Etikettarkiv: biokol

BIOKOL – DET SVARTA GULDET

Kombinationen av bokashi och biokol är magisk! Bottna din bokashihink med ett lager biokol så laddar du biokolen med näring och mikrober som gör nytta i jorden länge. Du kan också ladda biokol med bokashivätskan som du tappar ut din bokashihink. Biokolen fungerar då som närings­reserv som håller jorden i bra skick hela säsongen och många år framåt. Men vänta, vi börjar från början.

Vad är biokol?

Biokol framställs via pyrolys – en process där ett organiskt ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Alltså förkolnar utan att ge ifrån sig gas. I gamla tiders kolmilor staplade man veden så att man kunde tända på den, och när den väl brann så täckte man över med mossa och annat material så att syretillförseln ströps – och kvar blev en glöd som kunde glöda under flera veckors tid tills all ved förkolnats. Dagens process är i princip densamma, men har med tiden förbättrats ytterligare så att den ännu effektivare bibehåller koldioxiden i kolet, och mindre mängd gas avges.

Biokol får kallas för biokol när förbränningsprocessen varit tillräckligt syrefattig och ingen koldioxid har bildats.

Visste du att – 1 kg biokol i jorden motsvarar 3,6 kg koldioxid i atmosfären!

Varför ladda biokolen?

När kolet sedan kommer i jorden så tar det lång tid för det att brytas ner. Biokol är mycket stabilt i jorden, och man räknar med att halveringstiden ligger nånstans mellan 1500-5000 år! Men – om du gräver ner biokol i sin rena form, dvs oladdad, i jorden så kommer den att se till att ladda sig själv med den näring den hittar i sin omgivning. Och under tiden som den laddar upp sig så stjäl den näring från sin omgivning tills den är mättad.

Därför väljer vi att ladda biokolen innan vi gräver ner den. När den sen väl är laddad så kan biokolen släppa ifrån sig av sin lagrade näring i långsam hastighet, så att den bidrar med extra näring under lång tid. Kolet i sig innehåller ingen näring, men dess porösa struktur är mumma för mikrober som gärna bosätter sig i kolets ytor. Efter som kolet just är så poröst, fullt av håligheter, så blir ytan inuti till och med en ganska liten kolbit mycket stor – en massa yta för både mikrober och näring! Det blir en riktig bördighetsbooster i våra odlingar!

VI VILL HA KOLET I JORDEN- INTE I LUFTEN! BOKASHIJORD TILL HÖGER.

Hur laddar man biokol?

Det finns flera fungerande sätt att ladda sin biokol. Det handlar om att mätta biokolen med något näringsrikt. Det enklaste sättet är kanske att lägga den i botten av din bokashihink – lakvätskan från matavfallet rinner sedan igenom kolen under fermenteringsprocessen – och vips är kolen laddad och full av fina mikrober! Du kan också ladda biokolen separat: lägg biokolen i valfri behållare, tex plastbalja eller hink. Häll på bokashivätska blandat med vatten, eller tex utspädd mikroferm. Ett av de äldsta tricken är faktiskt att helt enkelt kissa på den! Du märker när kolen är mättad och inte orkar suga upp mer. Låt stå en vecka eller två, sen kan du gräva ner den.

Resultatet blir en fantastisk jord – väldigt mörk och oerhört näringsrik, med den laddade biokolen som en näringsdepå för en lång tid framöver.

Visste du att – biokol förbättrar strukturen i jorden, håller fukten bättre och ökar skörden.

Fler fördelar med biokol

Om du laddar biokolen i din hink så får du fler fördelar – kolen kommer till exempel att kunna motverka lukt i hinken. Den verkar också uppsugande om hinken skulle råka vara lite för fuktig. Om man tänkt förvara sin fermenterade bokashi under en lite längre tidsperiod, så kan det vara bra att lägga lite extra biokol i botten.

Biokolen har egenskapen att den kan skapa och förändra strukturen i jorden. Till exempel lerjord blir mer lucker och lättarbetad medan sandjord ökar sin förmåga att binda vatten och näring. Mikrolivet i jorden får större utrymme och bättre förutsättningar – precis det vi vill! Växternas rötter får mer syre, och kolet hjälper till att hålla både näring och fukt i marken. Dessutom minskar risken för näringsläckage och övergödning av tex vattendrag.

Om du har ett härligt, gammaldags utedass – då kan du med stor fördel blanda biokol i ströet som du använder till dasset. Lukten minskar och kolet följer sen med i förmultningsprocessen, och bidrar även här till finfin jord!

Ur klimatsynpunkt är biokol att betrakta som en kolsänka – och sedan 2018 är det klassat som en Negative Emission Technology av IPCC!

Varför ska man lägga biokolen i botten av sin hink?

Fermenteringsprocessen är som tidigare nämnts en process som är och ska vara ganska sur. Det sura pH-värdet hämmar tillväxten av sjukdomsframkallande, patogena bakterier. Men den som minns något från biologilektionerna i skolan vet, att kol har ett högre pH-värde(basiskt). Så genom att lägga biokolen endast i botten av hinken så stör vi inte den surare processen hos matavfallet, men kan ändå dra nytta av att lakvattnet rinner igenom kolen. Smart, va?

Visste du att – kolsänkor är motsatsen till koldioxidutsläpp!

Måste man köpa biokol?

Nej, det måste man inte. Du kan i princip använda vilken grillkol som helst. Dock är det några saker man bör tänka på : Krossa kolen, många små bitar är bättre än stora. Ta reda på om kolen innehåller tillsatser eller tungmetaller – då kanske man inte vill ha den i sin matjord. Briketter har ofta just tillsatser och är därför inte lämpligt att använda i detta fall. Skölj också av eventuell aska. Aska är också basiskt och passar inte i varken bokashihinken eller jordfabriken. Den kan du istället strö ut direkt i landet; till exempel bärbuskar mår jättebra av lite aska!

Kolsänkor i verkligheten

Terra Preta – den svarta odlingsmarken vid Amazonfloden i amerikanska regnskogen – är det största exemplet hittills på bördig odlingsjord med hjälp av biokol. Det benämns också ”Indianernas svarta jord” och byggdes upp av ursprungsbefolkningen i området långt innan Européerna kom till Amerika. Markstudier av området från 1980-90 talen visar att jorden innehöll en mycket hög andel markbundet kol, upp till 8 gånger högre än den omgivande regnskogsjorden. Man tror att biokolen i jorden uppstod när ursprungsbefolkningen frilade regnskogsmark för odling, man använde en teknik som liknar svedjebruk och fick då en mer lågintensiv, kontrollerad förkolning snarare än förbränning. I vanlig regnskogsjord sker nedbrytningen av organiskt material och urlakningen av näringsämnen snabbt, och jorden blir olämplig för odling. Men den svarta jorden – den med biokol – var oerhört bördig och passade bra för odling, och det tog många hundra år för forskarna att lista ut, att det faktiskt var framförallt biokolet som var orsaken!

Här kan man få veta mer om Terra Preta och legenden om El Dorado i en liten film hos brittiska BBC.

Visste du att – biokol i jorden minskar läckaget av näringsämnen som göder våra vatten.

Mer om biokol

Bokashi och biokol – Malin på bokashi.se pratar om biokol

Så här laddar du din biokol! – med lakvätska från din bokashi

Stefan Sundström – biokol, bokashi och bakterier – en film där Stefan besöker oss på bokashi.se

Stefans lilla svarta – biokol, bokashi och bakterier – Stefans mycket läsvärda bok

Stora boken om bokashi – vår egen handbok!

Bokashipodden om biokol – avsnitt 6

Källor: Biokolhandboken, Stefans lilla svarta – biokol, bokashi och bakterier, Stora boken om bokashi, Naturvårdsverket, biokol.se, envinnbiokol.se.