Etikettarkiv: ekologisk

Behandling av buxbomsot med EM

EM är ett konsortium av naturliga jordmikrober

Mikroferm: EM i flytande form
Bokashiströ: EM ympat in i vetekli

Den aggressiva svampen Cylindrocladium buxicola kan konkurreras ut av naturliga jordmikrober och helt utan gifter. Metoden har utvecklats i Nederländerna och har använts under många år av de stora buxbomodlarna. Metoden har även stöd av forskningsrapporter.

Symtom: Bladen blir blekgula och faller sedan av. På undersidan av bladen kan vita sporer förekomma. Svarta streck på grenarna är vanligt.

Metoden är enkel, man sprutar plantorna med en lösning som består av Mikroferm, en grupp av naturliga jordmikrober (EM), samt vidhäftningsmedlet Guard2000. Under busken myllas bokashiströ ned ytligt. De probiotiska EM mikroberna konkurrera ut patogenen. Det är därför viktigt att få bra kontaktverka. EM mikroberna bryter ned det yttre cellulosa lagret som omger patogenens sporer. Sporerna blir fermenterade och dör.

1. Sprid bokashiströ under buskarna. Det gör ni för att fånga upp de infekterade bladen och förstärka jordens mikroflora. De räcker med ca 0,2 kg per m2 (0,2 kg = 1 L). Behandla höst och vår. Bokashiströ ger en långtidseffekt.

2. Spruta med Mikroferm och Guard2000. Mikroferm är ett tillväxtstimulerande preparat, som består av kväve och CO2 fixerande fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och jästvampar. Dessa EM mikrober producerar mjölksyra, enzymer, vitaminer och organiska syror som direkt eller indirekt gynnar tillväxt och buxbomens egna försvar. OBS att EM mikroberna inte är registrerade som ett växtskyddsmedel utan att effekten är indirekt genom en positiv konkurrens.

Dosering vid behandling av Buxbom: 2ml Mikroferm/L rumstemperat vatten.

Viktigt att även använda vidhäftningsmedlet Guard 2000 i förhållande 1:1000 (1 ml/L sprutvätska). Detta för att väl täcka både över och undersidan av de vattenavstötande bladen. För akut sjuka buskar bör man behandla 1 gång i veckan under den första månaden. Därefter 1-2 gånger i månaden, i synnerhet efter regn eftersom patogenens sporer sprids med regnvatten.

Behandla även efter klippning och när buxbomen sätter nya skott.

Om du fått ett ordentligt angrepp så upprepa besprutningen med Mikroferm 2- 3 gånger och en gång per vecka i början.

Tänk på att Mikroferm är ett levande preparat och om ni har möjlighet att använda vatten utan klor så är det bättre.  Alternativet är att låta vattnet stå i rumstemperatur över natten i öppna hinkar eller kar så att klor kan avdunsta. Undvik om möjligt snabba temperatur förändringar. Det är viktigt att uppnå bra täckning vid besprutningen på både under och översida av bladen.

Ref: Agronomen Gert Top på Embo Tree:
http://www.embo-tree.eu/nl/contact.html.
Hemsidan har tydliga bilder som visar just före och efter behandling mot buxbomsoten.

LÄS MER: Buxbom. En lösning i sikt?

 

Hur blir det med ben i bokashijord?

Många funderar över det här med ben.

Ska man slänga dem i bokashihinken eller inte?

Gör som du vill, helt enkelt. Många slänger i alla ben i hinken, andra väljer att bara lägga i de mindre, typ kycklingben, i bokashikomposten. Andra skickar det mesta till kommunen via sophinken eller mat-avfallsinsamlingen.

Ben tar väldigt lång tid att bryta ner och  bli jord, speciellt de stora. Kycklingben försvinner oftast under några månader i jorden. De stora som syns i bilden hittade jag nyligen. Jag har ingen aning vilken historia de har, om de har legat i jorden ett år eller fem. Det kan vara länge.

Det jag brukar göra när jag hittar sådana ben är att banka sönder dem med en hammare eller stor sten. De är oftast väldigt porösa och lätta att krossa. Och vilken skatt! En hög med benmjöl som är hur nyttig som helst i landet.

Andra gånger, orkar jag inte med dem. Och då stoppar jag bara ner dem lite djupare i landet. Syns de inte så finns de ju inte 😉 Men jag har gott om plats i min odling så jag störs inte av det. Andra, som har mindre odlingar eller bor i radhus, tycker det ser ut som en gravplats om det blir för många ben. Och det kan jag förstå!

Sedan beror det lite på hur mycket kött man faktiskt äter. Här hemma blir det mindre och mindre, som för många andra. Det är inte så ofta vi har stora ben längre. Så det blir ingen stor fråga i landet heller. Äter man mycket kött med ben (jag tänker t.ex. på alla jägare runtom i landet!) så blir det lite mer att ta hänsyn till.

En annan faktor är hur man har det med sophämtning. Här har vi i princip ingen sophämtning (två gånger om året) och ingen matavfallsinsamling heller. Så jag har helt enkelt ingenting annat att göra med mina ben än att de får följa med i bokashin. I hinken blir de rena i alla fall. Och trivs jag inte med dem i landet sedan, kan jag samla upp de rena benen och göra något annat med dem.

Så — ben i bokashi eller inte? Helt upp till dig.

Som så mycket annat med bokashi, gör det som känns rätt, testa dig fram, hitta en lösning som passar din logistik hemma.

Det blir så bra så.