Tag Archives: top post

Hur fungerar bokashi i jorden?

Följande text är ett kapitel från boken “Bokashi: Kjøkkenkompost för alle” av Anette Hjerde, översatt till svenska. Boken finns bara på norska än så länge, men snart får vi hoppas att den finns även på svenska. Kapitlet här, om hur bokashi fungerar i jorden, har jag skrivit. Ett annan kapitel, om hur bokashi fungerar i köksträdgården, har skrivits av Sara Bäckmo.

En riktig bra bok, alltså. Finns på AdLibris om du vill köpa hem den. Men läs gärna texten här, det är otroligt intressant, allt som händer i jorden!

/Jenny Harlen

Visst kan vi bokashianvändare se (och känna på lukten..) att mikroorganismerna i bokashin jobbar på. Men vad gör de egentligen där nere i bokashihinken? Och vad går deras jobb i jorden egentligen ut på? 

Ända sedan vi fick vår allra första bokashihink här hemma, har jag varit så nyfiken på vad som egentligen sker där nere i hinken.

Det kan nästa låta som rena rama magin: vi kan ha fisk och kött ståendes i rumstemperatur i köket veckovis, utan att det ruttnar eller ens luktar minsta lilla.  Och så snabbt det blir jord av det sen! Men det finns ingen hokus-pokus i naturen. Ingen magi här inte!

Bokashi är faktiskt bara helt vanlig vardagsbiologi som plötsligt uppenbarar sig för oss här hemma; det är en del av naturen som vi annars inte lägger märke till. Matavfallet blir till jord – vilket såklart är bra! Men vad är det som sker egentligen, rent biologiskt?

I bokashihinken

Jag minns så väl första gången jag öppnade locket på en bokashihink efter två veckors jäsning/fermentering). Inget hade hänt! Allt matavfall såg ut precis som jag hade lämnat det för två veckor sedan. Eller ja, lite mjukare var det kanske.. Annars, ingen skillnad alls. Det hade varken ruttnat eller blivit det minsta slemmigt. Så något var det ju som försiggick där nere. Just det, det var bokashimikrober som var igång för fullt i hinken!

Så fort bokashimikrober kommer i kontakt med det fuktiga matavfallet, startar de Effektiva Mikroorganismerna (EM) som finns i bokashiströet en jäsnings- och syrningsprocess; alltså en fermenteringsprocess.

De olika mikrogrupperna i EM samarbetar.  Bokashiströ innehåller en speciell jordsvamp (Saccharomyces cerevisiae) som tar ansvar för jäsningsprocessen, och även två bakteriearter (Lactobacillus plantarum och Lactobacillus casei) som står för syrningen. Dessutom finns det också två väldigt viktiga fotosyntesbakterier (Rhodopseudomonas palustris och Rhodospirillum rubrum). 

Mikroorganismerna i bokashi reproducerar sig var tjugonde minut. Ett par matskedar bokashiströ innehåller mer mikrober än det finns människor på jorden. Och efter två veckor i bokashihinken så är det helt obegripligt många där! Och som de jobbar…

Matavfallet som vi kastar i hinken, är egentligen stora klumpar av näring och energi. Matavfallet består av bland annat proteiner, cellulosa, stärkelse och fett. Var och en av dessa  näringsämnen består av många, mycket mindre “byggstenar”, som bland annat aminosyror och sockerarter. Mikroorganismerna i bokashihinken delar klumparna  – alltså proteinet, cellulosan, stärkelsen och allt det andra – till de mindre byggstenarna som sedan blir mycket mer värdefulla i jorden.

Byggstenarna bidrar till att det viktiga mikrolivet i jorden kan växa så otroligt snabbt. Och cellulosa och stärkelse som brutits ned till sockerarter, är som ren energi för livet i jorden.

Efter två veckor är innehållet i hinken stabilt; det har fermenterats klart. Bokashimikroberna har jobbat sig igenom allt matavfall. De har tagit hand om allt protein och fett, all cellulosa och stärkelse och omvandlat det till enklare (och nyttigare) småkomponenter.

Nu är det aminosyror, sockerarter, enzymer, vitaminer och antioxidanter i hinken. Dessutom finns en bra portion färdigmineraliserad näring och energi!

Det är också mycket fler aktiva bokashimikrober i hinken nu än vad det var för några veckor sen. Den är helt full av dem! Mikroberna har gjort att matavfallet inte ruttnat, genom att konservera det i ett tillstånd där näringsinnehållet är på topp.

Det samma gäller kväve och energi: ingenting går till spillo. Allt finns kvar – bara i mycket mer värdefulla former än då det endast var matavfall på köksbänken.

När de två fermenterings-/jäsningsveckorna har gått, så kanske du tar med dig din bokashihink och spade ut och gräver en grop i jorden eller pallkragen. Det luktar sötsurt (lukten är starkare om det varit fuktigt i hinken). Men innehållet ser ut ungefär som då du lade i det.

Så det är bara att blanda bokashin rikligt med jord, och se till att det är ett bra lager med jord på toppen. Ge det sedan ett par veckor i jorden, så att pH-värdet stabiliserar sig, så är det bara att börja plantera!

Att gräva ned bokashi i jorden på detta vis ger en fantastiskt bra punktförbättring av växtjorden, precis där det behövs som bäst. Det är en bra laddning av näring och – sist men inte minst – energi. Precis så som växterna vill ha det!

Men vad är det som händer i jorden nu då? För mikroberna, de ligger ju inte direkt på latsidan i jorden heller.. Där får de nya uppgifter, och nya kollegor i form av jordbakterier. Så nu kan det lagas jord! Då sker ett samarbete med de andra bakteriearterna och mikroorganismerna som redan finns i jorden.

Mikroberna blir som kyparna på en restaurang. Gästerna, alltså växtrötterna  – beställer den näring de vill ha. 

Rötternas kypare

En rad olika “aktörer” drar nytta av alla mikroskopiska näringspartiklar i den nedgrävda bokashin – hinken var ju full av aminosyror, enzymer, vitaminer, antioxidanter och mineraliserad näring och energi.

För det första så vill plantväxterna ha sin del. Det är växtrötterna som har ansvaret för provianteringen, och den uppgiften löser de tillsammans med mikroorganismerna. Mikroberna blir som kyparna på en restaurang. Gästerna – alltså växtrötterna  – beställer den näring de vill ha av en väntande mikroorganism, som snabbt springer och hämtar beställningen, Lite kväve, kanske? Eller magnesium? Eller hur vore det med lite fosfor? Växterna vet precis vad de vill ha, så det är bara för dem att hoppas att det finns på menyn. Som betalning får den lilla kyparen lite socker av växten. Det har växten tillräckligt av, då växter producerar socker genom fotosyntesen.

Hämtning och servering av maten försiggår extremt lokalt, just runt växtrötterna, i den så kallade rhizosfären. Mikroberna behöver inte springa långt. Mycket av detta arbetet hade växterna tekniskt sätt kunnat göra själv. I värsta fall kan ju en restauranggäst gå ut i köket och laga sin egen mat…

Men det är ju mycket enklare att få maten serverad till sig, det är mindre jobb och mycket trevligare. Och gästerna blir mycket gladare. Om en växt kan spara på sin energi och bara beställa middag, så gör den det.

Jordens plankton

Samspelet i jorden är ett ekosystem, det går som i en cirkel och mikroberna är själva basen för ekosystemet i jorden. Mikroberna motsvarar plankton i havet. Hela näringskedjan är baserad på att mikroorganismerna finns.

Genom en process som kallas mineralisering bryter mikroberna, i samarbete med resten av ekosystemet, ned organisk material och frigör näringsämnen från jorden. Mineraliseringsprocessen är en viktig grundpelare för att kunna skapa en rik och produktiv jord.

Mikroberna behöver själva också näring, såklart. De tar det de behöver från området runt om sig, och omvandlar det till mineraler inuti sig själva. Mikroberna reproducerar sig, jobbar, och dör. Kanske blir de uppätna medan de lever, kanske när de är döda; i en levande jord finns det alltid något som är lite större än en själv. En mikrokropp brukar vara proppfull av mineraler och energi, och är därför extremt värdefull för den som äter mikrober.

Precis som daggmaskens bajs, är också mikrobernas restprodukter nyttiga i jorden: det de bajsar ut är mer värdefullt än det de tog in. Desto mer mikrober du har i jorden i ditt trädgårdsland, desto mer resurser tillför du i form av levande och döda mikrokroppar och probiotiska aktiva ämnen (eller mikrobbajs).

Jord som har ett aktivt mikroliv, ger ett ekosystem med hög biomassa. Denna jord är väldigt bra på att behålla vatten, luft och näringsämnen. Näring lagras i det biologiska livet i jorden, och läcker därför inte ut. Tänk dig en svamp till exempel. Svampjord kan lagra luft, vatten och näringsämnen väldigt länge.

Det är biomassan vi odlar vår mat i, det är den vi ska leva av i framtiden. Och vi har redan gjort oss av med hälften. 

Energi och jordens ABC: Always Be Charging

Om det är mikrolivet som är basen i jordens ekosystem, så är det energin som är katalysatorn som sätter igång allting. Mer energi jorden, i form av energirika kolföreningar, är precis det vi vill ha! Allt som är eller har varit levande, består ju av kolföreningar.

Vilket då alltså mikrokropparna i bokashijorden också gör. Kol finns i många olika former, i bokashi finns det mycket kolväte (kemiska föreningar som endast består av kol och väte).

Tänk dig ett batteri – det måste laddas för att systemet ska fungera. Du behöver alltså både ett batteri och något att ladda det med. Batteriet är biomassan – allt biologiskt liv som finns i jorden. Energiladdningen, den kan då komma till exempel i form av kolväten och näringsämnen i bokashi.

Så länge batteriet laddas, så kommer biomassan att ta till sig energi och binda den. Utan biomassa lagras inte energi i jorden.

Sedan vi började använda handelsgödsel eller industriellt framställt gödsel i lantbruken, så har vi tömt batteriet genom att endast tillföra näring i form av salter, och allt för lite energirikt organiskt material. På grund av detta så har vi alltså reducerat biomassan i jorden.

För endast 60 år sedan hade vi dubbelt så mycket biomassa i världen än vad vi har idag. Det är biomassan vi odlar vår mat i, det är den vi ska leva av i framtiden; och vi har redan gjort oss av med halvparten.

Resultatet blir att vi har mindre lagringskapacitet i jorden, och att mycket energi då går till spillo. Kolen släpps istället ut i atmosfären som klimatgaser från lantbruken. En betydlig del av klimatproblematiken är direkt kopplad till det moderna industrijordbruket, som inte har tagit hänsyn till det biologiska livet i jorden.

Men det sker förändringar. I Holland och Belgien har konventionella bönder börjat använda sig av bokashimetoden för att ge näring och energi tillbaka till jorden. Genom att fermentera organiskt restmaterial med Effektiva Mikroorganismer blir både näringsämnena och energin (kolbindningarna) bevarade och kan föras tillbaka till jorden där de kommer till nytta. Det blir mindre resursslöseri och mindre utsläpp av växthusgaser. Kolkretsloppet sluts, och jordbruket blir mer hållbart.

Det lilla kolkretsloppet som du och jag skapar hemma i köket och i trädgårdslandet kanske inte gör en stor skillnad för jordklotet. Men det ger oss en stor glädje att se hur det påverkar vår odlingsjord och allt som växer i den; och summan av kardemumman är densamma:

Varje bokashihink du gräver ned skapar som ett litet lager av kol, ett hållbart sätt att binda energi i jorden på. Bokashi ger både batterier och energiladdning på samma gång, allt i en liten hink.

/Jenny Harlen, bokashi.se

Hur snabbt blir bokashi-kompost jord? Ny film av Sara Bäckmo.

 

Skillnadens Trädgård känner väl de flesta av oss till nu i odlings Sverige — Sara Bäckmo är storodlare, inspiratör och testar det mesta som har med odling att göra. Allt för att se hur mycket man kan odla på ett riktigt smart sätt.

Sara kom igång med bokashi för några år sedan då hon höll på att etablera sitt odlingsland. Ett tag hämtade hon hem matavfall från lanthandeln, grannar och lite varstans. Allt för att göra sin jord så bra som möjligt. Nu när odlingen gödslas mest med ogräs och trädgårdsrens hinner hon inte med att hämta hem så mycket matavfall utifrån, men familjen tar fortfarande hand om sina egna matrester med hjälp av bokashi.

En fråga hon ofta får är hur fort det går. För bokashi blir till jord alltså. Här i filmen pratar hon om just detta. Varsågod!

Och stort tack, Sara.

 

Filmen är producerat av Sara Bäckmo för LRF Media. Se mer från Skillnadens Trädgård på www.skillnadenstradgard.se.

Foto: blogg.land.se.

 

Vanliga frågor om bokashi

En lista av vanliga frågor från bokashi.se

Det blir inte jord i hinken!

Nej, det blir det aldrig. Matresterna konserveras under första steget (i köket) och ser ut som vanligt. När de sedan kommer i kontakt med jord börjar omvandlingen till jord.

Ingenting händer i hinken!

Så ser det ut men det händer mycket vi inte kan se. Proteinerna i matresterna spjälkas upp av mikroberna till mindre aminosyror. Det är därför det går så fort i jorden sedan, halva jobbet är redan gjort.

Hur lång tid tar det att fylla en hink?

Omöjligt att säga, vi är ju alla olika. En ”vanlig” familj (2-3 människor) producerar kanske 10 liter i veckan. Det spelar ingen roll för själva bokashiprocessen om det tar längre eller kortare tid. Tar det flera veckor att fylla en hink räcker det med en kortare efterjäsning. Tryck gärna ner innehållet i hinken för att få plats med mer, ju mindre syre desto bättre.

Hur länge kan en hink står på ”efterjäsning”?

Minst två veckor är bra (om inte man har fyllt hinken väldigt långsamt, i vilket fall det räcker med några dagar). Sedan får den stå upp till ett år utan att bli dålig. Kolla bara att det inte är för blött i hinken, då kommer den att lukta.

Vitt mögel — är det ok?

Bara bra. Fluffigt vitt mögel är en mognadstecken, processen är på gång. Det gör dock inget om man inte får det. Mögel som är grönt, blått, svart är inte bra, något har gått snett. Är det bara lite mögligt försök att skrapa bort det värsta. Är hela hinken möglig, släng innehållet (eller gräv ner avsides).
Ibland får man det vita möglet i landet eller i en kruka, även det är helt ok.

Det luktar i hinken — hjälp!

Orsaken är nästan jämt att det är för blött i hinken, det är fukten som luktar. Kolla undersidan av locket. Kondens? Lägg en tidning eller något absorberande överst i hinken. Byt ut om det behövs.

Kan det vara för torrt i hinken?

Ja. Mikroberna vill ha det lagom fuktigt. Ungefär lika fuktigt som bra jord. Blir det för torrt i hinken kommer inget att hända.

Hur ofta kan hinken öppnas?

Helst inte mer än 1-2 gånger om dagen. Så himla noga är det inte, man lär känna sina hinkar efter ett tag. Men risken är stor att familjen börjar slarva med locket om det är fritt fram att öppna, och det är ju viktigt att hinken är stängd och lufttät.

Hur varmt, kallt får det vara för hinken?

Första steget måste ske inomhus hos oss i Sverige. Temperaturen ska helst vara runt 20 grader, men absolut mellan 15 och 25. Utomhus får man för stora temperatursvängningar, och direkt solljus är ingen bra idé. Värmen gör att ”våra” mikroberna förökar sig, om det är kallt förökar de sig mycket långsamt och risken är att maten börjar ruttna under tiden.

Vad kan jag ha i hinken?

Allt. Som nybörjare kan man testa sig fram om man vill. Dela upp större bitar. Strö på lite extra bokashiströ om du har proteinrika rester (ost, kött, fisk). Ben, avokadoskal och annat som tar tid kan man själv ta ställning till hur man vill göra.

Kan jag slänga apelsinskal i hinken?

Ja, det kan du. Har du mycket är det bra att varva med något annat. Eftersom hela processen är sur spelar det ingen roll att just citrusskal är sura. Hur du gör med besprutade apelsiner får du bestämma själv. Eftersom bakterierna i bokashiströ är bra på att ta hand om gifter kan du räkna med att det blir tillräckligt bra i jorden sedan.

Blir jorden sur där jag har grävt ner bokashi?

Nej. De två första veckorna blir den sur (och därför ska man inte plantera direkt i nygrävd  bokashi) men sedan blir pH:t normalt, samma nivå som omgivningen.

Hur mycket strö ska jag använda?

1-2 matskedar till varje liter matavfall, 2 är oftast bättre. En liter matavfall väger oftast runt en kilo. Till proteinrika, ”svåra” matrester (kött, fisk, ost) kan man strö på lite extra. Annars kan man använda så lite strö som möjligt, mikroberna förökar sig gratis ändå.

Hur mycket strö går åt under ett år?

2-4 påsar är ganska vanligt. En påse (1 kilo) räcker till 200 liter matavfall om man nu är rätt noga.

Måste man köpa strö hela tiden?

EM mikroberna måste man använda för att det ska bli bokashi. Man kan göra eget strö, receptet finns på bokashi.se, greenfoot.se och farbrorgrön.blogspot.se. Man kan brygga EM-A och använda det som spray istället för strö. Man kan även ta vätskan från en kranhink och använda det istället för bokashiströ. Men helst ska man börja varje ny hink med ”riktig” bokashiströ för att behålla mikrobbalansen i processen. Annars är risken att “recepten” spårar ur och man får en annan mikrobuppsättning allt eftersom.

När kommer vätskan från min kranhink?

Det kan ta lite tid, oftast kommer den under den andra eller tredje veckan. Det beror på vad man har i hinken, blöta rester som sallad producerar mer vätska. Har du mycket absorberande mat som ris/pasta/bröd blir det mindre vätska. Testa att vattna om du vill (helst efter att du är van med processen).

Hur ofta borde jag tömma vätskan?

Ett par gånger i veckan eller oftare om du vill. Det beror på vad man har i hinken.

Hur länge varar vätskan?

Den är en färskvara och ska helst användas under dagen. Men det är ingen kris om man inte gör det, men det luktar ju och mikroberna blir svagare. Tappa av vätskan i en PET-flaska med lock för att konservera den bättre under några dagar (mindre syre), ställ flaskan helst i kylen då. Många fryser vätskan under vintern och tycker det fungerar bra.

Spädning av vätskan?

Vätskan är alldeles för sur och stark för att användas direkt. Späd 1:100 till vanliga krukväxter och köksträdgården (=1dl vätska i en 10-liters kanna). Till småplantor och känsliga växter är det bättre med 1:1000. Efter ett tag kan man lätt höfta med spädningen, du behöver inte mäta varje gång.

Vad mer kan man göra med bokashiströ?

Man kan blanda lite strö i planteringsjord för att få upp mikrolivet om man inte vill använda den näringsrika vätskan. Testa att strö på lite bokashiströ på sådden, lite mikroliv i jorden är aldrig fel. Sug upp ett par matskedar strö i dammsugaren för att reducera lukten när man dammsuger. Strö lite i sneakers och andra skor som luktar illa, ett bättre mikroliv där är inte heller fel.

Hur djupt ska man gräva ner sin Bokashi?

Minst 10 cm. Men helst mer om det finns risk för grävande hundar, kråkor och annat. Eller täck över ett par veckor med fiberduk, ett galler, några brädor. Tänk även på vad du kommer att plantera, hur djupt kommer rötterna vara där de söker näring.

Hur är det med råttor och möss?

Oftast tycker de Bokashi är för surt. De vill hellre ha rutten mat om inte det är en bristsituation och då går de på allt. Räknar med att i städer är de hungriga jämt och därför får man gräva ner sin bokashi 40-50 cm djup eller försäkra det med en finmaskig nät. Har man redan sork i trädgården får man ta hänsyn till det, de gräver gärna. En bottenlös tunna i landet med lock och en finmaskig nät under kan vara en lösning.

Jag har grävt ner en hink Bokashi. När kan jag plantera?

Som regel ska man vänta två veckor. Orsaken är att bokashi är väldig surt när man gräver ner det, otrevligt för växterna. Efter två veckor är pH:t normalt och då är det fritt fram att plantera. Om man har småplantor eller frön som ändå inte kommer hitta ner till bokashin under de första två veckorna kan man plantera samtidigt.

Vinter, hur ska man göra?

Det finns många olika lösningar, det beror på hur man bor och hur man odlar. Man kan även skippa bokashi över vintern och komma igång igen till våren (men då får man inte mycket ”gödsel” till vårbruket). Efter att första steget är avklarat i värmen inne kan man förvara Bokashi kallt eller varmt tills det är dags att gräva ner den eller vad man nu ska göra. Det gör inget om bokashi fryses ned utomhus under vintern.

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage? I en tomathink?

Man tager vad man haver, men till krukor/hinkar/urnor och annat kan det vara bra att testa med 25-30% Bokashi och resten jord. Köpejord behöver då inte ha så hög kvalitet. Man kan ha all bokashi i en klump i hinken där det kommer att passa rötterna eller blanda ihop allt i en skottkärra innan man fyller krukorna. Toppa alltid med lite ”finjord” så det blir snyggt. Till en pallkrage där du ska ha näringskrävande grönsaker kan man gräva ner 2-3 kranhinkar. Vanliga hinkar (grönhinkar) kan man ha flera eftersom de är mindre och de har oftast mycket papper i.

Är det farligt med trycksvärta i tidningarna?

Ingen fara alls. Svenska dagstidningar använder ofarliga ämnen i trycksvärta nu för tiden. Annat är det med färgglada broschyrer och förpackningar tryckt i Kina.

Hur lång tid tar det för bokashi att bli till jord när den är nergrävd?

Det beror på värmen i marken. Tidigt på våren och på hösten kan det tar upp till sex veckor. Mitt på sommaren kan det gå så fort som två-tre veckor. Men det går bra att plantera ändå, växterna bryr sig inte om maten syns eller inte.

Hur lång tid tar ben att brytas ner?

Det går snabbare med hjälp av bokashi men tar ändå tid, ibland några månader. Hittar du ben i landet kan du banka sönder dem med en hammare eller sten, då blir de till benmjöl. Eller stoppa ner dem i jorden igen, eller släng dem helt enkelt.

Hur gräver jag ner min bokashi?

Tänk på vilka växter du kommer att plantera. Har de djupa rötter är det bra med djupare bokashi. Bönrännor? Då kan du peta ut din bokashi i strängar och täcka över. Ett träd eller en buske? Fixa ett hål med bokashi, lagom djupt. Allmänt land eller rabatt? Smeta ut bokashin över ytan och täck över ordentligt. Blanda även med jord först i skottkärran för att snabba på processen. Hur helst man gör så ska inte bokashi ligger öppet, det ser fult ut och kan lätt börja ruttna då. Fiberduk över snabbar på processen och håller fåglarna borta.

Hur länge varar näringen i bokashi?

Rätt länge, det är svårt att säga precis och beror på vad man odlar. Ett par år kanske. Men trivs mikroberna (det gör de så länge det finns organiskt material i jorden) så kommer mikrolivet att förbättras allt eftersom då de förökar sig. För varje år blir jorden mer levande.

Tycker maskar om bokashi?

Ja! De stormtrivs. Även om det är lite surt i början så hittar de dit ganska fort och förökar sig som bara den.

Är det farligt att hålla på med mikrober så här?

Nej, det är det inte. Det finns fem olika grupper i bokashiströ (och EM för övrigt) och i och för sig är de ganska vanliga ”Europeiska” mikrober. Det som är märkvärdigt är hur bra just den här kombinationen samarbetar för att förbättra jorden. De är helt ofarliga att hålla på med (antagligen är de ganska sunda för oss). Och de stör inte ekosystemet på något sätt. Naturen ser till att det blir en bra balans.

Hur gör jag en jordfabrik?

Du kan göra en jordfabrik inomhus eller utomhus för att omvandla din bokashi till jord istället för att gräva ner den direkt. Praktiskt på vinter när man behöver fin jord till omskolning och tidig sådd, och även på sommaren när man inte har plats.

Inomhus: Ta en plastback med eller utan lock och ställ på ett varmt ställe. Blanda 50:50 jord och bokashi. Använd helst trött krukjord om du har, den renoveras i processen. Eller billig påsjord. Toppa med 5-10 cm jord överst, ett sk jordlock. En tidning eller handduk över är oftast bättre än plastlock. Blandningen ska vara lagom fuktig, för blött och det kommer lukta, för torrt och processen kommer inte igång. Rör om då och då om du vill att det ska gå snabbare, har du tid är det bättre att vänta då en del näring (i form av kol) omvandlas till koldioxid och släpps ut när man rör om. Tar 2 till 6 veckor beroende på värmen och hur små matrester man har.

Utomhus: Gör samma sak som ovan i en plastback och ställ varmt. Eller använd en pallkrage eller liknande till att göra jord istället för att odla. Gräv ner successiva bokashihinkar i samma pallkrage och gräv upp det som är färdigt och redo att flyttas till odlingen. Går oftast snabbare än inomhus då man får ett väldigt levande mikroliv i jordfabriken.