Etikettarkiv: sopsortering

Vad säger kommunen om bokashi?

Behöver man säga till kommunen när man börjar bokashikompostera? Egentligen, ja. De vill ju ha koll.

Men det skiljer sig så oerhört mycket mellan våra svenska kommuner hur de vill ha det. Vissa känner mycket väl till bokashi och hejar på alla som börjar. Andra har nyinvigda tjänstemän som inte kan så mycket om kompostering och är rädda för att göra fel. Vissa har krångliga system med ansökningar och godkännande, andra har ingenting, det räcker bara att man gör rätt  hemma.

Dock för det mesta vill de veta hur var och en gör med sitt matavfall, speciellt om man vill ta hand om det själv. Det blir blanketter hit och ansökningar dit. Byråkratiskt som bara den, men lätt att förstå om man tittar tillbaka till hur det var förr med råttor och ohygieniskt skräp lite varstans. Inte vill vi tillbaka dit.

De flesta kommuner utgår från att om man vill ta hand om sitt eget matavfall (alltså inte låta det hämtas för energi- eller biogasutvinning) ska det ske i rejäla tunnor som är skadedjurssäkra. Traditionell kompostering är ju baserat på detta: trädgårdsavfall går bra att ligga på hög och där kan man även har lite vegetabiliska rester (potatisskal, kaffesump mm) utan att det är riskfyllt. Börjar man lägga till animaliskt eller kokt matavfall i mixen, då ska högen vara inkapslad. En traditionell varmkompost alltså.

Man skulle kunna tro att de flesta kommuner borde känna till bokashi nu efter 8-9 år och tusentals användare. Men så är inte fallet. Och det är meningslöst att hålla på att skicka information, försöka informera, utbilda. Vi får vänta ut dom helt enkelt. Inte kan de undgå att i all evighet att se bort från bokashi som alternativ, även om det är ett rätt så annorlunda i hanteringssätt.

Vi som håller på med bokashi förstår ju att det inte är krångligt, inte skapar oreda i kommunen och inte skräpar ner.

Tvärtom, faktiskt. Tillsammans gör vi en miljögärning som är mycket viktigare i längden än jag tror vi har förstått. Att bli av med matavfall som problem och att istället göra det till en del av lösningen är faktist precis vad vi behöver.

Nu är jag kanske lite negativ här. Många i kommunvärlden har förstått mycket väl hur vettigt bokashi är. Bokashi används i många förskolor, skolor, kommunala fikarum och äldreboende runt om i Sverige. Men i de nästan 300 miljökontor som finns i landet går det lite trögare, förordningar och rutiner skrivs inte om i onödan.

Men det vi vet är att tusentals ansökningar från oss som bor i vanliga villor, radhus och lägenheter har hamnat på alla dessa skrivbord i byråkrati-Sverige och ALLA dessa ansökningar har hittills blivit godkända.

De flesta blir godkända direkt, andra tar längre tid. Vet inte tjänstemannen bakom skrivbordet vad bokashi är för något kan det blir en del frågor fram och tillbaka. Med sin ansökan skickar många av våra kunder med en kopia av den lilla bokashibroschyren som följer med alla våra paket, det gör oftast susen. Men med ett tips om vår hemsida kan de läsa till sig vad bokashi är och hur det fungerar. Då brukar det går fort. Krånglar det mer kan de ringa till oss, det har många tjänstemän gjort under åren. Oftast är de nyfikna hellre än tvära och det blir en intressant diskussion. Med godkännande efteråt.

Det är långt ifrån alla kommuner som behöver godkänna en komposteringsansökan. En gång i tiden gick jag igenom alla de nästan 300 hemsidor hos våra kommuner och läste mig till hur de vill ha det, la upp alla länkar i ett tabell. Det blev för svårt att underhålla tabellen i slutänden så den fick vi plocka bort, men det jag lärde mig var att det finns väldig många varianter. Med blanketter, utan blanketter; anmälan på miljökontoret, anmälan på fritids- eller gatukontoret; med anmälningsavgift, utan avgift; med plikt att vänta godkännande, med plikt att bara informera.

Det är bara att kolla upp hur just din kommun vill ha det och köra på.

Vill de har någon slags skiss över hur du har lagt upp din kompoststrategi får du anpassar dig så gott det går till deras tankesätt. Många kommuner vill fortfarande har en skadedjurssäker tunna på tomten någonstans — känns det enklast att göra precis som de vill kan du lägga ut en bottenlös tunna i tjockplast i trädgården. Med en finmaskig nät under mot eventuella skadedjur. Detta kan faktiskt vara en bra idé i väldigt utsatta områden, typ mitt i storstäderna som Stockholm där det redan finns utbredda problem med skadedjur.

Annars, som vi allra flesta bokashianvändare känner till, går det oftast väldigt bra att gräva ner direkt i landet. Känner du att det är rätt strategi för dig att göra så, gör det! Men du behöver kanske beskriva något för kommunen som de vill höra.

Frågan är, varför ska man egentligen bryr sig att anmäla sin bokashi då det mest är jobbigt? Vissa kommuner lägger även till en saftig anmälningsavgift som man gott kunde vara utan.

Men vi allra flesta vill ju göra rätt för oss, så är det bara. Det gäller mest om man bor i villa då ingen förväntar sig att någon skulle bli galen nog att kompostera i lägenhet (haha! inte känner de oss!).

Mer relevant dock är att det oftast finns en hel del att vinna ekonomiskt att sköta sitt eget matavfall. Eller i alla fall få ner mängden sopor.

Plockar man bort matavfallet från soporna och sorterar resten så finns det oftast nästan inga sopor kvar. Och den lilla soppåsen man då  och då lägger i soptunnan väger nästan ingenting. Inte heller luktar det då det inte är något ruttet i den.

Och det betyder att man kan kolla avgifterna lite noga hos kommunen. Kan du gå ner till en mindre soptunna? Kan du få hämtning månadsvis istället för varannan vecka? Det går oftast att spara en rejäl slant här.

Vissa kommuner tar betalt per kilo. Då vinner man direkt om man tar hand om det mesta själv.

Men sophämtningsavgifterna blir man aldrig av med. Det finns alltid en basavgift som man inte kommer undan, den täcker sopsortering och annat i kommunen som man förväntas hjälpa till
med. Att gå off-grid blir sällan accepterat när det gäller sopor!

Sedan har vi detta med de bruna tunnorna. Som finns i över hälften av svenska kommuner numera. Kolla avgifterna och tänk ut en strategi, även detta varierar från kommun till kommun. Ibland kan man lämna tillbaka den bruna tunnan och sparar pengar om man tar hand om matavfallet själv. Ibland blir det tvärtom; de är så ivriga att få ditt matavfall att du får betala att använda det själv!

Vi har diskuterat detta fram och tillbaka i Facebook-gruppen (”bokashi”) och kommit fram till en gerillalösning. Man lägger ett bananskal i tunnan till varje hämtning så man gör ”rätt för sig”. Sedan lägger man resten i bokashihinken. Känns helt rätt, faktiskt.

Avgifterna och sophämtnings- och sorteringssystem hos kommunerna ändras då och då så det är faktiskt värt att ha lite koll. Ibland kan man stuva om och spara en hel del, ibland inte. Vet man
hur det funkar kan man i alla fall tipsa grannarna hur de kan trimma in sina utgifter, det finns ju alltid något roligare att lägga några hundralappar på än just sopor.

Men slutligen, det som är viktigt att komma ihåg här är att bokashi ÄR accepterat av alla kommuner i Sverige som komposteringsmetod. Det är bara att ibland de känner inte själva till det. Och då får vi hjälpas åt.

Funderar du hur det är hos dig är det bara att ringa din kommun och kolla. Läsa på hemsidan. Fråga gärna på facebooksidan ”bokashi” hur andra i din kommun har gjort. Kör det ihop sig är det bara att ringa till oss eller be tjänstemännen att höra av sig till oss, då får vi ordning i det.

Och skicka gärna med den lilla broschyren med din ansökan. De kanske blir till och med inspirerade att börja själva!!!

 

 

 

 

 

Osorterad sopa kostar mer

Foto: www.gp.se

Inte så konstigt med det. Alltså att det kostar mer om man inte orkar sortera. Men vore det inte istället bättre med riktig bra rabatt när man själv tar hand om matavfallet?

Det snackas mycket om närproducerat mat men i princip ingenting om näråtervinning. Göteborgs-Posten skriver om ett nytt system för sopsortering som föreslås i Härryda kommun. För de som inte vill sortera sitt matavfall väntar en taxehöjning på 60 procent. Tanken är att de ska köra med de nu ganska vanliga brun-och-gröna kärlsystemen. Och det är klart att ett sådant system kostar, så därför ska priset upp ordentligt för de som inte vill vara med.

I dag har 50 procent av villaägarna i Härryda kommun kompost eftersom kommunen genom kampanjer och samarbete med olika företag lobbat för kompostering. Även när det nya systemet införs blir det mest ekonomiskt fördelaktigt att fortsätta med egen kompost eftersom taxan är viktbaserad.
Men kommunen hoppas ändå att en del kommer att byta till bruna tunnor. Målet på sikt är att 60 procent av kommunens renhållningsabonnenter ska sortera på det sättet.

Avfallet från Härryda är tänkt att förbehandlas i Renovas anläggningar i Göteborg för att sedan omvandlas till biogas.

Det låter inte som så många där har hört talas om Bokashi!

Nej till sopsortering?

Låt gammal mat blir till ny mat!

Jo, nu är det mycket politik här i landet.
Och det är bra att se sopsortering hamna ganska högt upp på agendan – trots allt. Särskilt detta med matavfall.

I DN för ett par dagar sedan kunde man läsa vad Folkpartiet har att säga om saken. ”Nej till sopsortering — ja till matkvarnar”

Det finns ingen anledning att våra matrester ska packas i soppåsar och transporteras med bil på våra gator och torg, vilket de rödgröna partierna föreslår. Det finns ett bättre alternativ – att soporna enkelt mals sönder, spolas ner i avloppsrören och kommer ut som bränsle till bussar och bilar, skriver Karin Karlsbro (FP).

Jag håller med mycket i det de säger — att matavfall är en värdefull resurs, att det är slöseri att frakta det kors och tvärs över landet och att hanteringen i köket kan vara krångligt.

MEN jag håller inte med lösningen. Att mala upp all matresterna i köket är visst bekvämt, och det låter logiskt att låta reningsverket ta hand om det hela och gör biogas. För biogas behöver vi väl?

Fullständigt bortglömt är dock detta med matjord. All matrester har någon gång varit jord och den ända rätt ställe för de att hamna är i jorden. Annars blir det ingen kretslopp. Matjord är något vi har svårt att verkligen se, det är väl en oändlig resurs- eller??

Samma syn hade vi på luft och vatten för många år sedan. Nu vet vi bättre. Dags att börja se ”jorden”!

Två saker: Ut från en biogasfabrik kommer en visst mängd jord som finns kvar efter gasproduktionen. Denna skickas ut till jordbruk vilket i och för sig är bra. Men om jordmassan innehåller en massa medicin- och kemirester från reningsverket då? Är det något en bonde vill ha? Låter inte Krav märkt.

Och två: Biogasproduktion är alltid bättre än deponering och förbränning. Vi får ut något vi vill ha. Men glöm inte att det är i princip matjord vi kokar upp till gas i fabriken. Det som körs ut till åkrarna är långt mindre än det som en gång var jord. Så på så sätt ta vi från kapitalet. Den goda matjorden försvinner, bit för bit.

Jag säger inte att allt detta är fel. Bara att ingenting är lika svart och vitt som man tror.

I en perfekt värld skall mycket som möjligt återvinnas, så nära som möjligt. Och det gäller jord med.

Näråtervinning är ett koncept vi måste börja prata om. För att inte säga återvinning av jord!

(Undrar förresten om Karin Karlsbro har tänkt på vad som händer med det svenska avloppssystemet om man försöker trycka igenom 1 miljon ton (1000 000 000 kg) slemmigt matavfall per år!)

Läs artikeln>>

Gratis busbiljett för komposterare?

Skönt med nya, fräscha idéer ibland. Visst är det lätt att säga ifrån direkt: för krångligt, för dyrt, för naiv, skulle aldrig kunna funka… Men varför inte? Varje ny idé sår ett frö, man börjar tänka i nya banor. Visst behover vi inte tänker som vi aaaallltid har gjort. Eller hur?

Klass 71 DF på St Iliansskolan i Västerås har kommit med en fräsch ny idé, vilken uppmärksamades med  15 000 kronor i ungdomsstipendium på Västmanlands klimatkonvent under veckan.

VLT skriver:

Vad sägs om en gratis bussbiljett för att du sorterar dina sopor?

Högstadieelevernas förslag är att västeråsarna ska kunna väga och registrera sin kompost. De som är duktiga och når en viss nivå kompenseras med bussbiljetter att användas på stadens biogasbussar.

Sopor = noll?

Foto: www.ronneby.se

Är det rimligt att man kan ta hand om sina egna sopor fullt ut? JA! Säger vi. NEJ! Säger miljödomstolen i Växjö.

I Sölvesborg finns det en man som i 13 år har klarat sig utan kommunal sophämtning. Kommunen har varit nöjd — vad han nu gör, gör han tydligen på rätt sätt. Sorterar ut allting kan jag tänka mig och komposterar matavfallet.

Klart det funkar. Men det tycker inte miljödomstolen och nu ska han betala sophämtning. Inte vet jag vad det finns för detaljer runt detta och kanske de tekniskt har rätt. Men i mina ögon är mannen är en hjälte. Klart han vill spara pengar och är säkert mer än lite ”stönig”, men han kämpar för en bra sak. Vi kan och VI MÅSTE få ner våra sophögar. Inte kan vi hålla på som vi gör nu.

I Sverige är vi vana vid att stat och kommun tar hand om våra liv. Vi väntar tills de kommer med en lösning och talar om för oss hur vi ska göra. Bra lösningar i denna värld innebär teknik, stora bilar, höga kostnader, administration och bråkrati och … you name it. Low-tech losningar gäller helt enkelt inte.

Men här på bokashi.se tycker vi tvärtom. Jobbar vi med naturen ta då hjälp av naturens medarbetare så kan vi slippa en massa onödig dieselslukande teknik. Vi skulle vinna, naturen skulle vinna, och våra barn kommer att vara de största vinnarna.

Och det är klart rimligt att all avfall från hushållet verkligen kan komposteras eller lämnas till återvinning. Vi gör det själv här hemma. Vi har sagt upp sophämtningen hemma, men här i Säffle få vi en grundavgift ändå vilket är helt ok, det täcker återvinning och sådant. Vilket man vill eller ej, får man sophämtning två gånger om året. Och lite slänger vi faktiskt. Det blir ungefär en liter varannan månad. Lite mer om vi har besök av en blöjbarn. I påsen finns det dammsugarpåsar och små udda saker som man inte vet riktigt hur man ska sortera.

Jag har faktiskt tänkt att jag skulle spara allt detta under ett år istället för att slänga. Ta det med mig säcken till kommunen och sedan titta på det tillsammans. Vågar dom? Det tror jag de gör här i Säffle kommun. Men tydligen inte på miljödomstolen i Växjö. Jag kanske skulle skicka påsen dit?

Läs mer på SYDÖSTRAN

18 miljarder burkar!

Foto: Returpack

Om man nu skulle stapla de på varandra skulle det räcka till månen 6.7 gånger.

Det är många burkar, det!

Knappt 7 månresor i burkor, så många burkar har vi pantat i Sverige sedan det blev pant på aluminiumsburkar för 25 år sedan. 18 miljarder!

87 procent av alla burkar pantas, 80 procent av PET flaskor. Och målet är 90 procent.

Läs mer här om du vill på recycling.net.

Men en fundering bara: vad gör man när man är ute på stan, på semester och sådant. Man köper en flask vatten på en varm dag och — vad då? Konkar den tomma flasken hem igen? Visst vore det bra om det fanns mini-återvinningsstationer lite varstans så det vore enklare att slänga på rätt sätt. De finns, men de är sällsynta.

Gud vad de tjänar på matkassar!

plastpase

 

Jag blir nästan äcklad att tänka på det. Vi köper dyra plastpåsar på Ica, Coop, Willys eller vad det nu är och varför? Jo, för att vi behöver dem FÖR ATT SLÄNGA SOPOR I. Betalar 1,50:- styck, använder påsen i typ 10 minuter, och sedan fyller det med en massa skräp som någon annan ska bära iväg.

Vi vet alla nu att påsen är gjord av olja och den har ett oehört högt samhällskostnad. Vi skulle så lätt kunna plocka med oss en tygkasse när vi handlar. Men vi gör inte det. För att vi behöver plastkassarna ändå. Till soporna…

Här i Aftonbladet slår de på trumman att man ska låta bli dyra butikskassar och istället använder tunna, billiga soppåsar. Visst. Ett steg i rätt riktning. Kanske.

Men om man tänker fullständigt om. Sluta slänga så mycket skräp! Sorterar man ut allt plast, glas, metall osv osv så är det mest matrester som är kvar. Och de kan hamna i en Bokashi hink och sedan i trädgården. Eller grannens kolonilott. Eller mormors kompost på sommarstugan.

Bokashi kostar typ 1 kr per dag när man har kommit igång. Hur många plastpåsar köper du i veckan och vad kostar dom?

Avfallspåsar till soporna
Varje år bär svenskarna hem sina matvaror i ca 720 miljoner plastkassar, och handlarna tjänar 85 öre per kasse. Om alla skulle packa maten i tygkassar kan försäljningen av plastkassar minska till noll. Eftersom nästan alla svenskar slänger sopor i plastkassarna behövs det en ersättning. Lösningen heter avfallspåsar, hälften så dyra och hälften så tunga. Om man använder avfallspåsarna i stället minskar utsläppen av koldioxid med 24 500 ton. Minskningen motsvarar 0,4 promille av de svenska utsläppen. Avfallspåsarna görs av polyeten eller polyester, som kommer från olja. Det finns även påsar som är gjorda till hälften av majsstärkelse.
Källa: Aftonbladet

Alla dessa glödlampor…

foto: www.hallsberg.se

Äntligen! Nu har jag åkt runt i ett par månader med en papperskasse fylld med gamla glödlampor i bilen. Plockade den med mig av misstag någon dag när jag skulle sprtera en massa annat och vill inte riktigt bära den i huset igen. Och soptippan ligger alldeles för långt borta — man åker inte dit utan att ha en massa annat som inte kan lämnas någon annanstans.

Men nu är det en lösning i sikt: Ica Maxi ska ta hand om problemet!

Läste det här nu i morse:

 

Gamla glödlampor och mobiltelefoner kan lämnas på Ica Maxi
Nu blir det enklare för alla som vill göra rätt. Ett nytt säkerhetsskåp, Samlaren, är specialgjort för insamling av farligt avfall i butik och har fack för inkast av t ex glödlampor, lågenergilampor, småbatterier samt småelektronik. Skåpet har utformats av en grupp designstudenter vid Chalmers i Göteborg. Samlaren kommer att testas i ett halvår på två av Ica Maxi:s varuhus i Malmö. Om försöket faller väl ut kan insamlingssystemet bli ett permanent inslag i butiksmiljö. I gruppen bakom projektet ingår Sysav, Ica Maxi, Renova, Vafab, Avfall Sverige och Elkretsen.
Källa: Cisionwire

Va’ bra! In med min kasse glödlampor och ut med en ny kasse mat!

DN har också skrivit om glödlampor idag — läs mer om ”Glödlampan ersätts av miljfarlig energisparare” på nätet. Och mer om det sedan!

Dyrt att inte sopsortera

  

Gunilla Skog skriver i Göteborgs-Posten om en kraftfull höjning av soptaxor i Göteborg. Skillnaden mellan de som sopsortera fullt ut — med hjälp av Bokashi eller kompostering — är hela 2354 kr.

Soptaxan höjs med nio procent.    Kostnaden för en del villaägare blir 2 788 kronor, men den som sorterar väl slipper undan med 434 kronor per år.

Höjningen införs den 1 januari 2009 och motsvarar cirka 30 öre per dag för villaägare som sorterar sitt avfall. Den som behöver tömning varannan vecka ska betala 889 kronor per år. Lägsta årsavgiften 434 kronor gäller bara dem som har egen kompost, sopsorterar väl, nöjer sig med litet kärl och får sophämtning var fjärde vecka.
Stora barnfamiljer och andra med stora kärl som kräver tömning varje vecka betalar den högsta avgiften på 2 788 kronor. Beslutet har fattats av kommunfullmäktige och beror till stor del på höjda transportkostnader…
>>Läs mer på Göteborgs-Posten

Återvinningen direkt i affären!

Foto: www.siba.se

För ett tag sedan hörde jag om en bra grej de gör i Tyskland: folk riva bort all förpackning som de inte vill ha hemma och lämna det på kassan. Det lämnar aldrig affären liksom. Om det nu är organiserat eller en proteströrelse vet jag inte. Men det låter vettigt. Det blir väldigt synligt hur mycket onödigt skräp vi har med att göra. Ussch.

Men nu händer det något liknande i Sverige. Storkedjan SIBA ska tydligen öppna en återvinningsstation vid entrén till ett av sina varuhus i Göteborg. Tanken är att det ska vara enkelt för kunden att återvinna sina elektronikprodukter. Här handlar det inte främst om förpackningen men om själva produkterna. Allt som blir så fort över när vi håller på med vår slit-och-släng livet. Ta med en gammal pryl när du köpa en ny…

recyclingnet.se skriver dem:

– Vi märker att allt fler av våra kunder tänker på miljön. Det ska inte vara krångligt att vara miljömedveten, säger SIBA:s vd Fabian Bengtsson. Hos oss kan kunderna komma med alla sina förbrukade elektronikprodukter, oavsett om man handlat hos oss eller inte. Med den nya återvinningsstationen blir det lättare att slänga uttjänta produkter.
Läs mer på recyclingnet.se>>