Tag Archives: jordbruk

Stor skillnad i växthusgaser mellan Bokashi och traditionell kompostering

Länge har vi önskat oss lite riktig research om skillnaden mellan traditionell kompostering och Bokashi.  Nu har vi precis fått tag i en ny forskningsrapport från Nederländerna som undersöker hur de två metoderna ser ut från ett miljöperspektiv. Hur mycket av kompostmaterialet blir till jordförbättring och hur mycket försvinner bort som växthusgaser.

Forskningen är baserat på en storskalig metod som inte riktigt går att jämföra med våra hinkar i köket, men principen är trots allt precis likadan.  I experimentet radade de upp två stora högar med växtavfall på cementgolv, täckt den första och gjorde Bokashi medan den andra var behandlad precis som man brukar göra med kompost — öppet och luftigt.

Vill du som jag går rakt på resultatern, så blev det så här:

Näringen blir kvar. En hel del försvinner med traditionell kompostering, näringen blev för det mesta kvar i Bokashihögen.

Mindre jobb. Den traditionell komposthögen måste luftas mekaniskt, medan den övertäckta Bokashihögen inte behöver bearbetas.

Mindre svinn. Den traditionella komposten vägde 60,2% mindre efter sex veckor, alltså mer än hälften försvann på grund av förbränningen. Bokashihögen vägde bara 3,2% mindre än den gjorde från början eftersom processen är i princip kall. Experimentet var inomhus på cementgolv.

Mycket lägre carbon footprint. Antal kilo CO2-equivalenter per ton kompost: 669 kilo för traditionell kompost mot bara 25 för Bokashi. Det som försvann från den traditionella högen var mest kol (C) vilket blev till CO2 (koldioxid) och CO4 (metan), alltså kol i luften istället för i marken.

Nästa steg är så klart att testa hur själva jorden blir när man använder dessa två typer av jordförbättringar. Nu jämför vi bara själva jordförbättringsmaterialet, men det ger ett klart tecken att fermentering/Bokashi är en mycket mer effektiv metod både ur miljö- och ekonomisksynpunkt.

Klart att vi  skulle behöva göra någon liknande test i Sverige med svenska förhållande och referenser. Ju fler studier desto bättre, det finns ju många aspekter att ta upp och jäsning/syrning i samband med jordbruk och matavfallshantering är något som ingen egentligen har fokuserat på förut. Hoppas det blir ändring på det och det blir ett forskningsämne lite varstans.

Men det glädjer mig verkligen att vi nu har fått svart på vitt att det är oerhört klok med Bokashikompostering. Både hemma hos mig och dig i köket och även lite mer storskaligt ute på landsbygden och i industriens värld.

En carbon footprint på 25 kilo/ton istället för 669 är dramatisk. Och det är ju dramatiska förändringar vi behöver nu, snart, om vi ska få bo kvar.

Vill du läsa hela rapporten, så finns den här på engelska som PDF. Vill du har det på ursprungsspråket, nederländska, hör av dig.
Klicka här>>

Betong eller närproducerat mat?

Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se
Foto: www.ingenjorsfirman-mg.se

Hur ska vi kunna ha närproducerad mat så det räcker i framtiden om vi fortsätter att bygga på vår odlingsjord?

Inte något jag har tänkt så mycket på egentligen, men visst stämmer det. I en debattartikel publicerat idag, Oscar Abrahamsson LRF i Västra Sverige, väcks frågan. Bra att någon börjar tänke lite före för det går inte att tänka efter; som han pekar på går det aldrig åt motsat håll. En köpcentrum blir aldrig igen en åker, en McDonalds blir aldrig igen en kohage.

När allt fler platser för detaljhandel byggs försvinner den bästa odlingsmarken i Sverige. Låt lågkonjunkturen bli en tid för eftertanke om hur våra resurser skall brukas.
Under den vikande konjunkturen kommer vi troligen se många exempel på glesnande aktivitet i våra köpcentra runt om i landet. Den bygg-boom och “Timell-effekt” som gav glada dagar åt Byggmax, K-rauta med flera har stannat av.

Det kommer synas tydligt att vi har en överetablering inom detaljhandeln. Sverige har tillsammans med Nederländerna mest köpcentrumsyta per person i Europa, ca. 400 kvadratmeter! Påfallande ofta tas högvärdig jordbruksmark i anspråk för dessa etableringar. Detta gör att andelen tillgänglig åkermark blir mindre och mindre när våra städer växer. Detta är inget problem enbart i Sverige utan i hela i-världen.

Läs mer>>