månadsarkiv: mars 2015

Bokashi i köket, Bokashi i trädgården

Vanliga frågor om bokashi

123 kommentarer

VANLIGA FRÅGOR OM BOKASHI

En lista med vanliga frågor från bokashi.se

Varför blir det inte jord i hinken?

Det blir aldrig jord i hinken. Matresterna konserveras under första steget (i köket) och ser ut som vanligt. Omvandlingen till jord börjar först då de fermenterade matresterna kommer i kontakt med jord.

Varför händer det ingenting i hinken?

Så ser det ut men det händer mycket vi inte kan se. Proteinerna i matresterna spjälkas upp av mikroberna till mindre aminosyror. Det är därför det går så fort i jorden sedan, halva jobbet är redan gjort.

Hur lång tid tar det att fylla en hink?

Omöjligt att säga, vi är ju alla olika. En ”vanlig” familj (2-3 människor) producerar kanske 10 liter i veckan. Det spelar ingen roll för själva bokashiprocessen om det tar längre eller kortare tid. Tar det flera veckor att fylla en hink räcker det med en kortare efterjäsning. Tryck gärna ner innehållet i hinken för att få plats med mer, ju mindre syre desto bättre.

Hur länge kan en hink står på ”efterjäsning”?

Minst två veckor är bra (om inte man har fyllt hinken väldigt långsamt, i vilket fall det räcker med några dagar). Sedan kan den stå upp till ett år utan att bli dålig. Kolla bara att det inte är för blött i hinken, då kommer den att lukta.

Vita svamptrådar – är det ok?

Helt ok! Det fluffigt vita är en mognadstecken, processen är på gång. Det gör dock inget om man inte får det. Mögel som är grönt, blått eller svart är inte bra, något har gått snett. Är det bara lite mögligt försök att skrapa bort det värsta. Är hela hinken möglig, släng innehållet (eller gräv ner avsides).
Ibland får man det vita fluffet i landet eller i en kruka, även det är helt ok.

Det luktar i hinken – varför?

Orsaken är nästan alltid att det är för blött i hinken, det är fukten som luktar. Kolla undersidan av locket. Kondens? Lägg en tidning eller något absorberande överst i hinken. Byt ut om det behövs.
LÄS:  Det luktar i min bokashihink, vad ska jag göra?

Kan det vara för torrt i hinken?

Ja. Mikroberna vill ha det lagom fuktigt. Ungefär lika fuktigt som bra jord. Blir det för torrt i hinken kommer inget att hända.

Hur ofta kan hinken öppnas?

Helst inte mer än 1-2 gånger om dagen. Så himla noga är det inte, man lär känna sina hinkar efter ett tag. Men risken är stor att familjen börjar slarva med locket om det är fritt fram att öppna, och det är ju viktigt att hinken är stängd och lufttät.

Hur varmt eller kallt får det vara för hinken?

Första steget måste ske inomhus hos oss i Sverige. Temperaturen ska helst vara runt 20 grader, men absolut mellan 15 och 25. Utomhus får man för stora temperatursvängningar, och direkt solljus är ingen bra idé. Värmen gör att ”våra” mikroberna förökar sig, om det är kallt förökar de sig mycket långsamt och risken är att maten börjar ruttna under tiden.

Vad kan jag ha i hinken?

I princip allt! Som nybörjare kan man testa sig fram om man vill. Dela upp större bitar om du vill att det ska gå fortare. Strö på lite extra Bokashiströ om du har proteinrika rester (ost, kött, fisk). Ben, avokadoskal och annat som tar tid kan man själv ta ställning till hur man vill göra. Det blir jord till slut men tar lång tid.

Kan jag slänga apelsinskal i hinken?

Ja, det kan du. Har du mycket är det bra att varva med något annat. Eftersom hela processen är sur spelar det ingen roll att just citrusskal är sura. Hur du gör med besprutade apelsiner får du bestämma själv. Eftersom bakterierna i Bokashiströ är bra på att ta hand om gifter kan du räkna med att det blir tillräckligt bra i jorden sedan.
LÄS:  Apelsinskal i Bokashi-hinken eller inte?

Blir jorden sur där jag har grävt ner Bokashi?

Nej. De två första veckorna blir den sur (och därför ska man vara försiktig med att plantera direkt i nynedgrävd  Bokashi) men sedan blir pH:t normalt, samma nivå som omgivningen.

Hur mycket strö ska jag använda?

1-2 matskedar till varje liter matavfall, 2 är oftast bättre – det går inte att överdosera! En liter matavfall väger oftast runt ett kilo. Till proteinrika, ”svåra” matrester (kött, fisk, ost) kan man strö på lite extra. Annars kan man använda så lite strö som möjligt, mikroberna förökar sig gratis ändå.

Hur mycket strö går åt under ett år?

Det beror förstås på hur mycket matavfall man har. Men 2-4 påsar är ganska vanligt för en genomsnittlig familj. En påse (1 kilo) räcker till 200 liter matavfall om man nu är rätt noga.

Måste man köpa strö hela tiden?

EM-mikroberna måste man använda för att det ska bli Bokashi. Man kan göra eget strö, receptet finns på bokashi.se, greenfoot.se och farbrorgrön.blogspot.se. Man kan brygga EM-A (Mikroferm) och använda det som spray istället för strö. Man kan även ta vätskan från en kranhink och använda det istället för bokashiströ. Men helst ska man börja varje ny hink med ”riktigt” bokashiströ för att behålla mikrob-balansen i processen. Annars är risken att “receptet” spårar ur och man får en annan mikrobuppsättning allt eftersom.

När kommer vätskan från min kranhink?

Det kan ta lite tid, oftast kommer den under den andra eller tredje veckan. Det beror på vad man har i hinken, blöta rester som sallad producerar mer vätska. Har du mycket absorberande mat som ris/pasta/bröd blir det mindre vätska. Testa att vattna om du vill (helst efter att du är van med processen).
LÄS:  När kommer min vätska?

Hur ofta borde jag tömma vätskan?

Ett par gånger i veckan eller oftare om du vill. Det beror på vad man har i hinken.

Hur länge håller vätskan?

Den är en färskvara och ska helst användas under dagen. Men det är ingen kris om man inte gör det, men det luktar ju och mikroberna blir svagare. Tappa av vätskan i en PET-flaska med lock för att konservera den bättre under några dagar (mindre syre), ställ flaskan helst i kylen då. Många fryser vätskan under vintern och tycker det fungerar bra.
LÄS:  Bokashi-lakvatten på vintern

Hur ska man späda vätskan?

Vätskan är alldeles för sur och stark för att användas direkt. Späd 1:100 till vanliga krukväxter och köksträdgården (=1dl vätska i en 10-liters kanna). Till småplantor och känsliga växter är det bättre med 1:1000. Efter ett tag kan man lätt höfta med spädningen, du behöver inte mäta varje gång.

Vad mer kan man göra med bokashiströ?

Man kan blanda lite strö i planteringsjord för att få igång mikrolivet om man inte vill använda den näringsrika vätskan. Testa att strö på lite bokashiströ på sådden, lite mikroliv i jorden är aldrig fel. Sug upp ett par matskedar strö i dammsugaren för att reducera lukten när man dammsuger. Strö lite i sneakers och andra skor som luktar illa, ett bättre mikroliv där är inte heller fel.
LÄS:  Behandling av buxbomsot med EM

Hur djupt ska man gräva ner sin Bokashi?

Minst 10 cm. Men helst mer om det finns risk för grävande hundar, kråkor och annat. Eller täck över ett par veckor med fiberduk, ett galler, några brädor. Tänk även på vad du kommer att plantera, hur djupt kommer rötterna vara där de söker näring.

Hur är det med råttor och möss?

Oftast tycker de Bokashi är för surt. De vill hellre ha rutten mat om inte det är en bristsituation i vilket fall de går på allt. Räkna med att i städer är de hungriga jämt och därför får man gräva ner sin bokashi 40-50 cm djupt eller försäkra det med en finmaskig nät. Har man redan sork i trädgården får man ta hänsyn till det, de gräver gärna. En bottenlös tunna i landet med lock och en finmaskigt nät under kan vara en lösning.

Jag har grävt ner en hink Bokashi. När kan jag plantera?

Som regel ska man vänta två veckor. Orsaken är att Bokashi är väldigt surt när man gräver ner det, otrevligt för växterna. Efter två veckor är pH:t normalt och då är det fritt fram att plantera. Om man har småplantor eller frön som ändå inte kommer hitta ner till bokashin under de första två veckorna kan man plantera samtidigt.

Vinter, hur ska man göra?

Det finns många olika lösningar, det beror på hur man bor och hur man odlar. Man kan även skippa bokashi över vintern och komma igång igen till våren (men då får man inte mycket ”gödsel” till vårbruket). Efter att första steget är avklarat i värmen inne kan man förvara Bokashi kallt eller varmt tills det är dags att gräva ner den eller vad man nu ska göra. Det gör inget om bokashi fryses ned utomhus under vintern.
LÄS: Våra 8 bästa vintertips för Bokashi!

Hur mycket bokashi ska man ha i en pallkrage? I en tomathink?

Man tager vad man haver, men till krukor/hinkar/urnor och annat kan det vara bra att testa med 25-30% Bokashi och resten jord. Köpejord behöver då inte ha så hög kvalitet. Man kan ha all bokashi i en klump i hinken där det kommer att passa rötterna eller blanda ihop allt i en skottkärra innan man fyller krukorna. Toppa alltid med lite ”finjord” så det blir snyggt. Till en pallkrage där du ska ha näringskrävande grönsaker kan man gräva ner 2-3 kranhinkar. Vanliga hinkar (grönhinkar) kan man ha flera eftersom de är mindre och de har oftast mycket papper i.

Är det farligt med trycksvärta i tidningarna?

Ingen fara alls. Svenska dagstidningar använder ofarliga ämnen i trycksvärta nu för tiden. Annat är det med färgglada broschyrer och förpackningar tryckt i Kina.

Hur lång tid tar det för bokashi att bli till jord när den är nergrävd?

Det beror på värmen i marken. Tidigt på våren och på hösten kan det tar upp till sex veckor. Mitt på sommaren kan det gå så fort som två-tre veckor. Men det går bra att plantera ändå, växterna bryr sig inte om maten syns eller inte.

Hur lång tid tar ben att brytas ner?

Det går snabbare med hjälp av Bokashi men tar ändå tid, ibland några månader. Hittar du ben i landet kan du banka sönder dem med en hammare eller sten, då blir de till benmjöl. Eller stoppa ner dem i jorden igen, eller släng dem helt enkelt.
LÄS: Hur blir det med ben i Bokashi-jord?

Hur gräver jag ner min Bokashi?

Tänk på vilka växter du kommer att plantera. Har de djupa rötter är det bra med djupare Bokashi. Bönrännor? Då kan du peta ut din Bokashi i strängar och täcka över. Ett träd eller en buske? Fixa ett hål med Bokashi, lagom djupt. Allmänt land eller rabatt? Smeta ut Bokashin över ytan och täck över ordentligt. Blanda även med jord först i skottkärran för att snabba på processen. Hur helst man gör så ska inte bokashi ligger öppet, det ser fult ut och kan lätt börja ruttna då. Fiberduk över snabbar på processen och håller fåglarna borta.
LÄS: När det inte finns plats någonstans

Hur länge varar näringen i Bokashi?

Rätt länge, det är svårt att säga precis och beror på vad man odlar. Ett par år kanske. Men trivs mikroberna (det gör de så länge det finns organiskt material i jorden) så kommer mikrolivet att förbättras allt eftersom då de förökar sig. För varje år blir jorden mer levande.

Tycker maskar om Bokashi?

Ja! De stormtrivs. Även om det är lite surt i början så hittar de dit ganska fort och förökar sig som bara den.

Är det farligt att hålla på med mikrober så här?

Nej, det är det inte. Det finns fem olika grupper av mikrober i Bokashiströ (och EM för övrigt) och i och för sig är de ganska vanliga ”Europeiska” mikrober. Det som är märkvärdigt är hur bra just den här kombinationen samarbetar för att förbättra jorden. De är helt ofarliga att hålla på med (antagligen är de ganska sunda för oss). Och de stör inte ekosystemet på något sätt. Naturen ser till att det blir en bra balans.
LÄS:  De aktiva mikroberna i EM Bokashi

Hur gör jag en jordfabrik?

Du kan göra en jordfabrik inomhus eller utomhus för att omvandla din Bokashi till jord istället för att gräva ner den direkt. Praktiskt på vinter när man behöver fin jord till omskolning och tidig sådd, och även på sommaren när man inte har plats.

Inomhus: Ta en plastback med eller utan lock och ställ på ett varmt ställe. Blanda 50:50 jord och bokashi. Använd helst trött krukjord om du har, den renoveras i processen. Eller billig påsjord. Toppa med 5-10 cm jord överst, ett sk jordlock. En tidning eller handduk över är oftast bättre än plastlock. Blandningen ska vara lagom fuktig, för blött och det kommer lukta, för torrt och processen kommer inte igång. Rör om då och då om du vill att det ska gå snabbare, har du tid är det bättre att vänta då en del näring (i form av kol) omvandlas till koldioxid och släpps ut när man rör om. Denna process tar 2 till 6 veckor beroende på värmen och hur finfördelade matrester man har.

Utomhus: Använd en pallkrage eller liknande till att göra jord istället för att odla. Gräv ner Bokashi-hinkar så fort de har stått sina 2 veckor successivt i en pallkrage och gräv upp det som är färdigt och redo att flyttas till odlingen. Detta går oftast snabbare utomhus än inomhus då man får ett väldigt levande mikroliv i jordfabriken.

LÄS: Jordfabrik inne

LÄS: Jordfabrik inne efter 3 veckor

Bokashi och EM i världen, Fakta och forskning, Inspiration, Jord och kompost, Miljö

EM – vad är det, egentligen?

11 kommentarer

Många är nyfikna på detta med EM. Vad är det? Och var kommer det ifrån?

EM, eller Effektiva Mikroorganismer som det heter på riktigt, är en unik blandning av goda bakterier och jästsvampar. Varje mikrob är nyttig på sitt sätt, men tillsammans blir de mycket mer. De hjälper till att skapa en miljö som är hälsosam – både i jorden, i magen och i ett vattendrag.

Det finns bara en moderkultur i allt som har med EM att göra. Från detta koncentrat, som heter EM-1®, gör vi vårt Bokashiströ. Man kan göra sitt eget strö med hjälp av EM-1®, och även göra en EM-spray/Bokashispray genom att brygga med melass – det blir ungefär som Bokashiströ fast i flytande form. Och då heter det EM-A (A:et står för aktiverade), eller Microferm. 

Gör eget Bokashiströ – recept.
Gör egen EM-spray – recept.

EM-1® (koncentratet i flaskan) kan man inte göra så mycket med direkt – det är när man aktiverar det med hjälp av melass och värme att EM-mikroberna väcks till  liv och kan börja jobba.

För mikroberna själva spelar det ingen roll om de placeras i en hink med matrester, i en pöl med grumligt vatten, i en jordhög utan maskar och annat liv. De tillför liv direkt och gör miljön de hamnar i mer levande och mer hälsosam.

Och sedan då? Bara de får något att äta (organiskt material som finns i jorden eller vattnet) och lite värme mår de bra och förökar sig snällt. Varje 20:e minut kommer en ny runda med mikrob-bebisar. Därför kan en liten dos EM göra så stor skillnad

Jord innan och efter Bokashi
Jord innan och efter Bokashi

Magin ligger i kombinationen av bakterier
Bakterierna i EM är inte så märkvärdiga i sig, men det är just kombinationen som gör de så nyttiga. Denna optimala kombination tog Professor Terou Higa fram i sin forskning på 80-talet på Universitetet i Okinawa. Otroligt många kombinationer testades innan just denna blandning blev till. Och det är precis denna blandning som är så märkvärdig. Och just denna blandning som all forskning är baserad på. Vill du vara säker på att du använder EM-produkter som baseras på just denna kombination av mikrober så är det denna symbol efter EM du ska hålla utkik efter – EM-1® eller EM®. Ser du inte den så har du antagligen en av många kopior av original-EM-blandningen som finns i världen.

Är det inte bara mjölksyrning?
Eftersom Bokashi fungerar som en slags mjölksyrejäsningsprocess undrar många om de inte kan fixa det själv, som vilka som helst mjölksyrade grönsaker.

Svaret är nej. Man kan mjölksyra vad man vill i livet men det blir inte EM för det. Det som händer i köket med fermentering i hinken är bara en del av Bokashiprocessen. Det som händer i jorden är bra mycket viktigare. Och det är därför man har just den här blandning av mikrober till hands – för att skapa ett bra mikroliv i jorden. Och detta med att fixa jorden är mycket mer komplext än att ta hand om några matrester i en hink så de inte ruttnar.

Bokashi blev en lyckad bieffekt
När EM var i sin barndom fanns inte Bokashi. Meningen med EM var att det skulle kunna vara ett nytt sätt att skapa ett levande jordbruk – och nu är det på god väg att hända i många länder.

Att man kunde slänga matrester i en hink och konservera dem var mer av en lycklig slump, ett suveränt sätt att lösa två vardagsproblem  – matavfall i hemmet och dålig jord i trädgården – med en och samma lösning: Bokashi.

Det som är allra viktigast med Bokashi är vad EM-mikroberna tillför i jorden. Att det blir en sund, levande och hållbar miljö där nere. Att de gör livet lite enklare i köket är en bonus, egentligen.

Kan man göra egna EM-mikrober då? Nej. Man kan brygga EM-A från en flaska koncentrat eller göra eget Bokashiströ från samma flaska. Men att själv gör koncentratet går inte. Om man inte är mikrobiolog med tillgång till all teknik som finns i labbet, vill säga. Och licens att använda just detta recept som finns i EM®.

Det finns olika förslag till hopkok på nätet. Och visst kan det vara kul att testa. Precis som att man kan mjölksyra grönsaker hemma kan man lika gärna mjölksyra matavfallet. Men det blir inte EM för det. Den mikrobiella effekten i jorden uteblir då. Man har inte kontroll över processen hela vägen, helt enkelt. De forskningsresultat som har visats om mikroberna i Bokashi är baserade på EM® och inget annat.

Det kan lätt låta som vi skriver detta för att sälja fler flaskor med EM, men ett sådant företag är vi inte. Vi hejar gärna på och är glada för att så många vill fixa sina egna hinkar och testa att göra sitt eget Bokashiströ. Vårt mål är att så många som möjlighet ska kunna komma igång med Bokashi på sitt sätt. Och vi vet att det funkar att göra så.

Lite mer respekt har vi dock för själva EM-1®-koncentratet. Det är en fantastisk, och mycket värdefull, produkt. Något som faktiskt har så stora möjligheter att göra skillnad att vi har inte ens anat potentialen än.

Värdegrunden bakom prissättningen av EM globalt är fin: det ska inte kosta mer än vad fattiga människor har råd att betala. Nu pratar vi inte Sverige, inget är gratis här och vi har ju moms och frakt och allt, men tänk dig alla de drabbade utvecklingsländerna i världen. De har tillgång till EM för att det finns ingen girighet i kalkylen bakom.

Människorna där har tillgång till EM för att många hjälper till att jobba med det, sprider sin kunskap, delar med sig av sina erfarenheter, flyttar tunnor och vänder högar. Priset är överkomligt. Bara man får hem det riktiga koncentratet i stora dunkar så kan resten göras av de som bor i bygden, de som brukar jorden och de som behöver rent vatten från dammen.

Det är oerhört viktigt att de får rätt EM produkt så allt annat blir bra. Det är lika viktigt att de får lära sig hur man gör på rätt sätt. Svårt är det inte att hålla på med Bokashi och EM men hjälp till självhjälp måste vara rätt från början.

Här hemma kan inte vi lösa hela världens problem.  Men något väldigt fint gör vi här i Bokashistugorna runtom i landet: vi sprider kunskap. Vi hjälpas åt så fler kan komma igång. Och vi hjälper till att skapa en bättre värld åt våra barn.

Mycket mer kan man läsa om EM här på EMRO hemsidan. http://www.emrojapan.com/about-em/about-em.html

Och här kan du läsa om Bokashiprojektet i Myanmar – som Jenny startade år 2018, som tack vare alla våra kunder på bokashi.se nu tar hand om tonvis med matavfall varje dag, och utbildar hela Myanmar om hur kretsloppet matavfall-jord-odling hänger ihop!

Jenny & Malin på bokashi.se

Fakta och forskning

Vilka mikrober finns i Bokashi och EM?

2 kommentarer

Miljarder mikrober finns i varje klunk EM och tesked med bokashiströ. Men sammansättningen är mycket noga genomtänkt och var resultatet av många års forskning. De är inte vilka bakterier och jästsvampar som helst, våra EM-mikrober!

Här presenteras de, en och en. Vill du läsa till dig mer så finns det en länk under varje.

En bra introduktion finns här på engelska, på EM Research Organisations hemsida, EMROJAPAN.
www.emrojapan.com/about-em/microorganisms-in-em.html

Lactobacillus plantarum

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

En vanlig mjölksyrebakterie, används ofta i ensilage. Är även probiotisk.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus caseï

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University
Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

En vanlig mjölksyrebakterie som används i osttillverkning och som probiotika.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae

Foto: Bob Blaylock
Foto: Bob Blaylock

Jästsvamp som används i bakning, öl- och vintillverkning och finns naturligt i magen.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Rhodopseudomonas palustris

Foto: Microbewiki

Mycket viktigt bakterie som finns naturligt i jord och vatten. Används aktivt för att ta hand om gifter och föroreningar i jord och vatten.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Foto: Munk et al. 2011.

Foto: Munk et al. 2011.

En nyttig bakterie som finns i vatten, jord och avlopp. Hjälper till att fixera kol och kväve i jorden och producerar vitaminer åt växter.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

Bokashi och EM i världen

Bokashi i våra grannländer

Lämna en kommentar

Just nu är det mycket som händer på Bokashifronten överallt. Otroligt kul!

Vi, Bertil och jag (på bokashi.se), har hållit på i sju år nu. När vi startade fick vi inte en enda hit när vi googlade på ”bokashi” i Sverige, det är inte ofta man söka efter något som inte finns över huvud tagit här i landet. Ingen som hade hört talas om det här uppe.

Men vi var säkert. Detta med Bokashi är nog en bra grej, tyckte vi. Tar ingen annan tag i det får vi väl göra det själv då, var nästa tanke. Vi körde i gång i princip direkt med en e-butik och blogg, och jag skrev och skrev på bloggen, mejlade till myndigheter och tidningar, bokade möten, pratade med folk, var på marknader. Inte kom vi någonstans, egentligen.

Det kändes lite som vi ropade jämt i vinden, blev hesa men ingen hörde.

Nu kan vi se att det har hänt mycket under den tiden. Många har vågat komma igång med Bokashi trots att familjen, kollegorna och grannar tyckte det var konstigt. De har kämpat på och lärt sig hur man gör och hjälpt andra kommer igång. Inspirerat och peppat andra i trädgårdssällskapet och koloniföreningen. Testat  och varit nyfikna.

Vi känner oss ödmjuka inför all engagemang som vi nu ser, varje dag. Tack, alla ni som vill vara med och sprida bokashibudskapet!

Hur är det i våra grannländer, då?

Danmark. I början levererade vi till Danmark som en nödlösning men nu har Maria Ehlert på Byhaver kommit igång som tur är. Företaget finns på Åhus och det går att köpa bokashihinkar och strö online.
http://byhaver.dk

Finland. Marina Ivars i Åbo har börjat med att sälja Bokashi i Finland. Hon har hållit på själv med Bokashi i många år och bestämde sig för att sprida bokashibudskapet vidare i Finland när hon för ett år sedan  blev inbjuden att prata om Bokashi i finska tv. Helt plötsligt har intresset exploderat i Finland och hon öppnar e-butik snart. Produkterna har hon hemma redan. Under tiden kan du maila henne på marinaivars@hotmail.com eller kolla Bokashi Keittiökomposti på facebook.

Norge. Hmm. Här vet vi inte hur vi ska göra! Det har funnits en leverantör i Norge men de har slutat och nu är det ingen som säljer till den norska marknaden. Tala gärna om för mig om jag har fel här!
Många frågar oss om inte vi kan leverera dit, men även om vi själv bor inte så långt från den norska gränsen så går det inte för oss.

Orsaken är att det finns tullreglar runt export av spannmål till Norge som är alldeles för krångliga för oss. (Bokashiströ är ju baserat på vetekli). Eftersom vi levererar direkt till konsumenter skulle det innebär tidskrävande och riskfyllda deklarationer för varje enskild beställning, något vi inte har råd med. Allra bäst vore om någon kunde komma igång med en proffsig ebutik och utbildning i Norge, på norska. Det är storskaligt inköp som gäller, vi hjälper gärna till med kontakter till leverantörer i Europa.

Länge har vi funderat över varför just våra länder skulle vara så sent ut när det gäller Bokashi. Sanningen har nog varit att vi har klimatet emot oss, vi producerar matavfall hela året men kan bara odla halva året.

Men nu har vi en lång rad vinterlösningar som verkar fungera för oss nordbor, så det är inget som står i vägen.

Och märkligt nog, tror jag att det finns mer engagemang här i norden än i många andra länder som har ett mycket enklare klimat och odlingslogistik. Vi blir innovativa för att vi måste. Och att vara helt ärligt, tror jag att här uppe i norden är vi många som verkligen bryr oss.

Om klimatet, om våra odlingar, om maten vi äter. Och om den framtiden våra barn går till möta.

Bokashi i trädgården

Hund, råtta, rådjur, fåglar — tycker de om Bokashi?

17 kommentarer

Detta ser inte särskilt vackert ut men det var en nödvändig snabblösning en sommar då familjehunden Tim var extra nyfiken på allt vi hade i lådorna. Så kul det var att gräva just där och då! Tyckte han…

Egentligen var det mitt fel, jag hade slarvat och grävt ner ett par Bokashihinkar väldigt ytligt. Själva processen hade nog funkat men frestelsen var för stort för en liten grävmaskin.

Ni som har hund känner säkert igen detta!

Här tänkte jag gå igenom de olika djur som vill ibland hälsa på i Bokashi-landet  och lite tips om vad man kan göra.

Hundar. Ja, våra bästa kompisar men har du en som är nyfiken och tycker om att gräva är det bara att gilla läget. Lägg ett kompostgaller eller en presenning över nynedgrävd Bokashi med några stenar eller brädor på för att hålla det på plats. Det räcker med ett par veckor, sedan är det inte så intressant för hunden längre. 

Fåglar. På våren kan det vara helt hopplöst med kråkor, de pickar sönder allt. I alla fall hos oss. Plastsäckar med bokashi som har klarat sig bra hela vintern kan helt plötsligt bli attackerade. Köp tjocka säckar eller använd dubbla! Och samma sak i landet, lägg ut en bit fiberduk, plast, brädor eller vad som helst tills doften har lugnat ner sig. Det räcker oftast med en vecka eller två. Eller gräv djupare 🙂

Rådjur. Inget som helst problem. Vi har alltid en liten flock hos oss och de ratar bokashi av någon anledning. Fast de är så klart förtjust i allt annat i grönsakslandet… Det samma gäller älg, ointresserad av bokashi.

Grävlingar. Som tur är har vi inga men dem jag har pratat med som har grävlingar hemma har lärt sig att vara försiktiga med hur de hanterar sin Bokashi. Hönsnät över  tills faran är över eller bottenlösa tunnor med en stor sten på locket. Tråkigt men så är det.

Råttor och möss. Länge trodde vi att råttor och möss inte tyckte om Bokashi, men nu har vi faktiskt fått tänka om.  Vi bor på landet och har aldrig haft problem med dessa djur. Våra vänner som bor i stan har inte heller haft några som helst bekymmer, men vi har med tiden fått många mail och kommentarer från människor som inte får ha sin bokashi ifred  i jorden. Bor du där det finns möss och råttor så kan du anta att de vid en mat-bristsituation letar upp allt. Det finns inget annat val än att då bli väldigt försiktig och göra sin Bokashijord på ett skadedjurssäkert sätt.

Säkra sätt att göra sin bokashijord är till exempel att göra en jordfabrik i en behållare med lock utomhus, eller i en plastback inomhus. Man kan även fixa en bottenlös tunna i landet med ett finmaskig nät under. Lock på! Pallkragar med finmaskigt nät undertill, eller en stor murbruksbalja med små dräneringshål under och lufthål på sidorna + lock. Det finns en massa metoder för att göra jord utan risk för att råttor och möss ska komma åt det.

Sork. Samma som med råttor och möss. 

Räv. Rävar kan tänka sig att gräva upp Bokashi har vi fått höra, så om de finns i trakten är ett bra tips att lägga något nät ovanpå den nedgrävda bokashin med tunga stenar på, eller något liknande. (Malin hälsar att hennes lokala rävar struntar fullständigt i hennes Bokashi, så det kan vara lite olika).

Katter. Ointresserade. I alla fall hos oss, och jag inte hört något annat.

Har jag missat något? Säg bara till om du har andra erfarenheter än dessa, och skriv gärna en rad om vad du gör åt ovälkomna besökare i Bokashi-landet. Ju mer vi kan om detta ju bättre.

Det kan låta nästan avskräckande allt det här, men så farligt är det egentligen inte. Det gäller bara att tänka sig för, och det gäller ju allt i trådgården.

Egentligen har vi inga större beskymmer här i Sverige. Jag fick en mejl här om dagen från en kvinna i Kanada som var tacksam för alla våra vintertips (de kämpar ju med samma klimat som vi) men hon undrade hur vi gjorde med bears and racoons, björnar och tvättbjörnar. Oj. Det var faktiskt skönt att inse att vi har det ganska lätt här, trots allt!

Bild: Tim var med i DN för några år sedan, lätt att se hur engagerad han är…

Foto: Jenny Harlen

/Jenny på Bokashi.se