Etikettarkiv: marktäckning

Träflis. Perfekt kombo med bokashi.

Träflis är underbart! Tycker vi 🙂

Vi har testat lite försiktigt med träflis i några år nu och skalat upp det ordentligt de två senast åren. Eftersom det funkar. Och passar oss perfekt.

Vi har träflis i perennrabatten, träflis runt träd och buskar, träflis på ställen som vi har tänkt göra rabatter i framtiden och träflis som grund i nya odlingslådor.

Vi började så här för några år sedan, med en himla massa ris, en kompostkvarn och en längtar-ut-för-att-det-är-vår känsla i kroppen.

Så här höll vi på i några år. Högar med träflis blev det (eftersom vi har oändliga mängder med ris här hemma). Det var jätteroligt — ett tag. Men sedan insåg vi att vi har för mycket av allt för att orka med. Kompostkvarnen var för liten. Rishögarna för stora.

Nu köper vi hem träflis en lastbil om året från samma företag som hämtar upp ved hos oss (vi har ju ingen gård direkt men det är alltid något som ska kapas frivilligt eller ej).

Kompostkvarnen gav vi bort till någon som har en vanlig villa tomt. Och där passar den perfekt!

Foto: Stina Valheim

Vad vi har lärt oss?

  • Att grenar funkar som bäst i kvarnen när de inte är för torra och inte för gröna. Har man båda och så är det bra att ta några av varje tillsammans i varje laddning.
  • Ha inte bråttom. Det här tar TID. Och stoppar man in för mycket ris på en och samma gång blir det bara stopp. Och frustration. Det kan man visst lösa med en kaffepaus men det blir väldigt många kaffepauser till slut…
  • Det blir en väldig oväsen. Något på öronen är bra. Svårt att lyssna till musik eller något då det blir så mycket ljud. Ingen fara här ute på landet men känslig om man har grannar på stan som vill vara i fred.

Foto: Stina Valheim

Det finns delade meningar om man ska köpa en kvarn med knivar som skär upp grenarna, eller en med rullar som krossar dem. Vi hade en med kross, tycker det funkade bra men ibland får man långa strimlor med nästan-avklippte grenar. Se lite konstigt ut ett tag i landet men inte så farligt.

En blandning med alla slags ris är bra. Om man kan få till det. Smala och tjocka, olika vedtyper. Fräsch och gammal.

Foto: Stina Valheim

Hur passar det här ihop med bokashi?

Jo, utmärkt. Av tre anledningar.

  1. Mikroberna i EM/bokashi tycker om lignin. Lignin är en slags lim i trä som annars tar väldig lång tid att brytas ner. Bokashimikroberna snabbar på processen så näringen och annat i träet kommer ner i jorden och gör nytta.
  2. När du täcker en rabatt/land med träflis så är det första som händer att fliset tar hjälp av kväve från jorden för att brytas ner. Helt ok om du har tillräckligt med kväve i jorden;  katastrof om inte. Har du mycket bokashi i jorden har du antagligen kväve så det räcker till båda växterna och fliset. Har du inte — ja, då stjäls kväve från växterna och det kan inte sluta bra. En quick-fix är att övergödsla på något annat sätt: hönsgödsel, bokashivätska, nässelvatten etc. Så fliset får sitt eget kväve och växterna kan få växa i fred. (Sedan ner fliset har blivit till jord får växterna återbetalning därifrån. Men det kan ta lite tid.)
  3. EM/bokashmikroberna sprider sig lätt in i själva fliset. De hjälper till att föra över näringen, energin (kolet) och fibrer in i jorden. Och de förökar sig frivilligt: bra i odlingssammang eftersom allt blir mer levande.

Det var ju tre saker som är bra med kombinationen bokashi + träflis.

Utöver det finns det alla de traditionella argumenten varför träflis är bra — bara man sköter det där med potentiell kväveförlust.

Träflis är en superbra form av marktäckning. Det hjälper att hålla fuktigheten på en bra nivå och minskar risken för ogräs.

  • Om det regnar mycket: fliset förhindrar jorden från att spolas bort. Det absorberar en del av vattnet för senare användning.
  • Om det regnar lite: fliset förhindrar jorden från att torka ut. Eventuellt fukt i själva fliset kan absorberas av jorden.
  • Om det flyger ogräsfrö i luften: fliset gör det svårare för dem att ta fäste i jorden. Sparar mycket ogräsrensning sedan!
  • Om det finns mycket rotogräs: fliset hjälper (lite grann i alla fall) att sakta ner framfarten. Ogräset får mindre ljus och får kämpa mer för att komma upp till ytan. Då är det enklare att dra upp än när det sitter fast och växer fritt i barjord.
  • Näringen och energin från nedbruten träflis kommer jorden (och växterna) till godo allt eftersom. Ju längre man håller på ju bättre jorden blir. Strukturen i jorden förbättras märkbart då det blir fort mycket mer mull i jorden.

Som med allt annat finns det plus och minus med flis. Många pratar om terpentin och skulle aldrig har träflis i sin trädgård. Att det blir surt (jag testar nu med aska för att plussar på pH:t). Andra tycker barjord ser bättre ut och vill inte har ”skräpiga” bäddar med en massa flis i. Detta med kväve är en stor diskussionsämne.

Men trots allt, så tycker jag att det funkar utmärkt för oss med flis. Jag har läst på om vad ”alla andra” tycker och tänker och bestämde mig för att testa och experimentera själv. Jag kan inte säga att jag är någon slags expert på detta, tvärtom, vi är helt vanliga hemmaodlare som gör lika många misstag som alla andra.

Men jag tycker det är kul att testa. Och detta med träflis tycker jag verkligen är bra. Bara man testar sig fram och har lite koll på vad som är bra och vad som är mindre bra.

Om inte annat, så är det fantastisk roligt att stå ute i solen en vacker vårdag med snö på marken och hålla på med detta.

Och även skönare att kunna använda de resurserna som finns till hands. Inte ska man bränna upp värdefullt ris eller köra det till tippen! Allt som kan bli till jord är värt att ta hand om!

Foto: Stina Valheim

Gammal ensilage + Bokashi = lycka!

Gammal ensilage är något av det bästa som finns!

Som tur är bor vi på landet med en jättetrevlig bonde som tar hand om de flesta åkrarna runt om kring. Gamla, dåliga ensilage balar finns det gott om — de blir mest i vägen för bönderna. Han skrattar gott åt mig när jag berättar att det är precis en sådan där jättesunkig bal jag vill så gärna ha, nu igen. Kom du bara förbi med kärran då efter vårsådden är klar så fixar vi en till dig säger han. Inget som helst problem. Det är ju bara att lyfta upp den på kärran med traktorn så är det klart.

Tur att det finns sådana grannar!

Nu är balen hemma och jag håller på att sprida ut det gamla höet lite varstans i kökstrådgården. Det blir perfekt till täckodling, allra helst med lite Bokashi under.

Rabarberlådan var först att få lite påfyllning. Jordnivåen har sänkt sig lite väl mycket. Ut med en hink Bokashi (direkt på marken under bladerna) och på med en tjock lager hö. Tidigare har jag haft problem med sniglar i rabarberlådan, bara vanliga tack och lov och inte mördarsniglar. Vinterns täckning tog jag bort ganska tidigt och marken har varit bar sedan dess mens snigelrensning pågick. Känns ok nu att täcka på igen med lite snigel pellets på.

Det är skönt att slippa gräva ner Bokashi jämt. Det går ju så fort när man kan bara sprida ut smeten och sedan sprider ut täcket.

Hela våren har vi haft problem med kråkor så jag la på lite extra hö denna gången, rabarberbladerna hjälper också till att göra ytan lite oåtkomligt. Ska hålla ett öga på det, i värsta fall blir det bärnät ett tag. Eller så flyttar kråkfamiljen…

Men snygg blev det i alla fall!

Foto: Jenny Harlen

En bekymmer med täckodling kan vara att en kolrik täckmaterial som denna kan stjäla kväve från växterna. Oftast tycker jag det har gått bra eftersom det finns gott om kväve i Bokashin. Men jag ska hålla ett öga på det också, det kanske behövs vattning med lite snabbmat: Bokashivätska, nässelvatten, guldvatten.

Vi har kört med gammal ensilage i flera år nu och lärt oss lite grann. För det första, att man måste få hjälp av bonden att lasta kärran! En bal väger runt 500 kilo och är helt omöjligt att hantera själv. Första året försökte vi att packa ut balen själv på gärdet och lasta kärran med en högaffel. Det tog en halvdag per bal, man kan inte tro hur krångligt det är att lossna det hoppsnurrade höet. Största nackdelen var dock att höet blir så löst att man behöver en kärra med sidor för att få plats med allt, inte en vanlig kärra som vi har.

Väl hemma kan man skära upp balen med kniv och låter regnen hjälper till att lossna snurren. Då kan man köra ut den en skottkärra om gången i sin egen takt… Det luktar bondgård ett tag, vilket känns otroligt härligt.

Jag har länge tänkt spraya balens innehållet med EM när den väl står hemma. Tanken är att låta våra goda mikroberna jobbar sig in i ensilagen och förökar sig som en enda stor Bokashi hink. Har inte fått det till helt enkelt, men tror ändå att det är värt att göra. Kanske till hösten?

Det finns många tillvägagångssätt med Bokashi och EM och det är ju alltid kul att testa. Men har du möjlighet att skaffa dig traktens sunkigaste ensilagebalen tycker jag du ska göra det!

Nu odlar vi för fullt!

p6190094

Visst har våren varit underbart! Och nu när allting växer och spirar är det skönt att se att allt verkar funka. Än har vi inte sett  någon miss, än känns det som nu i år kommer allting att gå bra.

Men visst känns det bra att veta att man har satsat på bra jord. Nu när jag har haft Bokashijord i trädgården ett par år tycker jag allt blivit enklare. Jorden i odlingsbäddarna är bra redan från första dagen när snön smälter, bara den får värma sig lite. Marktäckningen under vintern hjälpte mycket, maskarna var i gång i smyg och hade bearbetad mycket redan. Det var bara att kratta ytan och plantera.

Perfekt för en latmask som mig. Och som jag misstänker, många andra…