompost med lakvatten. Det tillför näring och mikrober och skyndar på processen så fort värmen räcker till.

Ska man späda ut lakvattnet eller inte? Egentligen behöver du inte späda ut det om inte något växer, så gör det som känns praktiskt för dig. Å andra sidan kan det vara värt att vattna ut med en kanna om man vill få en större spridningsyta, typ köra igång en kompost eller en större hög med löv, flis eller liknande. Tänk på att slutresultatet ska inte vara för torrt  eller för blött, det berömde lagom är alltid bäst.

Känns det som överkurs att hålla på med sådant är det inget som helst problem att hälla lakvattnet rätt ner i vasken. Mikroberna gör oftast nytta på vägen ner i rören, de hjälper till att ta hand om fettansamlingar och annat äckligt som sitter fast där. Men tänk på att inte spola med varmvatten direkt (då dör dem). Då vätskan ofta luktar ganska illa kan det vara bra att hälla ner den sent på kvällen så det kan vila i avloppet under natten utan att någon störs.

Om man bor på landet är det faktiskt väldigt värt att få ner en del bokashivätska i avloppet under året, mikrober jobbar sig genom processen och stannar oftast kvar i trekammerbrunnen sedan och gör avloppet lite friskare och trevligare. Inte för att man är där och luktar precis men det känns bra att veta att det är lite hälsosammare än det kunde annars har varit.

På sommaren och våren är det oftast inget problem att använda upp allt lakvatten som finns,  då det oftast är en bristvara hur man än gör om man har en större trädgård. Då är det bra att kunna ta fram lite till från frysen och känna att man inte behövt slösa bort vinterns lakvatten.

Under åren har förvånansvärt många sagt till oss att de har bokashivätska som en lite annorlunda gå-bort present. Uppskattas nog inte av alla men vi odlare är ju en helt annan sak!

 

 

När kommer min vätska?

Foto: Jenny Harlen

 

En av de vanligaste frågor just nu är just denna: “När kommer min vätska?”

Man har packat upp Bokashihinken, fyllt den med omsorg och packat ner innehållet så gott det går. En vecka har gått, kanske två och hinken är full, redo för jäsning. Men ingen vätska kommer när man vrider på kranen!

Som tur är kommer det ordnar sig, det gör det jämt. Alla hinkar beter sig olika, vissa börjar producera vätska efter några få dagar, andra tar ett par-tre veckor. Ibland får man ingen vätska alls, men nio gånger ut av tio får man ut en bra mängd.

Runt 1dl var tredje dag är ganska typiskt för en vanlig hink med vanligt matavfall i en vanlig familj. Räknar man med utspädning 1:100 räcker det till en 10-liters kanna ett par gånger i veckan. Man hinner göda en hel del krukor med det.

Vad är det som gör att vätskan tar tid att komma? Mest beror det på vad man har för matavfall, torra grejer eller blöta. Mycket bröd och ris eller mest gurka och frukt. Oftast blir det mer vätska på sommaren när vi äter mer frukt och sallad, på vintern är det vanligt med torrare rester som tar upp fukten i hinken. Det gör inget egentlige vad man har för en blandning, men när det gäller vätskan blir det skillnad.

Frågan kommer oftast när man håller på med sin första hink. Efter man har gjort ett par stycken blir det en rullande produktion av vätska, det finns alltid en hink med en skvätt att ge.

Vill du försöka tvinga fram vätska gör så här: press ner innehållet i hinken så gott det går, lägg något rent överst att pressa ner på (tex en servett) eller ta en plastpåse över händerna. Det är bara bra för processen om matresterna blir så kompakta som möjligt och man får mer plats i hinken på köpet.

Sätt på locket och öppna kranen med en PET flaska under pipen. Tryck på locket för att skapa tryck i hinken. Lyft hinkens “bakben” så eventuell vätska kan rinna fram till kranen. Kommer det något nu?

Mer en så kan man inte göra, det är bara att vänta ut hinken och se vad den vill. Har du haft papper i den, typ hushållspapper och servetter, kan man kanske skippa det nästa gången. Det är ju viktigt att det blir torrt i hinken, men det handlar mest om kondens — en tidning överst är bra om du ser kondens på undersidan av locket. En sådan fukttidning kan man lyfta ut när man fylla på och lägg tillbaka överst igen, det behöver inte blandas in i resterna utan kan ligga jämt på toppen. Byt ut den om den blir för blöt.

Hur torrt du vill ha det i hinken är egentligen upp till dig — processen funkar även när det är rätt blöt i hinken. Men kondens luktar, så vill du ha en luktfri upplevelse se till att ta upp fukten överst i hinken.

Många har frågat om man kan “vattna” hinken. Visst kan man det. Gör helst inte det tills du har gjort ett par hinkar och känner dig varm i kläderna, sedan kan man testa att hälla lite vatten i en halv- eller full hink och på det sättet producerar mer bokashivätska.

Allt detta gäller ju bara kranhinkar, har du en vanlig “grön” eller pizzeria hink så gäller det att ta upp all vätska i hinken eftersom det går inte att tappa av det. För mycket fukt = för mycket lukt, så det är värt att ha koll.

Men så himla märkvärdigt är det inte med den här vätskan, när du har gjort ett par-tre hinkar är du expert. Du kommer att ha bokashivätska så det räcker långt, även om du inte curlar hinken.

En annan fråga som ofta kommer upp: kan man frysa bokashivätska på vintern? Man behöver nästan inget till växterna då och det kan vara bra att bunkra en del till våren. Några fryser i istärningar, andra fyller på en PET-flaska som ligger i frysen och tycker det funkar bra. Troligtvis blir inte mikrolivet i den fryste flaskan lika stark som det var innan men tillräckligt bra ändå. Och all näring blir du kvar i vätskan. Så det kan vara något att testa kanske?

Men snart kommer våren och snart blir det vattningdags igen. Skönt att ha din egen gödning då, att veta att dina växter kommer att få precis lika bra mat som du hade hemma hos dig på köksbordet. De ser nog fram till det redan!

Lycka till!
/Jenny

Foto: Jenny Harlen

 

Bra jord = fina plantor

p3210129

Hur får man fina växter? Enkelt. Plantera i den bästa jord som finns.

Och tyvärr är det inte säckarna man släpar hem med från  Coop eller Granngården. Den riktiga jorden kostar en förmögenhet i alla fall om man har en stor trädgård och behöver fler än en eller två. Men ska man göra en riktigt fin sommarplantering i krukorna på trappan är det värt att köpa en proffsig påse med U-jord eller liknande.

Men du kan göra din egen jord.

Vad? Kan man göra jord?

Billig säckjord är för det mesta torv (därför är påsarna ganska lätta). Hopplöst att odla i och dessutom steriliserad så inget mikroliv finns kvar. Men blandas den med färdig Bokashikompost (jäst matavfall) så får du en riktigt fin planteringsjord utan att lägga ner  en massa pengar. Näringen står du för själv, det är hela familjens matrester omvandlad till växtnäring med hjälp av Bokashi jäsning.

Så här gör man: Ta fram skottkärran. Häll i en hink med jäst Bokashikompost. Häll i en säck med jord eller kogödsel. Ta fram en spade och blanda ordentligt. Klart!

Fyll planteringslådor, tomathinkarna eller krukorna till hälften med Bokashiblandingen. Fyll på med vanlig köpjord. Plantera!

Bokashimixen är en super långtidsnäring för växterna som funkar hela sommaren. Mikroberna sprider sig i hela lådan och hjälper växterna ta upp näringen, den förbättrade jorden håller fukten mycket bättre. Har du en Bokashi hink med kran så är den gulbruna gödningen perfekt som näringstillskott.

Tänk bara på att Bokashiblandningen har ett ganska lågt pH de första två veckorna och plantorna kan “brännas”. Förbered hinkarna/lådorna/krukorna ett par veckor innan de behövs så är det frid och fröjd, pH har då normaliserats.

Lycka till!

PS Intressant artikel i en Gotlands tidning som sparkade igång mina tankar på teman köpjord. Läs den här!

Lite mer om vårt flyttande guld

utedass

Jo, urin igen!

(Men sedan slipper ni, jag lovar…)

Lite mer vetenskapligt än jag skrev igår om den fiffiga pottan-vattenkannan skriver Sveriges Radio om urin och vilka möjligheter som finns om bara vi kunde komma över äcklighetens tröskel. Faktum är att urin är en av det mest värdefullt vi har — och vad gör vi med det? Slösar bort det…

Rent tekniskt är det inte så självklart hur vi ska göra, att sortera plastpåsar är en sak men att sortera urin i en storstadsmiljö är långtifrån enkelt. Men det är klart dags att börja ser det mer som den värdefult resurs den är än som ett äckligt problem.

Mänsklig urin som enligt forskare på SLU skulle kunna ersätta 20% av allt konstgödsel som används i Sverige går till spillo. Trots åratal av planer på att använda urin på åkermark så har metoden aldrig slagit igenom helt, varför frågar vi oss i Klotet?

Läs svaret på Klotet på SR, ett intressant inlägg med många bra funderingar.

Och i grunden samma tankesätt som vi har med Bokashi — ta något som är ivägen och ingen vill ha och gör om det till en fin resurs!