Tag Archives: bokashi.se

Hur fungerar bokashi i jorden?

Följande text är ett kapitel från boken “Bokashi: Kjøkkenkompost för alle” av Anette Hjerde, översatt till svenska. Boken finns bara på norska än så länge, men snart får vi hoppas att den finns även på svenska. Kapitlet här, om hur bokashi fungerar i jorden, har jag skrivit. Ett annan kapitel, om hur bokashi fungerar i köksträdgården, har skrivits av Sara Bäckmo.

En riktig bra bok, alltså. Finns på AdLibris om du vill köpa hem den. Men läs gärna texten här, det är otroligt intressant, allt som händer i jorden!

/Jenny Harlen

Visst kan vi bokashianvändare se (och känna på lukten..) att mikroorganismerna i bokashin jobbar på. Men vad gör de egentligen där nere i bokashihinken? Och vad går deras jobb i jorden egentligen ut på? 

Ända sedan vi fick vår allra första bokashihink här hemma, har jag varit så nyfiken på vad som egentligen sker där nere i hinken.

Det kan nästa låta som rena rama magin: vi kan ha fisk och kött ståendes i rumstemperatur i köket veckovis, utan att det ruttnar eller ens luktar minsta lilla.  Och så snabbt det blir jord av det sen! Men det finns ingen hokus-pokus i naturen. Ingen magi här inte!

Bokashi är faktiskt bara helt vanlig vardagsbiologi som plötsligt uppenbarar sig för oss här hemma; det är en del av naturen som vi annars inte lägger märke till. Matavfallet blir till jord – vilket såklart är bra! Men vad är det som sker egentligen, rent biologiskt?

I bokashihinken

Jag minns så väl första gången jag öppnade locket på en bokashihink efter två veckors jäsning/fermentering). Inget hade hänt! Allt matavfall såg ut precis som jag hade lämnat det för två veckor sedan. Eller ja, lite mjukare var det kanske.. Annars, ingen skillnad alls. Det hade varken ruttnat eller blivit det minsta slemmigt. Så något var det ju som försiggick där nere. Just det, det var bokashimikrober som var igång för fullt i hinken!

Så fort bokashimikrober kommer i kontakt med det fuktiga matavfallet, startar de Effektiva Mikroorganismerna (EM) som finns i bokashiströet en jäsnings- och syrningsprocess; alltså en fermenteringsprocess.

De olika mikrogrupperna i EM samarbetar.  Bokashiströ innehåller en speciell jordsvamp (Saccharomyces cerevisiae) som tar ansvar för jäsningsprocessen, och även två bakteriearter (Lactobacillus plantarum och Lactobacillus casei) som står för syrningen. Dessutom finns det också två väldigt viktiga fotosyntesbakterier (Rhodopseudomonas palustris och Rhodospirillum rubrum). 

Mikroorganismerna i bokashi reproducerar sig var tjugonde minut. Ett par matskedar bokashiströ innehåller mer mikrober än det finns människor på jorden. Och efter två veckor i bokashihinken så är det helt obegripligt många där! Och som de jobbar…

Matavfallet som vi kastar i hinken, är egentligen stora klumpar av näring och energi. Matavfallet består av bland annat proteiner, cellulosa, stärkelse och fett. Var och en av dessa  näringsämnen består av många, mycket mindre “byggstenar”, som bland annat aminosyror och sockerarter. Mikroorganismerna i bokashihinken delar klumparna  – alltså proteinet, cellulosan, stärkelsen och allt det andra – till de mindre byggstenarna som sedan blir mycket mer värdefulla i jorden.

Byggstenarna bidrar till att det viktiga mikrolivet i jorden kan växa så otroligt snabbt. Och cellulosa och stärkelse som brutits ned till sockerarter, är som ren energi för livet i jorden.

Efter två veckor är innehållet i hinken stabilt; det har fermenterats klart. Bokashimikroberna har jobbat sig igenom allt matavfall. De har tagit hand om allt protein och fett, all cellulosa och stärkelse och omvandlat det till enklare (och nyttigare) småkomponenter.

Nu är det aminosyror, sockerarter, enzymer, vitaminer och antioxidanter i hinken. Dessutom finns en bra portion färdigmineraliserad näring och energi!

Det är också mycket fler aktiva bokashimikrober i hinken nu än vad det var för några veckor sen. Den är helt full av dem! Mikroberna har gjort att matavfallet inte ruttnat, genom att konservera det i ett tillstånd där näringsinnehållet är på topp.

Det samma gäller kväve och energi: ingenting går till spillo. Allt finns kvar – bara i mycket mer värdefulla former än då det endast var matavfall på köksbänken.

När de två fermenterings-/jäsningsveckorna har gått, så kanske du tar med dig din bokashihink och spade ut och gräver en grop i jorden eller pallkragen. Det luktar sötsurt (lukten är starkare om det varit fuktigt i hinken). Men innehållet ser ut ungefär som då du lade i det.

Så det är bara att blanda bokashin rikligt med jord, och se till att det är ett bra lager med jord på toppen. Ge det sedan ett par veckor i jorden, så att pH-värdet stabiliserar sig, så är det bara att börja plantera!

Att gräva ned bokashi i jorden på detta vis ger en fantastiskt bra punktförbättring av växtjorden, precis där det behövs som bäst. Det är en bra laddning av näring och – sist men inte minst – energi. Precis så som växterna vill ha det!

Men vad är det som händer i jorden nu då? För mikroberna, de ligger ju inte direkt på latsidan i jorden heller.. Där får de nya uppgifter, och nya kollegor i form av jordbakterier. Så nu kan det lagas jord! Då sker ett samarbete med de andra bakteriearterna och mikroorganismerna som redan finns i jorden.

Mikroberna blir som kyparna på en restaurang. Gästerna, alltså växtrötterna  – beställer den näring de vill ha. 

Rötternas kypare

En rad olika “aktörer” drar nytta av alla mikroskopiska näringspartiklar i den nedgrävda bokashin – hinken var ju full av aminosyror, enzymer, vitaminer, antioxidanter och mineraliserad näring och energi.

För det första så vill plantväxterna ha sin del. Det är växtrötterna som har ansvaret för provianteringen, och den uppgiften löser de tillsammans med mikroorganismerna. Mikroberna blir som kyparna på en restaurang. Gästerna – alltså växtrötterna  – beställer den näring de vill ha av en väntande mikroorganism, som snabbt springer och hämtar beställningen, Lite kväve, kanske? Eller magnesium? Eller hur vore det med lite fosfor? Växterna vet precis vad de vill ha, så det är bara för dem att hoppas att det finns på menyn. Som betalning får den lilla kyparen lite socker av växten. Det har växten tillräckligt av, då växter producerar socker genom fotosyntesen.

Hämtning och servering av maten försiggår extremt lokalt, just runt växtrötterna, i den så kallade rhizosfären. Mikroberna behöver inte springa långt. Mycket av detta arbetet hade växterna tekniskt sätt kunnat göra själv. I värsta fall kan ju en restauranggäst gå ut i köket och laga sin egen mat…

Men det är ju mycket enklare att få maten serverad till sig, det är mindre jobb och mycket trevligare. Och gästerna blir mycket gladare. Om en växt kan spara på sin energi och bara beställa middag, så gör den det.

Jordens plankton

Samspelet i jorden är ett ekosystem, det går som i en cirkel och mikroberna är själva basen för ekosystemet i jorden. Mikroberna motsvarar plankton i havet. Hela näringskedjan är baserad på att mikroorganismerna finns.

Genom en process som kallas mineralisering bryter mikroberna, i samarbete med resten av ekosystemet, ned organisk material och frigör näringsämnen från jorden. Mineraliseringsprocessen är en viktig grundpelare för att kunna skapa en rik och produktiv jord.

Mikroberna behöver själva också näring, såklart. De tar det de behöver från området runt om sig, och omvandlar det till mineraler inuti sig själva. Mikroberna reproducerar sig, jobbar, och dör. Kanske blir de uppätna medan de lever, kanske när de är döda; i en levande jord finns det alltid något som är lite större än en själv. En mikrokropp brukar vara proppfull av mineraler och energi, och är därför extremt värdefull för den som äter mikrober.

Precis som daggmaskens bajs, är också mikrobernas restprodukter nyttiga i jorden: det de bajsar ut är mer värdefullt än det de tog in. Desto mer mikrober du har i jorden i ditt trädgårdsland, desto mer resurser tillför du i form av levande och döda mikrokroppar och probiotiska aktiva ämnen (eller mikrobbajs).

Jord som har ett aktivt mikroliv, ger ett ekosystem med hög biomassa. Denna jord är väldigt bra på att behålla vatten, luft och näringsämnen. Näring lagras i det biologiska livet i jorden, och läcker därför inte ut. Tänk dig en svamp till exempel. Svampjord kan lagra luft, vatten och näringsämnen väldigt länge.

Det är biomassan vi odlar vår mat i, det är den vi ska leva av i framtiden. Och vi har redan gjort oss av med hälften. 

Energi och jordens ABC: Always Be Charging

Om det är mikrolivet som är basen i jordens ekosystem, så är det energin som är katalysatorn som sätter igång allting. Mer energi jorden, i form av energirika kolföreningar, är precis det vi vill ha! Allt som är eller har varit levande, består ju av kolföreningar.

Vilket då alltså mikrokropparna i bokashijorden också gör. Kol finns i många olika former, i bokashi finns det mycket kolväte (kemiska föreningar som endast består av kol och väte).

Tänk dig ett batteri – det måste laddas för att systemet ska fungera. Du behöver alltså både ett batteri och något att ladda det med. Batteriet är biomassan – allt biologiskt liv som finns i jorden. Energiladdningen, den kan då komma till exempel i form av kolväten och näringsämnen i bokashi.

Så länge batteriet laddas, så kommer biomassan att ta till sig energi och binda den. Utan biomassa lagras inte energi i jorden.

Sedan vi började använda handelsgödsel eller industriellt framställt gödsel i lantbruken, så har vi tömt batteriet genom att endast tillföra näring i form av salter, och allt för lite energirikt organiskt material. På grund av detta så har vi alltså reducerat biomassan i jorden.

För endast 60 år sedan hade vi dubbelt så mycket biomassa i världen än vad vi har idag. Det är biomassan vi odlar vår mat i, det är den vi ska leva av i framtiden; och vi har redan gjort oss av med halvparten.

Resultatet blir att vi har mindre lagringskapacitet i jorden, och att mycket energi då går till spillo. Kolen släpps istället ut i atmosfären som klimatgaser från lantbruken. En betydlig del av klimatproblematiken är direkt kopplad till det moderna industrijordbruket, som inte har tagit hänsyn till det biologiska livet i jorden.

Men det sker förändringar. I Holland och Belgien har konventionella bönder börjat använda sig av bokashimetoden för att ge näring och energi tillbaka till jorden. Genom att fermentera organiskt restmaterial med Effektiva Mikroorganismer blir både näringsämnena och energin (kolbindningarna) bevarade och kan föras tillbaka till jorden där de kommer till nytta. Det blir mindre resursslöseri och mindre utsläpp av växthusgaser. Kolkretsloppet sluts, och jordbruket blir mer hållbart.

Det lilla kolkretsloppet som du och jag skapar hemma i köket och i trädgårdslandet kanske inte gör en stor skillnad för jordklotet. Men det ger oss en stor glädje att se hur det påverkar vår odlingsjord och allt som växer i den; och summan av kardemumman är densamma:

Varje bokashihink du gräver ned skapar som ett litet lager av kol, ett hållbart sätt att binda energi i jorden på. Bokashi ger både batterier och energiladdning på samma gång, allt i en liten hink.

/Jenny Harlen, bokashi.se

Hur kom det sig att ni startade bokashi i Sverige?

Många frågor har det varit under åren: Hur kom ni på idén att börja med Bokashi?  Hur gjorde ni?

Jag tänkte nu i helgen att jag har faktiskt inte skrivit något om “the back story” med bokashi, den långa resan som har involverat många fler än oss under de senaste 8-9 åren. Och som nu, tack och lov, håller på att bli en mindre folkrörelse.

“Så här kan vi inte hålla på!”

Förtvivlan. Panik. Desperation. För tio år sedan kändes det som klimatkrisen växte för varje dag och alla var vi maktlösa.

Matavfall är bara en av de många pusselbitarna. Matjord är en annan. Kanske en av de viktigaste? Och den man pratar minst om.

Bokashi upptäckte vi i Nya Zeeland och helt plötsligt blev det solklart för oss. Detta är för bra att inte finnas i Sverige! Märkligt att ingen verkar ha upptäckt detta. Är det för bra för att vara sant? Eller helt enkelt så att ingen har orkat göra något?

Vi bestämde oss över en natt att i så fall skall vi dra vårt strå till stacken och se till att lära oss allt som finns att kunna om bokashi och samtidigt försöka sprida budskapet över landet.

Inte kunde vi någonting om bokashi i början. Vi läste oss till kunskap, testade allt vi kom på och hade många diskussioner över köksbordet. Skulle man kunna göra bokashi i vanliga hinkar utan kran, kan man göra bokashi inomhus i någon slags jordfabrik, hur gör man under våra kalla vintrar här uppe i Sverige?

Samtidigt lärde vi oss producera bokashiströ från vetekli och EM och startade en webbutik för att göra det möjligt att få ut bokashi till alla vi kunde övertala. Sociala medier var en ny grej, vi fick lära oss blogga, facebooka, och länka kors och tvärs — inget märkvärdigt nu med nytt för oss då 2008!

Ungefär samtidigt började Anja Vogt och Kaj Westling med EM i Ljusdal. De hade kontakt med en av de två europeiska EM fabrikerna i Nederländerna (den andra är i Tyskland) och utvecklade ett gemensamt företag: Greenfoot HB.

Det passade oss bra. Vi vill hålla på med bokashi och inget annat. De hade som uppgift att utveckla andra EM applikationer i Sverige, se till att all information var tillgängligt på svenska och att pilotprojekt skulle startas i olika nyckelområden. Och ni som känner till EM vet att det finns många områden med stora potential!

Vi träffades regelbundet, stötte varandra och hjälptes åt med marknadsföring och idéer. Kai och Anja gjorde en jätteinsats under många år men som det brukar vara med pionjärarbete tar det mycket längre tid och kraft än man tror.

I januari förra året tog Ingegerd Clementsson över nätbutiken greenfoot.se från Kaj och Anja och fokuserar på försäljning av EM för hästar. Hon har inte deltagit i företagets utveckling men namnet var något deras kunder kände till och det valde hon att fortsätta med. Hästar har fantastisk nytta av EM har det visat sig över många år, en bra maghälsa påverkar många faktorer, inte minst att hålla bort fång.

Nu är det inte så att allt som heter EM är faktiskt EM. EM-1 eller Effective Microorganisms, är ett varumärke som tillhör EMRO Japan, företaget som grundade EM och bokashi.

Originalprodukten är alltså den som produceras i någon av EMROS 56 licenserade fabriker i världen. Två av dessa finns i Europa (Agriton i Holland och Emiko i Tyskland).
Vi använder bara original EM-1 för att producera vårt bokashiströ som säljs på bokashi.se.

Just nu i Sverige finns det två alternativa produkter på marknaden, de som säljs av wexthuset.se och de som säljs av Mikrojord. Hinkarna som Wexthuset säljer är producerade i Australien och de som Mikrojord säljer är gjorda i samma fabrik som våra hinkar, alltså Organiko i Slovenien. Men detta handlar bara om plast.

Sprayet som följer med Wexthus-hinkarna produceras också i Australien. Det bygger på samma teknik som EM (alltså en mikrob-blandning dock med fermenterade frukt) och ska fungera någorlunda OK i bokashihinken. Hur det fungerar i jorden sedan är oklart eftersom all forskning byggs på den ursprungliga japanska original-receptet som alltså är något helt annat.

Ströet som följer med Mikrojords hinkar är producerat i regi av Multikraft i Österrike. Ett etablerat företag som har länge hållit på med olika mikrobiella blandningar. Långt tillbaka i tid var de samarbetspartner till EMRO men det skar sig och de hittade på en egen lösning. Syftet med det de gör är bra, de vill miljön väl, men äkta EM är det inte. Att varumärket används på sina produkter kan man ifrågasätta, det kommer nog stoppas i slutändan.

Bokashi är ju ett generellt ord som alla kan använda. EM är inte det.

Bland våra första beslut var att företaget (eller rättare sagt, e-butiken) skulle hetta just bokashi.se. “Bokashi” för att vi vill introducera ordet i Sverige, ett konstigt ord som inte alls är svenskt, men som används av resten av världen. Vi valde att även kalla det för kökskompostering, inte för att bokashi är kompostering egentligen, men det gör konceptet lättare att förstå.

Och “.se” för att vi håller hus på nätet. Mycket har hänt med e-handel de senast tio åren, men vi vill visa att vi finns på nätet, vi säljer bokashi, och här kan man komma för att få tips och idéer och ta reda på vad bokashi är för något.

Nuläget?

Åtta år är det nu. Det har tagit tid men vi har trott på idén jämt och kämpat på (oekonomiskt som det har varit!) för att vi tror att bokashi är värdefullt och viktigt. Att det är ett förvånansvärt enkelt och effektivt sätt att göra skillnad i vardagen.

Något som var och en av oss kan göra här och nu. Något som visar våra barn att vi menar det vi säger: att vi vill hjälpas åt att skapa en framtid som är värd att leva i.

En jord som går att odla i, en mat som går att äta, och en vision att bättre än så kan vi göra med våra resurser.

Så heja alla som håller på med bokashi! Ni är pionjärer och ni visar vägen.

 

 

 

 

 

God fortsättning!

…önskar vi dig från oss här på bokashi.se, hoppas det blir ett riktigt bra år för er alla!

Som så många andra satt vi en stund i helgen och försökte summera ihop året som gått. Och ta sats inför det nya! Som antagligen går lika snabbt som det förra..

På bokashifronten var det ett riktigt bra år. Inte för att det har blivit så stort eller märkvärdigt men för att det känns som detta var året vi kom igång på riktigt. Budskapet börjar sprida sig, fler och fler börjar prata om Bokashi över fikabord eller med grannar och många vågar sakta men säkert börja testa. Nu vet vi att det här kommer gå vägen. Och det känns skönt.

Vi känner oss priviligerade att få jobba med Bokashi, att kunna vara med och hjälpa det nå ut i Sverige. Roligast av allt är egentligen att det hela är ett stort samarbete. Visst gör vi grovjobbet (utveckla, testa, producera, skriva, packa, skicka…) men att sprida budskapet är något vi alla gör tillsammans. Utan det hade det inte gått.

Så först och främst vill vi ge en jättestor och hjärtligt kram och TACK till alla er som är med och talar om Bokashi. Tillsammans kan vi visa att det går. Att vi var och en kan göra en liten sak som faktiskt gör en stor skillnad i slutänden. Och så svårt är det väl inte!

Året som kommer då? Då ska vi fortsätter mer eller mindre som vi gör nu. Vår e-butik bokashi.se fungerar  mycket väl och är rätt väg att gå med tanke på att våra kunder är utspridda över hela landet. Men det ska nog skrivas om en del, mindre text och fler bilder vore nog bra. Vi har också börjat sakta men säkert med några återförsäljare och det vill vi gärna utveckla. Det är ju logiskt att köpa Bokashi lokalt. Viktigast för oss är att jobba med människor som är engagerade och vill vara med och sprida budskapet, hellre än en anonym butikskedja. Vi ska även vara med på en del marknader och mässor främst här i Värmland och har en hel del kurser och föreläsningar inbokade. Än så länge har vi inte bestämt oss för att vara med några av de riktigt stora trädgårdsmässorna, det kostar ju fruktansvärt mycket och så långt har vi inte kommit än. Men vi tar det som det kommer.

Vi vill gärna vara med och utveckla Bokashi lösningar för olika sammanhang. De flesta av våra kunder är privatpersoner, men det är fler och fler andra som vill komma igång som förskolor, äldreboende, butiker, skolor och kontor. Och här är det inte alltid självklart hur man ska göra för att det ska bli enkelt i vardagen. Vi har jobbat ett tag med pilotprojekt i förskolor och på kontor. Och visst går det! Men man får tänka lite nytt med praktiska lösningar, oftast hänger det återigen på samarbete, någon som kan hämta och använda all Bokashi som produceras och se till att det hamnar i en odling. Vi kommer nog lära oss mycket under resans gång och det ska vi självklart dela med oss.

Men ju fler vi är som testar  desto bättre — tillsammans hittar vi säkert framtidens sätt att använda Bokashi. För det här är egentligen bara början. Men det känns som en riktigt bra sådan!

Ha det så bra nu under vintern och hör bara av dig om du har något du vill dela med dig!

Tack för allt ni gör.
/Jenny och Bertil

COOPs Änglamarkspris — vi är med som finalist!

Tack vara våra fina kunder som har nominerat oss har vi kommit in som finalist i COOPs Änglamarkspris.

Det känns helt underbart att kunna få vara med och får en så fin chans att sprida vår Bokashi budskap till så många fler.

“Den Stora Dagen” för Änglamarkspriset är 9:e juni. Under maj ska vinnaren röstas fram på webben. Här kan du gå in och rösta för Bokashi! (Och du får gärna be dina vänner att hjälpa till!)

COOP skriver “Temat för Änglamarkspriset 2011 är resurshushållning. Vi har plockat ut nio finalister, som alla jobbar hårt för att minska slöseriet och skapa långsiktig hållbarhet. Var med och rösta fram din favorit till seger.”

Vi kommer att berätta om vad som planeras — och hur det går sedan!  Men stort TACK återigen för att ni har varit med och nominerat oss. Och för att ni röstar för Bokashi :-)!!

Närproducerat — på riktigt!

Vi var iväg idag och hämtade kli från vår “egen” mjölnare Nils-Erik. Det är inte mycket han inte kan om yrket efter alla år. Kvarnen är en skatt, gammaldags och “på riktigt” men det är ordning och reda som gäller.

Kliet är närodlat i Dalsland av bönderna i närheten. Nils-Erik mal det precis som vi vill ha det, och det hela känns mycket trevligare så. Att kunna komma bort från hela den industriella världen och få tag i precis det vi vill ha när vi behöver det till vettiga priser känns som en otrolig lyx. Vi tar med oss de tomma säckarna varje gång och de återanvänds. Inget märkvärdigt det, det är bara en naturlig del av vardagen.

Men allra bäst är den trevliga pratstunden vi får varje gång med Nils-Erik och hans bror som driver kvarnen tillsammans. De bryr sig, på riktigt.

Och nu vet du var din bokashikli kommer ifrån. En härlig farbror i Dalsland!

Härlig kväll i Kroppkärr

Igår hade vi träff i trädgårdkolonierna i Kroppkärr, ett härligt ställe vid vattnet och mysigt på alla sätt. Temat för kvällen var Bokashi — vad det är, hur man gör och hur det hänger ihop med miljön och klimatet.

Samarbete är något vi pratar mycket om i samband med Bokashi och just denna kväll var ett fint exempel på att tänka lite nytt. Vi var nästan 40 stycken — några från trädgårdsföreningarna i Karlstad och Kristinehamn och andra från kolonierna i Kroppkärr och Steffansminne i Karlstad. Studieframjändet låg bakom det hela. Självklart blev det rätt trevligt!

Man kan inte låta bli att vara glad efter en sådan kväll. Så många människor som är nyfikna och intresserade av att lära sig något nytt, börja tänka i nya banor och göra något aktivt för miljön. Att göra någon enkel förbättring i vardagen som hjälper till att hitta en ny väg framåt. Visst har vi mycket kraft inom oss alla?

En sak som vi pratade om innan det hela drog igång var samarbete mellan “trädgårdsfolk” och nya “odlingsgrupper”. Jag tänker mest på förskolor och stadsodling här, två grupper med mycket energi och miljötänk men oftast inte med fullt så mycket bakgrund i själva odlingen. När det finns så mycket kunskap hos några och vilja hos andra, det vore underbart om vi kunde koppla ihop det lite mer.

Vad roligt det kunde vara om en förskola skulle kunna få en “odlingsmorfar” eller farmor. Någon som kunde komma förbi då och då och snällt säga att det är kanske dags att kupa potatisarna eller plantera om tomaterna. Barnen tycker att detta är hur kul som helst men det blir ju alltid roligare om odlingen lyckas.

Lite samma sak med stadsodling. Den kommer och den kommer fort. Och även här gör vi så gott vi kan för att utveckla nya idéer hur man kan odla på asfalt (för visst kan man ju, bara man kan producera jord!). Men tänk om vi kunde hitta ett sätt att koppla in lite av den stora kunskapen som finns i våra trädgårds- och koloniföreningar  och sprida den tillsammans med en lagom dos glädje?

Men nog av allt detta — vi är på väg! Och när man träffar så många entusiastiska människor som vi gjorde igår blir man övertygad om att vi kommer att lyckas en vacker dag!

ps vi finns även på facebook om du vill hälsa på, sök efter bokashi.se när du kommer in i facebook. Eller via länken här>>

Gör din egen Bokashihink!

p8310011

Sugen att testa Bokashi men vet inte om det passar dig? Eller om det är värt att lägga ner pengar på importerade hinkar?

Då tycker vi du ska testa vår “Gröna Hinken” lösning!

Grundprincipen är ju precis samma som med de gråa hinkar EM-Bokashi hinkarna som finns i butiken. Men istället för att tappa av vätskan med en kran använder du tidningspapper att suga upp. Enkelt och effektivt. Men det här med vätskan är viktigt — blir det för blött i hinken kommer mikroberna att säga upp sig!

Det du behöver är ett par hinkar med tätslutande lockar. Den gröna här funkar bra och finns i de flesta svenska hem, märket är Nordiska Plast. Locket måste vara tätt, inte en sådan som bara ligger löst på. Pizzerior har utmärkta majonäs hinkar de brukar slänga, det är bara att fråga!

Du behöver också en påse Bokashiströ — det är ju det som gör jobbet. En påse kostar 80:- i butiken (www.bokashi.se) och håller i 2-4 månader. Kostar alltså ungefär lika mycket som att köra diskmaskinen, mindre än 1:- om dagen.

Någon slags ströare är bra att ha, en Ikea variant som här eller en vanlig glasburk. Själva Bokashipåsen ska bevaras lufttätt och mörkt i skåpet — inte så dumt att stoppa den i en matlåda.

Hur många hinkar behöver man? Tja.. Start med två och lägg till fler efter behov. I ett litet husåll producerar man runt 10 liter matrester i veckan, vilket är lika med 10 kg = en hink. Eftersom hinkarna behöver stå och jäsa i två veckor efter fyllning kommer du att behöva tre hinkar om du fyller en i veckan. Men testa dig fram.

Du kan ladda ner en bruksanvisning nedan, men i princip går det till så här:

1. Riv en dagstidning i två och lägg i botten av hinken. Minst 1 cm tjock.

2. Strö på 1-2 matskedar Bokashiströ.

3. Töm dagens matrestar, oftast runt 1 liter. Strö på 1-2 matsked Bokashiströ per liter.

4. Fyll på varje dag med mat och strö, och lägg gärna i servietter, hushållspapper — de hjälper till att suga upp vätskan.

5. Lägg lite tidningspapper i mitten och tryck ner för att komprimera. Och en tidning till på toppen när hinken är full.

6. Ställ åt sidan i inomhusvärmen i två veckor, mikroberna förökar sig och spjälkar upp maten.

7. Klart!
Innehållet ser ut precis som det gjorde när du la i det. Nu är det dags för det roliga — att gräva ner det i landet eller göra jord på något sätt. Det finns många alternativ (kolla bokashi.se), välj det som passar just dig!

p8310015 p8310014

Ett par saker till.

Du kan, om du vill, använda en biopåse i hinken. Det behövs inte men ibland kan det känns bra att ha en påse att knyta. Biopåsar köper man  från Clas Ohlsson och sådana ställen. De tar ganska lång tid att bryta ner i komposten/jorden men å andra sidan behöver vi inte ha så bråttom jämt. Gör som du vill.

Skölj ur hinken med vatten när du har tömt den, det tar bara ett par sekunder under slangen.

Det här är en fantastisk lösning om man bor i lägenhet och har en vän/kollega/någon som vill ha din Bokashikompost att använda i trädgården. Lämna över den fyllda hinken och ta en fräsch (nytvättad!) hink hem med dig! De flesta som håller på med odling kan inte producera Bokashi nog själva och blir jätteglada att få mer.

Och. Om du råkar få en hink som blir för blöt det är lika bra att veta att det kommer lukta illa. För många gurkor och för lite papper så blir det snabbt blött. Ge inte upp utan använd mer papper nästa gången! Den luktande hinken kan du slänga i komposten (täck över!) eller gräva ner, det blir hur bra som helst sedan.

Det är kanske bra att veta att det är inte bråttom att göra jord av din hink. Efter den har fått sin två veckors jäsningstid inomhus kan du förvara den ute så länge du vill. Spelar ingen roll om den fryser. Tänk bara på att ha gott om papper i hinken om den ska stå länge eftersom maten fortsätta att sjunka ihop.

Vill du komma åt vätskan kan du göra en dubbel hink — ta två hinkar och borra hål i den övre och stoppa den i den andra, se till bara att de är täta . Bokashigödningen samlas i den nedre — töm den regelbundet och använd i trädgården!!

Annars är det mesta som det är för Bokashi i övrigt. Finns en massa information på bloggen här, på den engelska bloggen intill och på bokashi.se. Eller hör av dig om du funderar över något!

Bruksanvisningen kan laddas ner här >>

Men koskit ska visst tankas i bilarna istället…

bajs

Appropå det jag skrev nyss om det härliga brunprickiga åkrarna i närheten, så hamnade jag på recyclingnet.se. Det är långt ifrån all kobajs här i landet som hamnar rätt — på odlingsmark där den kan ersätta kemikalier och tillföra den nya organiska material som marken så väl behöver, speciellt om det ska odlas organiskt.

Nej, det är faktiskt så att i framtiden (med början nu alltså) ska stallgödslet från Sveriges jordbruk kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

För mig är det inte alls svart-vitt, i längden så är det ju självklart att man kan inte leva på stulen jord. Matjord är inte något vi äger fullt ut, inte något vi kan bara gräva upp och göra vad vi vill med — det tillhör kommande generationer lika mycket som vår luft och vatten.

Och stjäl det är just det vi gör när vi pumpar in kogödsel i våra bilar, och pumpar ut kemikalier på våra åkrar istället. Vi tankar med jord helt enkelt. Är det något vi har råd med? (Glöm inte heller att alla de kemikalierna som strös ut på marken istället för kogödsel är också gjort i princip av fossilbränsle, en lustig ekvation där ingenting är gratis…)

Men kortsiktigt, visst behöver vi väl nytt bränsle för våra bilar, lastbilar, flygar, båtar mm. Varför inte kogödsel? Det är nog inte rätt men det är kanske inte så dumt ändå i det stora hela. Bättre än bensin. Bättre än att bränna ner en regnskog att odla växter som ska blir biogas. Bättre än att frakta bränsle långtbortifrån när man kan “odla” det hemma.

Inte vet jag. Vad tycker du?

Artikeln kan man läsa här men det börjar så här…

Bland de nära 140 000 bilar so nyregistrerades under första halvåret 2008 vara bara 478 gasdrivna. Men nu satsar regeringen stort på att främja biogasen. Sedan årsskiftet kan jordbruket få stöd för att producera biogas – bara stallgödslet från Sveriges jordbruk skulle kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

– En biogasbil är billig i drift och ger minst klimat- och miljöpåverkan av existerande alternativ. Sveriges jordbrukare har nu ett gyllene tillfälle att gå i spetsen för produktion av förnybara drivmedel, säger Hans Kreisel, vd på E.ON Gas.
Det finns 200 miljoner kronor i investeringsstöd hos länsstyrelserna som lantbrukarna kan söka för sina gödselbaserade biogasanläggningar i hela landet.
Potentialen är mycket stor.

(recyclingnet.se)

Lägg skiten där den hör hemma!

 

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

Mitt på vinter i Värmland. Snö på marken. Inte så himla mycket men ändå — ett vitt och vackert landskap med röda stugor och stora skogar.

Och åkermark lite varstans, vit för det mesta. MEN igår åkte vi förbi ett gård i närheten med bruna prickiga åkrar. Inte så ofta man ser det inte. Koskit på marken så långt ögat kunde se. Vi hoppade ur bilen direkt, tog fram kameran och bara luktade. Kände mig lite som Ferdinand…

Oj, vad gott. Så här skulle det självklart vara och det var det nog för en halvsekel sedan. Riktig lantbruk med riktig återföring av naturens bästa tillbaka dit det hör hemma.

Nu är det bara att vänta in våren, då kommer snön att smälta, gödslen att tina upp och maskarna kämpa sig fram till ytan att gotta sig.

Vilken härlig start till ett nytt odlingsår!

Bygg din egen varmkompost!

Foto: Arne Adler
Foto: Arne Adler

Att “kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara dem i lufttäta tunnor i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att lslänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskrottar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktist att tömma bokashi hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom en varmkompost med Bokashi går betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventioner hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat i lCA-kuriren som beskriver hur man gör:

Du kan bygga en ganska enkel behållare själv. Det viktigaste är fortfarande och för all framtid att du sköter om den väl! Läs mer >>