Bokashivätska – guld värt under sommaren och våren. Men nästan lite jobbigt på vintern. Här kommer några tips om hur man kan göra!
Hur mycket lakvatten man får från en kranhink varierar från familj till familj. Oftast blir det mer på sommaren än på vintern då man brukar äta mer frukt och grönt, som är ju är lite vattnigt. En kvarts liter till en halvliter vätska i veckan kanske, om man fyller en hink på en och en halv, till två veckor.
På sommaren och våren är det lätt att använda allt lakvatten i odlingen: på balkongen, krukväxter, grönsakslandet, i kolonin, rabatter, gräsmattan. De flesta växter mår bra av det. Men några, som änglatrumpeter, verkar inte trivas i längden och då kan man turas om med något annat.
Men på vintern har man ju inte lika mycket växter att ge lakvattnet till, vilket gör att man får en hel del över. Några tips på vad man istället kan göra med det:
- Samla lakvattnet i mindre PET-flaskor och frys in dem. Etikett rekommenderas!
- Gör isbitar av lakvattnet i istärningspåsar eller isbrickor. Det passar perfekt att stoppa en eller två i en vattenkanna med vatten sedan.
- Ladda gammal jord med lakvatten så den får ny energi till våren. Tänk gamla krukväxter, misslyckade frösådd, påsjord med låg kvalitet. Samla din ”fuljord” i en säck, låda, kruka eller liknande och dosera ut lakvattnet under vintern. Det finns inget recept, håll bara lite koll på hur stark du har gjort blandningen. Om du övergödslar din fuljord kan du nog använda den som femstjärnig gödsel sedan, eller blanda ut med något svagare.
- Ladda biokol med lakvatten. Biokol är en ett superbra tillägg till de flesta jordar men en sak är viktig att känna till: det ska laddas med kväve innan det grävs ner i jorden. Annars kommer det att ta kväve från landet istället och det uppskattas nog inte av dina växter. Biokol suger åt sig väldigt mycket vätska, en säck kan absorbera mycket lakvatten under en vinter. Se till att det är lagom krossad så det är lättare att ladda (och fungerar bättre i landet sedan).
- Ladda annat smått och gott med lakvattnet; organiska material som du kan tänka dig berika din odling med till våren. Tänk säckar med löv (helst torra), träflis, gammal kompost, hö, halm, vad du nu än har helt enkelt. Täck till om möjligt för att förbättra processen. Desto mer näring och mikroliv man kan stoppa in i diverse organiska grejer nu, desto mer värdefullt de blir sedan.
- Pigga till en trög kompost med lakvatten. Det tillför näring och mikrober och skyndar på processen så fort värmen räcker till.
Ska man späda ut lakvattnet eller inte? Egentligen behöver du inte späda ut det om inte något växer, så gör det som känns praktiskt för dig. Å andra sidan kan det vara värt att vattna ut med en kanna om man vill få en större spridningsyta, typ köra igång en kompost eller en större hög med löv, flis eller liknande. Tänk på att slutresultatet ska inte vara för torrt eller för blött, det berömda lagom är alltid bäst.
Känns det som överkurs att hålla på med sådant är det inget som helst problem att hälla lakvattnet rätt ner i vasken. Mikroberna gör nytta på vägen ner i rören, de hjälper till att ta hand om fettansamlingar och annat äckligt som sitter fast där. Men tänk på att inte spola med varmvatten direkt (då dör de). Då vätskan ofta luktar ganska illa kan det vara bra att hälla ner den sent på kvällen så det kan vila i avloppet under natten utan att någon störs.
Om man bor på landet är det faktiskt väldigt värt att få ner en del bokashivätska i avloppet under året, mikrober jobbar sig genom processen och stannar oftast kvar i trekammerbrunnen sedan och gör avloppet lite friskare och trevligare. Inte för att man är där och luktar precis men det känns bra att veta att det är lite hälsosammare än det kunde annars har varit.
På sommaren och våren är det oftast inget problem att använda upp allt lakvatten som finns, då det oftast är en bristvara hur man än gör om man har en större trädgård. Då är det bra att kunna ta fram lite till från frysen och känna att man inte behövt slösa bort vinterns lakvatten.
Under åren har förvånansvärt många sagt till oss att de har bokashivätska som en lite annorlunda gå-bort present. Uppskattas nog inte av alla men vi odlare är ju en helt annan sak!
Takk for fine tips. Fint å ta med seg videre. Jeg har kun fermentert matavfall i ett år, og jeg er så fornøyd med resultatet jeg ser i min hage. Det er mye leire hos oss, så jeg har samlet løv og utallige sekker med hesteskit. Det er en fornøyelse og se hvordan fargen på jorden endrere seg- fra grå til sort. Dette er bare fantastisk. Nå har jeg gitt bort min gamle varmkompostbeholder. Med Bokashi går prosessen raskt, og det er enkelt, og ikke minst at alt kan fermenteres. Ikke fett selvsagt. Jeg henter matavfall på et spisested, og dette gjør at jeg har store mengder fermentert som går rett i jorden. Har sekker med løv som jeg fyller, samt et stort område hvor jeg graver bøttene rett i jorden. Har en pressenning over dette stedet, slik at på milde dager er det greit å grave ned her. Bokaski er det aller fineste som som har hendt meg og min hagejord. I dag: 28 liter fermenterte godsaker ned i sekker med løv som har ligget på bakken enn stund. Nå vi venter vi med lykkefølelse på våren
Å vad glad jag blev Randi att läsa din berättelse! TACK för att du delade med dig! Kul att du har testat så många olika varianter och att du även hämta hem lite extra bokashi till din trädgård, tänk vilken skillnad det kommer göra om några år. Har även lerjord här hemma och det hjälper i längden, bara man är tålmodig…
Det var smart att hålla jorden lite varmare med presenning över, vi får verkligen vara påhittig här uppe i norden för att fixa allt detta över våra långa vintrar. Men vill man så går det 🙂
Ser fram emot att får höra hur det går till våren!!
/Jenny
Hej. Lite nyfiken på vad som händer med lakvatten som stått i flaska inne ett tag. Funderingen kommer naturligtvis efter att vi missat frysa ner inte en utan tre flaskor. Hittade dem bredvid frysen i källaren i dag… Kollade runt lite på nätet men där står bara att de ska frysas eller användas till avloppet då de är färskvara. Tänker att de handlarom matbrist för microber men skulle vilja förstå.
I övrigt älskar vi våra hinkar och ser fram mot att kälen ska gå ur jorden i trädgårdssängarna.
Allt gott till er.
Hjärtat
Kör på bara, jag har slarvat mängde av gånger här hemma och det har aldrig varit ett problem att använda vätskan efter ganska lång perioder med fel hantering. Näringen blir ju kvar, det vi inte vet är hur det går med mikroberna. Antagligen tappar vätskan ”styrka” över tid men ingen har forskat på just detta, konstaterandet byggs mest på observationer. Det är bara om något känns allvarligt fel, typ grönt/blått mögel eller en doft som man inte känner igen att man ska vara försiktigt. Är du osäkert kan du med fördel använder just suspekt-vätskan på tåligare växter, buskar, träd eller något — bara för att vara på den säkra sidan.
Lycka till! Jenny
Hej. Måste fråga: alltså använder du jorden som blivit av Bokashin som den är? Sätter du plantor direkt ner i den jord du visar på filmen eller blandar du ut den med ”svag-jord”? Jag har fått för mig att jorden som blir är för stark och kan skada plantorna ?
Hej! Ursäkta mitt sent svar Suzanne…
Nu vet jag inte precis vilken jord du menar i filmen, det var så många varianter jag gjorde där 😉 Men visst, ibland gör jag jättestark jord som inte går att använda direkt. Som tumregel är det oftast bra med 20-30% bokashi. Maxgränsen är nog 50% med det passar bara till chilis, squash och annat som vill verkligen har det fett. Bokashijord som är starkare än så använder jag ibland som gödsel, typ att strö ut i perennrabatter, annars späda jag ut det men något svagare. Fuljord, papper, sågspån, gammalt ”skräp”, vad som nu finns till hands. Ibland använder jag den starka bokashijorden i krukor, längst ner, med svagare jord överst. Växterna får en mjukstart då och kan söka sig ner till den starka gödseln.
Testa dig fram lite, så kommer du snart fram till vad som fungerar bäst för dig. Lycka till! /Jenny
Hej! Har startat min första bokashi för några veckor sedan, den är nu full och står nu på fermentering sedan snart en vecka. Har fortfarande inte fått ur en enda droppe lakvatten. Tar det så lång tid eller har jag pressat ihop för mycket? / Marie
Hej Marie! Många har funderat över samma sak, jag har skrivit om det här:
https://blogg.bokashi.se/nar-kommer-min-vatska/
Men antagligen har du nu fått din vätska och är i gång! Hur mycket man får varierar från hink till hink men det brukar bli lakvatten så det räcker.
Lycka till! /Jenny
Hej ! Jag bor i lägenhet på vintern och har mina hinkar under köksbordet. Det funkar fint. Men….jag har missat att lakvattnet är färskvara och har många burkar stående sedan hela hösten och vintern.det går ju inte åt mycket till några krukväxter.Ska jag hälla ut allt ?
Hej!
Själv samlar jag lakvatten hela vintern och använder sedan på sommaren – det går jättebra! Men eftersom lakvatten varierar beroende på vad man har haft i sin hink är det bäst att garantera kort hållbarhet. Men det håller enligt min erfarenhet länge! Mvh Malin