Recycling.net skriver om Bokashi

Nytt sätt att återvinna matrester

2008-10-01

Det finns stora besparingar att göra både för miljön och plånboken om man återvinner sitt matavfall själv. Nu finns ett nytt alternativ till traditionell kompost eller kommunal återvinning, som tidigare varit de återvinningsformer som stått till buds. Konceptet heter Bokashi och är en enkel lösning man har hemma under köksbänken.

I stället för att kompostera så läggs matresterna i en lufttät hink som får jäsa med hjälp av ”goda” Bokashi bakterier. Det luktar inget, tar ingen plats, och ska vara enkelt att sköta. När hinken, inom några veckor är full, överförs materialet till trädgården där det snabbt omvandlas till fin jordförbättring.
–    Fördelen med Bokashi är att man slipper springa ut och in med slaskhinken till utekomposten eller soptunnan varje dag. Matresterna ruttnar inte, luktar inte och attraherar inte råttor eller ohyra, säger Jenny Harlen, på ME Gård & Teknik, som introducerar Bokashi-konceptet i Sverige.
Om man ska tro ME Gård & Teknik, så kan en familj i villa i de flesta svenska kommuner spara runt en tusenlapp per år om de återvinner fullt ut. Enligt en färsk undersökning fån Konsumentföreningen Stockholm, KfS, genererar den mat som svenska hushåll slänger årligen utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar. Varje svensk slänger omkring 100 kilo mat.
–    Många börjar inse att det här inte längre håller, säger Jenny Harlen, något måste göras för att ta hand om jorden på ett bättre sätt. Bokashi gör att vi återför avfallet direkt till jorden, vi minskar på soptransporterna och det blir mindre förbränning.
För mer information: www.bokashi.se

Läs mer: recyclingnet.se

Källsortering är vår vanligaste miljöåtgärd

Att sortera glas, papper, plast och allt annat är nog inte det roligaste vi gör hemma. Men det verkar ha väl blivit en del av vardagen för de flesta av oss ändå. Men det där med matavfall, hur återvinner man det?
Kommunerna försöker på olika sätt — vissa hämtar vid grinden ett par gånger i månaden (med kläddnypa på näsen…), andra uppmanar dem som bor i villa att kompostera hemma. Avfallskvarnar diskuteras. Många vill göra biogas om de bara kunde samla in maten på ett vettigt sätt. Ingenting verkar fungera riktig bra än så länge. Men det är fött att de inte hört talas om bokashi!

Men det är roligt att läsa att nio av tio sorterar papper och glas…
BlockquotePå uppdrag av Länsförsäkringar har en studie gjorts av HermelinGroup, 13 052 personer mellan 16 och 69 år intervjuades om vilket ansvar de tar för miljön. Av studien framgår att 69 procent av kvinnorna köper miljömärkta varor, av männen är det 55 procent. Nio av tio svenskar källsorterar papper och glas, åtta av tio tänker på attstänga av elapparater och att släcka lampor. Källsortering är vanligast bland 40 till 69-åringar. 60 procent källsorterar alla sopor, av den yngre generationen är det bara 40 procent. Det finns även geografiska skillnader i hur miljömedvetna vi svenskar är.

Källa: ATL

Kossornas planet

Ett nytt miljöprogram lanseras nu på P4, “Kossarnas planet”. Låter roligt! Men känner programledarna till Bokashi? Det skulle nog passa bra in i programmet — Bokashi är ju en enkel sak som man kan lätt göra själv och upplevar att man gör något bra. Nej, det rädder nog inte världen men det är absolut ett steg i rätt riktningen.

Därför har jag mailat programledarna med info om Bokashi!

Foto: SR

Stefan Sundström, Lasse Åberg och Babben Larsson i nytt miljöprogram i P4

”Kossornas planet” är ett underhållande program för den som försöker vara miljömedveten men som känner sig lite vilsen. Sångaren Stefan Sundström har skrivit signaturmelodin, med en ny text varje vecka. På lördag är det premiär i P4.

– Ska man lyssna på Al Gores katastroflarm och tro att jorden går under när som helst, eller ska man lyssna på dem som säger att allt nog fixar sig bara man sorterar soporna och köper ekologiska tomater, undrar programledare Christer Engqvist.

Under hösten kommer många kända svenskar att berätta om sitt miljötänkande i programmet. Först ut är Lasse Åberg, mannen som lyckats med konststycket att utan pekpinnar sprida miljöbudskap till barn.

Dessutom får lyssnarna möta naturfotografen Mattias Klum – om att få ihop allt sitt resande med miljöengagemanget, Babben Larsson, militant sopsorterare och rallyföraren Ramona Carlsson. Andra namn är meteorologen Tone Bekkestad, Hasse Alfredson, Maria Wetterstrand och Andreas Carlgren.

Det första programmet handlar om hur mycket el våra vardagsprylar drar. Stefan Sundströms elförbrukning mäts och el-tjuvar avslöjas.
– Jag vill göra nåt konkret för att vända utvecklingen, och en liten grej kan ju vara att själv ändra sina vanor så man blir en del av lösningen istället för problemet. Samtidigt om man bara får debatten att handla om små privata val som vi konsumenter gör är det inte bra, den stora grejen är att tvinga makthavarna att lägga om miljöpolitiken i stort, säger Stefan Sundström.

Kossornas planet premiär lördag 20 september kl 14.03

Programledare är Christer Engqvist och Lena Nordlund Programmets hemsida är producerad i samarbete med konsthantverkaren Maria Lewis, som bland annat gör smycken av återvunnet skräp.

Läs mer på Sveriges Radio>>

Jordens resurser slut för i år

Förra tisdag tog jordens resurser slut. Då inträffade “Earth Overshoot Day”, den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden förmår att producera under ett år.

Varje år beräknar den internationella miljöorganisationen Global Footprint Network vilken belastning som mänsklighetens konsumtion haft på världens odlingsmark, betesfält, skogar och fiskevatten. Detta jämförs nu med hur mycket jordens ekologiska rsurser klarar av att porducera på ett år. Mellanskillnaden visar på vilken överkonsumtion som ägt rum.
I fjol ägde “överdriftsdagen” rum 6 oktober och i år den 23 september. Fram till årets slut beräknas världens befolkning förbruka 140 procent av vad jorden klarar av att producera under året. Det innebär att det krävs 1,4 jordklot för att föda oss. Priset som jordklotet betalar för detta märks bland annat i ökade koldioxidutsläpp, krympande skogar, utfiskade hav och stigande matpriser.

Källa: recyclingnet.se

Nu är det dags!

Foto: Jenny Harlen

Solen skiner efter en månads regn och nu är det dags att skörda de sista bönorna och potatisarna i grönsakslandet och ta hand om jorden — dags att ge tillbaka det man har tagit. Det var inte förrän jag själv började försöka odla lite potatis jag insåg vad egentligen som händer när vi stolt bär in den fina skörden till matbordet. Jorden försvinner! Helt plötsligt stod odlingslådarna halvtomma – vart tog all matjorden väg?

Visst blev det mat av det. Och lådorna ska fyllas på inför våren. Med säck efter säck av dyr kogödsel och annat som man fraktar från affären i bil. För att det ska bli fint igen i grönsakslandet.

Sakta men säkert äter vi upp vår matjord. Vad mycket roligare det känns nu när all mat vi inte själv kan äta går tillbaka till jorden. Vi lägger alla matrester i Bokashi hinken och den fylls snabbare än man kan tror, trots att vi med hjälp av hunden är bra på att äta upp rester. Och nu när bönplantorna grävdes upp och gick över till komposten kom Bokashi hinken ut från köket och innehållet grävdes direkt ner i landet. Ett riktigt bra tack för säsongen som gick och en bra start till den som nu kommer.

Dessutom blir det ingen bilturer in till stan till våren — odlingslådorna står ju redo!

Återvinning funkar! Tidningar i alla fall…

Foto: Jenny Harlen

Det verkar som vi svenskar är nöjda med våra återvinningssytem. I alla fall när det gäller de stora mängder med tidningar och förpackningar vi stoppar ner i återvinningscontainrerna kors och tvärs över landet.

I en undersökning gjord nyligen på uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, SIFO, har man kollat vad det svenska folket tycker. Hela 88 procent av de tillfrågade säger att sortering och insamling av förpackningar och tidningar fungerar ganska bra eller mycket bra.

Lite skillnad var det dock när folk skulle svara vad som motiverar dem att sortera. Miljöaspekten eller eller bekvämligheten? Tydligen är det så att Folkpartiets väljare skattar miljöaspekten lägst, medan vänsterpartiets väljare anse att miljön är viktigast.

1000 personer har intervjuats och är 15 år eller äldre, boende i hela landet.
Källa: recyclingnet.se

Kompostturism: Vadstena

Foto: Jenny Harlen 

Foto: Jenny Harlen

Klosterträdgårdar är fascinerande och som tur är så finns det rätt många nygamla medeltida örtagårdar runt omkring i Sverige, kul att kika på.

Lena Israelsson har nyligen skrivit en vacker bok om gamla odlingstraditioner i klosterträdgårdar. Hon är en känd trädgårdsförfattare och här skriver hon om de munkar och nunnor som har lagt ner så mycket energi för att hålla liv i denna odlingstradition . Boken, som heter Klosterträdgårdar: himmelska platser på jorden, förklarar hon hur klostren stod för kunskap och utvecklingen i trädgårdsarkitektur, botanik och örtlära för 500 år sedan. Av ren nyfikenhet har Lena Israelsson åkt runt till ett tjugotal kloster i Sverige och utomlands för att se hur man gör idag. Hur ser det ut innanför murarna, odlar man med samma skicklighet och lust?

Men jag har en fundering till: Hur de skötte de sina komposter för 500 år sedan? Vi kommer nog aldrig att veta, men det var kanske inte så annorlunda mot hur vi gör idag? Man lägger väl bara trädgårdsavfall på hög och väntar…

En väldigt fin örtagård är den vid Vadstena kloster och som nästan allt annat i Vadstena har den anor från den heliga Birgittas tid. Vi råkade vara där i somras och jag tog chansen att kolla och gick nyfiken genom hela den fina örtagården. Förbi alla de fina matlagningsörterna, förbi de doftande blommor och de dödliga giftväxterna. Och där fanns den. Komposten. Hur enkelt som helst med en fin mull på gång längst ner i högen. Bara man väntar…

Foto: Jenny Harlen

 

 

Bokashi power!

echinacea flower

Foto: Pouch

Här har vi en kvinna i England som är jätte glad i sina röda rudbeckior. Och får de att frodas tack vara Bokashi! Så mycket så att hon skriver om det i  hennes blogg

I absolutely love my echinacea plants, the flowers are stunning and last for ages, changing and opening more and more each day.
I grew this plant from seed in 2007 and it has been growing in soil enriched with Bokashi compost for the past year.
Bokashi is, in my opinion, the perfect way to re-use food waste rather than send it to landfill. Plus my plants love it!

>> Läs mer på  http://pouchbags.blogspot.com/2008/08/bokashi-power.html

Dyrt att inte sopsortera

  

Gunilla Skog skriver i Göteborgs-Posten om en kraftfull höjning av soptaxor i Göteborg. Skillnaden mellan de som sopsortera fullt ut — med hjälp av Bokashi eller kompostering — är hela 2354 kr.

Soptaxan höjs med nio procent.    Kostnaden för en del villaägare blir 2 788 kronor, men den som sorterar väl slipper undan med 434 kronor per år.

Höjningen införs den 1 januari 2009 och motsvarar cirka 30 öre per dag för villaägare som sorterar sitt avfall. Den som behöver tömning varannan vecka ska betala 889 kronor per år. Lägsta årsavgiften 434 kronor gäller bara dem som har egen kompost, sopsorterar väl, nöjer sig med litet kärl och får sophämtning var fjärde vecka.
Stora barnfamiljer och andra med stora kärl som kräver tömning varje vecka betalar den högsta avgiften på 2 788 kronor. Beslutet har fattats av kommunfullmäktige och beror till stor del på höjda transportkostnader…
>>Läs mer på Göteborgs-Posten

Matavfall ger utsläpp på 1,9 miljoner ton CO2

Den mat som svenska hushåll slänger ger varje år ett utsläpp på 1,9 miljoner ton koldioxid, lika mycket som 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor avger. Det visar en ny studie som Konsumentföreningen Stockholm, KfS, låtit göra.

Det är främst frukt och grönsaker som slängs, och matavfall ger upphov till 1,9 miljoner ton CO2.

100 kilo mat per år och svensk slängs varje år, totalt 900 000 ton. Siffran gäller fullt ätlig mat. Skal, ben, och liknande ingår inte. På sin väg från åkern till slaskhinken har maten gett upphov till cirka 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, helt i onödan.
– Det är inte rimligt att vi producerar, förädlar och transporterar så mycket mat, för att sedan slänga den. Det är bra att vi nu har lyckats få fram en siffra på hur omfattande den här onödiga miljöpåfrestningen är, även om siffran är en grov uppskattning, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor vid KfS. Det behövs mer forskning om matavfallssituationen i Sverige.
KfS studie “Klimatavtryck från hushållens matavfall”, som utförts av institutet för Livsmedel och bioteknik, Sik, är inte en detaljerad analys utan ger snarare en översiktlig bild av situationen. Den brittiska studie som KfS studie till stor del bygger på “The food we waste”, utförd av Waste & Resources Action Programme, WRAP, visar att det som slängs mest är grönsaker, frukt och bröd och att den äldre generationen slänger lika mycket mat som den yngre.
– Glädjande är dock att hushållens matavfall är ett problem med stor förbättringspotential, där alla kan bidra. Vi köper hem för mycket mat, vi lagar till för stora portioner, vi slänger bra mat bara för att bäst-före-datumet har gått ut och vi förvarar maten på fel sätt. Planering och kunskap kan minska mängden slängd mat avsevärt, menar Ungerth.
Konsumentföreningen Stockholms hemsida kan ni hitta nya foldern “Släng inte maten”.

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggers like this: