Etikettarkiv: bokashi.se

God fortsättning!

…önskar vi dig från oss här på bokashi.se, hoppas det blir ett riktigt bra år för er alla!

Som så många andra satt vi en stund i helgen och försökte summera ihop året som gått. Och ta sats inför det nya! Som antagligen går lika snabbt som det förra..

På bokashifronten var det ett riktigt bra år. Inte för att det har blivit så stort eller märkvärdigt men för att det känns som detta var året vi kom igång på riktigt. Budskapet börjar sprida sig, fler och fler börjar prata om Bokashi över fikabord eller med grannar och många vågar sakta men säkert börja testa. Nu vet vi att det här kommer gå vägen. Och det känns skönt.

Vi känner oss priviligerade att få jobba med Bokashi, att kunna vara med och hjälpa det nå ut i Sverige. Roligast av allt är egentligen att det hela är ett stort samarbete. Visst gör vi grovjobbet (utveckla, testa, producera, skriva, packa, skicka…) men att sprida budskapet är något vi alla gör tillsammans. Utan det hade det inte gått.

Så först och främst vill vi ge en jättestor och hjärtligt kram och TACK till alla er som är med och talar om Bokashi. Tillsammans kan vi visa att det går. Att vi var och en kan göra en liten sak som faktiskt gör en stor skillnad i slutänden. Och så svårt är det väl inte!

Året som kommer då? Då ska vi fortsätter mer eller mindre som vi gör nu. Vår e-butik bokashi.se fungerar  mycket väl och är rätt väg att gå med tanke på att våra kunder är utspridda över hela landet. Men det ska nog skrivas om en del, mindre text och fler bilder vore nog bra. Vi har också börjat sakta men säkert med några återförsäljare och det vill vi gärna utveckla. Det är ju logiskt att köpa Bokashi lokalt. Viktigast för oss är att jobba med människor som är engagerade och vill vara med och sprida budskapet, hellre än en anonym butikskedja. Vi ska även vara med på en del marknader och mässor främst här i Värmland och har en hel del kurser och föreläsningar inbokade. Än så länge har vi inte bestämt oss för att vara med några av de riktigt stora trädgårdsmässorna, det kostar ju fruktansvärt mycket och så långt har vi inte kommit än. Men vi tar det som det kommer.

Vi vill gärna vara med och utveckla Bokashi lösningar för olika sammanhang. De flesta av våra kunder är privatpersoner, men det är fler och fler andra som vill komma igång som förskolor, äldreboende, butiker, skolor och kontor. Och här är det inte alltid självklart hur man ska göra för att det ska bli enkelt i vardagen. Vi har jobbat ett tag med pilotprojekt i förskolor och på kontor. Och visst går det! Men man får tänka lite nytt med praktiska lösningar, oftast hänger det återigen på samarbete, någon som kan hämta och använda all Bokashi som produceras och se till att det hamnar i en odling. Vi kommer nog lära oss mycket under resans gång och det ska vi självklart dela med oss.

Men ju fler vi är som testar  desto bättre — tillsammans hittar vi säkert framtidens sätt att använda Bokashi. För det här är egentligen bara början. Men det känns som en riktigt bra sådan!

Ha det så bra nu under vintern och hör bara av dig om du har något du vill dela med dig!

Tack för allt ni gör.
/Jenny och Bertil

COOPs Änglamarkspris — vi är med som finalist!

Tack vara våra fina kunder som har nominerat oss har vi kommit in som finalist i COOPs Änglamarkspris.

Det känns helt underbart att kunna få vara med och får en så fin chans att sprida vår Bokashi budskap till så många fler.

”Den Stora Dagen” för Änglamarkspriset är 9:e juni. Under maj ska vinnaren röstas fram på webben. Här kan du gå in och rösta för Bokashi! (Och du får gärna be dina vänner att hjälpa till!)

COOP skriver ”Temat för Änglamarkspriset 2011 är resurshushållning. Vi har plockat ut nio finalister, som alla jobbar hårt för att minska slöseriet och skapa långsiktig hållbarhet. Var med och rösta fram din favorit till seger.”

Vi kommer att berätta om vad som planeras — och hur det går sedan!  Men stort TACK återigen för att ni har varit med och nominerat oss. Och för att ni röstar för Bokashi :-)!!

Närproducerat — på riktigt!

Vi var iväg idag och hämtade kli från vår ”egen” mjölnare Nils-Erik. Det är inte mycket han inte kan om yrket efter alla år. Kvarnen är en skatt, gammaldags och ”på riktigt” men det är ordning och reda som gäller.

Kliet är närodlat i Dalsland av bönderna i närheten. Nils-Erik mal det precis som vi vill ha det, och det hela känns mycket trevligare så. Att kunna komma bort från hela den industriella världen och få tag i precis det vi vill ha när vi behöver det till vettiga priser känns som en otrolig lyx. Vi tar med oss de tomma säckarna varje gång och de återanvänds. Inget märkvärdigt det, det är bara en naturlig del av vardagen.

Men allra bäst är den trevliga pratstunden vi får varje gång med Nils-Erik och hans bror som driver kvarnen tillsammans. De bryr sig, på riktigt.

Och nu vet du var din bokashikli kommer ifrån. En härlig farbror i Dalsland!

Härlig kväll i Kroppkärr

Igår hade vi träff i trädgårdkolonierna i Kroppkärr, ett härligt ställe vid vattnet och mysigt på alla sätt. Temat för kvällen var Bokashi — vad det är, hur man gör och hur det hänger ihop med miljön och klimatet.

Samarbete är något vi pratar mycket om i samband med Bokashi och just denna kväll var ett fint exempel på att tänka lite nytt. Vi var nästan 40 stycken — några från trädgårdsföreningarna i Karlstad och Kristinehamn och andra från kolonierna i Kroppkärr och Steffansminne i Karlstad. Studieframjändet låg bakom det hela. Självklart blev det rätt trevligt!

Man kan inte låta bli att vara glad efter en sådan kväll. Så många människor som är nyfikna och intresserade av att lära sig något nytt, börja tänka i nya banor och göra något aktivt för miljön. Att göra någon enkel förbättring i vardagen som hjälper till att hitta en ny väg framåt. Visst har vi mycket kraft inom oss alla?

En sak som vi pratade om innan det hela drog igång var samarbete mellan ”trädgårdsfolk” och nya ”odlingsgrupper”. Jag tänker mest på förskolor och stadsodling här, två grupper med mycket energi och miljötänk men oftast inte med fullt så mycket bakgrund i själva odlingen. När det finns så mycket kunskap hos några och vilja hos andra, det vore underbart om vi kunde koppla ihop det lite mer.

Vad roligt det kunde vara om en förskola skulle kunna få en ”odlingsmorfar” eller farmor. Någon som kunde komma förbi då och då och snällt säga att det är kanske dags att kupa potatisarna eller plantera om tomaterna. Barnen tycker att detta är hur kul som helst men det blir ju alltid roligare om odlingen lyckas.

Lite samma sak med stadsodling. Den kommer och den kommer fort. Och även här gör vi så gott vi kan för att utveckla nya idéer hur man kan odla på asfalt (för visst kan man ju, bara man kan producera jord!). Men tänk om vi kunde hitta ett sätt att koppla in lite av den stora kunskapen som finns i våra trädgårds- och koloniföreningar  och sprida den tillsammans med en lagom dos glädje?

Men nog av allt detta — vi är på väg! Och när man träffar så många entusiastiska människor som vi gjorde igår blir man övertygad om att vi kommer att lyckas en vacker dag!

ps vi finns även på facebook om du vill hälsa på, sök efter bokashi.se när du kommer in i facebook. Eller via länken här>>

Gör din egen Bokashihink!

Är du sugen på att testa Bokashi men vet inte om det passar dig? Eller om det är värt att lägga ner pengar på dyrare kranhinkarna?

Då tycker vi att du ska testa vår Svenska Budgethink-lösning!

Grundprincipen är ju precis samma som med kranhinkarna. Men istället för att tappa av vätskan med en kran använder du kol eller tidningspapper att suga upp den med. Enkelt och effektivt. Men det här med vätskan är viktigt – blir det för blött i hinken kommer mikroberna att säga upp sig!

Det du behöver är ett par hinkar med tätslutande lock. Den blåa här funkar bra och liknande finns i de flesta svenska hem, märket är Nordiska Plast. Locket måste vara tätt, inte ett sådant som bara ligger löst på. Pizzerior har utmärkta majonnäshinkar de brukar slänga, det är bara att fråga!

Du behöver också bokashiströ eller bokashispray — det är ju bakterierna som gör jobbet. En påse kostar 90:- i webbshoppen och räcker i 2-4 månader.

Hur många hinkar behöver man? Tja, det beror förstås på… Börja med två och lägg till fler efter behov. I ett litet hushåll producerar man runt 10 liter matrester i veckan. Sedan trycker man ihop innehållet i hinken efter hand, så det får plats lite mer än man tror. Eftersom hinkarna behöver stå och jäsa i två veckor efter fyllning kommer du att behöva minst två hinkar. Bokashiströ hälls över matavfallet

Du kan ladda ner en bruksanvisning nedan, men i princip går det till så här:

1. Bottna med ett lager kol, 1-2 cm eller riv en dagstidning i två och lägg i botten av hinken. Minst 1 cm tjock.

2. Strö på 1-2 msk bokashiströ eller 1-2 duschar med bokasiströ.

3. Töm dagens matrestar, oftast runt 1 liter. Strö på 1-2 matsked Bokashiströ per liter.

4. Fyll på varje dag med mat och strö/spray, och lägg gärna i servetter, hushållspapper — de hjälper till att suga upp vätskan.

5. Tryck ner för att komprimera med jämna mellanrum. Och lägg på en tidning på toppen när hinken är full.

6. Ställ åt sidan i inomhusvärmen i två veckor, mikroberna förökar sig och spjälkar upp maten.

7. Klart!
Innehållet ser ut precis som det gjorde när du la i det. Nu är det dags för det roliga – att gräva ner det i landet eller göra jord på något sätt. Det finns många alternativ, sök på ”jordfabrik” här i bloggen, och välj alternativ som passar just dig!

Ett par saker till.

Du kan, om du vill, använda en biopåse i hinken. Det behövs inte men ibland kan det känns bra att ha en påse att knyta. Biopåsar finns lite här och där att köpa, men de vi använder finns i webbshoppen. De tar ganska lång tid att bryta ner i komposten/jorden men å andra sidan behöver vi inte ha så bråttom jämt. Gör som du vill.

Skölj ur hinken med vatten när du har tömt den, det tar bara ett par sekunder under slangen.

En kreativ lösning om man bor i lägenhet utan odlingsmöjligheter är att samarbeta med en vän/kollega/någon som vill ha din bokashi att använda i trädgården. Lämna över den fyllda hinken och ta en fräsch (nytvättad!) hink hem med dig! De flesta som håller på med odling kan inte producera bokashi nog själva och blir jätteglada att få mer.

Och. Om du råkar få en hink som blir för blöt det är lika bra att veta att det kommer lukta illa. För många gurkor och för lite papper så blir det snabbt blött. Ge inte upp utan använd mer kol eller papper nästa gång! Den luktande hinken kan du gräva ner i ett hörn i trädgården. Det blir också jord, det tar bara längre tid.

Det är kanske bra att veta att det är inte bråttom att göra jord av din hink. Efter den har fått sin två veckors vilotid inomhus kan du förvara den ute så länge du vill. Spelar ingen roll om den fryser. Tänk bara på att ha gott om uppsugande material i hinken om den ska stå länge eftersom maten fortsätta att sjunka ihop.

Vill du komma åt vätskan kan du göra en dubbel hink – ta två hinkar och borra hål i den övre och stoppa den i den andra, se till bara att de är täta . Bokashivätskan samlas i den nedre – töm den regelbundet och använd i trädgården!

Annars är det mesta som det är för bokashi i övrigt. Det finns en massa information på bloggen här, på den engelska bloggen intill och på bokashi.se. Eller hör av dig om du funderar över något!

Bruksanvisningen kan laddas ner här >>

Men koskit ska visst tankas i bilarna istället…

bajs

Appropå det jag skrev nyss om det härliga brunprickiga åkrarna i närheten, så hamnade jag på recyclingnet.se. Det är långt ifrån all kobajs här i landet som hamnar rätt — på odlingsmark där den kan ersätta kemikalier och tillföra den nya organiska material som marken så väl behöver, speciellt om det ska odlas organiskt.

Nej, det är faktiskt så att i framtiden (med början nu alltså) ska stallgödslet från Sveriges jordbruk kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

För mig är det inte alls svart-vitt, i längden så är det ju självklart att man kan inte leva på stulen jord. Matjord är inte något vi äger fullt ut, inte något vi kan bara gräva upp och göra vad vi vill med — det tillhör kommande generationer lika mycket som vår luft och vatten.

Och stjäl det är just det vi gör när vi pumpar in kogödsel i våra bilar, och pumpar ut kemikalier på våra åkrar istället. Vi tankar med jord helt enkelt. Är det något vi har råd med? (Glöm inte heller att alla de kemikalierna som strös ut på marken istället för kogödsel är också gjort i princip av fossilbränsle, en lustig ekvation där ingenting är gratis…)

Men kortsiktigt, visst behöver vi väl nytt bränsle för våra bilar, lastbilar, flygar, båtar mm. Varför inte kogödsel? Det är nog inte rätt men det är kanske inte så dumt ändå i det stora hela. Bättre än bensin. Bättre än att bränna ner en regnskog att odla växter som ska blir biogas. Bättre än att frakta bränsle långtbortifrån när man kan ”odla” det hemma.

Inte vet jag. Vad tycker du?

Artikeln kan man läsa här men det börjar så här…

Bland de nära 140 000 bilar so nyregistrerades under första halvåret 2008 vara bara 478 gasdrivna. Men nu satsar regeringen stort på att främja biogasen. Sedan årsskiftet kan jordbruket få stöd för att producera biogas – bara stallgödslet från Sveriges jordbruk skulle kunna ge bränsle åt 290 000 biogasbilar.

– En biogasbil är billig i drift och ger minst klimat- och miljöpåverkan av existerande alternativ. Sveriges jordbrukare har nu ett gyllene tillfälle att gå i spetsen för produktion av förnybara drivmedel, säger Hans Kreisel, vd på E.ON Gas.
Det finns 200 miljoner kronor i investeringsstöd hos länsstyrelserna som lantbrukarna kan söka för sina gödselbaserade biogasanläggningar i hela landet.
Potentialen är mycket stor.

(recyclingnet.se)

Lägg skiten där den hör hemma!

 

Foto: Jenny Harlen
Foto: Jenny Harlen

Mitt på vinter i Värmland. Snö på marken. Inte så himla mycket men ändå — ett vitt och vackert landskap med röda stugor och stora skogar.

Och åkermark lite varstans, vit för det mesta. MEN igår åkte vi förbi ett gård i närheten med bruna prickiga åkrar. Inte så ofta man ser det inte. Koskit på marken så långt ögat kunde se. Vi hoppade ur bilen direkt, tog fram kameran och bara luktade. Kände mig lite som Ferdinand…

Oj, vad gott. Så här skulle det självklart vara och det var det nog för en halvsekel sedan. Riktig lantbruk med riktig återföring av naturens bästa tillbaka dit det hör hemma.

Nu är det bara att vänta in våren, då kommer snön att smälta, gödslen att tina upp och maskarna kämpa sig fram till ytan att gotta sig.

Vilken härlig start till ett nytt odlingsår!

Bygg din egen varmkompost!

Att ”kompostera” med Bokashi innebär inte att man behöver en varmkompost – det går utmärkt att gräva ner bokashi-hinkarna direkt i jorden eller på vintern, förvara det i lufttäta hinkar i garaget. Men har man plats och intresse så är det inte alls dumt att kombinera med en kompost – varm eller kall.

En varmkompost är isolerad och skadedjurssäker och det gör att den uppfyller renhållningsförordningens krav att komposten ska inte ställa till det för allmänheten. I en vanlig trädgårdskompost får man inte lägga i icke-vegetabilisk mat som kött och ägg  men det är helt ok att slänga allt grönt – potatisskal, tepåsar, äppelskruttar och vanligt trädgårdsavfall förstås.

Har man däremot tillgång till varmkompost så är det mycket praktiskt att tömma Bokashi-hinkarna där under vintern när det går inte att gräva. Inte minst är det skönt att man bara behöver göra en eller två turer i månaden ut till komposten  – det är väl ingen av oss som tycker det är roligt att springa ut och in med sopor ett par gånger om dagen. Dessutom är en varmkompost med Bokashi betydligt snabbare än en varmkompost utan Bokashi. Du märker skillnaden ganska fort.

Men att köpa en varmkompost kostar pengar, oftast runt 1500:- för en som är tillräckligt bra och stor för familjanvändning, men då har man den å andra sidan i många år. De flesta kommuner i Sverige subventionar hemkompostering och de som bor i villa får rejäla rabatter på sophämtning, oftast upp emot ett tusenlapp om året. Då tjänar du in komposteringsutgifterna med råge.

Kan man bygga själv? Jo, visst. Här kan du läsa en bra artikel publicerat på dinbyggare.se som beskriver hur man gör:

Det är ännu enklare att sköta en varmkompost när man använder sig av Bokashi eftersom du oroa dig för att det tillförs tillräckligt med syre. Du slipper röra om! Tänk på det när du läser denna skötselbeskrivning från Nelson Garden – Varmkompost Nelson Garden.

Låt Bokashi ta hand om matavfall

Foto: marianova.com
Foto: marianova.com

 

 

Ha! Matåtervinning börjar blir trendig.

I en helsidesartikel i DN igår (läs den här) har DN skribent Johanna Lagerfors gått igenom situationen i Stockholm. Klart och tydligt är att många vill göra rätt för sig, vi återvinner som aldrig förr. Och detta är nog bara början…

Men än så länge är det inte så mycket hjälp att få från samhället. Visst man vill väl, men det kostar. Och vem ska betala det då? Kunden (alltså vi) direkt? Kommunen?

Jag kunde inte släppa känslan av att det här går åt fel hål. Allt ska vara så himla uppstyrd, teknologisk, dyrt, maskinellt. Ibland pratar man lite nedlåtande om alla naturromantiker men går inte det här åt motsatt håll? Det verkar som vi har en massa teknikromantiker runt omkring som ska lösa allting så storskaligt och centralistiskt som möjligt.

Då vill jag slå ett slag för Bokashi kökskompostering. Grejen är att det inte alls är svårt att ta hand om sin egen skräp. Vi gör det redan nu med plast, papper, glas, glödlampor mm, mm. Men det är inte heller svårt att själv ta hand om sin egen matavfall!

Man behöver inte bo på landet med höns och rödbetor a là en ny tids grönavågare. Det räcker långt med en Bokashi hink under diskbänken som tar hand om alla matrester utan att göra något stort väsen av sig.

Det fungerar för de som bor i lägenhet eller villa. Sommarstuga eller kolonilott. Sommar som vinter.

Och man slipper en massa lastbilar på gatan som ska frakta barnens oätna spagetti & köttfärssås kors och tvärs över landet till någon jättefabrik som producerar koldioxid och metan.

Låt istället mavfallet bli jord direkt!

 

Konst på köksgolvet

Jag har precis beställt en papperskassa!

Man skulle kunna tro när man titta på köksgolvet hemma hos oss att en papperskassa till är det sista vi behöver. Där ligger jämt några kassor fullt med papper – en med förpackningar, en med alla DN:r och lokala tidningar, och en med resten, du vet, allt som är lika bra att elda upp, kuvert och sådant.

Men nu ska det blir ordning minnsann. Näää, kanske inte så mycket mer ordning, men snyggare!

Den beställda kassa är en konstverk, designad av konstnären Peter Dahl. Man beställer den från www.papperskretsen.se (kostar 25:- via mobil). Tyvärr gick det inte att sno ett bild av den men det är snygg och ger en lite status kick till den stora insatsen vi var och en gör i vardagen. Nämligen ta hand om vår egen skräp.

Kassan pryds med trädstammar, något vi har gott om i Sverige och som er en av våra finaste resurser här i landet. Det växer fler träd i Sverige för varje år och hanteringen är produktiv och miljömedveten för det mesta. Försvarbar alltså. Och oerhört mer hållbart en att suga upp olja för att göra plast.

Den här papperskassen är lite av en ”collector’s item”, finns i 10,000 exemplar så skyndar dig. Några är till och med signerade av Peter Dahl själv.

Han sa så här:

– Jag tyckte att det var både roligt och relevant att stötta det här projektet, säger Peter Dahl. Jag tror att det är svårt för gemene man att veta vad man ska göra för att bidra till en bättre miljö. Återvinning är ju ett enkelt sätt att göra nytta och jag tycker att det är bra att man påminner om det.

Och det är inte heller dumt med en prydlig köksgolv!