Använd din gamla varmkompost på vintern.

Här hemma har vi haft varmkomposter i många år. Vi fick dem av kommunen när de ville inspirera vi-som-bor-på-landet att kompostera mera. De funkade ju bra.

Men det var innan vi kände till bokashi…

När vi kom igång med bokashi och började täckodla för fullt behövdes de inte längre. Det mesta hamnar ju direkt i landet. Till och med det som är lite svårsmält (kvistar och grenar) hamnar nu i landet efter en tur genom kompostkvarnen.

Vad skulle vi ha varmkomposterna till?

Nu använder vi dem igen — fast på ett helt annat sätt. Har du också hamnat i samma sits kan det kanske vara något för dig?

Det vi gör är att vi ställer dem direkt i landet där vi vill fixa till en odlingsyta. Och vi flyttar dem ganska ofta, från projekt till projekt.

Under vintern (och även då och då under andra årstider) tömmer vi bokashihinkar i tunnan och toppar med jord, löv eller annat som finns till hands. Det blir som en flyttbar jordfabrik, helt enkelt. Ren förvaring när de är kallt och ett otroligt enkelt sätt att förbättra jorden på plats när värmen kommer igång.

Här i bilderna (tagna för några år sedan) har vi ställt våra två tunnor mitt i köksträdgården där vi skulle bygga en ny odlingslåda. Vi plockade bort bottenplattorna för att få mer kontakt med jorden.

Att de står mitt i trädgården känns kanske lite konstigt men det går över. Det gör livet så mycket enklare när det är dags att fixa odlingsbädden när all jord är på plats. Bara att bygga lådan runt tunnorna och sedan plocka bort dem. Innehållet, färdigt eller ej, ramlar ut på plats och allt är liksom färdigt. Skönt att dricka kaffe istället för att skyffla jord…

Och är bokashi-jordkombon i tunnan inte “färdig” gör det inget. Sprid ut geggan precis som den är och täck med jord och annat som ska med i odlingslådan. Då kan du i princip börja odla direkt.

Enklare kan man inte ha det!

Så här gör du steg för steg…

STEG ETT.

Ställ dina komposter på platsen du har tänkt odla till våren. Det kan vara ett ställe där du har tänkt bygga en odlingslåda eller fixa en ny rabatt så småningom. Eller ställ dem på ett land eller i en odlingslåda du redan använder och som står tom under vintern.

Har du inga problem med råttor eller sork hemma kan du gott ta bort bottenplattan, det snabbar på processen sedan. Annars kan du lägga ut en finmaskig nät under tunnan, vad du nu tycker är praktiskt.

Foto: Jenny Harlen

STEG TVÅ.

Samla ihop all färdigjäst bokashi du har liggande i hinkar, biopåsar och ofärdiga jordfabriker. Samla även ihop andra bra-att-ha grejer som löv, gammal jord, rivna tidningspapper, sågspån, halm, träflis, biokol.


Foto: Jenny Harlen

STEG TRE.

Töm bokashin i komposttunnan och varva med annat (löv, papper etc). Dels för att späda ut den näringsrika bokashin, men mest för att skapa så mycket jord som möjligt. Det går åt mycket jord till en ny odlingslåda!

Om du har biopåsar är det värt att hacka upp dem lite med en spade om du kan. Är de redan frysna spelar det ingen roll, de blir till jord ändå, tar bara lite tid på sig. Du kan eventuellt hacka upp dem lite sedan när du sprider ut innehållet i tunnan.

(Orsaken att vi har biopåsar här i bilderna är att vi hämtar en hel del bokashi från ett kontorshus i staden. Egentligen tycker jag de är lite jobbiga att ha med i landet då de tar ganska lång tid att bryta ner, men de fungerar så otroligt bra i kontorsköket så det är värt det för oss att stå ut. Och försvinner i jorden gör de ju. I sinom tid…)

Foto: Jenny Harlen

STEG FYRA.

Toppa med löv, papper, jord eller vad du nu har. Är det mitt i vintern och minusgrader är det inte så noga om du inte får till det, men så fort det börjar tina är det bra att fixa något slags jordlock på det hela. I brist på allt annat, lägg på några tidningar.

Så här kan du fylla på hela vintern om du vill. Det spelar ingen roll hur mycket eller lite du har. Det går fort att fylla en komposttunna och är det kallt kommer det inte hända mycket den första tiden. Men så fort det börjar bli någorlunda varmt kommer processen igång. Då börjar både jord- och bokashimikroberna återhämta sig och jobba igen. Mängder med maskar brukar hitta fort till kalaset — och det är vi glada för!

När det börjar tina upp i komposten kan du passa på att ta fram en spade och packa ner innehållet en del, syftet är att få så få lufthål som möjligt. Dels för att spara plats och dels för att förbättra processen. Det är absolut inte nödvändigt att vrida och vända i tunnan, mikroberna sköter nedbrytningsprocessen och luftning behövs inte när man håller på med bokashi. Men det är bra att hålla innehållet lagom välpackad (fast inte hårtpackad).

Innehållet börjar även sjunka ihop då vätskan i bokashin dräneras av.   Detta är ju en av anledningarna att ställa komposterna på platsen där man ska odla sedan: näringen som sippras ner i backen gör nytta i jorden.

Foto: Jenny Harlen

STEG FEM.

Sätt på locket, gå in och ta en kopp kaffe. Till våren har du en fantastisk resurs att bygga din nya odlingslåda runt! Eller vad du nu ska ha för projekt.

Foto: Jenny Harlen

 

STEG SEX.

Experimentera!

Det tar tid att bygga ett köksträdgård. Hur man än gör så ska jorden förbättras jämt och ständigt. Oavsett om man odlar i lådor, på markbäddar eller i containers.

Bygga jord kan man göra på många sätt. Men detta är ett sätt som är otroligt enkelt och ger mycket. Mindre slit på ryggen (ja…!) och mindre tungt jobb. Lite smartare alltså,

Alla har vi olika trädgårdar (och jag förstår att inte alla är lika stora som vår). Så det finns inget rätt eller fel. Men testa kan man ju göra jämt. Och med lite fantasi och experimenterande kommer man långt.

Lycka till!

Foto: Jenny Harlen

Vad säger kommunen om bokashi?

Behöver man säga till kommunen när man börjar bokashikompostera? Egentligen, ja. De vill ju ha koll.

Men det skiljer sig så oerhört mycket mellan våra svenska kommuner hur de vill ha det. Vissa känner mycket väl till bokashi och hejar på alla som börjar. Andra har nyinvigda tjänstemän som inte kan så mycket om kompostering och är rädda för att göra fel. Vissa har krångliga system med ansökningar och godkännande, andra har ingenting, det räcker bara att man gör rätt  hemma.

Dock för det mesta vill de veta hur var och en gör med sitt matavfall, speciellt om man vill ta hand om det själv. Det blir blanketter hit och ansökningar dit. Byråkratiskt som bara den, men lätt att förstå om man tittar tillbaka till hur det var förr med råttor och ohygieniskt skräp lite varstans. Inte vill vi tillbaka dit.

De flesta kommuner utgår från att om man vill ta hand om sitt eget matavfall (alltså inte låta det hämtas för energi- eller biogasutvinning) ska det ske i rejäla tunnor som är skadedjurssäkra. Traditionell kompostering är ju baserat på detta: trädgårdsavfall går bra att ligga på hög och där kan man även har lite vegetabiliska rester (potatisskal, kaffesump mm) utan att det är riskfyllt. Börjar man lägga till animaliskt eller kokt matavfall i mixen, då ska högen vara inkapslad. En traditionell varmkompost alltså.

Man skulle kunna tro att de flesta kommuner borde känna till bokashi nu efter 8-9 år och tusentals användare. Men så är inte fallet. Och det är meningslöst att hålla på att skicka information, försöka informera, utbilda. Vi får vänta ut dom helt enkelt. Inte kan de undgå att i all evighet att se bort från bokashi som alternativ, även om det är ett rätt så annorlunda i hanteringssätt.

Vi som håller på med bokashi förstår ju att det inte är krångligt, inte skapar oreda i kommunen och inte skräpar ner.

Tvärtom, faktiskt. Tillsammans gör vi en miljögärning som är mycket viktigare i längden än jag tror vi har förstått. Att bli av med matavfall som problem och att istället göra det till en del av lösningen är faktist precis vad vi behöver.

Nu är jag kanske lite negativ här. Många i kommunvärlden har förstått mycket väl hur vettigt bokashi är. Bokashi används i många förskolor, skolor, kommunala fikarum och äldreboende runt om i Sverige. Men i de nästan 300 miljökontor som finns i landet går det lite trögare, förordningar och rutiner skrivs inte om i onödan.

Men det vi vet är att tusentals ansökningar från oss som bor i vanliga villor, radhus och lägenheter har hamnat på alla dessa skrivbord i byråkrati-Sverige och ALLA dessa ansökningar har hittills blivit godkända.

De flesta blir godkända direkt, andra tar längre tid. Vet inte tjänstemannen bakom skrivbordet vad bokashi är för något kan det blir en del frågor fram och tillbaka. Med sin ansökan skickar många av våra kunder med en kopia av den lilla bokashibroschyren som följer med alla våra paket, det gör oftast susen. Men med ett tips om vår hemsida kan de läsa till sig vad bokashi är och hur det fungerar. Då brukar det går fort. Krånglar det mer kan de ringa till oss, det har många tjänstemän gjort under åren. Oftast är de nyfikna hellre än tvära och det blir en intressant diskussion. Med godkännande efteråt.

Det är långt ifrån alla kommuner som behöver godkänna en komposteringsansökan. En gång i tiden gick jag igenom alla de nästan 300 hemsidor hos våra kommuner och läste mig till hur de vill ha det, la upp alla länkar i ett tabell. Det blev för svårt att underhålla tabellen i slutänden så den fick vi plocka bort, men det jag lärde mig var att det finns väldig många varianter. Med blanketter, utan blanketter; anmälan på miljökontoret, anmälan på fritids- eller gatukontoret; med anmälningsavgift, utan avgift; med plikt att vänta godkännande, med plikt att bara informera.

Det är bara att kolla upp hur just din kommun vill ha det och köra på.

Vill de har någon slags skiss över hur du har lagt upp din kompoststrategi får du anpassar dig så gott det går till deras tankesätt. Många kommuner vill fortfarande har en skadedjurssäker tunna på tomten någonstans — känns det enklast att göra precis som de vill kan du lägga ut en bottenlös tunna i tjockplast i trädgården. Med en finmaskig nät under mot eventuella skadedjur. Detta kan faktiskt vara en bra idé i väldigt utsatta områden, typ mitt i storstäderna som Stockholm där det redan finns utbredda problem med skadedjur.

Annars, som vi allra flesta bokashianvändare känner till, går det oftast väldigt bra att gräva ner direkt i landet. Känner du att det är rätt strategi för dig att göra så, gör det! Men du behöver kanske beskriva något för kommunen som de vill höra.

Frågan är, varför ska man egentligen bryr sig att anmäla sin bokashi då det mest är jobbigt? Vissa kommuner lägger även till en saftig anmälningsavgift som man gott kunde vara utan.

Men vi allra flesta vill ju göra rätt för oss, så är det bara. Det gäller mest om man bor i villa då ingen förväntar sig att någon skulle bli galen nog att kompostera i lägenhet (haha! inte känner de oss!).

Mer relevant dock är att det oftast finns en hel del att vinna ekonomiskt att sköta sitt eget matavfall. Eller i alla fall få ner mängden sopor.

Plockar man bort matavfallet från soporna och sorterar resten så finns det oftast nästan inga sopor kvar. Och den lilla soppåsen man då  och då lägger i soptunnan väger nästan ingenting. Inte heller luktar det då det inte är något ruttet i den.

Och det betyder att man kan kolla avgifterna lite noga hos kommunen. Kan du gå ner till en mindre soptunna? Kan du få hämtning månadsvis istället för varannan vecka? Det går oftast att spara en rejäl slant här.

Vissa kommuner tar betalt per kilo. Då vinner man direkt om man tar hand om det mesta själv.

Men sophämtningsavgifterna blir man aldrig av med. Det finns alltid en basavgift som man inte kommer undan, den täcker sopsortering och annat i kommunen som man förväntas hjälpa till
med. Att gå off-grid blir sällan accepterat när det gäller sopor!

Sedan har vi detta med de bruna tunnorna. Som finns i över hälften av svenska kommuner numera. Kolla avgifterna och tänk ut en strategi, även detta varierar från kommun till kommun. Ibland kan man lämna tillbaka den bruna tunnan och sparar pengar om man tar hand om matavfallet själv. Ibland blir det tvärtom; de är så ivriga att få ditt matavfall att du får betala att använda det själv!

Vi har diskuterat detta fram och tillbaka i Facebook-gruppen (“bokashi”) och kommit fram till en gerillalösning. Man lägger ett bananskal i tunnan till varje hämtning så man gör “rätt för sig”. Sedan lägger man resten i bokashihinken. Känns helt rätt, faktiskt.

Avgifterna och sophämtnings- och sorteringssystem hos kommunerna ändras då och då så det är faktiskt värt att ha lite koll. Ibland kan man stuva om och spara en hel del, ibland inte. Vet man
hur det funkar kan man i alla fall tipsa grannarna hur de kan trimma in sina utgifter, det finns ju alltid något roligare att lägga några hundralappar på än just sopor.

Men slutligen, det som är viktigt att komma ihåg här är att bokashi ÄR accepterat av alla kommuner i Sverige som komposteringsmetod. Det är bara att ibland de känner inte själva till det. Och då får vi hjälpas åt.

Funderar du hur det är hos dig är det bara att ringa din kommun och kolla. Läsa på hemsidan. Fråga gärna på facebooksidan “bokashi” hur andra i din kommun har gjort. Kör det ihop sig är det bara att ringa till oss eller be tjänstemännen att höra av sig till oss, då får vi ordning i det.

Och skicka gärna med den lilla broschyren med din ansökan. De kanske blir till och med inspirerade att börja själva!!!