Tag Archives: odling

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täck med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara den.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa sig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja – man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan – det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du planterar. Eller häll över det hela i en skottkärra, rör om och lägg tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!

Sommarodling i murbruksbaljor

Årets experiment har varit att odla i murbruksbaljor på altanen. Fungerar utmärkt!

Enkelt och billigt och snigelfritt. Och inte alls svårt att plocka något gott till lunch…

Murbruksbaljor hittar man där man brukar köper målarfärg och sådant. Biltema och Jula brukar har dem, priset ligger någonstans mellan 80-130 kr beroende på storlek. På altanen här har jag mellan storlek tror jag, typ 65 liter. Den större, 100 liter eller så, använder jag i växthuset.

De är enkla att göra i ordning — gör precis som du brukar göra med sommarkrukor. En tjock lager med lecakulor i botten, lite “fuljord” (gammal skräpjord), en lager med Bokashi direkt från köket, och sedan fyller man på med “finjord” (säckjord, men det räcker med det billigast varianten eftersom det finns så mycket näring i Bokashi). Satsar på 20-25% Bokashi och resten jord. Om man vill kan man blanda Bokashi och köpjord i en kärra innan man fyller baljan, snygga bara till med lite finjord överst.

Dränering. Baljorna har ju inga hål, men det är lätt att borra i plasten. Istället för att göra dräneringshål i botten av baljan brukar vi borra en på sidan av baljan, på samma höjd som lecakulorna. Då får man en reservoar i botten och ingen av det fina lakvattnet går förlorat. Praktiskt om vill resa bort ett par dagar, växterna klarar sig själv lite längre utan vattning.

Plantera! Det blev tätare än jag hade tänkt mig i baljan här, det är ju så lätt att bara stoppa in den ena och den andra när alla plantor är så små på våren. Men de verkar klara sig, tack vara näringen och den jämna fuktigheten kan jag tänka mig. Så himla skönt att kunna bara gå ut och plocka lite sallat och örter till lunch direkt på altanen.

Inte minst är det väldigt skönt att kunna ha snigelfri sallat. Vi har inga större problem här med mördarsniglar och sådant men det har aldrig varit särskilt snyggt i salladslandet. Men nu går det bra. Jag råkade stoppa i några krassefrö i våras och krassen har växt sig från odlingsbaljan när till marken, ser frodigt och fint ut men har även tagit en del stryk av insekter. Betyder det att sallaten har fått vara i fred tack vara krassen eller är det bara krassen insekterna var ut efter? Säg gärna till om du vet!

Men hur som helst ser krassen snygg ut och har varit en riktig bimagnet. Och tomaterna ska ju pollineras jämt så det var nog bra ändå.

Har du en liten balkong hemma eller en sommaraltan eller en ödslig grusplan är detta med murbruksbaljor inte alls dumt. Jag har nu ett tiotal runt omkring huset, några med dahlior, andra med dill och luktärtor och annat gott. Plus ett tiotal till i växthuset. De ser inte alls dumma ut, och billigare än så tror jag inte man kan få det till.

Så slutsatsen är: rekommenderas varmt!

En fin dahlia sommar…

pa140002

…är nu över. Jag har länge tänkt ta en bild av min dahlia balja men — så typiskt! — har väntat för länge. Nu kan man inte låtsas längre, frost är frost och ingenting kommer att göra det varmt igen.

Bara att tacka dahliorna för den fina sommaren och packa försiktigt bort dem i väntan för en ny sommar.

Foto: Jenny Harlen

Jo, jag vet, bilden är lite sorglig. Men tittar du lite närmare kan du se en blå Ikea kasse i baljan. Grejen är att det är samma kasse som jag hade i växthuset förra vintern (läs mer här!) för att återvinna trött jord från tomathinkarna. Kassen låg i växthuset hela vintern (hinkjord varvat med Bokashi från köket och slutkörda tomatplantor) och på våren var den som ny igen. Säkert bättre än ny eftersom den var nu laddad med Bokashinäring och mikrober.

Lat som jag är lyfte jag bara kassen upp i skottkärran och rullade iväg, hade tänkt sprida ut jorden runt pionen. Men jag fastnade här vid min gamla balja istället när jag insåg att påsen var precis rätt storlek, bara den fick en stadig botten platta att står på i lagom höjd.

Frösådda dahlior hade jag mängder av så in de gick och sedan dess har jag inte gjort ett dugg. Ok, lite vatten då och då men ingen extra näring. De har klarat sig hela sommaren i den jord de fick, alltså gammal tomatjord från förra sommaren. Och nu när jag grävde upp rötterna såg jorden fortfarande helt ok ut, alldeles för bra för att slänga på komposten.

Så då var det  bara att rulla iväg med den blåa säcken en gång till. Denna gången till pionen…

Eldflugor hejare på kompostering

Eldflugan i Säffle

Eldflugan är en härlig nystartat förskola i Säffle som satsar helhjärtat på ekologiskt mat. De sa från första början att de skulle satsa på kompostering och egen odling, men mitt på vinter i Sverige är det lite svårt att se hur det ska gå till.

Men nu har de löst det och sedan ett par månader sedan kör nu med Bokashi kökskompostering i förskolan. Barnen är med och skrapar sina oätna köttbullar och morötter i hinken och de är också med när den färdiga hinken blands med jord. De kan titta själv i den transparent “jordfabriken” och ser vad som händer. Det tar några veckor men jord blir det till slut.

När det blir mer och mer jord i lådan och mindre och mindre mat kan de se på första hand att det finns faktiskt en samband. Att mat kommer från jorden och återgå till jorden, bara den få en chans.

Nu är det inte meningen att all kompostering ska ske i lekrummet men lite går väl bra för att visa barnen. Peter, som håller i matlagningen på Eldflugan, har gjort i ordning en “jordfabrik” på lite större skala i en förråd. De har redan gjort i ordning pallkragar ute och får barnen bestämma blir det pumpaodling till våren. Halloween ska firas nästa år med egna pumpor odlat i egna köttbullar!!

Läs artikeln i ST och NWT här>>

Kompostturism: Rosendals trädgård

p6300055

Förra veckan var vi i Stockholm — solen sken, det var hur varmt som helst, och Rosendals trädgård var i närheten.

Grinden till grönsakslandet var öppet och vi undrade om vi fick gå in, hunden och jag — och visst gick det bra. Härligt att gå runt och kolla hur de gör, hur långt allt har kommit jämfört med mina växter hemma. Det såg väldigt fint ut, fin sallad utan snigelhål, fin kål också helt hålfri (undrar hur de gör?!) Ingen marktäckning alls som jag var lite förvånad över men det är kanske för att landet är så stor. Eller för att undvika sniglar kanske? Men mycket var det, en härlig blandning av allt man skulle vilja ha själv.

p6300063

Komposten då. Det var en ända stor hög. Flera egentligen. Mycket hästgödsel på den ena, en hel hög med fräscha gröna rester på den andra, hötäckning över det mesta. Detta (i bilden) är nog bara en hög med hö men visst ser det fint ut med slottet (orangeriet?)  i bakgrunden.

för ett par år sedan var jag på Rosendals trädgård tidigt på våren och då var det full fart med komposten. Så här i högsommaren är det inte kompost som står i centrum, det fylls på bara. Sakta men säkert. Den tysta hjärtat av hela systemet…

En hel rundvandring blev det, och i växthuset såg det jättefint ut:

p6300068

p6300070

…och butiken var frestande. Som vanligt! Ser fram emot en tur till snart. På hösten nästa gången?

p6300083

Lunch direkt från trädgårdslandet!

p7050101

Som det växer nu i trädgårdslandet! Kombinationen värme-regn-värme-regn-Bokashi har verkligen gjort sitt. Jag var ut igår för att plocka lite örter och ruccola till lunch och helt plötsligt hade mina mangold växt till en mindre skog. Hjälp! Har aldrig odlat mangold förut och hade ingen aning hur jag skulle göra med de stora, fina bladern. Men så goda de såg ut!

Plockade så många som fick plats i armarna och tog fram den lojala rutiga kokboken. Spenatsoppa fick det bli. Jätte enkelt. Jätte gott. Lite för mycket chili (min egen uppfinning, inte kokbokens fel) och lite för mycket salt. Men det lär inte blir länge innan ett nytt soppkok är på gång, nu när det blir regn-sol-regn igen och det finns hur mycket mangold som helst kvar i landet.

Och de minsta bladen, de hamnade i salladen direkt, perfekt tillsammans med ruccola. Och en näve pyttesmå rödbetsblad!

Sol och regn i all ära, men det märks vilken jord som har fått en riktig Bokashi tillsats under våren. Växterna stortrivs. Samma sak i växthusen där tomaterna växer i Bokashijord — plantorna är redan upp vid taket och de första solmogna tomaterna ska plockas idag. Och det ser jag fram emot!

—- Förresten, Coop har givit ut en brochyr med en massa idéer till odlingssäsongen: Högsommar i svenska trädgårdar. “Njut av allt gott från trädgården!” önskar de oss. Precis vad som behövs! Sidan 4 är det Mangoldsallad med zucchini, päron och peccorino. Kanske blir det det nästa gång?

Bokashi gör susen i grönsakslandet

p5190274

Hemma hos oss har det varit mycket kompost de senaste veckorna. Stora mängder Bokashi som vi hade bunkrat under hela vintern gick åt i en nafs. Det mesta har redan blivit till fin jord kryllande med masker. Nu är det bara att stoppa i de små fina grönsaksplantorna som väntar i växthuset: mangold, spenat, kålrot, rödbetor, några örter. En massa annat har redan kommit in i landet: sockerärtor, bönor, luktärtor, jordärskockar, brysselkål, potatis och lök såklart. Piplök och gräslök hade hunnit bli fin långt innan, så skönt att ha något klippgrönt igen — äntligen!

Men det är himla roligt att komma igång i landet, och oerhört mycket roligare när jorden är bra.

När vi först försökte att gräva ett köksland för flera år sedan så gick det inte alls. Våren hade redan gått och jorden hade hunnit blir stenhård. Jag fick inte ens spaden in i leran. Men vill så gärna…

Jordförbättring var den enda lösningen och det har vi hållit på med sedan dess. År efter år har vi staplat precis allting på det blivande grönsakslandet: kvistar och grenar från äppelträdet, höstlöv, gräsklipp, säckbark, säckgödsel, kompost, hö. Det har blivit riktigt bra till slut. Men det var inte förrän vi kom igång med Bokashi som vi fick riktig fart i jorden.

Enklast är det att sprida ut Bokashikomposten direkt från hinken och skyffla över lite jord. Som tur är har vi en massa hö just nu, det är ju bra att kunna sprida ut ett tjockt lager på toppen. Har man hund eller rådjur (och vi har både och..) är det bra att täcka över lite extra! De tycker verkligen om Bokashi (det är ingen fara för djuran men jag vill hellre att växterna får det). Däremot tycker inte råttor och mus ett dugg om Bokashi. Vet inte riktigt varför, den är nog lite för sur och dom undviker det hela.

p5190278

Nu har vi ett superfint trädgårdsland och vårbruket handlade bara om att kratta till ytan och plantera. Maskarna hade mycket jobb under vintern, allt var förberett och klart. Bara att stoppa i småplantorna! Och tack vara höet blir det inte så mycket ogräs heller.

Men vad gör vi nu då medan de växer till sig? Frågan är om vi ska börja med ett land till… Det vore väldigt fint att kunna plocka en massa mera grönsaker under sommaren!

Nu är det vår!

Foto: Jenny Harlen

Fortfarande en massa snö här i Värmland men fåglarna är på gång och snart, snart,  får vi se lite grönt!

Då blir det massvis att göra i trädgården, en riktig energikick att få komma ut och gräva, planera, kolla vad som finns och vad som är på väg.

Och snart ska vinterns Bokashikompost ner i jorden! En bättre start kan inte landet få, inte växthuset heller.

Men hur gör man? Jo, lite beror det på vad du satsar på i trädgården. Och hur du har valt att förvara din Bokashikompost under vintern — i varmkompost,  i förvaringslådor eller i tunnor.

1. Har du fyllt på i varmkomposten? Då ska du ut och kolla hur det blev! Det händer inte mycket under vintern, men har du tömt dina Bokashihinkar under de kalla månaderna kommer du se att det har gått bättre än det brukar. Nu är det bara att lasta skottkärra efter skottkärra och köra iväg  till rabatterna. Härligt! Det som inte är tillräckligt komposterat kan du lägga tillbaks i komposten, det blir snart klart.

2. Har du samlat Bokashikompost i lådor eller tunnor? Nu är det dags att se hur det gick. Det skall se ut precis som när du fyllde på — möjligtvis har du lite vit, fluffig mögel på toppen, det är bara bra. Det ser ju ut som mat fortfarande och luktar inte mycket alls, men det har hänt mycket under tiden. Själva strukturen har spälkats upp av mikroberna och det kommer att omvandlas mycket snabbt till jord när du väl gräver ner det. Allt är förberett för växterna att ta upp näringen. En bättre start kan inte de få.

Kolla lite hur det gick med kondens i lådan. Är det blött kan du tänka på att lägga i ett par tidningar överst i lådan nästa gång. Har det blivit alldeles för blött är det risk för mögel — blått, grönt eller svart är inget att mata växterna med. Gräv ner det någonstans lite avsides, det blir jord det med så småningom .

3. Gräv ner hela härligheten! Har du mycket Bokashikompost är du lyckligt lottad.

– Gräv ner en del i grönsakslandet — sprid hellre ut i små diken än i ett enda stort hål. Täck över med jord, lite extra om du har en nyfiken hund eller rådjur!

– Förbered planteringslådorna till balkongen och uteplatsen. Lite “trött” jord i botten, ett bra lager med Bokashikompost (up till 25% av det hela) och resten med vanlig planteringsjord. Mikroberna kommer att sprida sig genom jorden och förbättrar, växtrötterna kommer att få långtidsnäring av Bokashikomposten när de når ditt. Men det är jätteviktigt att inte rötterna kommer ner med en gång, pH är lite för lågt i början men balanseras ut efter ett par veckor.

– Odlar du tomater? Lyckliga dig! Då ska du göra samma sak med tomathinkarna, förbered i god tid innan du planterar. Hacka och blanda Bokashikomposten med jorden. Beroende på vilken jord du har så är det inte säkert att själva Bokashikomposten kommer att “försvinna” så fort som den gör i “riktigt” jord. Köpjord är oftast steriliserad och har inga av de vanliga jordmikroberna som finns ute. Men det gör inget — dina tomater kommer att växa hur bra som helst genom bananskalen allt tack vara Bokashi behandlingen. Dina bananer och pastarester har blivit ett smörgåsbord av proteiner och aminosyror, packat och klart för växterna.

Frösådd Foto: Jenny Harlen

Vad mer? Sår du frö själv inohus eller i växthuset, är det superbra att blanda Bokashikompost i planteringsjorden. Inte i själva såjorden så klart, men sedan när du skolar om småplantorna. Kan vara bra att förbereda “Bokashijord” i en lufttätt hink, blanda en massa Bokashi med planteringsjord och lämna under locket ett par veckor. Lägg i en näve av Bokashijord i varje kruka, riktigt bra näring för plantorna när de växer till sig.

Och en sista trick! Strö på lite Bokashikli (det du har i ströaren i köket) på själva såjord när du sår. Det tillför ingen näring (som är bra i sammanhanget) men mikroberna söker sig ut i såjorden och hjälper till en del.

Ut och gräv nu! Och ha det så roligt!!

Permakultur = sunt förnuft

Instinktivt vet vi att odling ska vara så naturnära som möjligt, att det är ett ställe där industrialismens alla principer inte riktigt hör hemma. Men jag visst inte att denna “känsla” hade ett namn, det är faktiskt en del av ett helt synsätt på odling som heter permakultur. Så här beskrivs det i Wikipedia. Det är bara att nicka och hålla med, sunt förnuft helt enkelt…

Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Ett odlingssätt där man blir självförsörjande genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen, systemet som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar s k jordtrötthet. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Man utnyttjar därmed växternas olika höjder.

En annan viktig del i permakulturer är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH.

En permakulturodling ska helst ligga i direkt anslutning till bostaden. Man odlar effektivt på småytor med täckodling – dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täcks med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong – och man drar fördel av växternas olika höjder, rotsystem, kvävefixerande förmåga osv. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning = mindre arbete.

Permakulturodling syftar inte till självförsörjning av mat, men kan göra oss mindre beroende av det komplexa och sårbara industri- och teknologisamhälle som vi lever i.

Den kan också ge glädjen och tillfredsställelsen av att kunna äta egen odlad mat som är obesprutad, och som inte fraktats långa vägar med energiförbrukning och föroreningar som följd. Den industriella produktionen av en matvara gör av med 10 gånger mer energi än vad själva matvaran ger konsumenten vid förtäringen. Förpackningar, konserveringsmedel och inköp slipper vi också, och får istället färsk mat med högt närings- och vitamininnehåll.

Källa: Wikipedia

Inomhus odling

Kan man odla tomater i lägenheten? Inte visste jag, men det var vart ett försök. Gissa min förvåning när det gick aldeles utmärkt! Mina vännor såg lite bekymrad ut när de hittade mig mitt upp i planteringsfasen med jord och krukor utspridda över hela golvet, men min dotter tyckte att det var kul att kunna plocka tomatgodis direkt från fönstret utan att missa ett sekund av Bollibompa.

Nu bor vi inte i lägenhet längre och lycka är verkligen att ha eget växthus och ett stort soligt tomt på landet! Men det är kul att läsa Parkettodlarn, en blogg skriven av en annan inbiten inomhus odlare.

Men hur matar man alla de här grönsakerna i en parkettodling? Här diskuterer hon det — och har kommit fram till att bokashi är nog en bra lösning till och med för en “indoor gardener”! (Läs bloggen här)

Härligt och inspirerande!