En fråga vi får ofta är ”vad är det för skillnad mellan traditionell kompostering och bokashi?”
Svaret: ganska mycket!
Bokashi är egentligen inte ”kompostering”, inte förmultning heller. Vi borde egentligen inte kalla Bokashi för kompostering alls, men i bemärkelsen ”att göra jord” så är det ett användbart begrepp.
”Vanlig” kompostering är en förmultningsprocess. Allt läggs på hög och allt eftersom blir det mull ut av det hela. Mikrober, maskar, fukt och värme hjälper till. Processen använder sig av syre och stannar av om det inte kommer in tillräckligt med luft; därför ska man vända en komposthög då och då för att hålla den i liv.
Bokashi däremot är en syrningsprocess, ungefär som mjölksyrade grönsaker. Fermentering (som detta kallas) är en kall anaerobisk process, luft och värme vill den inte ha. Allra helst ska man gräva ner sin bokashihink i jorden direkt så matresterna blir till jord så fort som möjligt. Bokashiströet innehåller mjölksyrebakterier, en jästsvamp och fototrofa bakterier som samarbetar oerhört bra tillsammans.
Två helt olika tillvägagångssätt alltså. Men de blir ju båda till jord i slutändan, så vad spelar det för roll?
Den stora skillnaden är denna: det blir mycket växthusgaser från en vanlig komposthög. Det blir mycket lite växthusgaser från Bokashi som grävs ner i jorden.
Är det bara du och jag som komposterar så spelar det inte så stor roll, men skulle hela världen börja kompostera skulle det bli oändligt mycket växthusgaser ut av det. Sådant har vi helt enkelt råd med, globalt sett.
Varje bokashihink som grävs ner i backen fungerar som en mini-kolsänka. Alltså ett sätt att förvara kol i marken istället för i luften. Kol i marken är i princip mull/humus; kol i luften är koldioxid och metan – växthusgaser som vi inte vill ha.
Här finns en ordentligt granskad vetenskaplig rapport från 2016 om skillnaden på vanlig kompostering och fermentering av gräs genom Bokashi-metoden.
Experimentet utfördes genom att gräsklipp lades i tjocka strängar (eng. windrows) och hälften behandlades med Bokashi-metoden, och hälften med traditionell komposteringsmetod. Bland annat temperatur och näringsinnehåll mättes i regelbundet i båda strängarna. Informationen användes för att räkna ut förlust av organiskt material, kol- och kväveförluster.
Här kommer några viktiga utdrag ur rapporten.
Tabellen nedan visar det beräknade koldioxidavtrycket för Bokashi och den traditionella kompostprocessen (i kg koldioxid-ekvivalenter).
En sammanfattning av resultaten i rapporten visar att Bokashi jämfört med traditionell kompostering resulterar i:
– Lägre näringsförlust
– Betydligt lägre utsläpp av växthusgaser (koldioxid, metan, och kvävedioxid)
– Per enhet av slutprodukt, ett 27 gånger lägre koldioxidavtryck
– Mindre arbete krävs eftersom den inte behöver blandas om regelbundet.
En annan vetenskaplig rapport som undersökte jordens egenskaper vid tillsats av organiskt material och EM-mikrober kom fram till att införlivandet av en blandning av EM intensifierade den biologiska markaktiviteten och förbättrade fysikaliska och kemiska markegenskaper, vilket bidrog till en snabb humifiering av färskt organiskt material. Rapporten finns att ladda ner här:
Förutom dessa vetenskapliga rapporter, så finns det många andra som har undersökt andra aspekter av användningen av EM – Effektiva Mikroorganismer. Några hittar ni i ett av våra blogginlägg här! Och på vår hemsida under rubriken Vetenskap här!
Men tillbaka till grunden. Allt levande är ju kol. Vi är gjorda utav kol, allt som växer (eller har växt) är i princip kol: djur, träd, människor, blommor, papper, grönsaker, matavfall. När något växer är allt väl. När ett träd omvandlas till ett trähus är allt väl (kolet ”förvaras” i huset). När matavfall ligger under jorden och omvandlas till mull är allt väl. Men när levande kol-grejer ”dör”, alltså börjar multna, då omvandlas kolet till något annat. När det gäller matavfall och växtrester som ligger på hög så är det koldioxid och metan man får.
Detta kan undvikas genom att göra något anaeorobiskt ut av det hela. Men en vanlig kompost som är anaerobisk vill man inte ha, den luktar och behöver skötas om, och ändå omvandlas hälften av energin till växthusgaser. Genom att lägga ditt matavfall i en bokashihink, syra det, sedan stoppa ner det i jorden så skapar du en anaerobisk process som är faktiskt sund. Mängder med bioaktiva ämnen bildas av Bokashimikroberna vilket gör att andra nedbrytare i jorden får tillgång till lättillgänglig näring och en hälsosam miljö utan de skadliga bakterier som kan bildas vid förruttnelse.
Läs även: EM – vad är det egentligen?
Väldigt lite koldioxid/metan släpps från hinken när du öppnar den för påfyllning (annars hade den blivit till en ballong under tiden). Och mycket lite släpps ut när Bokashin grävs ner. Väl i jorden sköter kväve- och kolfixerande bakterier i Bokashiströt om att dessa ämnen binds fast i jorden. Även kol och kväve från atmosfären binds till jorden då det finns ett fungerande mikroliv!
Dessutom får du mycket mer jord från det hela eftersom ingenting slösas bort.
So far so good, men man får väl bra jord från en vanlig kompost?
Visst gör man det, har man hållit på länge med kompostering blir man överlycklig över skatten man får varje gång man sprider ut den färdiga komposten.
Men något som är lite sorgligt (utöver kolförlusterna) är att man även förlorar en hel del av den näring som finns i växt- och köksrester när man komposterar på hög (oavsett om komposten är varm eller kall).
En trädgårdskompost har inte så mycket näring från början men en traditionell kökskompost har däremot ganska mycket näring på grund av matresterna. Men mycket av den näring som finns sipprar ut pö om pö. Den hamnar i marken under komposten, oftast till ingen nytta eftersom inget kommer att växa där.
Men även om all näring skulle sippra ut från komposten (vilket den inte gör) blir det bra ändå: den fina mullen man får från komposten är fantastisk fin jordförbättring, oavsett om den har mycket näring eller lite. Den gör jorden där den hamnar mer mullrik, lättare och skönare att hantera, trevligare för växterna och mikrolivet.
Med Bokashi å andra sidan kan du punktförbättra landet direkt. Om du, till exempel, gräver ner en hink med Bokashi i en pallkrage där du ska odla squash till våren vet du att precis all näring kommer tillgodo. Inget sipprar ut (även om den står några månader), och den fina mikrovärld som skapas på plats av mikroberna, maskarna och deras kollegor blir inte störd. Får de jobba i fred med sina tunnlar, vätska, mineralskapande med mera, får vi en bättre jordstruktur. Allt sådant gynnar våra växter.
Går vi ner på molekylnivå finns det även skillnader. Det som händer när ett bananskal, till exempel, förmultnar på komposten är att proteinstrukturen förstörs. Det blir ju till mull allt eftersom men utan lättillgängliga munsbitar som mikroberna kan tugga i sig. Det som händer i en Bokashihink är att proteinerna i bananskalen spälkas upp i sina aminosyror. Dessa är värdefulla för mikroberna både i hinken och i jorden sedan eftersom det är något de kan tillägna sig direkt.
Och det är just detta som gör att Bokashiprocessen går så snabbt. Inget hokus-pokus alls, utan att man skapar ett väldigt fint och effektivt matbord av matresterna för småkrypen som gör resten av jobbet.
När mikroberna i jorden stoppar i sig allt gott från Bokashihinken som du har grävt ner åt dem, så förvaras en hel del av näringen i deras kroppar. De lever inte särskilt länge (och det kommer en ny generation mikrober var 20:e minut ungefär). Alla dessa ”döda” mikrober är fantastiskt nyttiga för jorden. De blir finfin mat åt maskar och andra småkryp och nedbrytare. De som inte äts upp fungerar som långtidsförvaring av näring i mineralform (processen heter mineralisering) och det betyder att näringen inte sipprar bort från jorden utan stannar på plats.
En bättre hantering är svår att hitta egentligen.
Det är mycket som händer som vi omöjligt kan se. Däremot kan vi se när våra växter mår bra, och det gör vi alla som har hållit på med Bokashi ett tag.
Så nästa gång någon frågar dig vad det är för skillnad mellan kompostering och Bokashi kan du förhoppningsvis svara. Inte är det nödvändigt att ta upp allt på molekylnivå med grannen, men det kan vara intressant att känna till (hoppas jag!).
Dra gärna det där med växthusgaser. Och att det är oftast enklare i vardagen att slippa fylla på, vända och gräva ut en kompost som tar två-tre år att bli klar och blir inte så näringsrik som man tror.
Men även detta att man tar näringen i princip direkt från matbordet i köket till nästa års squash och morötter! Då blir det kanske busenkelt att förstå.
/Jenny på bokashi.se
Hej! Jag har funderat på om det går att kombinera bokashi och ”vanlig” kompostering på något sätt? T.ex. att gräva ner bokashin i trädgårdskomposten så att man kanske påskyndar den komposteringen också? Jag har ju läst om ”jordfabriker” med bokashi och tänker att det skulle kunna fungera på liknande sätt?
Ja visst går det bra att kombinera. Många som redan har varmkompost från förr använder den på vintern som ett enkelt sätt att ta hand om sin bokashi, vissa gör så året om. Det blir bättre fart i komposten även om den stannar av under den kallaste delen av vintern. Men har man möjlighet att gräva ner sin bokashi så är det alltid bättre: snabbare och ett riktigt bra sätt att punktförbättra jorden.
Det går att använda bokashi i en kallkompost, även om det är inte riktigt tillåtet av de flesta kommuner. Ta ett grepp, lyfta upp en del av komposten och tömma hinken där. Pressa ner toppskikten för att bli av med så mycket luft som möjligt. Helst ska bokashin var ordentligt övertäckt. Det händer nog inte så mycket nu när det börjar bli kallt men på en varmare årstid blir det skillnad, högen körs liksom igång från mitten tack vara bokashin.
Men det är bara att testa på! Lycka till!
/Jenny
Hej!
Jag har nyss fått nys om det här med bokashi, verkar ju fantastiskt. Jag har en fråga om näringsvärde: tänkte använda bokashi dels i matkomposten och dels i säckar med löv. Hur blir näringsvärdet i mat- respektive lövkomposten jämfört med t ex blomjord man köper? Så att jag får ett hum om det kan användas till t ex omplantering, kryddträdgård och så vidare:)
Välkommen in i bokashigänget Lasse! Det är så svårt att jämföra olika näringsvärden på bokashi och annat, det beror på vad man har för matrester och vad man blandar hinken med. Efter den första odlingssäsong är du expert men innan dess är det bara att testa dig fram. Som riktlinje kan man säga att du får en bra planteringsjord av en tredjedel bokashi (färdig fermenterade från hinken) och tvåtredjedels påskord (typ den billigast). Vissa använder 50:50 till sina chilis och andra krävande växter men det är nog bättre att börja med en tredjedel. Mindre om du inte har så det räcker men då får du komplettera med annan näring.
Om man gör i ordning en sopsäck med löv och blanda med en hink bokashi kan man få fram en bra planteringsjord. Svårt att säga precis hur det är näringsmässigt men det blir en bra bas för ”normala” växter, eller som en riktig bra jordförbättring. Sådana säckar (eller lådor/tunnor/vad-man-nu-har) kan man göra svagare eller starkare beroende på om man har mycket löv som ska tas hand om eller om man vill ha en högkoncentrerad blandning som inte tar så mycket plats. Det hela byggs på att man tager vad man haver 🙂
Löv är ju inte så näringsrika i sig men en fantastisk bra resurs i odlingen. Bortsätt från faktum att man tillför en hel del kväve när man lägga till en hink med bokashi så är det ett bra sätt att snabbt omvandla löv till jord. Istället för att det tar några år så kan du fixa en säck med nästan-jord under våren om du ställer den på ett soligt ställe. Det är sällan jag väntar tills en lövsäck med bokashi blir till jord (då behöver man ett par månader till) men bara man kommer en bra bit på väg så fungerar den uppgraderade lövmassan som en bra bas till en storkruka, odlingslåda eller som mulch/täckning på en vanlig bädd.
Ett annat sätt att göra lövkomposten är att, istället för att blanda en hink med bokashi i säcken, att ladda lövsäcken med lakvatten från hinken. Funkar bra på vinter när man inte har så många andra användningsområden för lakvattnet. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite lakvatten man tillsätter, bara man har lite koll för att kunna döma näringsnivåen sedan. Skaka om då och då för att få en bra spridning av båda mikrober och näring.
Orsaken att höstlöv funkar så bra med bokashi är för att de är faktiskt laddade med jordbakterier. När de kommer i kontakt med bokashimikroberna körs i gång processen för att göra jord.
Hoppas allt detta ger dig några idéer! Testa allt du hittar på och kommer du på något bra vi andra kunde få nytta av säg gärna till!
/Jenny
Tack för ett fantastiskt svar:)
Du skriver att man får fram en bra planteringsjord av 1/3 bokashi och 2/3 påsjord, men kan man inte bara ta vanlig jord från trädgården och lite större andel bokashi? Det borde ju vara ännu miljövänligare och billigare?:)
/Hälsningar Lasse
Ja, självklart kan du använda vilken jord som helst. Lite slarvigt av mig att bara prata påsjord, det blir lätt så då de allra flesta odla i ”köpt jord”, i alla fall i krukor/pallkragar. Det gäller att tänka ut vilken konsistens man vill ha i jorden sedan, ofta odlar man i torv för att det är liksom lätt och fluffig till skillnad från lera eller sand. Den jorden man får efter en runda med bokashi har ungefär samma konsistens som den jorden du börjar med. Mycket mer näring förstås, mycket mer mikroliv och även mer humusrik, men inte så jätteannorlunda. Så strategin beror mest på hur du vill ha din jord. Du kan göra några olika varianter och testa dig fram, det är just det som är lite roligt med bokashi, att det mesta fungerar bara man vägar testa lite. Och att växterna är med på noterna 🙂
Hej!
Jag har just beställt startkittet för Bokashi och håller på att läsa in mig. Och många frågor poppar upp!
Jag odlar i hinkar i mitt växthus. På hösten rensar jag jorden och sparar den i en gammal kallkompost (Grön Johanna-typ), Det är från början dyyr köpejord så det känns viktigt att kunna återanvända den. Jag har också en vanlig varmkompost (svart byggbar kub) där jag hittills komposterat mitt matavfall.
Om jag gräver ner mina bokashihinkar i den sparade jorden nu under tidig vår. Hur snabbt kan jag använda den jorden? Jag skulle ju vilja odla i den redan i år igen.
Jag skulle vilja få till ett bra tänk kring både sparade jorden, varmkomposten och ”jordfabrik-tänket”, Tips??
Hej Carina, kul att du ska börja! Ja, det är verkligen mycket att fundera över i början. Men sedan blir det enklare, jag lovar…
Viktigast här är att du kan ”renovera” all din gamla jord och återanvända den, det är precis det bokashi går ut på. Skönt att kunna ta tillvara allt!
Vilken behållare är bäst är svårt att säga, du behöver kanske testa dig fram ett tag och se vad som funkar bäst för dig. Oftast är det lite olika beroende på årstiden, efter ett år vet du nog hur du ska lägga upp det hela.
Har du tomma hinkar och tinad jord till hands kunde du börja fylla på dem direkt med bokashi. Några tips här https://www.bokashi.se/blogg/?p=2055
Frågan är om du vill återanvända samma jord till tomater, men du kan kanske få lite variation genom att använda gammal tomatjord i dina sommarkrukor i samband med bokashi.
Och visst kan du gräva ner några bokashihinkar i din gamla grön johanna. Vill du göra så nästa vinter kunde du istället spara din jordhinkar frostfritt och tömma dem en och en när du tömmer dina bokashihinkar så du får ett jordlock till varje laddning. Men att vara helt ärligt hade jag nog kört på direkt i någon form av hink/kruka/balja i växthuset för att slippa extra jobb. Har du även rabatter/pallkragar kunde du flytta din varmkompost (utan bottenplatta) till något ställe där det finns plats och du vill förbättra jorden. Fyll på under hösten-vintern och flytta bort den under sommaren. Då vet du att all extra näring hamnar på ett vettigt ställe. Är det fortfarande lite ”geggigt” i tunnan när man vill flytta den är det bara att gräva ner och snygga till.
Du kunde även skaffa en stor murarbalja och ställa i växthuset eller på altanen under vintern där du gör en jordfabrik. Inte för att det kommer hända särskilt mycket under vintern men mest för att få en enkel logistik (minst möjligt jobb med att flytta jord!) och för att bevara all näring och energi i baljan. En hel del näring försvinner ju ur en komposttunna eller liknande ned i jorden den står på — helt ok om man vill förbättra marken därunder men lite meningslöst annars.
Hoppas du kommer fram till något som funkar på dig — det gör du säkert!
Lycka till! Jenny
ah, insåg nu att jag har inte svarat din fråga om hur lång tid det tar. Du kan börja plantera två veckor efter du har grävt ner din bokashi. Det spelar ingen roll om den är synlig eller inte, växterna bryr sig inte om det finns synliga matbitar. De två veckornas ”karenstid” i jorden är för att pH:t ska kunna stabilisera sig. Finns mycket mer att läsa på http://www.bokashi.se
Tack för så informativ text! Nu förstår jag lite bättre.
Har bara en liten undran: Min käre make, som är engagerad i energifrågor, påpekar för mig hur viktigt det källsorterade matavfallet är för att utvinna biogas. Era reflektioner kring detta?
Även en undran kring risk för möss/råttangrepp bland den nedgrävda bokashin. Speciellt i tung lerjord som ibland kan få lite fickor när man grävt.
//Siv
Siv!
Ja, din make har rätt, biogas är viktigt ur energisynvinkel. Men i bokashigänget brukar vi tänka så här: att de som odlar kan passa på att tillföra matavfall till jorden och de som inte odlar (bor i lägenhet eller är ointresserade) kan se till att mata biogasproduktionen. Energi behöver vi ju.
Det kommer en restprodukt från biogas produktion som börjar hålla en högre standard och kan tillföras till jorden igen. Och även detta är viktigt.
Personligen tycker jag det är så himla viktigt att vi bygger jord. Matjord försvinner ju i raskt takt i precis alla länder och ingenstans tillförs det nytt organisk material i större mängder. Matjord är en oerhört viktigt förråd för soil organic carbon, alltså kol i marken, och eftersom de flesta jordarna har blivit så trötta och utarmade finns det mindre och mindre kol i jorden. Desto mer släpps ut i luften. Matjord är en superviktig del i framtidens klimatdebatt!
/med passionerade hälsningar, Jenny
Vilken skillnad i resultat blir det mellan att å ena sidan gräva ned fermenterad bokashi i jorden som man sedan odlar i, och å andra sidan att gräva ned köksavfallet direkt ner i jorden?
Näringsämnena borde inte vara färre eller i midre mängd i alternativ två.
Är råttor och andra skadedjur mindre benägna att gräva upp och äta av det bokashifermenterade köksavfallet, jämfört med det icke fermenterade?
HEI!
Fra en nybegynner.
Jeg lurer på blandingsforholdet mellom Bokashiveske og vann
ved gjødsling av jorden.
Hej Kerstin. Bra fråga.
Det finns två anledningar. En av orsakerna att behandla matavfallet med bokashimikrober är att få en dominans av ”goda” mikrober. Oftast när matavfall börjar ruttnar (vilket det gör om man gräver ner direkt utan behandling) får man en del patogeniska bakterier, som inte är så nyttiga, i jorden. När man fermenterar det i förväg får man istället en hel hink med mikrober som gör ett bra jobb i jorden och är sunda. Ungefär som det fungerar i magen.
En annan anledning är att växterna och mikrolivet i jorden får snabbare tillgång till alla nyttigheter i matresterna om de förbehandlares med bokashi. Alla proteiner spjälkas upp i aminosyror och andra godsaker (som enzymer, vitaminer mm) bevaras på ett bra sätt. Detta gör näringen tillgänglig på ett helt annat sätt än om matresterna inte var behandlade.
Sedan är det gnagare. De hittar till nergrävd bokashi ibland, men mycket mer sällan än till obehandlade matrester. Gnagare är väldigt förtjust i rutten mat; helst vill de inte äta fermenterade mat. Men det gör de ändå om de måste.
Men hur man än gör så är det viktigt det här att allt som har kommit från jorden ska tillbakaförs till jorden på något sätt. Så om man gör bokashi, komposterar, gräver ner matrester eller täckodlar, så slutar man i alla fall kretsloppet. Sedan är vissa metoder bättre och sämre ur en miljö synpunkt (växthusgaser), en hälsa synpunkt, och även ur en råtta-och-möss synpunkt.
Men, bra fråga! /Jenny
Hej Kjell. Bokashivätskan ska blandas ut 1:100 med vatten. Den är ju stark! Till småplantor, sådd mm är det bättre att testa med 1:1000. Men till buskar och träd, eller starka perenner kan man höfta (säger man det på norska?!), upp till 1:10 kanske. Till jord som inte har några växter i behöver du egentligen inte späda ut vätskan, det är ju inga rötter som kan skadas, men oftast är det bra att vattna ut bokashivätskan ändå för att få en bra spridning. Lycka till! /Jenny
Hur länge kan man förvara bokashi strö utan att det mister sin kraft? Har inte använt det på flera år men tänkte starta upp det igen.
Ulrika
Hej! Eftersom vi har höns består vår kompost mest av kaffesump och olika skal som hönsen inte äter samt en hel del hushållspapper. Funkar det för bokashi?
Hej! Har varit intresserad av bokashi länge och tänker nu börja göra slag i saken och praktisera den. Jag har hönor och får då en del hönsgödsel. Bor i skogen och har stora möjligheter att gräva ner kompost. Kan man blanda hönsgödsel i en bokashi och låta den ”bränna” i den?
Ja, det kan du i princip. Men det vore kanske mer praktiskt att hitta en smidigare lösning än att ha hönsgödsel i en bokashihink… Du kunde till ex gräva ner din hönsgödsel i samband med din bokashi. Eller, om det är logiskt, gör i ordning någon slags behållare där du lägger lager på lager bokashi och hönsgödsel under vintern. Perfekt när det är kallt, kanske inte fullt så bra när det är varmt då det blir nog för varmt för bokashin. Att fermentera gödsel är en smart grej; detta gör du genom att blanda EM i någon form (lakvatten, Mikroferm) med gödslet och packa in det i en presenning eller annat någorlunda luftat behållare. Du får då en mervärde på gödseln när du packar upp den efter några veckor, eller till våren, och mycket mindre av det goda försvinner som växthusgaser. Testa dig fram och se vad du trivs med, det mesta fungerar!
/Jenny
Ja! Allt funkar. Det spelar ingen roll vad man har för matrester, det är bara att lägga i det man har. Lycka till!
/Jenny
Hej Ulrika. Det beror på hur det luktar, flera år är ganska länge… Kolla lukten: om ströet luktar syrligt och friskt är det ok. Känns det svagt (vilket det borde göra) kan du använda dubbelt så mycket som vanligt. Luktar det hö, och ser grått och trist ut, ja då har det nog gjort sitt. Ströet brukar hålla minst ett par år i oöppnat paket, vi garanterar ett år. Med bra förvaring klarar det sig förvånansvärt bra. Men testa och se!
/Jenny
Först kommer värmen sen koldioxiden. Den av växthusgaser som förekommer minst men påpekas mest för folk har alltid drömt om att få debitera andra på luft. Berätta i stället hur mycket det kostar klimatmässigt av att importera de här bakterierna i form av fraktutsläpp i stället.
Skriv inte att komposteringen ger ”oändligt mycket växthusgaser”. Det stämmer inte och det låter väldigt oseriöst att skriva så.
Hej.
Vi har precis köpt en kolonilott och ska börja odla, så och plantera. Jag funderar över det här med bokashi. Vi hade tänkt skaffa en varmkompost för att kompostera vårt matafall och använda till grönsakerna vi ska odla i pallkragar. Vad jag läser mig till här så behövs inte det utan man kan använda bokashin direkt i jorden? Det står att man ska gräva ner den, menar ni då att man gräver ett hål i befintlig jord, häller i bokashin och täcker över med befintlig jord igen? Tänker att det kan man ju i så fall bara göra när det inte finns växter i, kan ju inte hålla på att gräva när det redan finns växter i jorden? Och då blir det svårt i rabatter där det finns lökar eller perenner? Som jag förstår det bli detta något man endast kan göra på vintern och våren fram tills man planterar nytt? Vad gör man då under resten av säsongen?
Är som sagt helt ny på precis allt kring detta, även odling och trädgårdsskötsel överlag, inte bara kompost och bokashi, så jag tar tacksamt emot alla tips!
/Linnéa
Hej Linnéa! Precis så menar vi, att man kan gräva ner Bokashin direkt om man t ex har en ny växtplats, eller så kan man passa på när man byter grödor. Alternativet är att låta Bokashin omvandlas till jord någon annanstans (i sommarvärmen tar det 3 veckor), och sedan toppar rabatter och odlingsplatser med den. Under hösten går det också bra att gräva ner bokashi, näringen lakas inte ut som konventionell gödning kan göra. Lycka till och hoppas att du hittar många bra tips i bloggen! Mvh Malin på bokashi.se
Hej! Vi skriver så här: ”skulle hela världen börja kompostera skulle det bli oändligt mycket växthusgaser ut av det”. Det är ju tråkigt att du tycker att det låter oseriöst. Men när upp till 60 % av materialet i vanlig kompost försvinner upp i luften innebär det att stora mängder kol hamnar i luften som växthusgaser, helt i onödan. Sedan finns det såklart värre alternativ. Men Bokashi är ett mycket bättre alternativ tycker vi. Tack för din kommentar! Mvh Malin & Jenny på bokashi.se
Hej Donnerwetter! Jag är inte säker på hur du menar. Värmen kommer inte i Bokashiprocessen eftersom den är kall. Det är en av orsakerna till att närings- och energiförlusterna som man ser i vanlig kompostering (som uppgår till mer än hälften av materialets vikt) inte uppstår när man använder Bokashi. En annan orsak är att en helt annan bakterieflora är aktiv i Bokashi-processen, en som fixerar kväve och kol både från det organiska materialet men också från atmosfären. Ett hälsosamt mikroliv i jorden fungerar som en kolsänka. Angående import av bakterier så gör vi det vi kan. Under 2019 producerade vi själva ca 40 % av allt Bokashiströ vi sålde, av vetekli från två kvarnar i Västra Götaland, men bakterierna kan vi bara köpa från Holland. År 2020 ska vi öka vår egen ströproduktion så mycket det bara går, för att minska import och öka närproduktion. Vi gör så gott vi kan och är stolta över det! Tack för din kommentar! Mvh Jenny och Malin på bokashi.se
Jag undrar om det går bra att använda lakvatten som stått i kylskåpet länge (I några månader)? Blir den verkningslös när sen är äldre eller till och med dålig efter ett tag? Jag tycker vår bokashi och vätska ofta har en rätt frän doft, men det brukar ändå bildas vitt fluff överst i hinken, något som jag tror är bra. Vi har mycket kaffesump i hinken så lakvattnet brukar vara brunt. Med vänlig hälsning, Lena
Hej Lena! Ja, oftast går det bra. Näringen blir kvar, men det vi inte vet är hur länge mikroberna överlever. Det finns nog en hel del kvar men vi antar att lakvattnet är mer levande i början, än så länge har ingen gjort någon vettig forskning på ämnet. Luktar lakvattnet mer eller mindre normalt så är det bara att köra! (Vitt mögel är ingen fara men akta dig för andra färger). Testa dig fram, börjar med en mindre viktig växt kanske…
/Jenny
Hejsan! Jag tycker det är spännande med bokashi och har både strö och hink i garderoben som jag tyvärr inte kommit igång med att använd. Härom veckan hörde jag ett inslag på radion där de pratade med en forskare på SLU i Alnarp om en studie hon hade handlett som hade tittat på utsläpp av kol från bokashi och vanlig kompostering. Det de kom fram var att bokashi faktiskt släppte ifrån sig 20% mer kol efter att det grävts ned i jorden än vad vanlig kompostering gjorde. Totalt sett var metoderna ganska likvärdiga; bokashi släppte 66 % av kolet k materialet till luften och vanlig kompostering 70 %. Länk till studien finns nedan. Har ni redan läst? Vad tänker ni om detta?
https://stud.epsilon.slu.se/15688/
Mvh
/Erik
Hej Erik! Har du läst uppsatsen?
Det var ytterst olämpligt för en professor i markkemi att uttala sig som hon gjorde i radion eftersom det studenten i fråga har gjort i sin uppsats inte påminner alls om bokashi-metoden. Professorn gav intrycket av att man hade grävt ner bokashimaterial i jorden och sedan mätt gasutsläppet och fått fram dessa resultat. Om man läser uppsatsen så förstår man att studenten i själva verket gjort något helt annat. Hon har fermenterat kattmat och potatisskal i lufttäta hinkar med Bokashiströ. Detta är rätt. Men sedan har hon tagit en väldigt liten mängd av detta material och blandat med jord i små burkar, och ca en gång i veckan bytt ut materialet som mäter gaserna som uppstår och då luftat materialet. Detta har ingenting med hur bokashi fungerar att göra alls. För att man ska få resultat enligt bokashi-metoden ska man blanda det fermenterade materialet med jord samt täcka med jord, därmed begränsa lufttillgången till att vara måttlig. Inte röra om och inte lufta. Då samverkar mikroberna från det fermenterade materialet med jordbakterier, mineraliserar och humifierar materialet, bildar hälsosamma bioaktiva ämnen och konkurrerar ut sjukdomsframkallande bakterier.
Studenten som har producerat denna uppsats har alltså använt en metod som inte har något med bokashi att göra. Resultaten kan inte användas till att uttala sig om vad bokashi producerar för ämnen i gasform när materialet omvandlas enligt metoden. Resultaten kan möjligen användas till att uttala sig om vad fermenterat matavfall har för gasutsläpp när det behandlas som vanlig kompost.
Att en professor på SLU i ett odlingsprogram i Sveriges Radio oemotsagd får säga att de är säkra på resultaten (som då är att bokashi släpper ut lika mycket eller mer växthusgaser än traditionell kompostering) är väldigt märkligt och helt felaktigt. Mvh Malin på bokashi.se