Tepåsar! Vilka använder du? Dom vanliga ”gammaldags” tepåsarna är gjorda utav papper och funkar bra i bokashihinken. Det finns ibland (oftast?) en liten metallgrej som försvinner i jorden allt eftersom, ingen fara. Tepåsar tar faktiskt lite längre tid på sig att bli jord jämfört med många andra matrester, men det gör inget. Jord blir dom!
Dom nya påsarna gjort ut av nylon är en helt annan grej. Det är ju PLAST! Fattar inte hur dom tänker? Jord blir det aldrig av dom. Klipp upp dom om du orkar och lägga själva tebladen i hinken, men annars är det sopor.
/Jenny på bokashi.se
Kategoriarkiv: Miljö
Hushållspapper och servetter i bokashin?
Ok att slänga i hinken – hushållspapper och servetter!
Det finns lite hysteri runt det här och det tycker vi är synd. Vill du slänga papper så kan du göra det. Vill du inte, då behöver du inte göra det. Hushållspapper och servetter är inte mat precis, och dom innehåller ingen näring. Men dom är inte farliga, och oftast är dom så pass kladdiga att man vill inte ha dom in den vanliga återvinningen. Då är det perfekt att bara slänga dom i bokashihinken tillsammans med middagen.
En väninna till mig gör en smart grej: hon sparar sina servetter tills hon har en stekpanna som är oljig. Då torkar hon ut stekpannan med dom och slänger dom i bokashin. Då slipper man spola ut olja i diskhon, och man får med den på ett enkelt sätt i bokashin. Och blir av med en massa gamla servetter samtidigt!
/Jenny på bokashi.se
Mejeriprodukter i bokashin?
Det är absolut ingen fara att slänga mejeriprodukter i bokashihinken. Det som är viktigt är att inte slänga vätskor – typ mjölk, yogurt, filmjölk och annat flytande. Det finns lite snack ibland om att man ska vara försiktig med ostar mm, men det kan du ignorera. Mejeriprodukter är helt ok, bara dom inte är flytande. Ost, smör (och en massa annat) är dock ganska proteinrikt och det kan vara en utmaning i hinken. Använd lite mer strö bara, då har du löst problemet.
/Jenny på bokashi.se
Bokashi och hönor
Jag flyttade till hus på landet för ca 3 år sedan. Min sambo hade haft hönor som tonåring och försett hela grannskapet med ägg. Naturligtvis passade det utmärkt att skaffa hönor på vår lilla gård. Men att det även passade med Bokashi och EM-mikroberna och hönor visste vi inte då!
Hönshus och hönsgård byggdes efter konstens alla regler och in flyttade dom! Ett gäng Lohman-hönor med tupp och en Orpington-höna med en annan tupp.
Det finns många hönsägare som har provat att ha Bokashi i både ströt och fodret hos hönor. Det fungerar bra hos oss också! Det blir bättre miljö därinne, och luktar mindre. Och vilka fantastiska ägg vi får!
Ströet planerar jag sedan att fermentera med Mikroferm i täta plastpåsar. Det kan jag sedan använda som jordförbättring i rabatter och bäddar!
Viktigt att tänka på är att Bokashiströ inte är godkänt som foder för djur, och den vi säljer är ju för omvandling av matavfall till jord. Jag som läser mycket forskning om mikroberna och olika projekt med Bokashi känner mig väldigt trygg med att experimentera lite i taget med olika användningsområden. Jag sprayar även Wipe & Clean i hönshuset och hos våra kaniner, för att förbättra den bakteriella miljön hos dom, och det gör ingenting om det kommer lite i fodret och vattnet också!
Bokashiströ är däremot godkänt i som strö hos djur! Det finns även en hel uppsjö av produkter som säljs till hästar som har samma 
uppsättning av EM-mikrober i sig.
Så här ser det ut på sommaren när hönorna lägger sig på rad och solar i trädgården!
Sara Bäckmos hönstips
Sara Bäckmo har gjort en film om hur hon använder hönsgödsel i odlingen direkt på växtplatsen:
Vanliga frågor
Kan jag slänga apelsinskal i hinken? Vitt mögel – är det ok? Hur mycket strö ska jag använda? Trycksvärta från tidningar – är det farligt? När kommer vätskan från kranhinken?
Här har vi samlat de vanligaste frågorna om Bokashi!
Kontakta oss
E-post: info@bokashi.se
Facebook: bokashi.se
Hemsida: www.bokashi.se
Blogg: blogg.bokashi.se
/Malin på Bokashi.se
Äntligen återvunnen plast!!
All svart plast i våra kranhinkar är producerade av 100 % återvunnen plast!
Helst skulle vi ju vilja slippa plast helt och hållet. Men eftersom det är svårt att hitta en fungerande hink med samma nödvändiga egenskaper i ett annat material (lufttät, lätt att frakta, prisvärd), så är vi glada att våra hinkar till allra största del är återvunna! Vi jobbar hela tiden med att hitta så slutna kretslopp som möjligt i vår verksamhet – det är ju liksom det centrala med Bokashi! Till exempel är våra två hjältar på lagret – Lennart och Lennart (se vår lilla hink-leveransfilm för att få en motvillig glimt av dom: hink-leveransfilm) extremt duktiga på att återanvända allt material, kartonger, plastfilm, pallar, papper mm.
/Malin på Bokashi.se
Kontakta oss
www.bokashi.se
info@bokashi.se
0533-735071
Läs också
”Vanlig” kompostering vs Bokashi?
Varför det är så himla viktigt med matjord.
Varför pratar ingen om jord?
Alla tjatar jämt om vatten, om energi, om utrotningshotade djur, om luft. Och så ska det vara. Men jord då?
Det har blivit så tyst.
Nu har den stora globala organisation Food and Agriculture Organisation (FAO) kommit igång med några riktigt bra filmer. På engelska, visst, men det kommer kanske översättningar sedan.
Soil organic carbon heter den första här nere, organiskt kol i jorden –”Skatten under våra fötter”. En riktig bra rubrik som sätter fingret på just det som är så viktigt: att en av de viktigaste skatter vi har är precis det som finns i marken. Brun och osynlig, liksom.
Att tillföra kol tillbaka till jorden är en av de viktigaste saker vi kan göra på planeten nu. Ordet ”kol” representerar ju allt som har varit levande, om det nu är matrester, skörderester, naturlig gödsel, gröngödsel. Whatever. Bara vi ger tillbaka minst lika mycket som vi tar. Och börjar att ge tillbaka lite till, vi har ju skördat och förstört ofattbart mycket jord de senaste åren utan att ens tänka på det.
Att ge tillbaka. Varenda bokashihink vi gräver ner i backen är faktiskt ett steg i rätt riktning. Det gör skillnad.
Det är precis det som FAO uppmanar oss till — att ta hand om skatten under våra fötter.
Det räcker inte, förstås. Men ju fler vi är som håller på med bokashi, som uppmanar våra grannar, kollegor och släkt att komma igång, ju större skillnad gör vi. Och oftast blir man också mer uppmärksam på allt matspill när man väl börjar med bokashi, det blir så påtagligt när man behöver slänga något som skulle kunna har ätits upp.
Kolla gärna dessa filmer. Har du möjlighet att visa upp någon av dem på skolan, i någon förening, i en studiecirkel, på jobbet: gör gärna det. Det är dags att våga prata om jord!
Många bäckar små. Men vi är i alla fall på rätt spår. Lite grann, i alla fall.
Om skatten under våra fötter — matjord, helt enkelt.
Om varför matjord är så himla viktigt.
Om matjord och vart den tar vägen. Tror inte vi fattar hur mycket som går förlorad precis hela tiden.
Om matspill globalt. Det är så ofattbart mycket som går förlorad. Vad ska man göra?
EM – vad är det, egentligen?
Många är nyfikna på detta med EM. Vad är det? Och var kommer det ifrån?
EM, eller Effektiva Mikroorganismer som det heter på riktigt, är en unik blandning av goda bakterier och jästsvampar. Varje mikrob är nyttig på sitt sätt, men tillsammans blir de mycket mer. De hjälper till att skapa en miljö som är hälsosam – både i jorden, i magen och i ett vattendrag.
Det finns bara en moderkultur i allt som har med EM att göra. Från detta koncentrat, som heter EM-1®, gör vi vårt Bokashiströ. Man kan göra sitt eget strö med hjälp av EM-1®, och även göra en EM-spray/Bokashispray genom att brygga med melass – det blir ungefär som Bokashiströ fast i flytande form. Och då heter det EM-A (A:et står för aktiverade), eller Microferm.
Gör eget Bokashiströ – recept.
Gör egen EM-spray – recept.
EM-1® (koncentratet i flaskan) kan man inte göra så mycket med direkt – det är när man aktiverar det med hjälp av melass och värme att EM-mikroberna väcks till liv och kan börja jobba.
För mikroberna själva spelar det ingen roll om de placeras i en hink med matrester, i en pöl med grumligt vatten, i en jordhög utan maskar och annat liv. De tillför liv direkt och gör miljön de hamnar i mer levande och mer hälsosam.
Och sedan då? Bara de får något att äta (organiskt material som finns i jorden eller vattnet) och lite värme mår de bra och förökar sig snällt. Varje 20:e minut kommer en ny runda med mikrob-bebisar. Därför kan en liten dos EM göra så stor skillnad
Magin ligger i kombinationen av bakterier
Bakterierna i EM är inte så märkvärdiga i sig, men det är just kombinationen som gör de så nyttiga. Denna optimala kombination tog Professor Terou Higa fram i sin forskning på 80-talet på Universitetet i Okinawa. Otroligt många kombinationer testades innan just denna blandning blev till. Och det är precis denna blandning som är så märkvärdig. Och just denna blandning som all forskning är baserad på. Vill du vara säker på att du använder EM-produkter som baseras på just denna kombination av mikrober så är det denna symbol efter EM du ska hålla utkik efter – EM-1® eller EM®. Ser du inte den så har du antagligen en av många kopior av original-EM-blandningen som finns i världen.
Är det inte bara mjölksyrning?
Eftersom Bokashi fungerar som en slags mjölksyrejäsningsprocess undrar många om de inte kan fixa det själv, som vilka som helst mjölksyrade grönsaker.
Svaret är nej. Man kan mjölksyra vad man vill i livet men det blir inte EM för det. Det som händer i köket med fermentering i hinken är bara en del av Bokashiprocessen. Det som händer i jorden är bra mycket viktigare. Och det är därför man har just den här blandning av mikrober till hands – för att skapa ett bra mikroliv i jorden. Och detta med att fixa jorden är mycket mer komplext än att ta hand om några matrester i en hink så de inte ruttnar.
Bokashi blev en lyckad bieffekt
När EM var i sin barndom fanns inte Bokashi. Meningen med EM var att det skulle kunna vara ett nytt sätt att skapa ett levande jordbruk – och nu är det på god väg att hända i många länder.
Att man kunde slänga matrester i en hink och konservera dem var mer av en lycklig slump, ett suveränt sätt att lösa två vardagsproblem – matavfall i hemmet och dålig jord i trädgården – med en och samma lösning: Bokashi.
Det som är allra viktigast med Bokashi är vad EM-mikroberna tillför i jorden. Att det blir en sund, levande och hållbar miljö där nere. Att de gör livet lite enklare i köket är en bonus, egentligen.
Kan man göra egna EM-mikrober då? Nej. Man kan brygga EM-A från en flaska koncentrat eller göra eget Bokashiströ från samma flaska. Men att själv gör koncentratet går inte. Om man inte är mikrobiolog med tillgång till all teknik som finns i labbet, vill säga. Och licens att använda just detta recept som finns i EM®.
Det finns olika förslag till hopkok på nätet. Och visst kan det vara kul att testa. Precis som att man kan mjölksyra grönsaker hemma kan man lika gärna mjölksyra matavfallet. Men det blir inte EM för det. Den mikrobiella effekten i jorden uteblir då. Man har inte kontroll över processen hela vägen, helt enkelt. De forskningsresultat som har visats om mikroberna i Bokashi är baserade på EM® och inget annat.
Det kan lätt låta som vi skriver detta för att sälja fler flaskor med EM, men ett sådant företag är vi inte. Vi hejar gärna på och är glada för att så många vill fixa sina egna hinkar och testa att göra sitt eget Bokashiströ. Vårt mål är att så många som möjlighet ska kunna komma igång med Bokashi på sitt sätt. Och vi vet att det funkar att göra så.
Lite mer respekt har vi dock för själva EM-1®-koncentratet. Det är en fantastisk, och mycket värdefull, produkt. Något som faktiskt har så stora möjligheter att göra skillnad att vi har inte ens anat potentialen än.
Värdegrunden bakom prissättningen av EM globalt är fin: det ska inte kosta mer än vad fattiga människor har råd att betala. Nu pratar vi inte Sverige, inget är gratis här och vi har ju moms och frakt och allt, men tänk dig alla de drabbade utvecklingsländerna i världen. De har tillgång till EM för att det finns ingen girighet i kalkylen bakom.
Människorna där har tillgång till EM för att många hjälper till att jobba med det, sprider sin kunskap, delar med sig av sina erfarenheter, flyttar tunnor och vänder högar. Priset är överkomligt. Bara man får hem det riktiga koncentratet i stora dunkar så kan resten göras av de som bor i bygden, de som brukar jorden och de som behöver rent vatten från dammen.
Det är oerhört viktigt att de får rätt EM produkt så allt annat blir bra. Det är lika viktigt att de får lära sig hur man gör på rätt sätt. Svårt är det inte att hålla på med Bokashi och EM men hjälp till självhjälp måste vara rätt från början.
Här hemma kan inte vi lösa hela världens problem. Men något väldigt fint gör vi här i Bokashistugorna runtom i landet: vi sprider kunskap. Vi hjälpas åt så fler kan komma igång. Och vi hjälper till att skapa en bättre värld åt våra barn.
Mycket mer kan man läsa om EM här på EMRO hemsidan. http://www.emrojapan.com/about-em/about-em.html
Och här kan du läsa om Bokashiprojektet i Myanmar – som Jenny startade år 2018, som tack vare alla våra kunder på bokashi.se nu tar hand om tonvis med matavfall varje dag, och utbildar hela Myanmar om hur kretsloppet matavfall-jord-odling hänger ihop!
Jenny & Malin på bokashi.se
Lena Ek om att ta hand om miljön: ”Det ska vara enklare. Billigare. Roligare”
Idag hade vi besök av Lena Ek, Sveriges miljöminister, här i Säffle. Ganska spännande faktiskt, vi är ju ingen stor kommun.
Som en del av dagens program fick jag prata lite kort om Bokashi och vad vi gör för att sprida budskapet här i Sverige. Som tur är gick det bra, man blir ju alltid lite nervös när gruppen är stor, men jag fick sagt det jag vill: att det är hur viktigt som helst att vi börjar prata mer om matjord och vad vi var och en kan göra för att ta hand om den på ett så enkelt sätt som möjligt.
På sin hemsida har Lena Ek ett mantra: att det ska vara enklare, billigare och roligare att ta hand om miljön.
Kan inte annat än att hålla med om det. Så jag tog det som en utmaning, och presenterade Bokashi för vad det är: en enkel, billig och egentligen ganska rolig sätt att göra något som räknas miljömässigt.
Lena Ek gick igenom situationen, hur det är med klimatet idag, globalt och hemma. Presenterade visionen: inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige 2050. Och talade om vikten av att det händer saker lokalt i kommunerna.
Det var mycket teknik. Och som vanligt energi, luft och vatten var i fokus. Inte jord, inte konsumption, lite flummigt om tillväxt. Ganska förutsägbar egentligen, men så är det ju ett valår (och Säffle är en C kommun).
Jag har lätt att bli frustrerad. För lite, för sent, du vet. Så mycket som måste göras på miljöfronten och det är svårt att få en känsla av att det händer tillräckligt mycket. Men vi behöver inte ta allt detta nu. Det var i alla fall väldigt skönt att få något sagt i salen idag!
Så här såg mina ”pratpunkter” ut för dagen. Klarade att bocka av de flesta som tur var utan att gå vilse…
- Jenny Harlen, bokashi.se. Vill prata om något som gör miljö ”enklare, billigare, roligare”.
- Enkel metod att göra jord av matavfall
– jord där det hör hemma
– med hjälp av mikrober, goda bakterier
– i köket med en hink
– gräva ner och odla - ingen powerpoint, ”brandtal”, budskap som är viktigt
– vi pratar mycket om luft, vatten, energi… har glömt bort att prata om matjord - Matjord: mycket mindre än förr. Globalt.
Matavfall: mycket mer. 100 kilo per person och år. Minst. Miljon ton per år. All CO2 som hör till.
Nationellt mål 50% matavfall ska behandlas biologiskt 2016. - Två problem, en lösning
– enklelt
– småskaligt
– lokal engagemang
– hjälpas åt/samarbete - IKEA projekt. WWF. Test projekt 2012 med Bokashi.
Ikea: ”Avfall: Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten. Vi pratar så klart om komposten.” - Vanlig hink. En familj, en hink i veckan 10 kilo. 500 kilo om året.
– Hur man gör. Bättre odlingsjord finns inte. - bokashi.se: sprider budskapet i Sverige. e-handel. Kunskap/påverkan.
– grässrots, ”vi-känsla”
– självfinansierad. Egen tid och energi. Bra support från kommun och Säfflebor. - Storskaligt vs småskaligt.
– biogas: bra men viktigt att jordprodukten också blir bra. Bra om de som bor i lägenhet och inte kan/vill odla kan sköta biogas.
– avfallskvarn: slöseri med matavfall, samkörs oftast med reningsverket, ”jord”produkten vill man inte ha i jordbruk (tungmetaller/medicinrester) - Näråtervinning
– blåkorn i villa trädgård, dags att sluta
– stadsodling, behöver jord/gödsel. Ökande behov. - Två viktigaste punkter:
– kol i marken. Varenda hink är en kolsänka. Ingen metan.
– bygger jord. Ger tillbaka. Levande jord. - Enkelt. ”Do-able”. Visa barnen att vi bryr oss.
Kanske inte så lätt att förstå så här förkortat men bättre än ingenting hoppas jag.
Ha det gott! Snart får väl snön var borta?
/Jenny
Biodlarna tar strid mot GMO-grödor
Jag läste en artikel nu imorse som gjorde mig riktigt upprörd.
En Svenskt lantbrukare, Rune Lanestrand har skrivit ett debattinlägg i NWT och jag hoppas verligen att han kan mobilisera fler än bara biodlare till att säga stopp. Innan det blir för sent.
Rapporter från främst USA visar på massdöd bland bin, fjärilar och humlor i spannmåls- och bomullsdistrikten, därför att det används så mycket växtgifter och allt fler GMO-grödor.
Ta bara bomullsodling som exempel. USA är störst i världen på GMO-bomull — 80 procent av deras bomullsodling är GMO-baserad. Det största odlingarna med GMO-bomull ligger i Kalifornien och där är tydligen bidöden så omfattande att mandelodlingen håller på att slås ut. Och i Kalifornien skördas 60 procent av världens samlade mandelar…
Räknar med att julmandlar komma att kosta skjortan i år och framöver. Släng mormors gamla mandelkakor recept och glöm mandlar i glöggen…
Självklart kan vi inte hålla på så här! Bin, insekter, fåglar… utan dem kommer vi inte långt. Visst behöver vi producera mer mat — mycket mer mat — i framtiden, men att göra det på bekostnad av våra medhjälpare är inte klokt. Inte kortsiktigt. Och verkligen inte långsiktigt.
Kort datum populärt
Att rota runt i ”kort datum” korgana efter en fynd har inte riktigt varit rumsren i matarrären. Fram tills nu.
Intresset för att köpa mat med kort datum ökar och det anses vara klimatsmart och inte längre ett tecken på snålhet.
– Vi upplever att vi säljer mer av mat med kort datum och nedsatt pris till alla kundkategorier. Säger Ann-Sofi Öhman, butikschef vid Hemköp i Östersund, till Ekot.
I SIN BUTIK har hon börjat exponera mat med kort datum extra tydligt för att kunderna lätt ska kunna hitta den.
Så där så!