Etikettarkiv: odling

Nu är det vår!

Foto: Jenny Harlen

Fortfarande en massa snö här i Värmland men fåglarna är på gång och snart, snart,  får vi se lite grönt!

Då blir det massvis att göra i trädgården, en riktig energikick att få komma ut och gräva, planera, kolla vad som finns och vad som är på väg.

Och snart ska vinterns Bokashikompost ner i jorden! En bättre start kan inte landet få, inte växthuset heller.

Men hur gör man? Jo, lite beror det på vad du satsar på i trädgården. Och hur du har valt att förvara din Bokashikompost under vintern — i varmkompost,  i förvaringslådor eller i tunnor.

1. Har du fyllt på i varmkomposten? Då ska du ut och kolla hur det blev! Det händer inte mycket under vintern, men har du tömt dina Bokashihinkar under de kalla månaderna kommer du se att det har gått bättre än det brukar. Nu är det bara att lasta skottkärra efter skottkärra och köra iväg  till rabatterna. Härligt! Det som inte är tillräckligt komposterat kan du lägga tillbaks i komposten, det blir snart klart.

2. Har du samlat Bokashikompost i lådor eller tunnor? Nu är det dags att se hur det gick. Det skall se ut precis som när du fyllde på — möjligtvis har du lite vit, fluffig mögel på toppen, det är bara bra. Det ser ju ut som mat fortfarande och luktar inte mycket alls, men det har hänt mycket under tiden. Själva strukturen har spälkats upp av mikroberna och det kommer att omvandlas mycket snabbt till jord när du väl gräver ner det. Allt är förberett för växterna att ta upp näringen. En bättre start kan inte de få.

Kolla lite hur det gick med kondens i lådan. Är det blött kan du tänka på att lägga i ett par tidningar överst i lådan nästa gång. Har det blivit alldeles för blött är det risk för mögel — blått, grönt eller svart är inget att mata växterna med. Gräv ner det någonstans lite avsides, det blir jord det med så småningom .

3. Gräv ner hela härligheten! Har du mycket Bokashikompost är du lyckligt lottad.

– Gräv ner en del i grönsakslandet — sprid hellre ut i små diken än i ett enda stort hål. Täck över med jord, lite extra om du har en nyfiken hund eller rådjur!

– Förbered planteringslådorna till balkongen och uteplatsen. Lite ”trött” jord i botten, ett bra lager med Bokashikompost (up till 25% av det hela) och resten med vanlig planteringsjord. Mikroberna kommer att sprida sig genom jorden och förbättrar, växtrötterna kommer att få långtidsnäring av Bokashikomposten när de når ditt. Men det är jätteviktigt att inte rötterna kommer ner med en gång, pH är lite för lågt i början men balanseras ut efter ett par veckor.

– Odlar du tomater? Lyckliga dig! Då ska du göra samma sak med tomathinkarna, förbered i god tid innan du planterar. Hacka och blanda Bokashikomposten med jorden. Beroende på vilken jord du har så är det inte säkert att själva Bokashikomposten kommer att ”försvinna” så fort som den gör i ”riktigt” jord. Köpjord är oftast steriliserad och har inga av de vanliga jordmikroberna som finns ute. Men det gör inget — dina tomater kommer att växa hur bra som helst genom bananskalen allt tack vara Bokashi behandlingen. Dina bananer och pastarester har blivit ett smörgåsbord av proteiner och aminosyror, packat och klart för växterna.

Frösådd Foto: Jenny Harlen

Vad mer? Sår du frö själv inohus eller i växthuset, är det superbra att blanda Bokashikompost i planteringsjorden. Inte i själva såjorden så klart, men sedan när du skolar om småplantorna. Kan vara bra att förbereda ”Bokashijord” i en lufttätt hink, blanda en massa Bokashi med planteringsjord och lämna under locket ett par veckor. Lägg i en näve av Bokashijord i varje kruka, riktigt bra näring för plantorna när de växer till sig.

Och en sista trick! Strö på lite Bokashikli (det du har i ströaren i köket) på själva såjord när du sår. Det tillför ingen näring (som är bra i sammanhanget) men mikroberna söker sig ut i såjorden och hjälper till en del.

Ut och gräv nu! Och ha det så roligt!!

Permakultur = sunt förnuft

Instinktivt vet vi att odling ska vara så naturnära som möjligt, att det är ett ställe där industrialismens alla principer inte riktigt hör hemma. Men jag visst inte att denna ”känsla” hade ett namn, det är faktiskt en del av ett helt synsätt på odling som heter permakultur. Så här beskrivs det i Wikipedia. Det är bara att nicka och hålla med, sunt förnuft helt enkelt…

Permakultur (perma=permanent, bestående; kultur=odling) är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild.

Ett odlingssätt där man blir självförsörjande genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Motsatsen är den vanliga monokulturodlingen, systemet som genom sitt ensidiga näringsupptag utarmar jorden och förorsakar s k jordtrötthet. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Man utnyttjar därmed växternas olika höjder.

En annan viktig del i permakulturer är åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH.

En permakulturodling ska helst ligga i direkt anslutning till bostaden. Man odlar effektivt på småytor med täckodling – dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täcks med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong – och man drar fördel av växternas olika höjder, rotsystem, kvävefixerande förmåga osv. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning = mindre arbete.

Permakulturodling syftar inte till självförsörjning av mat, men kan göra oss mindre beroende av det komplexa och sårbara industri- och teknologisamhälle som vi lever i.

Den kan också ge glädjen och tillfredsställelsen av att kunna äta egen odlad mat som är obesprutad, och som inte fraktats långa vägar med energiförbrukning och föroreningar som följd. Den industriella produktionen av en matvara gör av med 10 gånger mer energi än vad själva matvaran ger konsumenten vid förtäringen. Förpackningar, konserveringsmedel och inköp slipper vi också, och får istället färsk mat med högt närings- och vitamininnehåll.

Källa: Wikipedia

Inomhus odling

Kan man odla tomater i lägenheten? Inte visste jag, men det var vart ett försök. Gissa min förvåning när det gick aldeles utmärkt! Mina vännor såg lite bekymrad ut när de hittade mig mitt upp i planteringsfasen med jord och krukor utspridda över hela golvet, men min dotter tyckte att det var kul att kunna plocka tomatgodis direkt från fönstret utan att missa ett sekund av Bollibompa.

Nu bor vi inte i lägenhet längre och lycka är verkligen att ha eget växthus och ett stort soligt tomt på landet! Men det är kul att läsa Parkettodlarn, en blogg skriven av en annan inbiten inomhus odlare.

Men hur matar man alla de här grönsakerna i en parkettodling? Här diskuterer hon det — och har kommit fram till att bokashi är nog en bra lösning till och med för en ”indoor gardener”! (Läs bloggen här)

Härligt och inspirerande!

Bekräftat: EM höjer ämnesomsättningen i jorden

Gräver man ner en hink med Bokashi i landet hemma ser man rätt så snabbt att det gör en stor skillnad. Växterna blir lite högre och lite stadigare, de ser ut att trivas. Men hur kan man förklara detta för andra? Det räcker oftast att det känns rätt, men nu är det bekräftat på riktigt.

Jordbruksdepartement i USA, the US Agricultural Research Service, har nyligen genomfört ett forskningsprojekt och publicerat en artikel som bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i markerna. Och det är ju EM som är basen i Bokashi — EM står för Effective Microorganisms och är en mycket speciell blandning av mikrober som finns i naturen, en blandning som har visat sig att fungera uttmärkt ihop i många olika applikationer. 

Bakgrunden är den utarmning av organiskt material i jordarna som orsakats av det intensiva moderna jordbruket. Forskarna vill testa olika biologiska gödslingsmetoder och ta reda på det bästa sättet att tillföra organiska material tillbaka till jorden. Och varför är detta viktigt? För att markernas organiska material är växternas näringskälla. Mikroorganismer bereder och distribuerar detta samt skapar en jordstruktur som gynnar vatten-luft kretsloppet i jorden.

Studien bekräfter att EM höjer ämnesomsättningen i organiska material. Det vill säger, EM mikroberna  hjälper växterna ta upp näring på ett mer effektivt sätt från den organiska material som tillförs.

Jorden mår bättre, helt enkelt.

Källa: USDA.ARS Agricultural Research Service

Tack till Kai Vogt Westling, Greenfoot