Låt Bokashi ta hand om matavfall

Foto: marianova.com
Foto: marianova.com

 

 

Ha! Matåtervinning börjar blir trendig.

I en helsidesartikel i DN igår (läs den här) har DN skribent Johanna Lagerfors gått igenom situationen i Stockholm. Klart och tydligt är att många vill göra rätt för sig, vi återvinner som aldrig förr. Och detta är nog bara början…

Men än så länge är det inte så mycket hjälp att få från samhället. Visst man vill väl, men det kostar. Och vem ska betala det då? Kunden (alltså vi) direkt? Kommunen?

Jag kunde inte släppa känslan av att det här går åt fel hål. Allt ska vara så himla uppstyrd, teknologisk, dyrt, maskinellt. Ibland pratar man lite nedlåtande om alla naturromantiker men går inte det här åt motsatt håll? Det verkar som vi har en massa teknikromantiker runt omkring som ska lösa allting så storskaligt och centralistiskt som möjligt.

Då vill jag slå ett slag för Bokashi kökskompostering. Grejen är att det inte alls är svårt att ta hand om sin egen skräp. Vi gör det redan nu med plast, papper, glas, glödlampor mm, mm. Men det är inte heller svårt att själv ta hand om sin egen matavfall!

Man behöver inte bo på landet med höns och rödbetor a là en ny tids grönavågare. Det räcker långt med en Bokashi hink under diskbänken som tar hand om alla matrester utan att göra något stort väsen av sig.

Det fungerar för de som bor i lägenhet eller villa. Sommarstuga eller kolonilott. Sommar som vinter.

Och man slipper en massa lastbilar på gatan som ska frakta barnens oätna spagetti & köttfärssås kors och tvärs över landet till någon jättefabrik som producerar koldioxid och metan.

Låt istället mavfallet bli jord direkt!

 

Konst på köksgolvet

Jag har precis beställt en papperskassa!

Man skulle kunna tro när man titta på köksgolvet hemma hos oss att en papperskassa till är det sista vi behöver. Där ligger jämt några kassor fullt med papper – en med förpackningar, en med alla DN:r och lokala tidningar, och en med resten, du vet, allt som är lika bra att elda upp, kuvert och sådant.

Men nu ska det blir ordning minnsann. Näää, kanske inte så mycket mer ordning, men snyggare!

Den beställda kassa är en konstverk, designad av konstnären Peter Dahl. Man beställer den från www.papperskretsen.se (kostar 25:- via mobil). Tyvärr gick det inte att sno ett bild av den men det är snygg och ger en lite status kick till den stora insatsen vi var och en gör i vardagen. Nämligen ta hand om vår egen skräp.

Kassan pryds med trädstammar, något vi har gott om i Sverige och som er en av våra finaste resurser här i landet. Det växer fler träd i Sverige för varje år och hanteringen är produktiv och miljömedveten för det mesta. Försvarbar alltså. Och oerhört mer hållbart en att suga upp olja för att göra plast.

Den här papperskassen är lite av en ”collector’s item”, finns i 10,000 exemplar så skyndar dig. Några är till och med signerade av Peter Dahl själv.

Han sa så här:

– Jag tyckte att det var både roligt och relevant att stötta det här projektet, säger Peter Dahl. Jag tror att det är svårt för gemene man att veta vad man ska göra för att bidra till en bättre miljö. Återvinning är ju ett enkelt sätt att göra nytta och jag tycker att det är bra att man påminner om det.

Och det är inte heller dumt med en prydlig köksgolv!

Nu ska julen ut!

Foto: Jenny Harlen  

 

Härligt med jul men ganske skönt nu att städa ut det ändå. Slussar allt tingletangle in i jullådorna och stoppa in i förrådet tills nästa år.

Och julgranen! Det ska få ett nytt liv. Julgranskvistar är det bästa man kan få till rhododendronslandet. Av med allt glitter och fram med sekatörarna. Ut med hela den stora högen av barriga granris i famnen. Allt ska under rhododendronsbuskarna, runt magnolia, liljor och funkior, allt som vill helst har jord som är lite på den sura siden.

Och varför just detta?  Dels för att skydda växterna under vintern, dels för att risen komposteras ner så småningom och hjälpa sänker pH nivåen där det behovs som mest. Skänker lite näring till växterna och ger maskerna något att jobba med. Och som bonus får man en gratis skydd mot vårens ogräs. Lite grann i alla fall.

Och inte minst för att det är ett härligt sätt att avsluta julen och gör en först lilla välkomst till våren. Är det mycket julgran under buskarna då måste våren vara närmare. Eller hur?

Internationell studie: EM ger bättre plantutveckling

Foto: www.murciaregion.net

Foto: www.murciaregion.net

Bio-organisk gödsling med EM ger bättre plantutveckling och skörd, växtkvalitet och fruktsamhet, ökning av fettsyror i plantor och frön mm i medicinal och kryddväxtodling enligt en vetenskaplig rapport.

Rapporten har publicerats i Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006.

En av slutsatserna som dras är att ”biofertilisers” som EM, gett strategiska möjligheter att höja skördarna till en rimlig kostnad för odlare och bönder och på samma gång når en förbättring av markernas kondition.

Fältförsöken var baserade på två bevattningar per odlingsomgång med EM, samma mikrobiella bas som finns i bokashi strö. Försöken gjordes vid det nationell forskningscentret i Egypten 2003-2005 med en växt som heter Plantago afra vilken har en lång historia som medicinal växt i USA, Europa, Indien och Kina som botemedel mot allt från förkylningar till cancer och hepatit.

Källa: Research Journal of Agricultural and Biological Sciences 2006

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot

Bok tips: Släng inte maten!

9153433416

Nu lyfter jag detta från bokrecensionen på AdLibris, lite latt får man väl lov att vara ibland…:-) Jag har precis tagit hem boken, den ser lagom tråkig ut men ämnen är ju viktigt. Ska ta tag i den efter nytt år — men just nu vill jag helst forsätta att vara lite lat och kolla No 1 Ladies Detective Agency och sådant istället!

Men läs den, jag tror detkommer att bli bra!

Prima mat i soppåsen!

100 kilo fullt ätbar mat! Det är vad ett genomsnittligt svenskt hushåll slänger bort varje år. Samtidigt klagar vi över matpriserna och hur jobbigt det är att släpa hem alla kassar från affären.

Nu har vi lärt oss att sortera tomma förpackningar och lämna dem till återvinningsstationen. Men innehållet är vi sämre på att ta hand om. Ändå har produktionen av maten oftast en större påverkan på miljön än emballaget.

Varför kastar vi då bort så mycket mat? Det finns enligt författaren fyra huvudsakliga anledningar till det:

* vi har svårt att bedöma hur mycket som går åt

* vi tror att maten kan ha blivit dålig

* bäst före datumet har gått ut

* vi vet inte vad vi ska göra med resterna

Botemedlen stavas kunskap, information och upplysning. Denna kunskap hade tidigare generationer. De visste hur maten skulle hanteras och förvaras för att inte förfaras. Det var fult att inte äta upp det man hade lagt för sig på tallriken, hellre fick man lägga på lite mindre men ta om flera gånger. Innan bäst före slog igenom tvingades folk använda och lita till sina egna sinnen. De lärde sig också att ta tillvara varenda matrest och förvandla den till nya rätter.

I den här boken väcker Birgitta Rasmusson liv i den delvis bortglömda kunskapen. Efter 25 år som chef för Ica Provkök har hon fått tusentals frågor om mat, de flesta om matens kvalitet. Rädslan för att bli sjuka av det vi äter verkar sitta djupt i människors medvetande och har säkert en gång i tiden varit avgörande för vår överlevnad.

Några av de vanligaste frågorna får här sina svar, men författarens syfte är framför allt att lära ut grunderna och uppmuntra läsarna att använda sig av det sunda förnuftet.

Boken kan beställas på AdLibris, 148 kr.