bokashi

Bokashikompostering med Farbror Grön!

2 kommentarer

Blev jätteglad i helgen när Johannes Wätterbäck, aka Farbror Grön, berättade att de hade gjort en film om just Bokashi. Och vad bra den blev!

Ibland känns det som jag skriver upp och ner om allt man får göra och ska helst inte göra och hur det hela går till. Lätt att förvirra sig i allt detta ibland! Så det var hur härligt som helst att de tog tag i detta och gjorde en film: enkelt och färgglad och pedagogisk, så här gör man helt enkelt.

Hoppas det inspirerar dig och ge lite motivation i din kompostering och odling. Det gjorde det för mig!

Det finns faktiskt en hel rad med olika småfilmer på Farbror Gröns kanal på YouTube, finns här: https://www.youtube.com/watch?v=7b3s2ZMTP8I

Sedan finns det även en ny facebook grupp bara för sådana här svenska filmklipps, mycket intressant att kika på när man har lite tid och lust att lära sig en massa nytt. Leta efter Gröna trädgårdsklipp på fb.

/Jenny

 

Fakta och forskning

EM-1, EM-A, Mikroferm — vad är det för skillnad, egentligen?

10 kommentarer

Foto: Jenny Harlen

Ibland blir man helt förvirrad.

Folk pratar om bokashivätska, lakvatten, EM, Mikroferm, aktiverade EM och utspäd EM.

Vad handlar allt detta om? Och måste det vara så krångligt?

Att det är krångligt kan jag hålla med om. Så var det för mig när jag hittade till EM för många år sedan. Man surfar och läser och snurrar ihop sig och till slut kommer man fram till att inte alla är lika insatta som de vill verka vara. Och att det finns en del olika begrepp.

Men efter några år har jag lärt mig. Och så här är det…

Det finns bara EN grundprodukt i hela EM världen och det är EM koncentratet, som brukar heta EM-1. Ettan för att den är grunden.

EM-1 innehåller fem olika mikrobgrupper (läs mer om det här) och brukar säljas i plastflaskor till konsumenter och stora dunkar till jordbruk och industri. För att använda EM-1 måste man aktivera det genom att jäsa med socker, innan dess är mikroberna i vilande form och inte särskilt effektiva.

Det går att aktivera EM-1 på tre olika sätt.

Det första är att göra bokashiströ (och det är det vi gör här på bokashi.se). Man blandar EM-1 med melass, vatten  och vetekli och jäser det i några veckor (så här går det till). Bokashiströ är då redo att jobba så fort det kommer i kontakt med lite fuktigt matavfall.

Den andra är att göra aktiverade EM, vilket kallas för EM-A (”A” som i Active). Då blandar man EM-1, melass och vatten och låt jäsa i en vecka i värmen (så här gör man). Vätskan är brunaktig, ofta med ett fluffigt vitt mögel på toppen, och klar för att använda i hemmet och i trädgården. Vanlig utspädning är 1:100 .

Den tredje är färdig-aktiverade EM, som man kan köpa i en bag-in-box förpackning under namnet Mikroferm.  Enklare, eftersom all jobb är gjort och behändigt eftersom man behöver bara skvätta ut det man behöver till sprayflaskan. Mikroferm är i princip precis samma grej som EM-A och används på samma sätt. Skillnaden är egentligen hållbarheten: den hemmagjorda EM-A ska helst användas inom en månad mens den vakuumpackade Mikroferm håller minst ett år.

Bokashivätska, bokashi lakvatten, bokashijuice som den även kallas, är en annan grej. Den är vätskan som tappas av från bokashihinken och, eftersom ingen av oss har precis samma saker i våra hinkar, kan variera ganska mycket. Det blir liksom vad köket erbjuder.

Men i bokashivätskan finns EM mikrober som har följt med fuktigheten ned till kranen och flyttande matrester från det som finns i hinken. Antagligen även några andra mikrober som har funnits på matresterna från början.

Och som vi vet, är bokashivätskan en utmärkt gödning för växter inne och ute. Även om den brukar inte lukta hallon precis.

Vilken ska man satsa på då?

Ha man en mindre trädgård kommer man långt med bokashivätskan.  Vill man spraya en större odling med EM för att göra den mer levande är det bra med EM-A (som du själv gör från köpt EM-1) eller Mikroferm. Det funkar allra bäst då med täckodling eller liknande så mikroberna får gott om mat att kalasa på.

Vill man även testa andra applikationer, som att städa hemma, är det igen EM-A eller Mikroferm. Det kommer en ny produkt snart som är en ljusare Mikroferm anpassat till städning. Samma vanliga mikrober fast gjort med en ljus socker som gör färgen klar istället för brun. Lite trevligare i kök och bad. (Och mycket effektivt).

Så där, känns det enklare nu? Hoppas det. Det var inte meningen att göra det ännu krångligare! Men tänk på att grunden är alltid det samma, det finns egentligen bara en produkt här i lite olika utformningar för att passa olika situationer.

Och som alltid med Bokashi och EM är det att börja lite försiktigt och testa sig fram. Man kommer snart fram till vad som passar bäst just hemma hos dig.

Odling och stadsodling

Moderna pionjärer

Lämna en kommentar

Ibland händer det.

Man rensar skrivbordet och hittar en skatt. I det här fallet en tidningsartikel från 2011 om odlingspionjärer. Kreativa odlare som har tänkt annorlunda, tänkt nytt, vågat testa och hitta på.

Masanobu Fukuoka — Japansk odlingspionjär som myntade begreppet Natural Farming.

David Holmgren — Australienaren som tillsammans med Bill Mollison utvecklade permakulturkonceptet.

Pat Coleby — den engelska kvinnan som återinförde stemmjöl inom jordbruk.

Teruo Higa — mannen bakom EM och Bokashi, även han från Japan.

Terra preta — som vi kan tacka gamla indianer i Amazonas för.

Nils Åkerstedt — ”vår egen” pionjär från Sverige som har spritt budskapet om täckodling och odling i sand/gräsklipp.

Mycket att inspireras av alltså. Varsågod, här kan du ladda ner den som PDF. Stort tack till Karin Jansson från FOBOs tidning Odlaren som skrev artikeln:

Moderna_pionjärer

Bokashi i trädgården

Jordfabrik — hur gör man?

2 kommentarer

Foto: Jenny Harlen

De senaste veckorna har det varit väldigt många sökningar på just ”jordfabrik”. Härligt, eftersom det betyder att många funderar över hur de ska göra jord hemma hos sig. Och bor man i lägenhet är det inte alltid så lätt.

Det var länge sedan jag skrev något om hur man gör en jordfabrik och under tiden har vi nog lärt oss en hel del — av våra misstag, av våra succé, av varandra. Så jag ska försöka sammanfatta här så gott jag kan.

Jag kommer ihåg dagen för sju år sedan då vi satt och stirrade på en plastlåda, en hink med Bokashi och en halvsäck med planteringsjord. Och funderade om inte vi skulle kunna göra jord i backen istället för i marken. Det var ganska tidigt i Bokashihistorien och hittils hade det mesta gått ut på att man grävde ett hål i marken, stoppade ner sin Bokashi, och planterade något. Vilket är jättebra om man nu har en markbit; och att den inte är frysen eller uppodlade.

Mitt på den svenska vårvintern, när man behöver finfin jord att plantera om sina små chili- och tomatplantor och fixar med pelargonerna, så är det en annan sak.

”Jordfabrik” tänkte vi den genomskinliga backen vi hade hittat i boden kunde heta. Så blev det. Sedan har det utvecklats, en jordfabrik kan vara vilken plats som helst man gör jord, inomhus eller utomhus. En plastlåda från Biltema eller en pallkrage som är bara till för jordtillverkning.

Så hur gör man en jordfabrik? Vi börjar med inomhus.

JORDFABRIK INOMHUS

Två saker som är viktigt, bara:

VÄRMEN. Leta efter det varmast ställe du har i huset eller lägenheten. Helst över 20 grader om det ska bli någon fart på det. Över 15 grader kommer det att funka, men räknar med att det tar tid. Kallare än så är det bara förvaring, det kommer inte händer något i lådan.

FUKTEN. Lagom fuktig i lådan är hemligheten. För blött och det hela kommer lukta illa. För torrt och aktiviteten kommer stanna upp. Hur lagom är lagom? Ungefär som bra jord. Att man kan krama ihop en näve utan att det faller isär som damm eller skvätter ut vatten.

Vilken låda som helst kommer att funka. Ta något du hitta hemma bara. Med eller utan lock, spelar ingen roll för processen. Du kan se din låda som ett hål i marken. Man gräver ner sin Bokashi i lådan istället för i hålet, täcker med jord och väntar för processen att göra sitt.

De flesta använder lock, det känns mer bekvämt inomhus. Har du inte lock kan du lägga över en tidning, trasmatta eller vad du vill för att behålla en lagom fuktighet i din jordfabrik.

Ta då din låda, bottna med lite ”fuljord” (gamla krukväxter och liknande), lägg på ett lager med Bokashi och på med lite fuljord. Har du inte fuljord hemma är det självklart helt ok med vanlig påsjord, helst ska det vara lite torr för att kunna ta upp fukten från Bokashin. Du kan fylla din jordfabrik på en och samma dag eller varva med hinkar och jord allt eftersom, det som är praktiskt för just dig.

Det spelar ingen roll hur stor eller liten lådan är, tänk bara att om du har en större variant att den kan vara tung att flytta sedan.

Något som är VIKTIGT är att överste lagret ska alltid vara jord. Själva matresterna ska inte ligga överst. (Precis som när man gräver ner i jorden). Risken är då att de börjar ruttna i luften och det vill man inte.

Du kan använda trädgårdsjord om du vill, konsistensen du får sedan i lådan blir som jorden du väljer. Alltså torvaktigt om man har mest köpjord och leraktigt om du har mest lera. Helt upp till dig.

Ett praktist tips kan vara att bottna lådan med något absorberande. Träpellets, kattströ (typ papperspellets), biokol. Det beror på vilken blandning du har i lådan för övrigt, men råkar det blir blött längst ner så har du något att ta upp fukten. Testa dig fram bara.

Samma sak med en jordfabrik som med en bokashihink för övrigt: ser du kondens på undersidan av locket är det för fuktigt i lådan. Lägg på en tidning, helt enkelt. Eller något annat absorberande för att ta upp fukten.

Ska man hacka och vända? Ju mer man blandar ihop jorden och bokashin när man lägger i den ju snabbare det går, processen kommer igång när de kommer i kontakt med varandra. Ju mindre matbitar du har ju snabbare det går också, det blir flera ytor.

Men när man väl har fixat med jordfabriken behöver man inte greja mer med den om man inte vill. Risken är att om man håller på ofta och röra om att man introducerar mycket syre, då kan processen går över till en aerobisk (vanlig varmkompostering) process istället för den syrefri man helst vill ha. Men för all del kollar och kikar, det gör jag 🙂

Hur lång tid tar det? Svårt att säga. Det beror helt och hållit på värmen, på fukten och på hur mycket kontakt det finns mellan jorden och bokashibitarna. Har man optimerat allting kan det gå i några få veckor. Annars får den ta den tiden den tar, några månader kanske. Behöver man lite jord till ett projekt kan man plocka ut något som är färdigt och lämnar resten.

Du kan ha din jordfabrik låda utomhus i solen om du vill. Lägg helst en svart sopsäck över eller välj en mörk låda för värmens skull. Helst ska inte mikroberna exponeras till direkt dagsljus så undvik en transparent låda i solljuset. Max temp i jorden ska vara 40 grader, över det tar mikroberna stryk.

Foto: Jenny Harlen

Hur mycket jord? Gör som du vill men 50:50 jord till Bokashi kan vara en bra början. När du använder den färdiga bokashijorden kan du späda ut den lite mer, oftast är det bra för plantering med 70:30 jord till Bokashi. Gör man en svagare blandning i jordfabriken från början behöver du inte späda ut den, å andra sidan tar det mer plats.

Ibland får man vitt fluffigt mögel på jordytan. Bara bra, det. Precis som i Bokashihinken är det ett tecken att processen är på gång.

Svårare än så är det inte.

Efter du har gjort ett par rundar har du fattat grejen och kan improvisera så mycket du vill.

Det är inte tänkt att man ska ta hand om all sin matavfall inomhus i en plastlåda, men har man väldigt lite matavfall kan det kanske gå. Allra bäst funka det som en mellanlösning, något man kan göra då och då för att få fram riktig bra planteringsjord till våren på balkongen. Utöver det behöver man kanske en annan strategi att odla upp sin Bokashi. Direkt i odlingscontainrar, kanske?

JORDFABRIK UTOMHUS

Jordfabrik utomhus är en helt annan grej. Egentligen är det ett ställe där du kan gräva ner din Bokashi jämt. Typ en pallkrage man inte odlar i, eller en del av rabatten man har avsätt till jordtillverkning. När man behöver lite färdig Bokashijord är det bara att trilla dit med skottkärran eller en hink och plocka det man behöver. Återstående hålet kan man fylla med nästa hink man får från köket.

Funkar självklart bäst på sommaren om inte man kommer på en fiffig överjordslösning. Men är ett otroligt praktiskt sätt att tillverka jord utan att behöver fundera hela tiden över var man ska gräva ner sin nästa hink.

Så lycka till nu med jordtillverkning, hur du nu gör! Hör gärna av dig om du kommer på något fiffigt som andra kan ha glädje av!

/Jenny

ps En tråkig sak kan vara att tidningspapper kan filta ihop sig och tar lång tid att omvandlas till jord i jordfabriken. Plocka bort de delarna som är i vägen om du vill. Tidningsfiltarna är ändå värdefulla eftersom de är indränkta i näring och mikrober, du kan kanske använda de som marktäckning runt rabarbern eller någon bärbuske?

 

Bokashi och EM i världen, Fakta och forskning, Inspiration, Jord och kompost, Miljö

EM – vad är det, egentligen?

11 kommentarer

Många är nyfikna på detta med EM. Vad är det? Och var kommer det ifrån?

EM, eller Effektiva Mikroorganismer som det heter på riktigt, är en unik blandning av goda bakterier och jästsvampar. Varje mikrob är nyttig på sitt sätt, men tillsammans blir de mycket mer. De hjälper till att skapa en miljö som är hälsosam – både i jorden, i magen och i ett vattendrag.

Det finns bara en moderkultur i allt som har med EM att göra. Från detta koncentrat, som heter EM-1®, gör vi vårt Bokashiströ. Man kan göra sitt eget strö med hjälp av EM-1®, och även göra en EM-spray/Bokashispray genom att brygga med melass – det blir ungefär som Bokashiströ fast i flytande form. Och då heter det EM-A (A:et står för aktiverade), eller Microferm. 

Gör eget Bokashiströ – recept.
Gör egen EM-spray – recept.

EM-1® (koncentratet i flaskan) kan man inte göra så mycket med direkt – det är när man aktiverar det med hjälp av melass och värme att EM-mikroberna väcks till  liv och kan börja jobba.

För mikroberna själva spelar det ingen roll om de placeras i en hink med matrester, i en pöl med grumligt vatten, i en jordhög utan maskar och annat liv. De tillför liv direkt och gör miljön de hamnar i mer levande och mer hälsosam.

Och sedan då? Bara de får något att äta (organiskt material som finns i jorden eller vattnet) och lite värme mår de bra och förökar sig snällt. Varje 20:e minut kommer en ny runda med mikrob-bebisar. Därför kan en liten dos EM göra så stor skillnad

Jord innan och efter Bokashi
Jord innan och efter Bokashi

Magin ligger i kombinationen av bakterier
Bakterierna i EM är inte så märkvärdiga i sig, men det är just kombinationen som gör de så nyttiga. Denna optimala kombination tog Professor Terou Higa fram i sin forskning på 80-talet på Universitetet i Okinawa. Otroligt många kombinationer testades innan just denna blandning blev till. Och det är precis denna blandning som är så märkvärdig. Och just denna blandning som all forskning är baserad på. Vill du vara säker på att du använder EM-produkter som baseras på just denna kombination av mikrober så är det denna symbol efter EM du ska hålla utkik efter – EM-1® eller EM®. Ser du inte den så har du antagligen en av många kopior av original-EM-blandningen som finns i världen.

Är det inte bara mjölksyrning?
Eftersom Bokashi fungerar som en slags mjölksyrejäsningsprocess undrar många om de inte kan fixa det själv, som vilka som helst mjölksyrade grönsaker.

Svaret är nej. Man kan mjölksyra vad man vill i livet men det blir inte EM för det. Det som händer i köket med fermentering i hinken är bara en del av Bokashiprocessen. Det som händer i jorden är bra mycket viktigare. Och det är därför man har just den här blandning av mikrober till hands – för att skapa ett bra mikroliv i jorden. Och detta med att fixa jorden är mycket mer komplext än att ta hand om några matrester i en hink så de inte ruttnar.

Bokashi blev en lyckad bieffekt
När EM var i sin barndom fanns inte Bokashi. Meningen med EM var att det skulle kunna vara ett nytt sätt att skapa ett levande jordbruk – och nu är det på god väg att hända i många länder.

Att man kunde slänga matrester i en hink och konservera dem var mer av en lycklig slump, ett suveränt sätt att lösa två vardagsproblem  – matavfall i hemmet och dålig jord i trädgården – med en och samma lösning: Bokashi.

Det som är allra viktigast med Bokashi är vad EM-mikroberna tillför i jorden. Att det blir en sund, levande och hållbar miljö där nere. Att de gör livet lite enklare i köket är en bonus, egentligen.

Kan man göra egna EM-mikrober då? Nej. Man kan brygga EM-A från en flaska koncentrat eller göra eget Bokashiströ från samma flaska. Men att själv gör koncentratet går inte. Om man inte är mikrobiolog med tillgång till all teknik som finns i labbet, vill säga. Och licens att använda just detta recept som finns i EM®.

Det finns olika förslag till hopkok på nätet. Och visst kan det vara kul att testa. Precis som att man kan mjölksyra grönsaker hemma kan man lika gärna mjölksyra matavfallet. Men det blir inte EM för det. Den mikrobiella effekten i jorden uteblir då. Man har inte kontroll över processen hela vägen, helt enkelt. De forskningsresultat som har visats om mikroberna i Bokashi är baserade på EM® och inget annat.

Det kan lätt låta som vi skriver detta för att sälja fler flaskor med EM, men ett sådant företag är vi inte. Vi hejar gärna på och är glada för att så många vill fixa sina egna hinkar och testa att göra sitt eget Bokashiströ. Vårt mål är att så många som möjlighet ska kunna komma igång med Bokashi på sitt sätt. Och vi vet att det funkar att göra så.

Lite mer respekt har vi dock för själva EM-1®-koncentratet. Det är en fantastisk, och mycket värdefull, produkt. Något som faktiskt har så stora möjligheter att göra skillnad att vi har inte ens anat potentialen än.

Värdegrunden bakom prissättningen av EM globalt är fin: det ska inte kosta mer än vad fattiga människor har råd att betala. Nu pratar vi inte Sverige, inget är gratis här och vi har ju moms och frakt och allt, men tänk dig alla de drabbade utvecklingsländerna i världen. De har tillgång till EM för att det finns ingen girighet i kalkylen bakom.

Människorna där har tillgång till EM för att många hjälper till att jobba med det, sprider sin kunskap, delar med sig av sina erfarenheter, flyttar tunnor och vänder högar. Priset är överkomligt. Bara man får hem det riktiga koncentratet i stora dunkar så kan resten göras av de som bor i bygden, de som brukar jorden och de som behöver rent vatten från dammen.

Det är oerhört viktigt att de får rätt EM produkt så allt annat blir bra. Det är lika viktigt att de får lära sig hur man gör på rätt sätt. Svårt är det inte att hålla på med Bokashi och EM men hjälp till självhjälp måste vara rätt från början.

Här hemma kan inte vi lösa hela världens problem.  Men något väldigt fint gör vi här i Bokashistugorna runtom i landet: vi sprider kunskap. Vi hjälpas åt så fler kan komma igång. Och vi hjälper till att skapa en bättre värld åt våra barn.

Mycket mer kan man läsa om EM här på EMRO hemsidan. http://www.emrojapan.com/about-em/about-em.html

Och här kan du läsa om Bokashiprojektet i Myanmar – som Jenny startade år 2018, som tack vare alla våra kunder på bokashi.se nu tar hand om tonvis med matavfall varje dag, och utbildar hela Myanmar om hur kretsloppet matavfall-jord-odling hänger ihop!

Jenny & Malin på bokashi.se

Fakta och forskning

Vilka mikrober finns i Bokashi och EM?

2 kommentarer

Miljarder mikrober finns i varje klunk EM och tesked med bokashiströ. Men sammansättningen är mycket noga genomtänkt och var resultatet av många års forskning. De är inte vilka bakterier och jästsvampar som helst, våra EM-mikrober!

Här presenteras de, en och en. Vill du läsa till dig mer så finns det en länk under varje.

En bra introduktion finns här på engelska, på EM Research Organisations hemsida, EMROJAPAN.
www.emrojapan.com/about-em/microorganisms-in-em.html

Lactobacillus plantarum

Foto: Bacterial Fermentation Pty Ltd, Dr John L. Reichelt, Director and Chief Microbiologist, bacferm.com.

En vanlig mjölksyrebakterie, används ofta i ensilage. Är även probiotisk.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_plantarum

Lactobacillus caseï

Foto: Jeff Broadbent, Utah State University
Foto: Jeff Broadbent, Utah State University

En vanlig mjölksyrebakterie som används i osttillverkning och som probiotika.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Lactobacillus_casei

Saccharomyces cerevisiae

Foto: Bob Blaylock
Foto: Bob Blaylock

Jästsvamp som används i bakning, öl- och vintillverkning och finns naturligt i magen.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Saccharomyces_cerevisiae

Rhodopseudomonas palustris

Foto: Microbewiki

Mycket viktigt bakterie som finns naturligt i jord och vatten. Används aktivt för att ta hand om gifter och föroreningar i jord och vatten.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodopseudomonas_palustris

Rhodospirillum rubrum

Foto: Munk et al. 2011.

Foto: Munk et al. 2011.

En nyttig bakterie som finns i vatten, jord och avlopp. Hjälper till att fixera kol och kväve i jorden och producerar vitaminer åt växter.
Mer info>>
https://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Rhodospirillum_rubrum

Bokashi och EM i världen

Bokashi i våra grannländer

Lämna en kommentar

Just nu är det mycket som händer på Bokashifronten överallt. Otroligt kul!

Vi, Bertil och jag (på bokashi.se), har hållit på i sju år nu. När vi startade fick vi inte en enda hit när vi googlade på ”bokashi” i Sverige, det är inte ofta man söka efter något som inte finns över huvud tagit här i landet. Ingen som hade hört talas om det här uppe.

Men vi var säkert. Detta med Bokashi är nog en bra grej, tyckte vi. Tar ingen annan tag i det får vi väl göra det själv då, var nästa tanke. Vi körde i gång i princip direkt med en e-butik och blogg, och jag skrev och skrev på bloggen, mejlade till myndigheter och tidningar, bokade möten, pratade med folk, var på marknader. Inte kom vi någonstans, egentligen.

Det kändes lite som vi ropade jämt i vinden, blev hesa men ingen hörde.

Nu kan vi se att det har hänt mycket under den tiden. Många har vågat komma igång med Bokashi trots att familjen, kollegorna och grannar tyckte det var konstigt. De har kämpat på och lärt sig hur man gör och hjälpt andra kommer igång. Inspirerat och peppat andra i trädgårdssällskapet och koloniföreningen. Testat  och varit nyfikna.

Vi känner oss ödmjuka inför all engagemang som vi nu ser, varje dag. Tack, alla ni som vill vara med och sprida bokashibudskapet!

Hur är det i våra grannländer, då?

Danmark. I början levererade vi till Danmark som en nödlösning men nu har Maria Ehlert på Byhaver kommit igång som tur är. Företaget finns på Åhus och det går att köpa bokashihinkar och strö online.
http://byhaver.dk

Finland. Marina Ivars i Åbo har börjat med att sälja Bokashi i Finland. Hon har hållit på själv med Bokashi i många år och bestämde sig för att sprida bokashibudskapet vidare i Finland när hon för ett år sedan  blev inbjuden att prata om Bokashi i finska tv. Helt plötsligt har intresset exploderat i Finland och hon öppnar e-butik snart. Produkterna har hon hemma redan. Under tiden kan du maila henne på marinaivars@hotmail.com eller kolla Bokashi Keittiökomposti på facebook.

Norge. Hmm. Här vet vi inte hur vi ska göra! Det har funnits en leverantör i Norge men de har slutat och nu är det ingen som säljer till den norska marknaden. Tala gärna om för mig om jag har fel här!
Många frågar oss om inte vi kan leverera dit, men även om vi själv bor inte så långt från den norska gränsen så går det inte för oss.

Orsaken är att det finns tullreglar runt export av spannmål till Norge som är alldeles för krångliga för oss. (Bokashiströ är ju baserat på vetekli). Eftersom vi levererar direkt till konsumenter skulle det innebär tidskrävande och riskfyllda deklarationer för varje enskild beställning, något vi inte har råd med. Allra bäst vore om någon kunde komma igång med en proffsig ebutik och utbildning i Norge, på norska. Det är storskaligt inköp som gäller, vi hjälper gärna till med kontakter till leverantörer i Europa.

Länge har vi funderat över varför just våra länder skulle vara så sent ut när det gäller Bokashi. Sanningen har nog varit att vi har klimatet emot oss, vi producerar matavfall hela året men kan bara odla halva året.

Men nu har vi en lång rad vinterlösningar som verkar fungera för oss nordbor, så det är inget som står i vägen.

Och märkligt nog, tror jag att det finns mer engagemang här i norden än i många andra länder som har ett mycket enklare klimat och odlingslogistik. Vi blir innovativa för att vi måste. Och att vara helt ärligt, tror jag att här uppe i norden är vi många som verkligen bryr oss.

Om klimatet, om våra odlingar, om maten vi äter. Och om den framtiden våra barn går till möta.

Bokashi i trädgården

Hund, råtta, rådjur, fåglar — tycker de om Bokashi?

17 kommentarer

Detta ser inte särskilt vackert ut men det var en nödvändig snabblösning en sommar då familjehunden Tim var extra nyfiken på allt vi hade i lådorna. Så kul det var att gräva just där och då! Tyckte han…

Egentligen var det mitt fel, jag hade slarvat och grävt ner ett par Bokashihinkar väldigt ytligt. Själva processen hade nog funkat men frestelsen var för stort för en liten grävmaskin.

Ni som har hund känner säkert igen detta!

Här tänkte jag gå igenom de olika djur som vill ibland hälsa på i Bokashi-landet  och lite tips om vad man kan göra.

Hundar. Ja, våra bästa kompisar men har du en som är nyfiken och tycker om att gräva är det bara att gilla läget. Lägg ett kompostgaller eller en presenning över nynedgrävd Bokashi med några stenar eller brädor på för att hålla det på plats. Det räcker med ett par veckor, sedan är det inte så intressant för hunden längre. 

Fåglar. På våren kan det vara helt hopplöst med kråkor, de pickar sönder allt. I alla fall hos oss. Plastsäckar med bokashi som har klarat sig bra hela vintern kan helt plötsligt bli attackerade. Köp tjocka säckar eller använd dubbla! Och samma sak i landet, lägg ut en bit fiberduk, plast, brädor eller vad som helst tills doften har lugnat ner sig. Det räcker oftast med en vecka eller två. Eller gräv djupare 🙂

Rådjur. Inget som helst problem. Vi har alltid en liten flock hos oss och de ratar bokashi av någon anledning. Fast de är så klart förtjust i allt annat i grönsakslandet… Det samma gäller älg, ointresserad av bokashi.

Grävlingar. Som tur är har vi inga men dem jag har pratat med som har grävlingar hemma har lärt sig att vara försiktiga med hur de hanterar sin Bokashi. Hönsnät över  tills faran är över eller bottenlösa tunnor med en stor sten på locket. Tråkigt men så är det.

Råttor och möss. Länge trodde vi att råttor och möss inte tyckte om Bokashi, men nu har vi faktiskt fått tänka om.  Vi bor på landet och har aldrig haft problem med dessa djur. Våra vänner som bor i stan har inte heller haft några som helst bekymmer, men vi har med tiden fått många mail och kommentarer från människor som inte får ha sin bokashi ifred  i jorden. Bor du där det finns möss och råttor så kan du anta att de vid en mat-bristsituation letar upp allt. Det finns inget annat val än att då bli väldigt försiktig och göra sin Bokashijord på ett skadedjurssäkert sätt.

Säkra sätt att göra sin bokashijord är till exempel att göra en jordfabrik i en behållare med lock utomhus, eller i en plastback inomhus. Man kan även fixa en bottenlös tunna i landet med ett finmaskig nät under. Lock på! Pallkragar med finmaskigt nät undertill, eller en stor murbruksbalja med små dräneringshål under och lufthål på sidorna + lock. Det finns en massa metoder för att göra jord utan risk för att råttor och möss ska komma åt det.

Sork. Samma som med råttor och möss. 

Räv. Rävar kan tänka sig att gräva upp Bokashi har vi fått höra, så om de finns i trakten är ett bra tips att lägga något nät ovanpå den nedgrävda bokashin med tunga stenar på, eller något liknande. (Malin hälsar att hennes lokala rävar struntar fullständigt i hennes Bokashi, så det kan vara lite olika).

Katter. Ointresserade. I alla fall hos oss, och jag inte hört något annat.

Har jag missat något? Säg bara till om du har andra erfarenheter än dessa, och skriv gärna en rad om vad du gör åt ovälkomna besökare i Bokashi-landet. Ju mer vi kan om detta ju bättre.

Det kan låta nästan avskräckande allt det här, men så farligt är det egentligen inte. Det gäller bara att tänka sig för, och det gäller ju allt i trådgården.

Egentligen har vi inga större beskymmer här i Sverige. Jag fick en mejl här om dagen från en kvinna i Kanada som var tacksam för alla våra vintertips (de kämpar ju med samma klimat som vi) men hon undrade hur vi gjorde med bears and racoons, björnar och tvättbjörnar. Oj. Det var faktiskt skönt att inse att vi har det ganska lätt här, trots allt!

Bild: Tim var med i DN för några år sedan, lätt att se hur engagerad han är…

Foto: Jenny Harlen

/Jenny på Bokashi.se

Bokashi i köket

När kommer min vätska?

7 kommentarer

Foto: Jenny Harlen

 

En av de vanligaste frågor just nu är just denna: ”När kommer min vätska?”

Man har packat upp Bokashihinken, fyllt den med omsorg och packat ner innehållet så gott det går. En vecka har gått, kanske två och hinken är full, redo för jäsning. Men ingen vätska kommer när man vrider på kranen!

Som tur är kommer det ordnar sig, det gör det jämt. Alla hinkar beter sig olika, vissa börjar producera vätska efter några få dagar, andra tar ett par-tre veckor. Ibland får man ingen vätska alls, men nio gånger ut av tio får man ut en bra mängd.

Runt 1dl var tredje dag är ganska typiskt för en vanlig hink med vanligt matavfall i en vanlig familj. Räknar man med utspädning 1:100 räcker det till en 10-liters kanna ett par gånger i veckan. Man hinner göda en hel del krukor med det.

Vad är det som gör att vätskan tar tid att komma? Mest beror det på vad man har för matavfall, torra grejer eller blöta. Mycket bröd och ris eller mest gurka och frukt. Oftast blir det mer vätska på sommaren när vi äter mer frukt och sallad, på vintern är det vanligt med torrare rester som tar upp fukten i hinken. Det gör inget egentlige vad man har för en blandning, men när det gäller vätskan blir det skillnad.

Frågan kommer oftast när man håller på med sin första hink. Efter man har gjort ett par stycken blir det en rullande produktion av vätska, det finns alltid en hink med en skvätt att ge.

Vill du försöka tvinga fram vätska gör så här: press ner innehållet i hinken så gott det går, lägg något rent överst att pressa ner på (tex en servett) eller ta en plastpåse över händerna. Det är bara bra för processen om matresterna blir så kompakta som möjligt och man får mer plats i hinken på köpet.

Sätt på locket och öppna kranen med en PET flaska under pipen. Tryck på locket för att skapa tryck i hinken. Lyft hinkens ”bakben” så eventuell vätska kan rinna fram till kranen. Kommer det något nu?

Mer en så kan man inte göra, det är bara att vänta ut hinken och se vad den vill. Har du haft papper i den, typ hushållspapper och servetter, kan man kanske skippa det nästa gången. Det är ju viktigt att det blir torrt i hinken, men det handlar mest om kondens — en tidning överst är bra om du ser kondens på undersidan av locket. En sådan fukttidning kan man lyfta ut när man fylla på och lägg tillbaka överst igen, det behöver inte blandas in i resterna utan kan ligga jämt på toppen. Byt ut den om den blir för blöt.

Hur torrt du vill ha det i hinken är egentligen upp till dig — processen funkar även när det är rätt blöt i hinken. Men kondens luktar, så vill du ha en luktfri upplevelse se till att ta upp fukten överst i hinken.

Många har frågat om man kan ”vattna” hinken. Visst kan man det. Gör helst inte det tills du har gjort ett par hinkar och känner dig varm i kläderna, sedan kan man testa att hälla lite vatten i en halv- eller full hink och på det sättet producerar mer bokashivätska.

Allt detta gäller ju bara kranhinkar, har du en vanlig ”grön” eller pizzeria hink så gäller det att ta upp all vätska i hinken eftersom det går inte att tappa av det. För mycket fukt = för mycket lukt, så det är värt att ha koll.

Men så himla märkvärdigt är det inte med den här vätskan, när du har gjort ett par-tre hinkar är du expert. Du kommer att ha bokashivätska så det räcker långt, även om du inte curlar hinken.

En annan fråga som ofta kommer upp: kan man frysa bokashivätska på vintern? Man behöver nästan inget till växterna då och det kan vara bra att bunkra en del till våren. Några fryser i istärningar, andra fyller på en PET-flaska som ligger i frysen och tycker det funkar bra. Troligtvis blir inte mikrolivet i den fryste flaskan lika stark som det var innan men tillräckligt bra ändå. Och all näring blir du kvar i vätskan. Så det kan vara något att testa kanske?

Men snart kommer våren och snart blir det vattningdags igen. Skönt att ha din egen gödning då, att veta att dina växter kommer att få precis lika bra mat som du hade hemma hos dig på köksbordet. De ser nog fram till det redan!

Lycka till!
/Jenny

Foto: Jenny Harlen

 

Gör jord av ditt matavfall!

%d bloggare gillar detta: