Stor skillnad i växthusgaser mellan Bokashi och traditionell kompostering

Länge har vi önskat oss lite riktig research om skillnaden mellan traditionell kompostering och Bokashi.  Nu har vi precis fått tag i en ny forskningsrapport från Nederländerna som undersöker hur de två metoderna ser ut från ett miljöperspektiv. Hur mycket av kompostmaterialet blir till jordförbättring och hur mycket försvinner bort som växthusgaser.

Forskningen är baserat på en storskalig metod som inte riktigt går att jämföra med våra hinkar i köket, men principen är trots allt precis likadan.  I experimentet radade de upp två stora högar med växtavfall på cementgolv, täckt den första och gjorde Bokashi medan den andra var behandlad precis som man brukar göra med kompost — öppet och luftigt.

Vill du som jag går rakt på resultatern, så blev det så här:

Näringen blir kvar. En hel del försvinner med traditionell kompostering, näringen blev för det mesta kvar i Bokashihögen.

Mindre jobb. Den traditionell komposthögen måste luftas mekaniskt, medan den övertäckta Bokashihögen inte behöver bearbetas.

Mindre svinn. Den traditionella komposten vägde 60,2% mindre efter sex veckor, alltså mer än hälften försvann på grund av förbränningen. Bokashihögen vägde bara 3,2% mindre än den gjorde från början eftersom processen är i princip kall. Experimentet var inomhus på cementgolv.

Mycket lägre carbon footprint. Antal kilo CO2-equivalenter per ton kompost: 669 kilo för traditionell kompost mot bara 25 för Bokashi. Det som försvann från den traditionella högen var mest kol (C) vilket blev till CO2 (koldioxid) och CO4 (metan), alltså kol i luften istället för i marken.

Nästa steg är så klart att testa hur själva jorden blir när man använder dessa två typer av jordförbättringar. Nu jämför vi bara själva jordförbättringsmaterialet, men det ger ett klart tecken att fermentering/Bokashi är en mycket mer effektiv metod både ur miljö- och ekonomisksynpunkt.

Klart att vi  skulle behöva göra någon liknande test i Sverige med svenska förhållande och referenser. Ju fler studier desto bättre, det finns ju många aspekter att ta upp och jäsning/syrning i samband med jordbruk och matavfallshantering är något som ingen egentligen har fokuserat på förut. Hoppas det blir ändring på det och det blir ett forskningsämne lite varstans.

Men det glädjer mig verkligen att vi nu har fått svart på vitt att det är oerhört klok med Bokashikompostering. Både hemma hos mig och dig i köket och även lite mer storskaligt ute på landsbygden och i industriens värld.

En carbon footprint på 25 kilo/ton istället för 669 är dramatisk. Och det är ju dramatiska förändringar vi behöver nu, snart, om vi ska få bo kvar.

Vill du läsa hela rapporten, så finns den här på engelska som PDF. Vill du har det på ursprungsspråket, nederländska, hör av dig.
Klicka här>>

6 thoughts on “Stor skillnad i växthusgaser mellan Bokashi och traditionell kompostering”

  1. Tack för att du delade den här rapporten. Men, är inte jämförelsen mellan fermentering och traditionell kompostering att jämföra äpplen och päron? Fermenteringen är ju bara ett försteg till själva komposteringen/nedbrytandet av växtmaterialet, och det skulle därför vara intressant att veta hur KOMPOSTERING av fermenterat material skiljer sig från kompostering av icke-fermenterat material vad gäller energiförluster. Min erfarenhet av att lägga fermenterat material i stora lådor på balkongen är att en väldigt stor del försvinner efter ett par månader, efter att det blandats med gammal jord innehållande mask och mikroorganismer.

  2. Hej Richard! Jag bad Jan Röed om mer information här, han tar hand om EM här i Sverige (www.botanic-culture.se) och kan mycket om den biologiska biten. Så här skrev han:

    Nej, det är verkligen inte att jämföra äpplen & päron.
    1. De står tydligt i rapporten att den fermenterade komposten har mycket mer energi kvar än det välbrunna gödslet. Det är energi som när den kommer i jorden stimulerar de probiotiska mikrober som växterna samverkar med så att ett effektivt ekologiskt system underhålls eller växer fram.

    2. Den traditionella komposten tappar det mesta av kvävet. Skillnaden är att den fermenterade komposten till stor del behåller kvävet. Därmed får man en kompost med en betydligt bättre näringsbalans.

    3. Visst bryts även det fermenterade materialet ned i jorden. Skillnaden är att vi istället för att släppa ut det som klimatgaser gjort det tillgängligt för växterna och alla de livsformer som finns i jorden och att dessa bygger in det i sin metabolism.

    Det finns fler avgörande skillnader; som t.ex att den välbrunna gödseln saknar eller har en mikroflora som inte gynnar växterna. Välbrunnet gödsel har ofta ett allt för högt Lt-värde och tar man för mycket så motverkar man de probiotiska mikroberna. ( Lt = ledningstal)

    Tar gärna kontakt med Jan direkt om du (eller någon annan!) vill prata mer om saken.

    MEN, jag håller med dig att det känns som volymen blir mindre när man blandar Bokashi i en balja eller något på balkongen. Vi brukar säga att Bokashi omvandlas till jord, men det vore kanske bättre att säga att den liksom absorberas av jorden, näringen tas upp av den befintliga jorden och dess mikroberna.

    Hoppas detta hjälper Rickard, lite grann i alla fall! /Jenny

  3. Tack för att du tog dig tid att leta upp någon som verkar ha koll på frågan! Jag förstår nu bättre hur det fungerar.

  4. Men kollar verkligen i undersökningen hur mycket koldioxid som frigörs under bokashi nedbrytning i jorden? Om inte så är din punkt 3 endast en from förhoppning.

  5. Hej!
    Bokashiströt innehåller en bakteriegrupp som fixerar kol och kväve i jorden (Rhodopseudomonas palustris och Rhodospirillum rubrum), och därför stannar det som i en kompost hade frigjorts som koldioxid kvar i jorden med Bokashi-metoden. Jord kan hålla 2 gånger mer kol än luft kan, så därför är det bra att binda kolet i jorden. Mvh Malin

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.