Etikettarkiv: kompostering

Hur blir det med ben i bokashijord?

Många funderar över det här med ben.

Ska man slänga dem i bokashihinken eller inte?

Gör som du vill, helt enkelt. Många slänger i alla ben i hinken, andra väljer att bara lägga i de mindre, typ kycklingben, i bokashikomposten. Andra skickar det mesta till kommunen via sophinken eller mat-avfallsinsamlingen.

Ben tar väldigt lång tid att bryta ner och  bli jord, speciellt de stora. Kycklingben försvinner oftast under några månader i jorden. De stora som syns i bilden hittade jag nyligen. Jag har ingen aning vilken historia de har, om de har legat i jorden ett år eller fem. Det kan vara länge.

Det jag brukar göra när jag hittar sådana ben är att banka sönder dem med en hammare eller stor sten. De är oftast väldigt porösa och lätta att krossa. Och vilken skatt! En hög med benmjöl som är hur nyttig som helst i landet.

Andra gånger, orkar jag inte med dem. Och då stoppar jag bara ner dem lite djupare i landet. Syns de inte så finns de ju inte 😉 Men jag har gott om plats i min odling så jag störs inte av det. Andra, som har mindre odlingar eller bor i radhus, tycker det ser ut som en gravplats om det blir för många ben. Och det kan jag förstå!

Sedan beror det lite på hur mycket kött man faktiskt äter. Här hemma blir det mindre och mindre, som för många andra. Det är inte så ofta vi har stora ben längre. Så det blir ingen stor fråga i landet heller. Äter man mycket kött med ben (jag tänker t.ex. på alla jägare runtom i landet!) så blir det lite mer att ta hänsyn till.

En annan faktor är hur man har det med sophämtning. Här har vi i princip ingen sophämtning (två gånger om året) och ingen matavfallsinsamling heller. Så jag har helt enkelt ingenting annat att göra med mina ben än att de får följa med i bokashin. I hinken blir de rena i alla fall. Och trivs jag inte med dem i landet sedan, kan jag samla upp de rena benen och göra något annat med dem.

Så — ben i bokashi eller inte? Helt upp till dig.

Som så mycket annat med bokashi, gör det som känns rätt, testa dig fram, hitta en lösning som passar din logistik hemma.

Det blir så bra så.

 

Vad säger kommunen om bokashi?

Behöver man säga till kommunen när man börjar bokashikompostera? Egentligen, ja. De vill ju ha koll.

Men det skiljer sig så oerhört mycket mellan våra svenska kommuner hur de vill ha det. Vissa känner mycket väl till bokashi och hejar på alla som börjar. Andra har nyinvigda tjänstemän som inte kan så mycket om kompostering och är rädda för att göra fel. Vissa har krångliga system med ansökningar och godkännande, andra har ingenting, det räcker bara att man gör rätt  hemma.

Dock för det mesta vill de veta hur var och en gör med sitt matavfall, speciellt om man vill ta hand om det själv. Det blir blanketter hit och ansökningar dit. Byråkratiskt som bara den, men lätt att förstå om man tittar tillbaka till hur det var förr med råttor och ohygieniskt skräp lite varstans. Inte vill vi tillbaka dit.

De flesta kommuner utgår från att om man vill ta hand om sitt eget matavfall (alltså inte låta det hämtas för energi- eller biogasutvinning) ska det ske i rejäla tunnor som är skadedjurssäkra. Traditionell kompostering är ju baserat på detta: trädgårdsavfall går bra att ligga på hög och där kan man även har lite vegetabiliska rester (potatisskal, kaffesump mm) utan att det är riskfyllt. Börjar man lägga till animaliskt eller kokt matavfall i mixen, då ska högen vara inkapslad. En traditionell varmkompost alltså.

Man skulle kunna tro att de flesta kommuner borde känna till bokashi nu efter 8-9 år och tusentals användare. Men så är inte fallet. Och det är meningslöst att hålla på att skicka information, försöka informera, utbilda. Vi får vänta ut dom helt enkelt. Inte kan de undgå att i all evighet att se bort från bokashi som alternativ, även om det är ett rätt så annorlunda i hanteringssätt.

Vi som håller på med bokashi förstår ju att det inte är krångligt, inte skapar oreda i kommunen och inte skräpar ner.

Tvärtom, faktiskt. Tillsammans gör vi en miljögärning som är mycket viktigare i längden än jag tror vi har förstått. Att bli av med matavfall som problem och att istället göra det till en del av lösningen är faktist precis vad vi behöver.

Nu är jag kanske lite negativ här. Många i kommunvärlden har förstått mycket väl hur vettigt bokashi är. Bokashi används i många förskolor, skolor, kommunala fikarum och äldreboende runt om i Sverige. Men i de nästan 300 miljökontor som finns i landet går det lite trögare, förordningar och rutiner skrivs inte om i onödan.

Men det vi vet är att tusentals ansökningar från oss som bor i vanliga villor, radhus och lägenheter har hamnat på alla dessa skrivbord i byråkrati-Sverige och ALLA dessa ansökningar har hittills blivit godkända.

De flesta blir godkända direkt, andra tar längre tid. Vet inte tjänstemannen bakom skrivbordet vad bokashi är för något kan det blir en del frågor fram och tillbaka. Med sin ansökan skickar många av våra kunder med en kopia av den lilla bokashibroschyren som följer med alla våra paket, det gör oftast susen. Men med ett tips om vår hemsida kan de läsa till sig vad bokashi är och hur det fungerar. Då brukar det går fort. Krånglar det mer kan de ringa till oss, det har många tjänstemän gjort under åren. Oftast är de nyfikna hellre än tvära och det blir en intressant diskussion. Med godkännande efteråt.

Det är långt ifrån alla kommuner som behöver godkänna en komposteringsansökan. En gång i tiden gick jag igenom alla de nästan 300 hemsidor hos våra kommuner och läste mig till hur de vill ha det, la upp alla länkar i ett tabell. Det blev för svårt att underhålla tabellen i slutänden så den fick vi plocka bort, men det jag lärde mig var att det finns väldig många varianter. Med blanketter, utan blanketter; anmälan på miljökontoret, anmälan på fritids- eller gatukontoret; med anmälningsavgift, utan avgift; med plikt att vänta godkännande, med plikt att bara informera.

Det är bara att kolla upp hur just din kommun vill ha det och köra på.

Vill de har någon slags skiss över hur du har lagt upp din kompoststrategi får du anpassar dig så gott det går till deras tankesätt. Många kommuner vill fortfarande har en skadedjurssäker tunna på tomten någonstans — känns det enklast att göra precis som de vill kan du lägga ut en bottenlös tunna i tjockplast i trädgården. Med en finmaskig nät under mot eventuella skadedjur. Detta kan faktiskt vara en bra idé i väldigt utsatta områden, typ mitt i storstäderna som Stockholm där det redan finns utbredda problem med skadedjur.

Annars, som vi allra flesta bokashianvändare känner till, går det oftast väldigt bra att gräva ner direkt i landet. Känner du att det är rätt strategi för dig att göra så, gör det! Men du behöver kanske beskriva något för kommunen som de vill höra.

Frågan är, varför ska man egentligen bryr sig att anmäla sin bokashi då det mest är jobbigt? Vissa kommuner lägger även till en saftig anmälningsavgift som man gott kunde vara utan.

Men vi allra flesta vill ju göra rätt för oss, så är det bara. Det gäller mest om man bor i villa då ingen förväntar sig att någon skulle bli galen nog att kompostera i lägenhet (haha! inte känner de oss!).

Mer relevant dock är att det oftast finns en hel del att vinna ekonomiskt att sköta sitt eget matavfall. Eller i alla fall få ner mängden sopor.

Plockar man bort matavfallet från soporna och sorterar resten så finns det oftast nästan inga sopor kvar. Och den lilla soppåsen man då  och då lägger i soptunnan väger nästan ingenting. Inte heller luktar det då det inte är något ruttet i den.

Och det betyder att man kan kolla avgifterna lite noga hos kommunen. Kan du gå ner till en mindre soptunna? Kan du få hämtning månadsvis istället för varannan vecka? Det går oftast att spara en rejäl slant här.

Vissa kommuner tar betalt per kilo. Då vinner man direkt om man tar hand om det mesta själv.

Men sophämtningsavgifterna blir man aldrig av med. Det finns alltid en basavgift som man inte kommer undan, den täcker sopsortering och annat i kommunen som man förväntas hjälpa till
med. Att gå off-grid blir sällan accepterat när det gäller sopor!

Sedan har vi detta med de bruna tunnorna. Som finns i över hälften av svenska kommuner numera. Kolla avgifterna och tänk ut en strategi, även detta varierar från kommun till kommun. Ibland kan man lämna tillbaka den bruna tunnan och sparar pengar om man tar hand om matavfallet själv. Ibland blir det tvärtom; de är så ivriga att få ditt matavfall att du får betala att använda det själv!

Vi har diskuterat detta fram och tillbaka i Facebook-gruppen (”bokashi”) och kommit fram till en gerillalösning. Man lägger ett bananskal i tunnan till varje hämtning så man gör ”rätt för sig”. Sedan lägger man resten i bokashihinken. Känns helt rätt, faktiskt.

Avgifterna och sophämtnings- och sorteringssystem hos kommunerna ändras då och då så det är faktiskt värt att ha lite koll. Ibland kan man stuva om och spara en hel del, ibland inte. Vet man
hur det funkar kan man i alla fall tipsa grannarna hur de kan trimma in sina utgifter, det finns ju alltid något roligare att lägga några hundralappar på än just sopor.

Men slutligen, det som är viktigt att komma ihåg här är att bokashi ÄR accepterat av alla kommuner i Sverige som komposteringsmetod. Det är bara att ibland de känner inte själva till det. Och då får vi hjälpas åt.

Funderar du hur det är hos dig är det bara att ringa din kommun och kolla. Läsa på hemsidan. Fråga gärna på facebooksidan ”bokashi” hur andra i din kommun har gjort. Kör det ihop sig är det bara att ringa till oss eller be tjänstemännen att höra av sig till oss, då får vi ordning i det.

Och skicka gärna med den lilla broschyren med din ansökan. De kanske blir till och med inspirerade att börja själva!!!

 

 

 

 

 

Hur gör man bokashi? Vi har gjort ett par filmer!

I somras gjorde vi ett par filmer om hur man gör bokashi. Hoppas de kan vara till hjälp om du nu funderar på att börja med Bokashi!

I den första pratar vi om hur man gör i köket för att fylla en bokashihink.

 

I den andra tar vi hinken ut i trädgården och visar olika sätt man kan använda det syrade innehållet:

 

Farbror Grön har också gjort en film om hur man gör bokashi. Lite kortare och väldigt bra!

Omvandla en bikupa till bokashi jordfabrik!

Du vet nog hur det är: man sparar något för att den måste väl vara bra att ha. Till något. En dag. Och plötsligt händer det — man vet precis vad man ska ha det till.

En jordfabrik!

Känner du någon som håller på med biodling kan du kanske få tag i en bikupa, ny eller pre-loved. De har olika delar, man staplar dem på varandra och sätter på locket. Det finns även en plastgaller i systemet som kan vara bra att ha mot marken.

IMG_1145

Eftersom bikupan var ny och vi höll på att måla garaget slängde jag på lite rödfärg. Gör inte det! Färgen fastnar inte riktigt, vanlig färg är nog mycket bättre.

IMG_1144

Men trots den ojämna färgen kommer bikupan att vara toppen som jordfabrik. I all enkelhet.

IMG_3292

Nu står den utanför vedskjulen på en unken markbit som en vacker dag ska omvandlas till rosrabatt. Under sommaren har jag dumpat en massa grenar och löv från trädgården där och tanken är att flytta bikupan några decimeter då och då så det kan kör igång hela landet.

IMG_1147

En sådan bikupa är faktiskt ganska stor, det var inget problem att dumpa två bokashihinkar i den och gott om plats kvar. Här har jag täckt över bokashin med en del uppklippta grenar för att ge maskarna något mer att jobba med. Slängde även i en hink gammal jord som nog hjälper till. Gick förbi igår med en hink helt vanlig trädgårdsrens och lastade in det. Som en minikompost helt enkelt.

Jag tror det kommer bli toppen, speciellt på vintern när man ibland står med en bokashihink i handen och ingen plats att bli av med det.

Misstänker dock att locket kommer blåsa bort i den första höststormen så ska leta fram en passande sten att ha på toppen.

Berätta gärna om du har gjort något liknande!

 

Bokashi ”jordfabrik”

Om du behöver lite jord till plantering på balkongen eller omskolning under våren kan det vara bra att göra en egen jordfabrik hemma – i tvättstugan, på altanen eller på koloniet. Det är enkelt — bara man kan hålla lådan varm på något sätt. I solen eller vid ett element inomhus.

Ta en vanlig plastback med lock (typ 70 l) och varva vanlig trädgårdsjord med innehållet från din Bokashihink i köket. Det behöver inte vara särskilt lufttätt, bara själva Bokashin är övertäkt med jord.

Hacka och blanda lite och täck med mer jord. STÄLL VARMT! I solen på sommaren eller tätt intill ett element på vintern. Om några veckor har det mesta blivit jord som du kan använda direkt. Står lådan kallt fungerar det bra som förvaring men blir inte till jord tills den står varmare.

Om du spara lite av jorden i backen och blanda med nästa hink kan du hålla din lilla jordfabrik igång rätt länge. Tycker du det luktar mer än du vill i lådan är det troligen för fuktig — lägg då in en tidning för att ta upp fukten.

Detta fungerar bäst med Bokashi från en hink med kran eftersom tidningspappret i gröna hinkar tar ganska lång tid att bryta ner. Men om du har tidningspapper det kan vara bra att lägga ut under bärbuskar och liknande som marktäckning — pappret är ju indränkt i näring och goda mikrober och maskar samlas gärna under det. Täck över ”Bokashipappret” du lägger ut med löv, barkmull eller något så det ser trevligare ut och inte blåsar bort.

Hur lång tid processen tar från köksbokashi till jord beror helt och hållit på temperaturen. Är det varmt (23 grader +) kan det går i bara ett par-tre veckor, i vanlig rumstemperatur tar det några veckor och i källaren kan man se det mest som förvaring.

Det är nog svårt att ta hand om all matavfall på detta sättet men det kan vara riktigt bra att göra inför omplantering och omskolning under våren. Bokashijorden är näringsrik och måste blandas ut med vanlig planteringsjord. Oftast brukar det blir bra med en part Bokashi till tre part jord tlll vanliga växter. Och garanterat snigelfritt!

Bokashi grönsakslåda


Odla egna grönsaker hemma och ge familjens matrester tillbaks till jorden!

Man behöver inte gräva och rensa ogräs för att ha ett spännande grönsaksland! Man behöver heller inte ha varmkompost för att ta hand om alla familjens matrester och ge dem tillbaks till jorden. Man kan faktiskt odla ny mat i gammal mat – och bättre jord för din odling går inte att få tag på!

Börja säsongen med att bygga en trälåda. Pallkragar fungerar utmärkt. Lägg ett tjockt lager kartong i botten som stoppar ogräs och fyll sedan på med ett lager vanlig trädgårdsjord eller planteringsjord från säcker. Varje gång din Bokashihink är klar, tömmer du den i lådan och skopar över lite jord. På vintern kan du använda torra löv eller tidningspapper för att täcka över, helst med en trä- eller plastbit över för att hålla allt på plats.

Så småningom blir din låda full med superjord och du kan börja odla! Om du då bygger en ny låda vid sidan av, kan du producera jord i den ena och odla i den andra. Får du för mycket jord kan du använda den som jordförbättring i resten av trädgården.

Ett jordmakeri ska jag ha!
Charlotte på Cesars Trädgård har skrivit här om hennes jordmakeri. Jättehärliga bilder och en superbra idé. Troligen kommer många följa i hennes fotspår — det är ju så enkelt att producera egen jord på det här sättet.

Uppföljning finns här, skylten är på plats i jordmakeriet hos Charlotte.

Lite tips!
Hur djupt du gräver ner din Bokashi är upp till dig. Det är bra om näringen hamnar ungefär där rötterna vill ha det. Annat är det i ett jordmakeri, då får du näring i hela lådan. (Och en hel del maskar på köpet.)

Har du en nyfiken hund eller om det finns risk att du får besök av räv, kråkor eller grävling, är det bäst att gräva ner lite djupare eller täcker över ordentligt. Fiberduk (med stenar), en kompostgaller, en stor plast- eller träbit — vad man nu har. En uppklippt jordsäck är inte så dum, de är ju svarta inuti och om du lägger den över jorden blir det lite varmare under.

Allt behöver inte bli till jord innan du planterar — det är det som är så fin med Bokashi. Bara du väntar ett par veckor för pHet att stabilisera först gör det inget om det finns lite större bitar kvar under ytan. Om du behöver jord kan du lätt ta det som är färdig och låt resten stå lite längre.

Lycka till och bra odling!

Funkar det med Bokashi från skolor, kontor och kaféer? Vi testar!

Så här kan det se ut hos oss ibland. Och ibland undrar man verkligen vad man håller på med…

Vi får in rätt mycket Bokashi hemma hos oss. Oftast i form av biopåsar i sopsäckar. Just nu hämtar vi all matavfall från en förskola i stan, all kaffesump från ett lokalt kafé och all matavfall från ett kontorshus där uppemot 40 personer  jobbar. Plus det lilla vi producerar själv hemma hos oss.
Så det blir ju en hel del att ta hand om!

Och varför kan man fråga sig! (Och det gör vi faktiskt ibland :-))
Egentligen för att vi behöver en hel del Bokashi till vår egen lilla köksträdgård. Odlar man så kommer man inte långt med det lilla matavfallet man producerar själv. Men också för att vi vill veta hur det är att ta emot Bokashi på det sättet, hur man gör rent praktiskt, om det är jobbigt eller inte.

Från förskolan Eldflugan hämtar vi nu under vintern eftersom det är svårt för dem att ta hand om sina hinkar själva. Resten av året är de jätteduktiga att göra jord i pallkragar och odla tillsammans med barnen. Men som de flesta andra förskolor producerar de mer Bokashi under året än de har behov av själva, visst är det bra om man kan hjälpas åt då. Nästa år är det kanske någon annans tur att hämta, men just nu är det intressant för oss att se hur det fungerar.

Det blir 40-50 liter i veckan tror jag (har inte räknat så noga). Vi har en nyckel till deras förråd och hämtar säcken var eller varannan vecka. Hem med den, in i skottkärran och sedan droppar vi påsarna i komposten.

Dessa två komposterna flyttade vi under hösten till ett ställe där vi ska bygga en ny odlingslåda nu till våren. Vi har tänkt bygga lådan runt dem och sedan bara skakar ut innehållet på plats, direkt i lådan. Täcker över med jord och planterar sedan. Så egentligen använder vi komposterna bara som förvaring just nu, och sedan ska vi flytta dem till nästa byggplats och köra samma grej. (Detta kunde man göra med vilken bottenlös tunna som helst egentligen, men man tager vad man haver…)

Samma sak gör vi med Bokashipåsarna vi hämtar från kontorshuset ”Huvudkontoret” i Säffle. Det blir nog 30-40 liter i veckan, mycket kaffesump.  Vi har testat Bokashi där nu under ett år och det har funkat klockrent — vi är alla lika glada över att det blev av! Ska ta lite bilder snart och visa hur det går till ren praktiskt där i huset och vad vi har lärt oss.

Säckarna hämtar vi när vi har vägen förbi (Säffle är ju inte så stort!), de förvaras lufttätt i den varma källaren tills de är färdigjästa. Nästa steg är att göra en liten stadsodling bakom huset så all Bokashi hamnar på samma plats som det produceras. Visst vore det kul? Men ett steg i taget, vi vill ju först vara säkert att vardagen fungerar.

Och kaffehinkarna då? De är ju guld värda! Vi hämtar från Holgers ett mysigt konditori mitt i stan, det har vi gjort i ett par år nu. De samlar all kaffesump i hinkar i köket, staplar dom på bakgården och sedan hämtar vi när det passar oss. (Det låter ju som vi bara håller på med säckar och hinkar men det blir annat också!). Kvantiteten varierar, 2-3 kaffehinkar i veckan blir det nog. Själva hinkarna lämnar vi tillbaka eller ger bort, de är utmärkta som Bokashihinkar.

Kaffehinkarna gör vi inte jord av utan dumpar direkt under buskarna i trädgården. Det ser ju lite konstigt ut men vi bor ganska stort här på landet så det är inte så noga att allt ska vara snygg jämt. Kaffehögarna syns ju inte under snön och när våren väl kommer är det bara att kratta över lite löv eller något för att snygga till. Jag lovar, buskarna blir hur nöjda som helst. Eftersom jag är Bokashi-nörd vill jag även har EM under buskarna, då går jag bara runt då och då under sommaren och strör ut en näve Bokashiströ under varje buske. Detta kan vi lätt göra eftersom vi har så mycket strö här i huset, men det blir ju samma sak om man doserar lite utspädd Bokashi vätska från hinken på kaffehögarna. Mikroberna sprider sig i kaffet och ner i jorden.

Förra året hade vi inte lika många biopåsar att ta hand om varje vecka och då samlade vi många av dem i en vanlig soptunna på altanen. Det var smidigt och enkelt. Det spelar ju egentligen ingen roll hur man gör, bara att det inte är krångligt. Och att det blir av!

Viktigast av allt tycker vi här är att det går att hjälps åt. Vi har kommit fram till att det är inte alls lika jobbigt som vi hade tänkt oss när vi väl kom igång. Kan vi, så kan många andra! Vi är ju ingea proffsodlare, bara helt vanliga människor med en helt vanligt hus — detta kunde man även göra mitt i stan.

Det blir kanske inte så i framtiden att kommunen måste ta hand om allting. Kan vi hitta på egna lösningar som är bra för alla parter, varför inte? Riktig bra matjord kommer att vara en av de finaste resurserna vi har i framtiden. Men det är faktiskt något vi kan börja med att bygga här och nu.

På köpet är det ju ganska kul att hjälpas åt lokalt. Så mycket roligare när vi kan samarbeta med små enkla saker som inte kostar något och bara ger en bra känsla.

Men jag måste säga jag ser fram emot de tre nya odlingslådor som kommer till våren. Fullt med finfin bokashijord! Det gör vintern lite lättare att klara av!

Änglamarksdagen!

Ja, här var det många bilder! Men jag vill så gärna dela med mig den fina dag vi fick i Stockholm förra veckan vid Änglamarksdagen. (Mer info på www.coop.se)

Vi började vid 9 på Fotografiska museet i Stockholm (vid vattnet, nära Slussen); vädret var strålande och Stockholm så otroligt vackert. Inte konstigt att det vimlade av turister i hela stan.

Den ekologiska teman började med en lång grön matta utanför entrén och fortsatt med en trevlig inredning med grönmålade lastpallar, solrosor och eko frukost. Stora fina bilder av tidigare vinnare hängde på väggarna, stämningen var härligt. Opretentiöst och proffsigt. Rätt bra.

Första programpunkt var en panel diskussion om ekologiska mat och hållbar utveckling. Fokus på mat, miljö och framtid. Med var Amanda (student), Maria Wetterstrand (mp), Johanna Björklund (har skrivit Mat & Klimat boken med Pär Holmgren, undervisar i Örebro) och Johan Kuylenstierna (Stockholm Environment Institute, SEI). Kunniga människor och mycket intressant.

Tänkt att skriva några axplock från debatten här men insåg att det blir lite väl mycket. Jag tar det sedan!

Sedan var det lunch! Utomhus i solen, bättre kunde inte det har blivit. Vi fick fina lunch korgar (tillverkat i Burkina Faso av återvunnit material) med picnic till fyra. Enkelt och fräscht, det var Coops matinspiratören Sara Begner som hade tänkt ut det hela. Som tur var fick vi dela korgen med Petra Wadström och hennes man från Solvatten, självklart var det mycket att prata om där på kajen. Men mest blev jag väldigt tagen av deras engagemang för det de gör, sällan man träffar så äkta människor.

Sedan var det lite roligt att de hade bott i Sydney ett tag (det var där Petra fick idén att använda solenergi till något nyttigt, det finns ju gott om det där), och då hade de bott bara ett par kilometer från där min familj bor nu. Världen är inte alltid så stort som man tror!

Eftermiddagen började med filmarna om ”oss”, en kort film om varje finalist. De blev väldigt bra, otroligt skönt att slippa stå där och berätta själv om vad man håller på med. Juryen hade varit med och lagt sina röster innan, och i samband med webbröstningen var det oscardags. Vem skulle får den fina stipendium Coop delar ut till Änglamarksvinnaren? Och visst blev det Solvatten — en värdigare vinnare kunde man knappt får. Vi var många som blev rörda. Men Mikael Robertsson, miljöchef på Coop, var noga att poangtera att vi var alla vinnare av Änglamarkspris. Solrosor fick vi och även en varsin fin tavla ”Ånglamarkspris 2011”.

Sedan rullade dagen bara på, Sven-Bertil Taube kom fram och sjung, imponerande med tanke på att han är nästan blind. Musik, ett glas vin, mycket prat med en massa härliga människor. Och inte minst några bra kontakter på Bokashifronten. Det var ju guldvärt att få komma ut och träffa lite ”miljöfolk” på plats, så mycket enklare än att ringa och tjata hemifrån. Några riktig bra öppningar fick vi hem med oss.

Sedan blev det båtfärd genom skärgården ut till Saltsjöbaden i strålande sol, vilken lyx. Middag och övernattning på Coops fd kursgård Vår Gård i Saltsjöbaden, ligger precis vid vattnet. Mycket trevligt på alla sätt, och lika opretentiöst på kvällen som det var på dagen.

En lång dag, kort sagt! Med mycket innehåll. Men det största vi fick hem med oss var den känsla att vi har mycket stöd. Från många olika håll. Vi är många som kämpar på med Bokashi för att vi tror på det, för att vi vet det är viktigt. För att den är en ”bra grej”. Men det är fler och fler som ser var vi gör allihopa och förstår helheten med det. Tillsammans blir vi stark!!

Så, återigen, ett stort tack till all er som fick detta till. Alla er som har nominerat oss, röstat för oss och som tror på Bokashi. Vi ska göra vårt bästa för att detta ska bli bra!

Äntligen! Vår efterlängtade Bokashi broschyr

Så här ser vår nya broschyr ut! Snart kommer den från tryckeriet, hoppas bara att den blir bra… 🙂

Hör gärna av dig om du vill har några ex att ge till folk du känner som kan vara intresserade av Bokashi kompostering, vi skickar dem gärna i posten. Trädgårdsföreningen kanske? Kollegor och grannar? Fikarummet på jobbet eller skolan?
Ju fler ”bokashare” vi blir i framtiden ju bättre för oss alla.

Ring eller maila oss bara så fixar vi det. Och säg till hur många du vill ha!
Tack så jättemycket för hjälpen!

/Jenny och Bertil på bokashi.se

0533-735 071
info@bokashi.se

Klicka här för att ladda ner broschyren som pdf>>