Etikettarkiv: odling

Bokashi i lite större skala

Kan man göra bokashi på ett storskaligt sätt?

Javisst! Principen är precis den samma som hemma fast i större skala. Lufttät behållare, jäsning, gräva ner. Typ.

Så rent teoretiskt är det inga konstigheter  alls. Men ingen har gjort det på riktigt än i Sverige. Inte på cafe-skola-restaurang-äldreboende i alla fall. Men många förskolor är på gång, superbra jobbat av allihoppa!

Vad är det som gör det krångligt?

Logistik, för det mesta. Att hitta en bra flöde med hinkar, jäsning, eventuell förvaring och nergrävning.  Var ska hinkarna stå? Vem ska ta hand om dem sedan? Var finns odlingen? Hur gör man på sommarn? På vintern?

Precis samma frågor som man har hemma, egentligen.

Just nu finns det flera projekt som står i startgroparna runtom i landet. Ett vandrarhem med storkök och odling (kul!) och ett produktionskök mitt i stan som ska samarbeta med en lokal odlingsgrupp. Bokashin ska cyklas från det ena stället till det andra på en speciell lastcykel!

Båda projekt har bra förutsättningar, de kommer nog att lyckas. Till sommaren vet vi mer om hur det har gått, då kommer vi med bilder och berättelser. Tills dess testar vi oss fram!

Men under våra diskussioner har vi kommit fram till att dessa punkter är viktiga:

1. Någon måste ha ansvar för det hela. Bokashi är inte ett process som sköter sig själv, det krävs en plan och någon som ser till att det flyttar på.

2. Logistiken är viktigt. Var finns odlingen och hur får man dit bokashin? Vad slags hinkar/påsar/tunnor passar bäst och var ska de står under jäsningstiden? Hur ska man göra på de olika årstiderna? Finns det plats och funkar det att rulla/bära tunnorna/hinkarna dit de ska?

3. Utbildning. Förstår kökspersonalen processen och är de med på noterna?

Egentligen är det samma funderingar man har hemma innan man kör igång fast på större skala.

Det vi har kommit fram till är att desto enklare desto bättre. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Känns det oklart hur man ska gå till väga, börja lite smått. Några hinkar bara och ser hur det går. Sedan några till och några till tills allt matavfall är med i bokashi-loopen.

När det gäller hinkar och tunnor tror vi mest på vanliga hinkar för att samla matresterna i. Använd befintliga hinkar om de finns. Med eller utan biopåsar.

Jäsningen kan ske helt och hållit i hinkarna om man har plats, annars kan de tömmas i tunnor för jäsning och/eller förvaring. Vi har en stor tunna i butiken på bokashi.se men vi tycker själv den är onödigt dyr och att det är onödigt krångligt med tappkran. Ett bättre början är nog helt vanliga tunnor (soptunnor från kommunen) med biokol i botten för att ta upp vätskan och en plastsäck eller gummilist under locket för att täta till den. Någon form av lås eller gummiband för att hålla locket tätt.

Sedan behövs bara en odling och en odlingsmästare för att se till att allt blir till jord sedan.

Och förhoppningsvis så kan denna jorden så småningom ge fin närodlad mat som sedan kan serveras i skolköket eller på kafét!

En sak till. Samspelet med kommunen är viktig. Ta med dem i processen så tidigt som möjligt så de känner sig delaktiga. Tvekar de, kan man kanske få lov att göra ett testprojekt i mindre skala. Det är ju en viktig miljögärning det här och faller den väl ut (vilket det absolut skulle kunna göra) kommer även de att glänsa 🙂

Det är lätt att stirra sig blind på allt detta, frågorna hopar sig. Det finns ingen master plan som man kan kopiera, man får komma fram till ett tillvägagångssätt som passar just er.

Men går du och funderar på ett sådant projekt, ring gärna och bolla med oss. Vi kommer nog fram till något vettig tillsammans!

 

Hur gör man bokashi? Vi har gjort ett par filmer!

I somras gjorde vi ett par filmer om hur man gör bokashi. Hoppas de kan vara till hjälp om du nu funderar på att börja med Bokashi!

I den första pratar vi om hur man gör i köket för att fylla en bokashihink.

 

I den andra tar vi hinken ut i trädgården och visar olika sätt man kan använda det syrade innehållet:

 

Farbror Grön har också gjort en film om hur man gör bokashi. Lite kortare och väldigt bra!

Jordfabrik — hur gör man?

Foto: Jenny Harlen

De senaste veckorna har det varit väldigt många sökningar på just ”jordfabrik”. Härligt, eftersom det betyder att många funderar över hur de ska göra jord hemma hos sig. Och bor man i lägenhet är det inte alltid så lätt.

Det var länge sedan jag skrev något om hur man gör en jordfabrik och under tiden har vi nog lärt oss en hel del — av våra misstag, av våra succé, av varandra. Så jag ska försöka sammanfatta här så gott jag kan.

Jag kommer ihåg dagen för sju år sedan då vi satt och stirrade på en plastlåda, en hink med Bokashi och en halvsäck med planteringsjord. Och funderade om inte vi skulle kunna göra jord i backen istället för i marken. Det var ganska tidigt i Bokashihistorien och hittils hade det mesta gått ut på att man grävde ett hål i marken, stoppade ner sin Bokashi, och planterade något. Vilket är jättebra om man nu har en markbit; och att den inte är frysen eller uppodlade.

Mitt på den svenska vårvintern, när man behöver finfin jord att plantera om sina små chili- och tomatplantor och fixar med pelargonerna, så är det en annan sak.

”Jordfabrik” tänkte vi den genomskinliga backen vi hade hittat i boden kunde heta. Så blev det. Sedan har det utvecklats, en jordfabrik kan vara vilken plats som helst man gör jord, inomhus eller utomhus. En plastlåda från Biltema eller en pallkrage som är bara till för jordtillverkning.

Så hur gör man en jordfabrik? Vi börjar med inomhus.

JORDFABRIK INOMHUS

Två saker som är viktigt, bara:

VÄRMEN. Leta efter det varmast ställe du har i huset eller lägenheten. Helst över 20 grader om det ska bli någon fart på det. Över 15 grader kommer det att funka, men räknar med att det tar tid. Kallare än så är det bara förvaring, det kommer inte händer något i lådan.

FUKTEN. Lagom fuktig i lådan är hemligheten. För blött och det hela kommer lukta illa. För torrt och aktiviteten kommer stanna upp. Hur lagom är lagom? Ungefär som bra jord. Att man kan krama ihop en näve utan att det faller isär som damm eller skvätter ut vatten.

Vilken låda som helst kommer att funka. Ta något du hitta hemma bara. Med eller utan lock, spelar ingen roll för processen. Du kan se din låda som ett hål i marken. Man gräver ner sin Bokashi i lådan istället för i hålet, täcker med jord och väntar för processen att göra sitt.

De flesta använder lock, det känns mer bekvämt inomhus. Har du inte lock kan du lägga över en tidning, trasmatta eller vad du vill för att behålla en lagom fuktighet i din jordfabrik.

Ta då din låda, bottna med lite ”fuljord” (gamla krukväxter och liknande), lägg på ett lager med Bokashi och på med lite fuljord. Har du inte fuljord hemma är det självklart helt ok med vanlig påsjord, helst ska det vara lite torr för att kunna ta upp fukten från Bokashin. Du kan fylla din jordfabrik på en och samma dag eller varva med hinkar och jord allt eftersom, det som är praktiskt för just dig.

Det spelar ingen roll hur stor eller liten lådan är, tänk bara att om du har en större variant att den kan vara tung att flytta sedan.

Något som är VIKTIGT är att överste lagret ska alltid vara jord. Själva matresterna ska inte ligga överst. (Precis som när man gräver ner i jorden). Risken är då att de börjar ruttna i luften och det vill man inte.

Du kan använda trädgårdsjord om du vill, konsistensen du får sedan i lådan blir som jorden du väljer. Alltså torvaktigt om man har mest köpjord och leraktigt om du har mest lera. Helt upp till dig.

Ett praktist tips kan vara att bottna lådan med något absorberande. Träpellets, kattströ (typ papperspellets), biokol. Det beror på vilken blandning du har i lådan för övrigt, men råkar det blir blött längst ner så har du något att ta upp fukten. Testa dig fram bara.

Samma sak med en jordfabrik som med en bokashihink för övrigt: ser du kondens på undersidan av locket är det för fuktigt i lådan. Lägg på en tidning, helt enkelt. Eller något annat absorberande för att ta upp fukten.

Ska man hacka och vända? Ju mer man blandar ihop jorden och bokashin när man lägger i den ju snabbare det går, processen kommer igång när de kommer i kontakt med varandra. Ju mindre matbitar du har ju snabbare det går också, det blir flera ytor.

Men när man väl har fixat med jordfabriken behöver man inte greja mer med den om man inte vill. Risken är att om man håller på ofta och röra om att man introducerar mycket syre, då kan processen går över till en aerobisk (vanlig varmkompostering) process istället för den syrefri man helst vill ha. Men för all del kollar och kikar, det gör jag 🙂

Hur lång tid tar det? Svårt att säga. Det beror helt och hållit på värmen, på fukten och på hur mycket kontakt det finns mellan jorden och bokashibitarna. Har man optimerat allting kan det gå i några få veckor. Annars får den ta den tiden den tar, några månader kanske. Behöver man lite jord till ett projekt kan man plocka ut något som är färdigt och lämnar resten.

Du kan ha din jordfabrik låda utomhus i solen om du vill. Lägg helst en svart sopsäck över eller välj en mörk låda för värmens skull. Helst ska inte mikroberna exponeras till direkt dagsljus så undvik en transparent låda i solljuset. Max temp i jorden ska vara 40 grader, över det tar mikroberna stryk.

Foto: Jenny Harlen

Hur mycket jord? Gör som du vill men 50:50 jord till Bokashi kan vara en bra början. När du använder den färdiga bokashijorden kan du späda ut den lite mer, oftast är det bra för plantering med 70:30 jord till Bokashi. Gör man en svagare blandning i jordfabriken från början behöver du inte späda ut den, å andra sidan tar det mer plats.

Ibland får man vitt fluffigt mögel på jordytan. Bara bra, det. Precis som i Bokashihinken är det ett tecken att processen är på gång.

Svårare än så är det inte.

Efter du har gjort ett par rundar har du fattat grejen och kan improvisera så mycket du vill.

Det är inte tänkt att man ska ta hand om all sin matavfall inomhus i en plastlåda, men har man väldigt lite matavfall kan det kanske gå. Allra bäst funka det som en mellanlösning, något man kan göra då och då för att få fram riktig bra planteringsjord till våren på balkongen. Utöver det behöver man kanske en annan strategi att odla upp sin Bokashi. Direkt i odlingscontainrar, kanske?

JORDFABRIK UTOMHUS

Jordfabrik utomhus är en helt annan grej. Egentligen är det ett ställe där du kan gräva ner din Bokashi jämt. Typ en pallkrage man inte odlar i, eller en del av rabatten man har avsätt till jordtillverkning. När man behöver lite färdig Bokashijord är det bara att trilla dit med skottkärran eller en hink och plocka det man behöver. Återstående hålet kan man fylla med nästa hink man får från köket.

Funkar självklart bäst på sommaren om inte man kommer på en fiffig överjordslösning. Men är ett otroligt praktiskt sätt att tillverka jord utan att behöver fundera hela tiden över var man ska gräva ner sin nästa hink.

Så lycka till nu med jordtillverkning, hur du nu gör! Hör gärna av dig om du kommer på något fiffigt som andra kan ha glädje av!

/Jenny

ps En tråkig sak kan vara att tidningspapper kan filta ihop sig och tar lång tid att omvandlas till jord i jordfabriken. Plocka bort de delarna som är i vägen om du vill. Tidningsfiltarna är ändå värdefulla eftersom de är indränkta i näring och mikrober, du kan kanske använda de som marktäckning runt rabarbern eller någon bärbuske?

 

Fixa tomathinkarna på vintern

Foto: Jenny Harlen

Något man kan göra nu under vintern är att fixa tomathinkarna med bokashijord redan nu till nästa sommar.

Svårt är det inte och jag lovar, man känner sig så himla duktig när våren väl kommer och allt är redan klart!

Rada upp de tomma, rena hinkarna (eller vad du nu odlar i) på ett ställe som passar dig: på altanen, i garaget, i växthuset eller i källaren. Det behöver inte vara varmt, viktigast är att det är praktiskt att gå ut till dem då och då.

Gör som du brukar göra längst ner i hinkarna: till exempel lite lecakulor och några centimeter jord. Se till att du har en säck eller tunna med jord tillgänglig, helst på ett ställe där den inte ska frysa.

Varje gång du har en hink med färdigjäst Bokashi som ska ut är det bara att ta en tur till altanen eller garaget. Lägg lite Bokashi i varje hink och täck med lite jord. (Det kan vara bra med engångshandskar eller plastpåsar över händerna; Bokashi är ju kladdigt som bara den.)

Hur mycket Bokashi behövs i varje hink? Det funkar oftast bra med 20-30% Bokashi och resten jord. Gör ungefär så första säsongen så kan du bestämma sedan hur du vill ha det nästa år. Som vanligt med Bokashi gäller det att testa sig fram.

Vad ska man ha för jord? Ja – man tager vad man haver. Själv tycker jag att man inte vinner något näringsmässigt av att köpa dyr jord om man ska ändå ha Bokashi i hinken. Det går att återvinna jord från gamla krukväxter eller köpa de billigaste säckarna med påsjord. (Sedan får man bestämma hur man vill ha det med ekojord men nu pratar vi bara näring.)

Du behöver inte fylla hela hinken med jord här och nu, det räcker gott med några centimeter för att täcka över Bokashin under vintern. Hinkarna kan lätt toppas med extra jord till våren när det är lite trevligare att hålla på.

Så enkelt är det: Lägg lite fuljord i botten av hinken, lägg på ett lager färdigjäst Bokashi från köket, och toppa med ett mindre lager jord. Klart!

Har man en nyfiken hund är det inte så dumt att täcka hinkarna med en bräda, plastbit eller något. Står de kallt kommer inte Bokashin omvandlas under vintern men till våren kommer processen igång som vanligt i värmen. Skynda på värmen om du vill genom att lägga en svart plastsäck över hinkarna.

Näringen i hinkarna kommer att hamna längst ned om du gör så här; detta är nog bra för tomater men passar inte alla växter. Har du tänkt göra något liknande med dina sommarkrukor kan det vara bra att sprida näringen genom hela krukan – det är ju bara att fylla på med jord i krukan och röra om alltihop innan du planterar. Eller häll över det hela i en skottkärra, rör om och lägg tillbaka. Vad som nu känns mest praktiskt.

Har du ont om hinkar men en massa Bokashi att bli av med kan du göra en starkare blandning i hinkarna än du behöver. Till våren är det bara att flytta en del av den starka jorden någon annanstans innan du kör igång med tomaterna.

Gammal tomatjord ska man vara lite försiktigt med. Jag och flera andra odlare tycker det funkar bra att förnya gammal tomatjord med Bokashi och på så sätt odlar 2-3 år i rad med samma jord men det är svårt att veta hur länge man ska göra så. Var lite försiktigt — allra bäst är om tomaterna inte odlas i samma jord jämt. Och eftersom potatis och tomater är så nära släkt ska de inte heller använda varandras jord.

Hoppas du fick lite inspiration här i novembermörkret! Så lätt är det inte att tänka trädgård så här års. Men detta är kanske något litet man kan göra för att känna att man är på gång med nästa säsongens odling. Även när snön är snart på väg…

Lycka till!

Oops! Jag har insett i efterhand att bilden var inte tomater, det var potatisar. Men tyvärr har jag ingen bra bild på tomater i krukor då jag har gått över till bäddar i växthuset. Hoppas inte det stör för mycket!

Sommarodling i murbruksbaljor

Årets experiment har varit att odla i murbruksbaljor på altanen. Fungerar utmärkt!

Enkelt och billigt och snigelfritt. Och inte alls svårt att plocka något gott till lunch…

Murbruksbaljor hittar man där man brukar köper målarfärg och sådant. Biltema och Jula brukar har dem, priset ligger någonstans mellan 80-130 kr beroende på storlek. På altanen här har jag mellan storlek tror jag, typ 65 liter. Den större, 100 liter eller så, använder jag i växthuset.

De är enkla att göra i ordning — gör precis som du brukar göra med sommarkrukor. En tjock lager med lecakulor i botten, lite ”fuljord” (gammal skräpjord), en lager med Bokashi direkt från köket, och sedan fyller man på med ”finjord” (säckjord, men det räcker med det billigast varianten eftersom det finns så mycket näring i Bokashi). Satsar på 20-25% Bokashi och resten jord. Om man vill kan man blanda Bokashi och köpjord i en kärra innan man fyller baljan, snygga bara till med lite finjord överst.

Dränering. Baljorna har ju inga hål, men det är lätt att borra i plasten. Istället för att göra dräneringshål i botten av baljan brukar vi borra en på sidan av baljan, på samma höjd som lecakulorna. Då får man en reservoar i botten och ingen av det fina lakvattnet går förlorat. Praktiskt om vill resa bort ett par dagar, växterna klarar sig själv lite längre utan vattning.

Plantera! Det blev tätare än jag hade tänkt mig i baljan här, det är ju så lätt att bara stoppa in den ena och den andra när alla plantor är så små på våren. Men de verkar klara sig, tack vara näringen och den jämna fuktigheten kan jag tänka mig. Så himla skönt att kunna bara gå ut och plocka lite sallat och örter till lunch direkt på altanen.

Inte minst är det väldigt skönt att kunna ha snigelfri sallat. Vi har inga större problem här med mördarsniglar och sådant men det har aldrig varit särskilt snyggt i salladslandet. Men nu går det bra. Jag råkade stoppa i några krassefrö i våras och krassen har växt sig från odlingsbaljan när till marken, ser frodigt och fint ut men har även tagit en del stryk av insekter. Betyder det att sallaten har fått vara i fred tack vara krassen eller är det bara krassen insekterna var ut efter? Säg gärna till om du vet!

Men hur som helst ser krassen snygg ut och har varit en riktig bimagnet. Och tomaterna ska ju pollineras jämt så det var nog bra ändå.

Har du en liten balkong hemma eller en sommaraltan eller en ödslig grusplan är detta med murbruksbaljor inte alls dumt. Jag har nu ett tiotal runt omkring huset, några med dahlior, andra med dill och luktärtor och annat gott. Plus ett tiotal till i växthuset. De ser inte alls dumma ut, och billigare än så tror jag inte man kan få det till.

Så slutsatsen är: rekommenderas varmt!

En fin dahlia sommar…

pa140002

…är nu över. Jag har länge tänkt ta en bild av min dahlia balja men — så typiskt! — har väntat för länge. Nu kan man inte låtsas längre, frost är frost och ingenting kommer att göra det varmt igen.

Bara att tacka dahliorna för den fina sommaren och packa försiktigt bort dem i väntan för en ny sommar.

Foto: Jenny Harlen

Jo, jag vet, bilden är lite sorglig. Men tittar du lite närmare kan du se en blå Ikea kasse i baljan. Grejen är att det är samma kasse som jag hade i växthuset förra vintern (läs mer här!) för att återvinna trött jord från tomathinkarna. Kassen låg i växthuset hela vintern (hinkjord varvat med Bokashi från köket och slutkörda tomatplantor) och på våren var den som ny igen. Säkert bättre än ny eftersom den var nu laddad med Bokashinäring och mikrober.

Lat som jag är lyfte jag bara kassen upp i skottkärran och rullade iväg, hade tänkt sprida ut jorden runt pionen. Men jag fastnade här vid min gamla balja istället när jag insåg att påsen var precis rätt storlek, bara den fick en stadig botten platta att står på i lagom höjd.

Frösådda dahlior hade jag mängder av så in de gick och sedan dess har jag inte gjort ett dugg. Ok, lite vatten då och då men ingen extra näring. De har klarat sig hela sommaren i den jord de fick, alltså gammal tomatjord från förra sommaren. Och nu när jag grävde upp rötterna såg jorden fortfarande helt ok ut, alldeles för bra för att slänga på komposten.

Så då var det  bara att rulla iväg med den blåa säcken en gång till. Denna gången till pionen…

Eldflugor hejare på kompostering

Eldflugan i Säffle

Eldflugan är en härlig nystartat förskola i Säffle som satsar helhjärtat på ekologiskt mat. De sa från första början att de skulle satsa på kompostering och egen odling, men mitt på vinter i Sverige är det lite svårt att se hur det ska gå till.

Men nu har de löst det och sedan ett par månader sedan kör nu med Bokashi kökskompostering i förskolan. Barnen är med och skrapar sina oätna köttbullar och morötter i hinken och de är också med när den färdiga hinken blands med jord. De kan titta själv i den transparent ”jordfabriken” och ser vad som händer. Det tar några veckor men jord blir det till slut.

När det blir mer och mer jord i lådan och mindre och mindre mat kan de se på första hand att det finns faktiskt en samband. Att mat kommer från jorden och återgå till jorden, bara den få en chans.

Nu är det inte meningen att all kompostering ska ske i lekrummet men lite går väl bra för att visa barnen. Peter, som håller i matlagningen på Eldflugan, har gjort i ordning en ”jordfabrik” på lite större skala i en förråd. De har redan gjort i ordning pallkragar ute och får barnen bestämma blir det pumpaodling till våren. Halloween ska firas nästa år med egna pumpor odlat i egna köttbullar!!

Läs artikeln i ST och NWT här>>

Kompostturism: Rosendals trädgård

p6300055

Förra veckan var vi i Stockholm — solen sken, det var hur varmt som helst, och Rosendals trädgård var i närheten.

Grinden till grönsakslandet var öppet och vi undrade om vi fick gå in, hunden och jag — och visst gick det bra. Härligt att gå runt och kolla hur de gör, hur långt allt har kommit jämfört med mina växter hemma. Det såg väldigt fint ut, fin sallad utan snigelhål, fin kål också helt hålfri (undrar hur de gör?!) Ingen marktäckning alls som jag var lite förvånad över men det är kanske för att landet är så stor. Eller för att undvika sniglar kanske? Men mycket var det, en härlig blandning av allt man skulle vilja ha själv.

p6300063

Komposten då. Det var en ända stor hög. Flera egentligen. Mycket hästgödsel på den ena, en hel hög med fräscha gröna rester på den andra, hötäckning över det mesta. Detta (i bilden) är nog bara en hög med hö men visst ser det fint ut med slottet (orangeriet?)  i bakgrunden.

för ett par år sedan var jag på Rosendals trädgård tidigt på våren och då var det full fart med komposten. Så här i högsommaren är det inte kompost som står i centrum, det fylls på bara. Sakta men säkert. Den tysta hjärtat av hela systemet…

En hel rundvandring blev det, och i växthuset såg det jättefint ut:

p6300068

p6300070

…och butiken var frestande. Som vanligt! Ser fram emot en tur till snart. På hösten nästa gången?

p6300083

Lunch direkt från trädgårdslandet!

p7050101

Som det växer nu i trädgårdslandet! Kombinationen värme-regn-värme-regn-Bokashi har verkligen gjort sitt. Jag var ut igår för att plocka lite örter och ruccola till lunch och helt plötsligt hade mina mangold växt till en mindre skog. Hjälp! Har aldrig odlat mangold förut och hade ingen aning hur jag skulle göra med de stora, fina bladern. Men så goda de såg ut!

Plockade så många som fick plats i armarna och tog fram den lojala rutiga kokboken. Spenatsoppa fick det bli. Jätte enkelt. Jätte gott. Lite för mycket chili (min egen uppfinning, inte kokbokens fel) och lite för mycket salt. Men det lär inte blir länge innan ett nytt soppkok är på gång, nu när det blir regn-sol-regn igen och det finns hur mycket mangold som helst kvar i landet.

Och de minsta bladen, de hamnade i salladen direkt, perfekt tillsammans med ruccola. Och en näve pyttesmå rödbetsblad!

Sol och regn i all ära, men det märks vilken jord som har fått en riktig Bokashi tillsats under våren. Växterna stortrivs. Samma sak i växthusen där tomaterna växer i Bokashijord — plantorna är redan upp vid taket och de första solmogna tomaterna ska plockas idag. Och det ser jag fram emot!

—- Förresten, Coop har givit ut en brochyr med en massa idéer till odlingssäsongen: Högsommar i svenska trädgårdar. ”Njut av allt gott från trädgården!” önskar de oss. Precis vad som behövs! Sidan 4 är det Mangoldsallad med zucchini, päron och peccorino. Kanske blir det det nästa gång?

Bokashi gör susen i grönsakslandet

p5190274

Hemma hos oss har det varit mycket kompost de senaste veckorna. Stora mängder Bokashi som vi hade bunkrat under hela vintern gick åt i en nafs. Det mesta har redan blivit till fin jord kryllande med masker. Nu är det bara att stoppa i de små fina grönsaksplantorna som väntar i växthuset: mangold, spenat, kålrot, rödbetor, några örter. En massa annat har redan kommit in i landet: sockerärtor, bönor, luktärtor, jordärskockar, brysselkål, potatis och lök såklart. Piplök och gräslök hade hunnit bli fin långt innan, så skönt att ha något klippgrönt igen — äntligen!

Men det är himla roligt att komma igång i landet, och oerhört mycket roligare när jorden är bra.

När vi först försökte att gräva ett köksland för flera år sedan så gick det inte alls. Våren hade redan gått och jorden hade hunnit blir stenhård. Jag fick inte ens spaden in i leran. Men vill så gärna…

Jordförbättring var den enda lösningen och det har vi hållit på med sedan dess. År efter år har vi staplat precis allting på det blivande grönsakslandet: kvistar och grenar från äppelträdet, höstlöv, gräsklipp, säckbark, säckgödsel, kompost, hö. Det har blivit riktigt bra till slut. Men det var inte förrän vi kom igång med Bokashi som vi fick riktig fart i jorden.

Enklast är det att sprida ut Bokashikomposten direkt från hinken och skyffla över lite jord. Som tur är har vi en massa hö just nu, det är ju bra att kunna sprida ut ett tjockt lager på toppen. Har man hund eller rådjur (och vi har både och..) är det bra att täcka över lite extra! De tycker verkligen om Bokashi (det är ingen fara för djuran men jag vill hellre att växterna får det). Däremot tycker inte råttor och mus ett dugg om Bokashi. Vet inte riktigt varför, den är nog lite för sur och dom undviker det hela.

p5190278

Nu har vi ett superfint trädgårdsland och vårbruket handlade bara om att kratta till ytan och plantera. Maskarna hade mycket jobb under vintern, allt var förberett och klart. Bara att stoppa i småplantorna! Och tack vara höet blir det inte så mycket ogräs heller.

Men vad gör vi nu då medan de växer till sig? Frågan är om vi ska börja med ett land till… Det vore väldigt fint att kunna plocka en massa mera grönsaker under sommaren!